Tillväxtenheten Ledningskontoret Regionalt serviceprogram Gotlands län

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 1

Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4 Uppdraget....4 Nulägesbeskrivning..5 Serviceorter.. 5 Övriga orter med kommersiell service.5 Dagligvaror...6 Drivmedel.7 Betalservice...7 Karta utbud kommersiell service..8 Strategiskt viktiga orter..9 Serviceorter..9 Övriga orter..9 Karta, strategiskt viktiga serviceorter.... 10 Hot och möjligheter 11 Sammanfattande bedömning...11 Mål..12 Programmets mål 12 Prioriterade insatsområden.12 Prioriterade orter.12 Finansiering 12 Arbetsformer.13 Informationsinsatser...13 Bilagor..14 Bilaga 1, Serviceställen..14 Bilaga 2, Förslag till ortsklassificering för Gotland..15-35 2

Inledning och syfte Serviceprogrammet har till syfte att styra insatser för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen i Gotlands län. Programmet skall vara ett styrande dokument i syfte att samla resurser och insatser för att uppnå gemensamma mål för god servicetillgänglighet i länet, samt styra användandet av stödet till kommersiell service 1. Avgränsning Den geografiska avgränsningen av programmet är Gotlands län med undantag för Visby tätort. När det gäller serviceslag har detta program avgränsats till att omfatta dagligvaror och drivmedel samt service som kan stärka dessa serviceslag. Exempel på sådan service är apoteksvaror, post, systembolagsvaror. Den offentliga servicen berörs ej i programmet. Kopplingar till andra program Det regionala utvecklingsprogrammet (Vision 2025) utgör grunden för alla övriga program på Gotland. Det regionala tillväxtprogrammet (RTP) styr insatser som skall genomföras för att nå målen i Vision 2025. Insatserna i Regionalt serviceprogram hanteras inom regionala tillväxtprogrammet, landsbygdsprogrammet och leader programmet enligt nedanstående figur. 1 SFS ( 2000:284 ) om stöd till kommersiell service, med senare ändringar 3

Bakgrund Regeringen har i regleringsbrev 2008-12-19 uppdragit Samverkansorganet i Gotlands län att utarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen, i enlighet med konsumentverkets riktlinjer för regionala serviceprogram. Regering gav den 19 december 2008 Konsumentverket i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för framtagande av regionala serviceprogram. Programmen ska utarbetas och genomföras under perioden 2009-2013. Konsumentverket redovisade uppdraget till regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 23 januari 2009. Regeringen uppdrog åt Konsumentverket 2009-02- 26 att, i enlighet med verkets förslag till riktlinjer för regionala serviceprogram stödja länsstyrelser eller i förekommande fall, regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan, i framtagande av regionala serviceprogram. Uppdraget I de nya programmen bör tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionshinder uppmärksammas särskilt. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas och uppmuntras. Arbetet med regionala serviceprogram ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Länsstyrelserna eller i förekommande fall regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan ska ansvara för att de regionala serviceprogrammet utarbetas. De regionala serviceprogrammen ska vara fyraåriga program, där målsättningen för serviceutvecklingen finns formulerad och där olika åtgärdsområden och enskilda åtgärder definieras. Programmen skall ligga till grund för bedömningen av stödet för kommersiell service. Programarbetet ska vara inriktat på att vidareutveckla sambanden mellan serviceförsörjning och lokal utveckling. Samverkan ska ske med landsbygdsprogrammet, de lokala partnerskapen inom arbetet med leader-metoden samt med arbetet med regionala utvecklingsprogram och regionala tillväxtprogram som kopplar till landsbygdsstrategin. Innehållet bör förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, lokalt näringsliv både inom detaljhandel, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar, lokala utvecklingsgrupper och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Regionerna har full frihet att välja den typ av partnerskap stort eller litet, formellt eller informellt, vilka aktörer som skall ingå man bedömer mest ändamålsenligt för att hantera hela serviceperspektivet. Programmen skall utgå från en analys över vilka problem och möjligheter som finns för att en god servicenivå i regionen kan uppnås. Förutsättningar för att utveckla samordnad service och lokalt anpassade lösningar ska särskilt beaktas i analysen. Programmen ska innehålla en strategi för genomförande och en plan för finansiering. Strategin omfattar mål, prioriteringar och åtgärder. 4

Nulägesbeskrivning Serviceorter Som underlag för arbetet med Vision 2025 gjorde Eurofutures AB på uppdrag av Gotlands kommun rapporten Visby, Hemse, Slite och de övriga. Förslag till orts-klassificering för Gotland 2. Rapporten syftade till att ta fram ett faktabaserat underlag över serviceutbud och tillgänglighet i Gotlands kommun. Som serviceorter i rapporten föreslogs Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarsvik. I rapporten beräknades serviceorternas geografiska omland utifrån hur många personer som kan nå serviceorterna inom 10 respektive 20 minuters bilväg. Rapporten visade att de allra flesta, 70 %, når någon av serviceorterna inom 10 minuters restid. Hela 98 procent når någon av serviceorterna inom 20 minuters restid. Områden som inte når serviceorterna inom 20 minuters restid är Fårö och Stenkyrka på norra Gotland och områden på östra Gotland kring När och Ljugarn. I serviceorter finns idag tillgång till kommersiell service i form av dagligvarubutiker och tankställen. I orterna Fårösund, Katthammarsvik och Burgsvik finns endast en dagligvarubutik och ett tankställe, övriga orter har tillgång till 2 eller flera dagligvarubutiker och tankställen. Övriga orter med kommersiell service Tillgång till dagligvaror och tankställen finns förutom i de utpekade serviceorter på ytterliggare åtta orter på Gotland. Dessa är Norra Gotland Mellersta Gotland Östra Gotland Södra Gotland Fårö Fole Ljugarn Havdhem Stenkyrka När Stånga Garda Vanlig stil dagligvaror och bensin Kursivt endast dagligvaror Eurofutures rapport visade på ett fåtal område där invånare på Gotland har mer än 20 minuters restid. På norra Gotland Fårö och Stenkyrka och på östra Gotland När och Ljugarn. Om utpekade serviceorter kompletteras med övriga orter med befintlig kommersiell service blir resultatet annorlunda. Områden som ej täcktes av serviceorterna på norra Gotland Stenkyrka och Fårö har då tillgång till dagligvaror. I områdena på östra Gotland finns tillgång till både dagligvaror och bensin. 2 Bilaga 2 5

Dagligvaror I jämförelse med riket är Gotland ett av sex län i Sverige där ingen av länets invånare har mer än 20 minuters restid till en dagligvarubutik. I de femton övriga länen har viss andel av invånarna mer än 20 minuters resväg till en dagligvarubutik. Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2008 per län. Antal personer. Befolkning* 5 - < 10 minuter 10 - < 20 minuter 20 - <30 minuter Län 2007 2002 2008 Förändr. 2002 2008 Föränd. 2002 2008 Förändr. Stockholm 1 941 128 46 968 54 089 7 121 5 967 8 814 2 847 0 0 0 Uppsala 322 440 34 401 39 087 4 686 4 174 7 588 3 414 64 130 66 Södermanland 265 112 30 236 36 813 6 577 7 286 6 653-633 14 15 1 Östergötland 420 535 38 157 42 537 4 380 7 824 8 291 467 151 160 9 Jönköping 332 866 29 267 33 574 4 307 4 470 6 296 1 826 0 16 16 Kronoberg 180 787 22 038 24 427 2 389 3 879 4 002 123 0 0 0 Kalmar 233 638 23 557 25 597 2 040 2 818 4 694 1 876 0 4 4 Gotland 57 122 12 615 12 650 35 720 1 572 852 0 0 0 Blekinge 151 277 11 972 14 598 2 626 509 1 098 589 0 0 0 Skåne 1 198 817 53 196 61 020 7 824 416 694 278 0 0 0 Halland 291 388 23 780 28 086 4 306 2 000 2 171 171 0 0 0 Västra Götaland 1 527 932 123 810 131 869 8 059 11 862 15 044 3 182 27 48 21 Värmland 273 749 31 109 32 577 1 468 6 218 7 834 1 616 45 63 18 Örebro 275 955 22 602 25 227 2 625 3 926 5 364 1 438 16 21 5 Västmanland 249 150 21 507 21 795 288 2 952 3 528 576 0 20 20 Dalarna 275 618 32 891 35 563 2 672 5 291 6 421 1 130 230 308 78 Gävleborg 275 532 25 787 28 345 2 558 5 598 7 543 1 945 112 196 84 Västernorrland 243 235 23 246 26 642 3 396 7 494 8 446 952 180 373 193 Jämtland 126 802 13 976 17 368 3 392 5 762 7 763 2 001 789 1 121 332 Västerbotten 257 476 25 077 27 229 2 152 11 770 16 291 4 521 1 607 1 794 187 Norrbotten 250 421 17 490 20 555 3 065 8 276 10 235 1 959 1 267 2 210 943 Riket 9 150 980 663 682 739 648 75 966 109 212 140 342 31 130 4 502 6 479 1 977 Källa: Konsumentverket. Glesbygdsverkets bearbetning. Enligt ovanstående sammanställning har 42,900 (75,1 %) invånare på Gotland mindre än fem minuters resväg till närmaste butik. 12,650 (22,1 %) invånare har mellan 5-10 minuters resväg och 1,572 (2,8 %) invånare 10-20 minuters resväg till närmaste butik. Den nuvarande strukturen av dagligvarubutiker på Gotland har vuxit fram på kommersiella villkor. Antalet dagligvarubutiker har minskat under en längre tid, men minskningen har avtagit något under de senaste åren och marknaden verkar ha stabiliserats. En förutsättning för att dagligvaruhandeln på landsbygden skall ha en möjlighet att överleva är att kunderna i närområdet utnyttjar befintliga butiker. Dagligvarubutiker på Gotland har förutom kunder i närområdet en annan stor kundkategori, nämligen ett stort antal besökande turister. Under 2008 besökte 775.000 3 turister Gotland, merparten av besöken skedde under sommarmånaderna. Antalet besökare är mer än 13 gånger den bofasta befolkningen på 57,004 4 invånare. Detta innebär ett stort uppsving i omsättning för alla butiker under sommarmånaderna, 3 Gotland i siffror 2009 4 Gotland i siffror 2009 6

vissa butiker på landsbygden har cirka 50-60 % av sin totala omsättning under sommarmånaderna. Den ökade omsättningen under sommarmånaderna möjliggör, och är en förutsättning för att många av de befintliga serviceställen skall överleva. Drivmedel Avseende tillgången till drivmedel har utvecklingen varit likartad med dagligvaruhandeln. De större aktörerna på marknaden har lagt ned olönsamma enheter på landsbygden. En mindre privat aktör 5 har sett möjligheter att etablera obemannade tankställen, där de stora bolagen har lagt ned. Bolaget har under de senaste åren etablerat 6 obemannade tankställen på olika platser på den gotländska landsbygden. Möjligheten att få lönsamhet i detta projekt beror troligtvis också på den stora antalet turister på Gotland. Många anländer med bil och besöker olika platser runt om på ön, detta leder till att efterfrågan på drivmedel ökar kraftigt på hela ön under sommarmånaderna. Betalservice Betalservice genom Svensk Kassaservice avvecklades den 30 november 2008. Nordea har tagit över 76 kontor i landet där kassaservicen kommer att fortsätta erbjudas i Nordeas regi. Utöver Nordeas kontor ska andra aktörer, i första hand på kommersiell väg, erbjuda dessa tjänster. Huvudsakligen är det upp till marknadsaktörerna att fortsättningsvis erbjuda grundläggande betaltjänster. Det kan handla om banker livsmedels- eller drivmedelsbutiker. Staten har dock ett fortsatt åtagande för de grundläggande betaltjänsterna och har möjlighet att genomföra upphandlingar på de orter och i landsbygd där marknaden inte tillgodoser det behov som finns. Regeringen har därför uppdragit till post och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla dessa tjänster på orter och i landsbygd utan kommersiella lösningar. Upphandlingen blev klar under hösten 2008 och ICA banken och Kuponginlösen fick uppdraget att tillhandahålla grundläggande betaltjänster för 15 orter via ombud i butik, i 73 områden Posten Meddelande AB via de ordinarie lantbrevbärarlinjerna. Hanteringen för dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen. Länsstyrelserna har från den första januari 2009 i uppdrag att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. 5 Tankvärt AB 7

För en komplett bild av utbudet på dagligvaru- och drivmedels service på Gotland se nedanstående bild, för en komplett lista se bilaga 1. Utbud av kommersiell service Röd = mer än 1 butik dagligvaror, bensin Mörkblå = dagligvaror, bensin Ljusblå = dagligvaror Fårö Fårösund Stenkyrka Lärbro Slite Visby Fole Roma Katthammarsvik Klintehamn Garda Ljugarn Hemse Stånga När Havdhem Burgsvik 50 km 8

Strategisk viktiga orter för god tillgång till kommersiell service på Gotland Framtagandet av vision 2025, tillika Regionalt utvecklingsprogram för Gotland, skedde i ett brett partnerskap där representanter från stora delar av det gotländska samhället var representerat. I dokumentet anges vad som anses viktigt för landsbygdens utveckling. För att utveckla hela Gotland behöver olika områden för stad och land förstärkas. Målet är att öka befolkningen på ön, göra landsbygden till en kreativ miljö för företagare, boende och turism. Samt att lyfta fram Visbys möjlighet att inta en ny position, med hög kreativitet och kunskapsnivå och som världsarv. Några tätorter Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarsvik bör utvecklas som serviceorter för att förstärka landsbygden. Serviceorter Servicenivån i de utpekade serviceorterna är olika. Vissa orter har full service med ett flertal butiker, tankställen, systembolag och banker, medan andra endast har en butik och ett tankställe på orten. De orter där risken för att en försämring av servicenivån är störst är de orter där det endast finns tillgång till en butik och ett tankställe. I Hemse och Slite har invånarna idag full tillgång till kommersiell service från ett flertal aktörer. Här bedöms risken för att servicenivån skall försämras som obetydlig. I orterna Klintehamn, Roma och Lärbro finns tillgång till mer än en dagligvarubutik, tillgång till drivmedel finns på alla orter förutom Lärbro. På dessa orter bedöms risken för att servicenivån skall försämras som liten. I orterna Fårösund, Burgsvik och Katthammarsvik finns endast en dagligvarubutik och ett tankställe. Dessa orter utgör därmed de mest strategiskt viktiga orter där tillgången till kommersiell service särskilt behöver beaktas. Övriga orter På östra Gotland finns en stark koncentration av serviceställen, här bedöms risken för att servicenivån skall försämras som liten. På norra och mellersta Gotland är det betydligt glesare mellan serviceställen, ur tillgänglighetsperspektiv är det viktigt att befintliga serviceställen finns kvar. I orterna Fårö och Stenkyrka på norra Gotland samt Fole på mellersta Gotland finns enbart ett serviceställe att tillgå. Detta innebär att även dessa orter utgör strategiskt viktiga orter där tillgången till kommersiell service särskilt behöver beaktas. 9

Strategisk viktiga serviceorter Röd = strategisk viktiga Mörkblå = övriga orter med service Fårö Fårösund Stenkyrka Lärbro Slite Visby Fole Roma Katthammarsvik Klintehamn Garda Ljugarn Hemse Stånga När Havdhem Burgsvik 50 km 10

Hot och möjligheter Det blir allt tydligare att samspelet mellan landsbygden och tätorterna är avgörande för att upprätthålla nödvändig servicenivå, likaväl som för att uppnå den kritiska massa som krävs för ett fungerande samhälle. De större tätorterna är naven för omgivande landsbygd. En balanserad utveckling av tätorter och landsbygd som bygger på en långsiktig helhetssyn bör därför eftersträvas. Tillgången till en väl fungerande servicestruktur är viktig för att hela Gotland skall kunna utvecklas. Det finns risk att ett antal butiker kommer att läggas ner, fram till 2013, som en följd av befolkningsutvecklingen tillsammans med ändrade inköpsmönster och skärpta grossist- och leveransvillkor. Etableringar av lågprisbutiker och köpcentra i Visby kan förstärka denna utveckling. Samma förhållande gäller för landsbygdens drivmedelsservice, bankservice och statlig service. Många av de statliga myndigheterna ersätter den lokala och personliga representationen med telefontid och internettjänster. Många av butikerna på landsbygden har ett kundunderlag som många gånger är för lågt för en god lönsamhet. Därmed är det viktigt att stärka kundunderlaget till de butiker som finns på landsbygden. Befolkningsökning och ökad köptrohet i närområdet kan stärka butikerna på landsbygden. De flesta butikerna på landsbygden har sin bästa omsättning under sommarhalvåret när turister besöker området. För att stärka dessa butikerna ytterliggare är det av stor vikt att hitta nya former för service som kan locka denna kundgrupp att stanna och komma in i butiken. Nya former av tjänsteutbud som kopplas till butiken kan vara ett sätt att locka nya besökare till butikerna. Gotlands kommun har möjlighet att påverka utvecklingen av kommersiell service på Gotland genom kommunens planmonopol samt möjligheten att ge bidrag till kommersiell service enligt SFS 2000:284. Sammanfattande bedömning Sammantaget är bedömningen att tillgängligheten till kommersiell service på Gotland i stort är acceptabel, även om det på norra Gotland finns områden som har lite för långt till närmaste drivmedelsstation. Det finns förutsättningar för att den befintliga servicestrukturen kan bibehållas på kommersiella villkor så länge som antalet besökande på Gotland inte drastiskt minskar och befintliga kunder i närområdet använder närområdets serviceställen. Framgångsfaktorer - ökat antal besökande och boende på Gotland - ökad köptrohet i närområdet - attraktiva butiker med nya servicelösningar 11

Mål Det övergripande målet med programmet är att bidra till att en god service kan erbjudas alla invånare på Gotland. Vidare att nuvarande tillgänglighet ej försämras under programperioden samt att befintliga serviceanläggningar i orter av strategisk betydelse ges möjligheter att utveckla verksamheten. Målet i Vision 2025 (RUP) är att befolkningen på Gotland skall öka till 65.000 invånare. En viktig beståndsdel för att uppnå detta mål är att tillgången till kommersiell service är god över hela ön. Programmets mål - 100 % av invånarna på Gotland har mindre än 20 minuters restid till närmsta kommersiell service anläggning. Utvecklingen kommer att följas upp i den centrala servicedatabasen. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) ansvarar för sammanställningen av den statistiken. Prioriterade insatsområden - Insatser för en attraktivare butik - Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade - Insatser för att öka köp troheten i utsatta butiker - Insatser för komplettering av ytterliggare serviceslag, inklusive drivmedel Ansvaret för genomförande av dessa insatser ligger i första hand på serviceföretagen i länet och dess organisationer. Prioriterade orter I första hand utpekade strategiska orter, i andra hand serviceorter i Vision 2025 och i tredje hand orter med befintlig kommersiell service. Finansiering De huvudsakliga medlen för åtgärderna i programmet förutsätts komma från företagens och organisationers ordinarie budget. Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, projektmedel, strukturfondsprogrammen, Landsbygds-programmet inklusive Leader+ samt övrig finansiering av andra organisationer och företag. 12

Arbetsformer Ansvaret för att följa utvecklingen av det kommersiella serviceutbudet under programperioden åligger Gotlands kommun och finns inskriven som en åtgärd i det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Insatser för att bevara och utveckla det kommersiella serviceutbudet på Gotland hanteras av olika program och organisationer. Gotlands kommun handlägger insatser inom regionala tillväxtprogrammet, Länsstyrelsen Gotland handlägger insatser inom Landsbygdsprogrammet och Leader+ handlägger insatser inom Leader+ programmet. Stöd till de prioriterade insatsområdena kan sökas hos de handläggande organisationerna enligt nedan. Regionalt Tillväxtprogrammet, Gotland kommun - stöd till kommersiell service enligt SFS 2000:284, attraktivare butiker samt tillgänglighetsanpassning - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag - insatser för att öka köp troheten Landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen Gotland - insatser för att öka köp troheten - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag Leader + programmet, Leader + - insatser för att öka köp troheten - insatser för utveckling av ytterliggare serviceslag Aktörerna ovan skall träffas regelbundet månadsvis för att stämma av utveckling och eventuella insatser inom området. Insatser inom detta program skall samordnas vid dessa möten, beslut tas av respektive aktör. Informationsinsatser Det reviderade Landsbygdsprogrammet för Gotland som hanteras av länsstyrelsen, skall under våren presenteras för allmänheten runt om på Gotland. I samband med dessa presentationer kommer Gotlands kommun att presentera Serviceprogrammet för allmänheten. Härigenom ges boende, organisationer, näringsidkare, med flera möjlighet att diskutera olika lösningar och framföra förslag till olika insatser som hanteras inom programmets ramar. 13

Bilaga1 Serviceställen Gotland Antal Butiker Bensin Banker Post ATG SV Spel Apotek System B Ort nivå 1 Visby fullservice -------------> -------------> ----------> ----------> ----------> ----------> ----------> Orter nivå 2 Slite fullservice -------------> -------------> ----------> ----------> ----------> ----------> ----------> Hemse fullservice -------------> -------------> ----------> ----------> ----------> ----------> ----------> Orter nivå 3 Lärbro 2 - - Ja Ja Ja Ja - Roma 2 3 - Ja Ja Ja Ja - Klintehamn 2 1 2 Ja Ja Ja Ja Ja Fårösund 1 1 1 Ja Ja Ja Ja Ja Burgsvik 1 1 - Ja Ja Ja Ja Ja Katthammarsvik 1 1 - Ja - Ja Ja Ja Orter övriga Fårö 1 2 - - - Ja Ja Ja Stenkyrka 1 - - - - Ja Ja Ja Fole 1 1 - Ja - Ja - - Ljugarn 1 1 1 Ja - - Ja Ja Garda 1 1 1 - - Ja Ja - Stånga 1 1 Ja - - - - När 1 1 1 Ja - - Ja - Havdhem 1 1 - Ja - Ja - - Tofta 1 Sommarbutik Åminne 1 Sommarbutik 14

Bilaga 2 Visby, Hemse, Slite och de övriga Förslag till ortsklassificering för Gotland Göran Hallin 2006-12-04 preliminär 15

Förord Föreliggande rapport har utarbetats av Eurofutures AB på uppdrag av Gotlands kommun. Rapporten är tänkt att utgöra underlag för arbetet med Vision 2025. Projektledare och författare av rapporten har varit Göran Hallin, seniorkonsult vid Eurofutures. I arbetet har även Gülbahar Özalp, juniorkonsult, deltagit. Bearbetningen av befolkningsdata samt produktionen av kartor har gjorts av fil.dr. Magnus Strömbäck vid Umeå universitet. 16

Innehållsförteckning Förord...16 Innehållsförteckning...17 Inledning...18 Vilka tätorter skall ingå?...18 Studie av serviceutbudet...21 Omlandsanalys...22 Servicenivå 1 Visby...23 Servicenivå 2 Slite, Hemse, Klintehamn och Roma...24 Servicenivå 3 Fårösund, Lärbro och Tingstäde...28 Servicenivå 4 Burgsvik och Katthammarsvik...31 Slutsatser och analys...33 17

Inledning Gotland har en spridd ortsstruktur och målet att hela Gotland ska leva betonas ofta. Men hur ser det egentligen ut? Hur långt har man till service och annat som tillhör det moderna samhället? Hur lång tid tar det att nå olika serviceorter för människor bosatta i olika delar av kommunen? Serviceutbudet i tätorterna utanför kommuncentra är en ständig källa till lokal och regional politisk debatt och inte sällan även kontrovers. Denna rapport syftar till att ta fram ett faktabaserat underlag över serviceutbud och tillgänglighet i Gotlands kommun. Rapporten är tänkt att utgöra underlag till det pågående Visionsarbetet 2025. Syftet är att bidra till diskussionen i samband med Översiktsplanedelen (markanvändning) i visionsarbetet samt för att bedöma behovet av planberedskap. Uppgiften är att analysera tätortsstrukturen med inriktning på en klassificering av orterna. Studien ska utgöra en del i den omvärldsanalys som Gotlands kommun för närvarande genomför. Vi har lagt upp arbetet enligt följande: 1) En studie av serviceutbudet i ett urval av de viktigare tätorterna i kommunen 2) Klassificering av orterna utifrån serviceutbudets kvalitet 3) En räckviddskartering av samtliga tätorters omland, där olika stora omland prövas för varje tätortsklass 4) Analys och slutsatser - ett slutligt förslag till ortsstruktur presenteras, med tillhörande omlandskarta Det bör redan inledningsvis sägas att kommunen kan planera för etablering av olika servicefunktioner. När det gäller servicen inom kommunal regi har kommunen naturligtvis möjligheten att även besluta om etableringen av sådan service. Men kommunen kan aldrig tvinga fram en utveckling av den privata servicen i en viss riktning eller av den service andra offentliga aktörer erbjuder. Dessa avgör ytterst själva om och var de vill etablera sig. Vilka tätorter skall ingå? En första uppgift är att bestämma vilka tätorter som överhuvudtaget bör ingå i analysen. Ska man använda sig av SCB:s tätortskriterium eller ska man begränsa sig något? Utgår man från SCB:s tätortskriterium så finns det på Gotland 14 tätorter med mer än 200 invånare. Orterna framgår av diagrammet nedan (där Visby dock inte visas). Visby är med sina 22 286 invånare således mer än tio gånger större än den näst största tätorten Hemse. Detta tyder på en jämförelsevis stark dominans för Visby tätort. Av de övriga är det två tätorter Hemse och Slite som når över 1 500 invånare, ytterligare tre orter Klintehamn, Roma och Vibble når över 1 000 invånare samt två följande orter som når över 500 invånare Fårösund och Lärbro. Övriga orter har färre än 500 invånare. Det finns även andra kriterier att ta hänsyn till när man väljer vilka orter som bör ingå i strukturanalysen. I februari 1995 antog kommunfullmäktige dokumentet Vision Gotland 2010. Häri formuleras en politiskt antagen tätortsstruktur. Där nämns, förutom Visby, att Slite och Hemse skall förstärkas som kommundelscentra. Utöver dessa sägs också att även 18

Klintehamn och Roma skall vara serviceorter/ /med en hög servicenivå. Dessutom bör Fårösund, Burgsvik och Katthammarsvik vara serviceorter för omgivande landsbygd och turistområden, enligt rapporten. Just frågan om hur man ska betrakta de sommar- eller fritidsboende och deras behov av service är ju särskilt viktig för Gotlands kommun. De beräkningar och analyser vi genomför i denna studie har inte explicit tagit hänsyn till denna grupp annat än att vi i valet av ingående orter just genomfört den ovan nämnda justeringen. Figur 1 Tätorternas invånarantal 2005 Utifrån detta kan vi diskutera kring ett antal principer för valet av orter: Enbart välja efter storlek t.ex. över 500 invånare Enbart välja efter vision 2010 En kombination av dessa Vi har i denna rapport kombinerat principerna, så att vi först väljer orter över 500 invånare samt de orter som pekas ut i Vision 2010. Vi gör därefter, och i samråd med uppdragsgivaren, en justering som innebär att Vibble tätort, som är helt nära Visby väljs bort, och vi tar istället med Tingstäde tätort för att få en möjlighet till större geografisk spridning på tätorterna på norra Gotland. Detta skulle innebära att vi studerar följande tätorter, vid sidan av Visby: 1. Hemse 2. Slite 3. Klintehamn 4. Roma 5. Fårösund 6. Lärbro 7. Burgsvik 8. Katthammarsvik 19

9. Tingstäde Det vill säga totalt nio tätorter förutom Visby. Tätorternas läge illustreras i figur 2 nedan. De uppvisar en relativt jämn spridning över ön. Dock finns flera tätorter nära varandra på norra delen av ön. Antalet tätorter är också mer begränsat i de centrala delarna av ön. Noteras kan även att Fårö inte har någon tätort inkluderad i studien. Figur 2 De i studien ingående tätorterna 20

Studie av serviceutbudet Den första uppgiften i denna studie är att kartlägga servicen i de aktuella tätorterna utom Visby. I kartläggningen har vi inkluderat olika typer av servicefunktioner såväl det vi kallar för samhällsservice som privat service. I tabellen nedan framgår vilka servicefunktioner vi har inkluderat och till vilken typ av service vi har klassat dem. Det kan vara viktigt att notera att den distinktion vi gör mellan privat service och samhällsservice endast är indikativ och på intet sätt avgörande för analysen. Det finns många exempel på samhällsservicefunktioner som drivs i privat regi. Naturligtvis är det också så att det urval av servicefunktioner vi gjort på intet sätt är uttömmande. Tanken har dock varit att fånga servicefunktioner som kan spegla olika grader av utbudsnivåer för de enskilda orterna från den mer kompletta serviceorten, där hela spektrat av funktioner finns representerade, till orter där bara några få av funktionerna finns på plats. I tabellen nedan har servicefunktionrna även kategoriindelats. Funktioner som kan betraktas som mer avgörande för en orts samlade funktionalitet har ansetts tillhöra en högre kategori. Totalt har servicefunktionerna indelats i fyra kategorier. I den högsta kategorin (de understrukna, kursiverade och fetstilade i tabellen nedan) återfinns skolor och livsmedelsaffärer. I den näst högsta kategorin finns den offentliga kärnservicen såsom förskolor, vårdcentraler och äldreboenden. För den privata servicen har vi bedömt bensinstationen som likvärdigt nödvändig för ortens funktionalitet. I den tredje kategorin återfinner vi andra viktiga samhälls- och privata servicefunktioner: systembolag, banker, paketutlämning, apotek, hotell och restauranter. Denna kategori har vi i tabellen markerat med enkel kursivering av texten. Övriga servicefunktioner har klassats som nivå fyra i tabellen nedan lämnade med vanlig text. Klassningen som idé är hämtade från 1970-talets ortsstrukturutredningar i Sverige. Denna har dock anpassats till ett mer modernt sätt att utnyttja privat och kommersiell service. Detta gör att funktioner som i 1970-talets klassificeringar rankades som centrala som exempelvis bank- och bankombud idag kan räknas som något mindre centrala. Tabell 1 Klassindelning av olika servicefunktioner Privat Service Samhällsservice Livsmedelshandel Bensinstationer ATG Hotell, pensionat, vandrarhem Restauranter cafeer Bank/Bankombud Klädaffärer Radio, tv, elektronik Blomsterhandel Frisörer Skola 0-3 Skola 3-6 Skola 6-9 Skola gy Förskola/barnomsorg Vårdcentral/sjukhus Äldreboende/servicehus Systembolag/utlämningsställe, Svensk kassaservice Paketutlämning/postombud Apotek/apoteksombud Distriktssköterska, Tandläkare Arbetsförmedling, Polis, Idrottshall, Simhall Bibliotek 21

Vi har i nästa steg kartlagt utbudet av dessa servicefunktioner för samtliga de i uppdraget ingående tätorterna. Kartläggningen har genomförts med hjälp av sökningar på webben på www.gotland.se, på respektive myndighets eller funktions egna hemsidor samt med hjälp av www.eniro.se och www.hitta.se. Kartläggningen är utförd under oktober och november 2006. Vi har kvalitetssäkrat kartläggningen med hjälp av våra uppdragsgivare. Det skall dock noteras att det kvarstår flera möjliga felkällor i materialet. Det är viktigt att komma ihåg att syftet med kartläggningen inte är att få en exakt bild av varje orts serviceutbud. Avgörande är istället att ge en någorlunda god bild av orternas samlade servicenivåer i förhållande till varandra. För att visa orternas samlade serviceutbud har vi använt kategoriseringen av servicefunktionerna för att vikta antalet funktioner i varje ort. Funktioner som tillhör den högsta kategorin har givits vikten 2, den näst högsta vikten 1,5, den tredje högsta vikten 1,25 och övriga funktioner vikten 1. Räkningen av servicefunktioner och justeringen enligt denna viktning har då lett fram till de resultat som presenteras i tabellen 2 nedan. Efter Visby är det således Slite som får de högsta nivåpoängen, följt av Hemse, Klintehamn och Roma. Därefter följer Fårösund, Lärbro och Tingstäde. I botten kommer de mer sommarbetonade orterna Burgsvik och Katthammarsvik. Kategoriseringen här börjar på nivå II. Ingen räkning och viktning av servicefunktionerna har genomförts för Visby, då Visby ansetts ensam höra till nivå I. Tabell 2 Serviceutbud och kategoriindelning för Gotlands tätorter Tätort Servicenivåpoäng Tätortskategori Slite 66,5 II Hemse 45,8 II Klintehamn 46 II Roma 40,5 II Fårösund 33,75 III Lärbro 25 III Tingstäde 20 III Burgsvik 19,5 IV Katthammarsvik 8,5 IV Omlandsanalys Nästa steg i ortsstrukturanalysen har varit att beräkna serviceorternas geografiska omland. Här har vi utgått från klassisk geografisk teori (Christaller 1933) och då antagit att orter med mer kvalificerad service har ett geografiskt större omland än orter med en mindre servicenivå. I det följande har vi därför för var och en av orterna beräknat geografiska omland. För servicenivå 1 har vi antagit ett serviceomland på fyrtio minuters restid med bil. (För en mer 22

detaljerad beskrivning av hur restiderna har beräknats och hur kartorna har framställts, se bilaga 1.) För servicenivå 2 har två olika omlandsalternativ använts för analysen ett 20-minuters alternativ och ett 30-minuters. För servicenivåerna 3 och 4 har vi gemensamt använt två alternativa omlandsstorlekar 10 respektive 20 minuter. Servicenivå 1 Visby Visby står i en servicenivå för sig vad gäller Gotlands tätorter. Visby utgör naturligt centrum för hela kommunen. Flera faktorer bidrar dessutom till att uppgradera Visbys servicenivå utöver vad som kan anses vanligt för tätorter och kommuncentra i motsvarande storlek. Den första faktorn är att Gotlands kommun också utgör länscentrum. Koncentrationen av både befolkning och sysselsättning till Visby är som nämndes inledningsvis relativt hög. Av de cirka 14 000 som förvärvsarbetar i Visby pendlar cirka 5 500 in från andra delar av kommunen 1 Vidare kan vi anta att ö-läget bidrar till nödvändigheten av att ha tillgång till viss service inom kommunen. Till det kommer en åtminstone sommartid mycket betydande besöksnäring, inklusive ett mycket stort antal fritidsboende, vilket bidrar till att ytterligare uppgradera nivån på Visbys service jämfört med jämnstora orter på andra håll. Vi har i figur 3 nedan angivet att Visby som centralort har ett omland på 40 minuter. Naturligtvis nyttjar även de som bor utanför detta omland Visby som Gotlands centralort. Figuren illustrerar ändå hur stor del av öns befolkning som återfinns inom en restid som brukar betecknas som normal längsta arbetsresa. Detta ger ett omland som i norr täcker in Lärbro och Slite, i öster nästan bort till Katthammarsvik samt i söder nästan ner till Hemse. Totalt bor 46 679 personer eller 79 % av befolkningen inom detta område. Av detta drar vi den första slutsatsen i denna rapport En absolut merpart av Gotlands invånare har Visby tätort inom relativt bekvämt räckhåll. Ungefär 20 % av befolkningen får räkna med mer än 40 minuters restid med bil. 1 Den totala inpendlingen till Visby är 6 152 personer (SCB AMPAK 2004), men då är drygt 600 av dessa inpendlare från andra kommuner. 23

Figur 3 VISBY 40 minuters omland Servicenivå 2 Slite, Hemse, Klintehamn och Roma För servicenivå 2 kan vi enligt tabell 1 ovan se att det totalt är fyra orter som ligger inom kategorin Slite, Klintehamn, Roma och Hemse. Inom kategorin är det Slite som har det klart bästa serviceutbudet medan Hemse, Klintehamn och Roma alla har en något lägre servicenivå. Notera även att Visby såsom serviceort på en högre hierarkesk nivå även ingår i denna nivås analys. Även Visby har således ett omland för denna typ av servicekonsumtion. Vi har här antagit att det för serviceutbudet på denna nivå är viktigt att ha en något mer bekväm tillgänglighet vi har därför prövat ett 30- och ett 20-minutersalternativ för att beräkna 24

omlanden. Teoretiskt kan man härleda detta till Christallers teori som hävdar att mindre specialiserade och mindre kvalificerade serviceutbud ofta har geografiskt mindre omland eller, omvänt, det finns flera utbudspunkter av denna karaktär. I ett första led i analysen har vi valt att se till de orter som utpekas som viktiga kommundelscentra i Vision Gotland nämligen Slite och Hemse. Tillsammans med Visby kan vi notera att dessa orter med 20 respektive 30 minuters omland täcker in mycket stora delar av kommunen. I 30-minutersalternativet är det i princip bara boende på Fårö, Östergarnslandet och Sudret som inte når någon av orterna inom tidsramen. I 20-minutersalternativet minskar täckningen något, vilket främst påverkar ett större stråk på centrala Gotland. I 30- minutersalternativet innefattar omlanden 96% av befolkningen och i 20-minutersalternativet 81%. Således återfinns den absoluta merparten av kommunens befolkning inom både 20 respektive 30 minuters restid från någon av orterna Visby, Hemse eller Slite. 25

Figur 4 Visby, Hemse och Slite 20 respektive 30 minuters omland Nästa steg i denna analys blir att se hur tillgängligheten förbättras om vi tillför någon av de två övriga orterna Klintehamn och Roma - inom kategorin och deras omland till denna bild. Vi börjar med Roma. Resultatet blir då att vi åt nordväst får en tämligen stor övertäckning av Visbys omland dvs. Roma tillför inte mycket i termer av utökad täckning i denna geografiska utsträckning. Åt andra hållet dvs österut ökar dock Roma tillgängligheten för de boende på Östergarnslandet. Hela Katthammarsviksområdet når Roma inom 30 minuter och de västligaste delarna når Roma på 20 minuter. Roma ökar den andel av invånare som har tillgång till nivå 2- service med knappt 8 % i 30-minutersalternativet och drygt 2 % i 20-minutersalternativet. 26

Med Klintehamn är överlappningen gentemot Hemses omland betydande, framför allt när det gäller området söder om Klintehamn. Här tillför således inte Klintehamn någon nämnvärt ökad tillgänlighet. För 20-minutersalternativet finns det område där nåbarheten ökar framför allt strax norr om Klintehamn. Roma förefaller enligt figurerna 5 och 6 tillföra en större ökning av tillgängligheten än om vi istället skulle analysera Klintehamn som nivå-2 ort. Här blir ökningen i andelen invånare endast 5 respektive knappt 1 %. Figur 5 Visby, Slite och Hemse samt tillägg Klintehamn 20, 30 minuters omland 27

Figur 6 Visby, Slite, Hemse samt tillägg Roma 20, 30 minuters omland Servicenivå 3 Fårösund, Lärbro och Tingstäde Nästa steg i analysen blir att studera omlanden för kategori 3-orterna. Vi låter således alla hittills analyserade orter på högre nivå ingå i analysen. Dessutom tillför vi orterna Fårösund och Lärbro. Vi förändrar nu omlandsutsträckningen till att utgöra två alternativ ett med 10 och ett med 20 minuters antaget omland. Teoretiskt är antagandena parallella med den tidigare analysen. Orter med ett mer begränsat serviceutbud har ett relativt sett mindre geografiskt omland. Det vill säga deras dragningskraft är mindre stark. 28

Detta ger oss en kartbild över nivå 3-omlanden som täcker in en mycket stor del av kommunen i 20-minutersvarianten medan täckningen blir väsentligt mindre i 10-minutersalternativet. Helt utan täckning i 20-minutersalternativet blir i första hand Fårö, Sudret samt en del av Östergarnslandet. I 10-minutersalternativet blir dessa områden väsentligt större. Skillnaden mellan tidsalternativen återspeglas i hur många av invånarna som når någon av orterna. I 20- minutersalternativet är det hela 93% av invånarna som når någon av utbudspunkterna medan andelen i 10-minutersalternativet bara är 63%. För att utöka täckningen på norra Gotland prövar vi även att byta ut Lärbro tätort och ersätta den med Tingstäde. Vi ser att skillnaderna i intäckning mellan Lärbro och Tingstäde blir relativt små. Men täckningen ökar något, i synnerhet på 10-minutersnivån om vi istället väljer Tingstäde tätort. 29

Figur 7 Nivå 3 tätorterna 10, 20 minuters omland - Lärbro 30

Figur 8 Nivå 3 tätorterna 10 20 minuters omland Tingstäde Servicenivå 4 Burgsvik och Katthammarsvik I den sista delen av omlandsanalysen förs även tätorterna Burgsvik och Katthammarsvik in. Dessa är viktiga serviceorter inte minst för de tillfälliga sommarbesökarna som ökar folkmängden avsevärt under högsäsongen. Analysen är här den samma som för nivå 3-orterna. Det vill säga samtliga orter på en högre servicefunktionsnivå ingår även nu i analysen. Vi använder även här 10- respektive 20-minutersalternativen för omlanden. Vi gör således ingen förändring i 31

antagandet om orternas attraktionskraft och deras påverkan på serviceomlandens storlek jämfört med orterna i kategorin servicenivå 3. Detta antagande kan naturligtvis ifrågasättas. Vår bedömning har dock varit att vi ändå har möjligheten att i analysen pröva en sådan distinktion genom att använda tidsintervallerna 10 respektive 20 minuter på olika sätt om vi så önskar. Vi ser nu att förutom Fårö, så är det möjligt att från i princip hela ön nå någon av tätorterna inom 20-minuter. De allra flesta 70 % - når någon av tätorterna inom 10 minuters restid. Hela 98 procent når någon av tätorterna inom 20 minuters restid. Figur 9 Alla nivå 4 tätorterna 10 20 min. omland 32

Slutsatser och analys Gotland är ett geografiskt avgränsat område, med kommuncentrum centralt placerat och med en jämförelsevis mycket hög servicenivå. Tillgängligheten till Visby tätort är mycket god. Nästan 80 % av befolkningen når Visby tätort inom 40 minuters restid med bil. Förutom Visby uppvisar idag Slite, Hemse, Klintehamn och Roma relativt goda servicenivåer. Inom denna grupp finns en nivåskillnad mellan Slite å ena sidan och de tre övriga å andra sidan vad gäller graden av befintlig service. Vi har dock valt att kategorisera dessa fyra orter i samma kategori i denna analys. Vi kan konstatera att med två av orterna Hemse och Slite samt Visby når man en mycket god intäckning av kommunen. Hela 96 % av befolkningen når någon av dessa tre orter inom 30 minuter och 81 % inom 20 minuter. Kompletterar man orterna på denna nivå med antingen Roma eller Klintehamn så blir bidraget till tillgängligheten mycket begränsat sett i det tidsperspektiv vi använt för tillgänglighetsberäkningarna. En tillgänglighet på 20-30 minuter med bil motsvarar mycket god tillgänglighet för de flesta i modernt landsbygdsboende. Av de förvärvsarbetande som bor på exempelvis Fårö eller Östergarn är det cirka två tredjedelar som arbetar på annan plats än där de bor (SCB AMPAK 2004). Det innebär sannolikt att servicen för väldigt många av de boende i dessa områden kan nås i samband med dagliga arbetsresor. För de lokalt arbetande som i många fall i de mer perifert belägna områdena torde vara sysselsatta inom jordbrukssektorn - finns det sannolikt ändå rikliga tillfällen till att nå service i samband med olika kombinationsresor. För icke bilburna grupper, som exempelvis barn och ungdomar samt äldre, kan bilresorna på 20 30 minuter för det stora flertalet omsättas i bussresor som då inte torde överstiga rimlighetens gräns. Inom 30- minutersgränsen bör således skolbusstrafik vara fullt rimlig. Det är Eurofutures slutsats att Gotlands kommun i första hand bör arbeta för att hålla en hög servicenivå i Visby. I andra hand bör servicenivån upprätthållas i Hemse och i Slite. När det gäller nivåerna 3 och 4 är det Eurofutures bedömning att vi med orterna Fårösund, Tingstäde, Katthammarsvik, Roma, Klintehamn och Burgsvik får en mycket god servicetäckning i kommunen. Kommunen bör således planera för en viss servicenivå i dessa tätorter. Det finns dock enligt vår mening ingen anledning att särskilja olika servicenivåer för dessa orter i kommunens planering. Den basservice som vi menar bör vara tillgänglig i dessa orter kan exempelvis vara bensinstationer och livsmedelsbutiker samt förskolor och äldreboenden. Även post-, bank- och paketservice bör sannolikt vara tillgänglig i dessa orter. Samtidigt är det viktigt att notera att vissa av orterna särskilt Roma och Klintehamn idag har en relativt sett högre servicenivå både vad gäller privat och offentlig service. Det finns naturligtvis ingen anledning att i sig försämra denna servicenivå men däremot är det Eurofutures bedömning att kommunen inte aktivt eller i plansammanhang behöver stödja upprätthållandet av en högre servicenivå i dessa orter då närheten till övriga servicepunkter härifrån är relativt god. Således är det vår bedömning att kommunen i sin planering kan renodla serviceutbudsplaneringen enligt följande ortsstruktur: Nivå 1/Regioncentrum: Visby: Kommunen bör i planering och andra sammanhang eftersträva att Visby behåller en hög servicenivå på alla tänkbara serviceområden 33

19 Nivå 2/Servicecentra: Slite och Hemse: Kommunen bör på sikt koncentrera övrig offentlig service till dessa båda orter och i planeringshänseende stärka orternas förmåga att ge kvalificerad privat service i form av butiker, restauranter etc. Nivå 3/Landsbygdscentra: Fårösund, Tingstäde, Roma, Klintehamn, Katthammarsvik, och Burgsvik: Kommunen bör planera för och stödja upprätthållandet av en viss privat service i dessa orter. Även kommunens servicenivå bör hålla en viss basnivå i dessa orter. Förslaget innebär således en renodling av den planerade tätortsstrukturen på Gotland. Renodlingen består i ett tydligare utpekande av tre nivåer än tidigare. För det första förstärks Visby som övergripande serviceort för kommunen. Vid sidan av Visby bör kommunen även planera för och stödja ytterligare två servicecentra i kommunen ett i norr och ett i söder. Dessa är Slite och Hemse. Utöver dessa utpekas ett antal tätorter som landsbygdscentra där kommunen bör stödja och planera för viss offentlig och privat basservice. Dessa orter är Fårösund, Tingstäde, Roma, Klintehamn, Katthammarsvik och Burgsvik. Samtliga orter i denna kategori likställs således i planeringshänseende. Om vi antar att omlanden för dessa tre nivåer är 40, 20 respektive 10 minuter innebär detta att vi får en ortsstruktur med tillhörande omland enligt figuren 10 nedan. Den röda linjen i figuren visar 40-minutersomlandet för Visby tätort. De gröna linjerna markerar 20-minutersomlanden för orterna Visby, Hemse och Slite. De röda linjerna markerar 10-minutersomlanden för samtliga tätorter ingående i förslaget till ortsstruktur. Slutsatsen blir således att hela Gotland får en robust ortsstruktur, med hög tillgänglighet till basservice på hela landsbygden, mycket hög tillgänglighet till den mer kvalificerade servicen i orterna Visby, Hemse och Slite samt en god närhet för det stora flertalet för det mest kvalificerade serviceutbudet i Visby. Slutligen, det är viktigt att komma ihåg att kommunens planinstrument varken kan eller får hindra att nya servicefunktioner uppstår där det finns en marknad för dem. Inom turist- och besöksnäringen finns exempelvis både redan idag existerande och en stor potential för framtida etableringar av högklassiga servicefunktioner även utanför de orter som ingår i denna studie. 34

Figur 10 Omland för region- service- och landsbygdscentra i en ortsstruktur för Gotland