En publikation inom projektet Hållbar Landsbygd Kompetensutveckling för regionala företag och utbildningssektorn i Norrbottens län

Energieffektivisering, Förnybar Energi och Miljövänliga Produkter: nya affärsområden - nätverk - miljövinster innovation Sammanställning energi- och klimatprojekt i Norrbottens län och framöver En publikation inom projektet Hållbar Landsbygd Kompetensutveckling för regionala företag och utbildningssektorn i Norrbottens län Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 1

Innehållsförteckning 1 NÄTVERKBYGANDET KLIMAT OCH HÅLLBAR UTVECKLING... 4 1.1 NORR- OCH VÄSTERBOTTENS ENERGI- OCH KLIMATOFFENSIV... 4 1.2 GRUNDLÄGGANDE KLIMATUTBILDNING... 5 1.3 JOKKMOKK WINTER CONFERENCE... 5 2 NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING... 7 2.1 IESN- INSATSER FÖR ETT ENERGIEFFEKTIVT NÄRINGSLIV... 7 2.2 ENIG - NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING... 8 2.3 EUROPEAN ENERGY SERVICES INITIATIVE (EESI)... 9 2.4 BUY SMART... 10 3 PRODUKTIONSPROCESSER OCH MILJÖVÄNLIGA MATERIAL... 11 3.1 KLUSTRET FÖR EKOMATERIAL... 11 3.2 TRÄCENTRUM NORR... 12 3.3 STÅLINDUSTRINS ENERGIFORSKNINGSPROGRAM 2006-2010... 13 3.4 TRÄSTAD 2012... 14 4 TRANSPORT OCH MILJÖ... 15 4.1 FRAMTIDSVÄGEN... 15 4.2 ADOLESCENCE FOR RENEWABLE ENERGIES IN TRANSPORT... 16 5 SMÅSKALIG ENERGIPRODUKTION... 17 5.1 NÄRVÄRME OCH FJÄRRVÄRME... 17 5.2 SOLUTIONS FOR MICROGENERATION TO ALLOW ENERGY SAVING TECHNOLOGY... 18 6 SMÅSKALIG BIOENERGIPRODUKTION... 19 6.1 BIOENERGI NORD: KRETSLOPPSBASERAD BIOENERGI I KALLT KLIMAT OCH RÖRFLEN I GLESBYGDENS SMÅSKALIGA NÄRVÄRMESYSTEM... 19 6.2 SOLANDER SCIENCE PARK... 21 6.3 BIOGAS NORR... 22 6.4 FÖRGASNING AV SVARTLUT OCH SKOGLIGA RÅVAROR... 22 6.5 HIGH BIO... 23 6.6 ETC, ENERGITEKNISKT CENTRUM I PITEÅ... 25 Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 2

7 NÄTVERK KRING FÖRNYBAR ENERGI... 25 7.1 NETWORK OF EXPERTISE FOR ENERGY IN COLD CLIMATE... 25 7.2 GRÖNA PILOTER... 26 7.3 GRÖN FRAMTIDSGÅRD... 27 7.4 VINDKRAFTSCENTRUM I BARENTSREGIONEN... 28 8 REGIONALA KLIMATPROJEKT... 29 8.1 CLIMACTREGIONS... 29 9 MÄTNINGAR ENERGI OCH KLIMAT... 30 9.1 ABISKOÖGAT... 30 9.2 HÅLLBAROMETER LULEÅ... 31 9.3 SABER MÄTNINGSSYSTEM: FULL KONTROLL ÖVER ENERGIKONSUMTION... 32 Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 3

1 Nätverkbyggandet klimat och hållbar utveckling 1.1 Norr- och Västerbottens Energi- och KlimatOffensiv Projektet NV Eko fokus ligger på utveckling av cleantech-företagandet (miljöteknikföretagandet) inom i första hand energi- och klimatområdet. Projektet riktar sig direkt till företag och kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Det är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt byggt på samarbete mellan samhälle, näringsliv och FoU. Projektets huvudsakliga mål är att öka den befintliga verksamheten inom miljödriven affärsutveckling och skapa nya företag och arbetstillfällen inom miljödriven affärsutveckling. I projektet ingår bl.a. Framtagande och sammanställning av regional och lokal energi- och klimatstatistik. Genomförande av lokala seminarier och rundabordssamtal med företrädare för bland andra kommunen och det lokala näringslivet. Start av strategiskt energi- och klimatarbete i kommunerna. Riktade insatser för ett mer energieffektivt näringsliv. 2009-2012 Kommuner och företag i Norrbotten och Västerbotten Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Deltagande kommuner i Norrbotten och i Västerbotten får en analys av kommunens framtida energibehov och potentialer inom förnyelsebara resurser. Denna analys kan ses som en del i en marknadsanalys som visar på möjligheter inom förnybar energi för det lokala näringslivet. Som en del i projektet genomförs seminarier där lokala företradare av näringslivet, kommunförvaltningen, organisationer och politiken möts. Det ska leda till ett ökat samarbete mellan det lokala näringslivet och kommunen för att öka satsningar på företagande inom miljöteknik och förnyelsebara resurser. Fred Nordström, Nenet, fred@nenet.se, 070-666 29 69 Ulrika Lundberg, Nenet, ulrika@nenet.se, 070-598 63 95 Tord Pettersson, Nenet, tord@nenet.se, 070-556 29 21 Maria Forsberg, Nenet, maria@nenet.se 090-16 37 14 Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 4

Malin Konradsson, Nenet, malin@nenet.se 0920-200 268 www.nenet.se 1.2 Grundläggande klimatutbildning Tillsammans med Studiefrämjandet i Norrbotten och Hela Sverige ska leva Norrbotten startar nu Naturskyddsföreningen i Norrbottens län en satsning på klimatutbildningar i varje kommun i länet. Utbildningarna kommer att ske som tvådagars helgutbildningar under första halvåret 2011. 2011 Alla intresserade Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Hela Sverige ska leva Norrbotten Grundläggande utbildning i klimatfrågor Skaffa nätverk inom kommunen och regionen Urpo Taskinen, Naturskyddsföreningen, urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se Facebook: http://www.facebook.com/urpo.taskinen www.norrbotten.snf.se 1.3 Jokkmokk Winter Conference I Jokkmokk känner man redan förändringarna av klimatet. Det var anledning för kommunen att engagera sig i debatten: den första Jokkmokks Winter Conference för unga blivande beslutfattare, forskare och studenter fanns 2008. Jokkmokks Winter Conference har blivit en Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 5

framgångsrik internationell och tvärvetenskaplig arena där unga beslutfattare, forskare och entreprenörer mötts för att driva frågor om hållbar utveckling i Norr. 2010 deltog omkring 200 personer från 20 länder. Uppgiften för Jokkmokk Winter Conference 2011 är att utveckla koncept och strategier hur ett hållbart samhälle i subarktiska och arktiska områden kan utvecklas, speciellt fokuserat på ekoturism, regional produktion av förnybar energi och närproducerad ekologisk och traditionellt samisk mat. Konferensen ska bidra till att företag och kommuner är mer förbereda för de stora utmaningarna av framtiden genom ett samarbete med forskningen. Jokkmokk Winter Conference anordnas av Jokkmokks kommun i samarbete med: University of Lapland, Rovaniemi, Association of Polar Early Career Scientists (APECS), the University of Tromsø, the Northern Research Forum, Luleå University of Technology, the Sámi Parliament, Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, Vaartoe Centre for Sami Research at Umeå University, Murmansk University, Abisko Scientific Research Station, Nenet Norrbottens Energy Agency, Svenska Samernas Riksförbund, Association of Swedish Eco Municipalities, Sáminuorra, Föreningen Nordens ungdom and the Sámi Education Centre in Jokkmokk Löpande Unga beslutfattare, forskare och entreprenörer; företag och kommuner från Norr Jokkmokks kommun, Landsting Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten m.m. Konferensen erbjuder föreläsningar och seminarier kring energi, klimat och hållbar utveckling. Med olika metoder skapas det en mötesplats för forskare, företag och kommuner i Norr för att utveckla gemensamma gränsöverskridande projekt och initiativ Politiker bjudas in för att framföra önskemål även på denna nivån. En mässa hölls för att visa upp egna projekt och erbjudande. Wolfgang Mehl, miljöstrateg Jokkmokks kommun, wolfgang.mehl@jokkmokk.se 0971-17305 www.winterconference.se Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 6

2 Nätverk för energieffektivisering 2.1 IESN- Insatser för ett energieffektivt näringsliv IESN står för Insatser för ett Energieffektivt och Starkt Näringsliv. Projektet ska i första hand öka de norrbottniska företagens lönsamhet, konkurrenskraft och miljöanpassning och utveckla marknaden för konsulter inom energieffektivt företagande. 2009-2011 Den primära målgruppen är små och medelstora företag i Norrbotten. Den sekundära målgruppen utgörs av konsulter, myndigheter, och organisationer med intresse för hållbart och starkt norrbottniskt näringsliv. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Energimyndigheten, Luleå kommun och Piteå kommun. Nenet erbjuder hjälp för företagare i Norrbotten som är intresserad av att effektivisera sitt företags energianvändning. Nenets energiaktörskatalog gör att det är lätt att hitta företag och konsulter som erbjuder energikartläggningar av företag (www.nenet.se, välj Energiaktörer, Effektivisering/Rådgivning ). Via Nenets hemsida (www.nenet.se) är det lätt att hitta företag och konsulter som erbjuder energikartläggningar av företag. Där finns information riktad direkt till företagare om vad en energikartläggning av ett företag bör innehålla, bidragsmöjligheter vid genomförande av energikartläggningar etc. Uppföljningar i de företag som ingick i de 19 energikartläggningar av företag som tidigare genomförts i Norrbotten. Pilotstudier i Luleå och Piteå om hur miljötillsynen av företag kan användas för att skapa intresse för energieffektivisering i företag. Dessutom finns material att ladda ner, bl.a. Guide för små och medelstora företag: Enklaste vägen till energieffektivt företagande (kostnadsfri) http://www.nenet.se/sitedocuments/nenet_energiguide_foretag.pdf Energieffektivt företagande: Så enkelt, Så lönsamt. Fyra goda exempel i Norrbotten http://www.nenet.se/sitedocuments/nenet_4goda.pdf (kostnadsfri) Rekommendationer för energikartläggning av företag http://www.nenet.se/sitedocuments/iesn_nenets_pdf_om_energikartlaggning_av_fore tag.pdf Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 7

Tord Pettersson, Nenet tord@nenet.se 070-556 29 21 http://www.nenet.se 2.2 Enig - Nätverk för Energieffektivisering ENIG är ett nätverk skapat för att främja energieffektivisering i svensk industri, främst mindre och medelstora företag. Swerea IVF och Swerea Swecast kommer att arbeta med följande branscher; gjutning, ytbehandling, värmebehandling, plåtformning, plastbehandling samt ytterligare en ännu ej fastställd bransch. Enig ska hjälpa med att utveckla och implementera hållbara strategier kring energianvändningen, minska företagens specifika energianvändning och uthålligt minska verksamheternas klimatpåverkande utsläpp inom en rad olika branscher. ENIG kommer att utveckla och tillhandahålla analysverktyg, nyckeltal, arbetsrutiner, stödfunktioner, samverkansformer, incitamentsmodeller och en funktionell hemsida med interaktiva funktioner. 2010-2012, varefter ENIG kommer att stå på egna ben. Främst mindre och medelstora företag. Organisationerna bakom ENIG är Swerea SWECAST, Swerea IVF och FSEK (Föreningen Sveriges Regionala Energikontor). Energimyndigheten är en viktig samarbetspartner och en av finansiärerna bakom uppbyggandet av ENIG. ENIG ska skapa olika nyckeltal inom branscherna för företagen att jämföra sig med. På webbsidan finns mycket information om energianvändning i olika branscher, samt om energiplan, energikartläggning, energiledningssystem och inköp och utrustning. Det finns en möjlighet att ställa frågor på webbsidan. På webbsidan finns även en lista över företag som kan hjälpa med energieffektivisering. Joel Stenvall, Nenet, joel@nenet.se 0920-20 02 63 www.swerea.se/sv/enig/ Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 8

2.3 European Energy Services Initiative (EESI) European Energy Services Initiative (EESI) är ett samarbetsprojekt mellan 10 europeiska länder. Projektet syftar till att utveckla och sprida kunskap om EPC till beslutsfattare som till exempel fastighetschefer, ekonomichefer och även politiska beslutsfattare. Avsikten är att sprida användningen av EPC med offentlig sektor som föregångare. Detta ligger i linje med EU:s energitjänstedirektiv. Genom riktade utbildningar och workshops, publicering av modelldokument, nyhetsbrev, deltagande i mässor och inspel till energieffektiviseringspolitiska beslut, skall kunskapsutveckling och -utbyte ske såväl inom som mellan deltagarländerna. IVL Svenska Miljöinstitutet är den svenska projektdeltagaren i EESI-projektet. Representanter från Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Miljöstyrningsrådet, Näringsdepartementet samt två kommuner och tre EPC-entreprenörer deltar i en referensgrupp för projektet. 2009-2012 Kommuner, företag Intelligent Energy Europe Lista med kontakter till myndigheter, organisationer, samt EPC-entreprenörer och beställare. Skriftliga råd i form av grundläggande information om EPC Goda exempel på genomförda EPC-projekt Länkar till riktlinjer och dokumentmallar för upphandling med mera Nyhetsbrev Ulrik Axelsson, IVL Swedish Environmental Research Institute, ulrik.axelsson@ivl.se 08-598-56-348 www.european-energy-service-initiative.net Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 9

2.4 Buy Smart Projektet Buy Smart ger kostnadsfri rådgivning och fritt informationsmaterial om miljöanpassad upphandling. Målet med projektet är att öka andelen energieffektiv upphandling i Europa. Genom att påverka marknaden med gröna upphandlingar så stöds produktion och användning av energieffektiva varor och tjänster. Buy Smart kommer att främja, genomföra och vidareutveckla hjälpmedel för grön upphandling (upphandling av energieffektiva produkter) i privata och offentliga organisationer. Projektet kommer bland annat samarbeta med professionell e-handels plattformar som redan erbjuder elektronisk upphandling till ett stort antal kunder och på så sätt erbjuda "grön e- upphandling". Genom professionella branschorganisationer och utbildningar kommer målgruppen privata inköpare nås. 2009-2011 Privata företag, offentliga myndigheter. Intelligent Energy Europe I broschyren Buy-Smart presenteras enkelt hur man med hjälp av riktlinjerna och beräkningshjälpmedlen kommer igång med grön upphandling. Riktlinjerna "Upphandling och klimat" är avsedda för offentlig och privat upphandling och erbjuder stöd i att använda ekologiska aspekter i upphandlingar. De allmänna riktlinjerna ger en introduktion till konkurrens och anbudsförfaranden. I de olika produktgruppernas guider finns teknisk och energirelaterad information liksom särskilda kriterier för upphandling beskriven. Databladen stödjer köparen genom att integrera energirelevanta kriterier i upphandlingsprocessen. De kan användas direkt för upphandling och finns som Worddokument. Kriterier för kända energi- och miljömärkningar utgör den tekniska basen för dem. Beräkningshjälpmedlen hjälper köparen att beräkna livscykelkostnaderna och utvärdera det med ekonomiska alternativet i fråga om energirelevanta kriterier. De tillhandahålls som Excel-dokument. Inköpspolicy: Genom att införa energieffektivitetskriterier i företagets inköpspolicy uppnås en långvarig effekt av energieffektiv upphandling. Buy Smarts inköpspolicy innefatta miniminormer för upphandling av kontorsutrustning, hushållsmaskiner, belysning, fordon samt grön el och kan enkelt integreras i redan existerande inköpspolicy. Ett alternativ med ännu högre miljökrav ingår också. En word version av dokumentet finns tillgänglig, så du kan anpassa det efter egna krav. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 10

Utbildningspaketen ger en sammanfattad översikt över de olika produktgrupperna och ger hjälp till att genomföra utbildningar. De tillhandahålls som pdf-dokument. Goda exempel och nyhetsbrev Fredrik Netz, Energikontor Sydost, fredrik.netz@energikontorsydost.se, 0470-72 33 21 http://www.buy-smart.info/swedish/schweden-startseite 3 Produktionsprocesser och miljövänliga material 3.1 Klustret för ekomaterial Klustret som skapats för att öka användningen av ekomaterial inom svensk industri. Klustret har sitt säte i Norr- och Västerbotten och projektledaren för klustret är EcoRub AB. Det handlar om ekologiskt gummi och biokompositer. Ekologiskt gummi är ett material som till 95 % består av återvunna polymerer från bildäcksgummi och plaster som polypropen (PP) och polyeten (PE), dvs. ett i stort sett koldioxidneutral polymert material genom att det återanvänder olja. Projektet syftar till att bilda ett bestående kluster av företag som arbetar med dessa material och har företag i Övre Norrland som motor. Målet är att stärka den kund- och användardrivna innovationskapaciteten hos småföretagen över hela värdekedjan. Ettårigt Företag som arbetar med ekomaterial och har företag i Övre Norrland som motor. Klusterföretagen, Tillväxtverket och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Undersökning och identifikation av marknadsområden publiceras på webbsidan. Samverkanspartner för och mellan de småföretag som omvandlar uttjänt gummi till nya produkter och funktioner. Beställare av produkter har ett kluster med kompetenta småföretag som klarar av även större projekt genom samverkan. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 11

Åke Paulsson 0911-76661 http://www.ekomaterial.se/?page_id=8 3.2 TräCentrum Norr Trä är ett inhemskt och förnyelsebart byggmaterial till skillnad från stål och betong. CO2 lagras i virket i ett trähus och släpps inte ut i atmosfären. När ett trähus har tjänat färdigt som byggnad kan energi tillgodogöras för uppvärmning eller materialet kan återanvändas. Projektet TräCentrum Norr ska stärka framtidsutsikterna för den svenska trämekaniska industrin eftersom lönsamheten har varit svag, vidareförädlingen för låg och rekryteringen av högkvalificerad personal ej tillräcklig m.m. Samtidigt skärps konkurrensen från nya sågverksföretag i Baltikum och Ryssland. Det gemensamma målet för alla intressenter i TräCentrum Norr är en svensk träindustri som genom nya/utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande: Fördjupad samverkan mellan forskning och näringsliv för att uppnå en stark, behovsmotiverad FoU-verksamhet Nätverk som ökar kreativitet och utvecklingskraft Generera nya idéer och problemlösningar samt bidra till synergier mellan företag Förbättrad utbildning samt rekrytering till den trämekaniska sektorn Ökad personalrörlighet mellan industri och FoU. - Träindustri och trämekaniska sektor TräCentrum Norr finansieras av de deltagande parterna tillsammans med medel från Europeiska Unionen, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Mål 2) och Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län. Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Holmen Skog, Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Group AB, Norra Skogsägarna, Finndomo AB, SCA Forest Products AB, Setra Group AB, Skellefteå kommun, Sveaskog AB, SÅGAB, AB Älvsbyhus och SP Trätek. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 12

Prioriterade områden är: - Mätteknik och processtyrning för kundorderstyrd produktion i sågverk - Ökad beständighet hos utomhusprodukter ovan mark", samt Industriellt träbyggande. Inom områden finns pågående och avslutade projekt. Rapporter och kontaktpersoner till de olika projekten finns på webbsidan. TräCentrum Norr bjuder in till olika seminarier och utbildningar samt publicerar handledningar och guider inom de olika projekten. Olle Hagman, Olle.Hagman@ltu.se, 070-275 36 54 http://www.ltu.se/ske/tcn 3.3 Stålindustrins energiforskningsprogram 2006-2010 Stålindustrin är en energiintensiv industri, varför energiforskning utgör en viktig del av industrins gemensamma forskning. Jernkontoret har tillsammans med företagen och Energimyndigheten utarbetat ett energiforskningsprogram för åren 2006 2010, där forskningen syftar till att bibehålla en konkurrenskraftig svensk stålindustri som framställer de mest energieffektiva produkterna, mätt som kilowattimme per krona förädlingsvärde. Målet med energiforskningsprogrammet är att minska stålindustrins totala energianvändning, användningen av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid. Den sammanlagda energibesparingen som förväntas kunna uppnås genom programmet uppgår till ungefär en TWh/år, vilket motsvarar 4,5 5% av det totala be-hovet. Potentialen för minskade koldioxidutsläpp till följd av energibesparingen är 375 kton koldioxid/år. Förutsättningarna bedöms goda att detta mål kan vara uppfyllt inom en tioårsperiod. 2006 2010 Energiforskningsprogrammet omfattar under de fem åren forskning för 227,3 miljoner kronor. Energimyndigheten bidrar med 61,5 miljoner kronor i stöd. Återstoden finansieras av deltagande företag i form av kontanter och/eller naturainsatser. Forskningsprogrammet består av åtta forskningsprojekt och ett projekt för syntes, uppföljning och administration av programmet. Det senare genomförs av Jernkontoret och ska bland annat resultera i en syntesrapport för programmet. Forskningen bedrivs i enskilda projekt inom Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 13

Jernkontorets teknikområden. Av forskningsprojekten faller fyra inom metallurgiområdet och fyra inom värmnings- och bearbetningsområdet: Minsta möjliga koksförbrukning i masugn (2006-10-01 till 2010-09-30) Styrning och övervakning av slaggbildningsförloppet i ljusbågsugn (2006-10-01 till 2010-09-30) Energieffektiv raffinering av råjärn (2006-10-01 till 2010-12-31) Utveckling av stränggjutningskokill med mjukkylande egenskaper för gjutning av sprickkänsliga stål (2006-10-01 till 2010-06-31) Energieffektivare driftstrategi för valsning av avancerade stålprofiler (2006-10-01 till 2009-12-29) Energibesparing genom snabbare värmning och glödgning (2006-10-01 till 2010-09-30) Ugnsstyrning och överordnad processanalys (2006-10-01 till 2010-03-30) Minskad användning av fossil energi i stålindustrin genom (2006-10-01 till 2011-06-30) : Anna Ponzio, anna.ponzio@jernkontoret.se 08 679 17 09, : www.jernkontoret.se, www.ssab.se, www.lkab.se, www.energimyndigheten.se 3.4 Trästad 2012 Råvaran trä är en av länets viktigaste tillgångar, skogsindustrin en viktig näring och utvecklingen av träbyggandet anses viktigt, inte minst sett ur ett miljöperspektiv. Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus anpassat till den Hållbara staden. I projektet deltar ett flertal universitet, forskningsinstitut, fyra länsstyrelser, fyra regionförbund och arton kommuner (omfattar länen Norrbotten, Västerbotten, Dalarna, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland) i nära samarbete med företag och olika byggprojekt. Genom projektet kan kommunerna ta vid och utveckla angelägna områden för det framtida träbyggandet, exempelvis arkitektur, teknik och inte minst affärsmodeller. Satsningen ska också tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker att utveckla planer och arkitektur som inte har någon motsvarighet i landets tidigare byggnadshistoria. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik. - Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 14

Den offentliga sektor, lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Inom projektets ram genomförs insatser av pilotkaraktär tillsammans med lokala och regionala aktörer Resultat av insatser kommer att spridas över landet i seminarieform. Arkitekter, byggföretag, beställare, kommuner m.m. kan etablera ett samarbete med Trästad 2012 genom att ta kontakt med projektledningen. Företag och kommuner kan synas med sina projekt på hemsidan. Intresserade ska ta kontakt med projektledningen. Företag eller kommuner som söker kontakt med andra intresserade av industriellt träbyggande kan få hjälpa av projektet. Anders Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten, anders.h.jonsson@lansstyrelsen.se www.trastad2012.se 4 Transport och miljö 4.1 Framtidsvägen Genom att visa på miljöanpassade resealternativ till ensambilåkande vill projektet minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Framtidsvägen är ett projekt som ska få fler att välja hållbara transporter. Genom att visa på miljöanpassade resealternativ till ensambilåkande vill projektet minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Projektet ska även fokusera på ökad trafiksäkerhet. Olika aktiviteter genomförs i form av kampanjer, evenemang och informationstillfällen, där vinsterna med ett mer miljöanpassat och trafiksäkert resande står i fokus. Aktiviteterna beräknas leda till ökad fysisk aktivitet, bättre folkhälsa, minskad miljöpåverkan samt ökad trafiksäkerhet. Allt detta ökar förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. 2008-2010 Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 15

Allmänheten Skellefteå kommun; Trafikverket Region Norr och NTF Västerbotten. MinResa är ett verktyg som är utvecklat för Framtidsvägen, Skellefteå kommun, för att jämföra olika färdsätt - bil, cykel, buss, tåg, moped eller promenad. Användaren ritar och jämför sedan olika färdvägar - och ser i realtid vad som skiljer mellan de olika resorna vad gäller tid, avstånd, koldioxidutsläpp, kalorier och pengar. Modelprojekt Cykla och gå till jobbet inkl. information om hälsoeffekter av cykling och gående, trafikregler samt en cykelkarta Skellefteå: www.skelleftea.se/tekniska%20kontoret/innehallssidor/bifogat/cykelkarta%20a3.pdf 4.1.1.1.1.1 Projektsamordnare, 0910-73 64 14, 070-693 84 25 http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=21025&action=kontakt 4.2 Adolescence for Renewable Energies in Transport I projektet ADORE IT (Adolescence for Renewable Energies in Transport) samverkar projektpartners från Sverige, Nederländerna, Italien, Norge, Estland, Italien och Rumänien. Syftet är att bidra att nå EU:s mål för biodrivmedel och att övervinner de problem av biobränsle som finns i dagsläget. Projektet adresserar framförallt större bilägare såsom kommuner eller större företag och innehåller Tränings för kommuner Specifika informationsinsatser kring lagar och regler för biodrivmedel, kvalité, certifiering osv. icke-tekniska pilotprojekt dialog mellan producenter och användare av biodrivmedel på regional nivå och samarbete med bilproducenter. 2008-2011. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 16

Kommuner, företag, entreprenörer biodrivmedel. Svensk projektpartner är Östersunds kommun. Intelligent Energy Europe En Gasbilsguid för att bidra till en snabb marknadsutveckling. Guiden ger en översikt över de gasbilar som finns på den globala marknaden hösten 2009, och modeller som förväntas bli tillgängliga under kommande åren (bilpriser, prestanda och räckvidd vid gasdrift, information om säkerhet, länkar till vidare läsning). Intressant är att det i guiden finns flera fyrhjulsdrivna biogasfordon, vilket inte har funnits förut i Sverige och efterfrågas, inte minst i norra Sverige. Anne Sörensson, Östersunds kommun, Grön trafik, 063-14 46 61 www.adoreit.eu/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=18&itemid=31&lang=sv 5 Småskalig energiproduktion 5.1 Närvärme och fjärrvärme När- eller fjärrvärme baserande på biobränsle eller spillvärme medför miljövinster jämfört med om varje fastighet skulle ordna sin egen värmeförsörjning: Värmeproduktionen sker vanligtvis anläggningar som drivs av kvalificerad personal, har optimala förbränningsförhållanden och avancerade reningssystem. Förluster i kulvertsystemet kan däremot vara en nackdel. Samtidigt kan en när- eller fjärrvärmeanläggning vara en möjlighet för att förädla egna råvaror (t.ex. restprodukter från skogsbruk) i regionen och därmed en affärsmöjlighet. Olika Skogsägare, skogsindustri och företag som använder mycket energi Kommuner Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 17

Olika I projektet Ecoheat4.eu tas fram information om lagstiftning och liknande som rör näroch fjärrvärmesystem i Europa. Informationen finns kostnadsfritt på webbsidan. Energimyndigheten driver ett projekt kring småskalig närvärme. Information finns på webbsidan. Nenet har sammanställt information om närvärmeanläggningar i länet, bl.a. i Harads, då en biobränslepanna kombineras med solfångare enligt ett koncept som Roger Hermansson, LTU, har utvecklat (Bio-Sol). Peter Vernon, Euroheat & Power / Ecoheat4.eu, +32 (0) 2 740 21 10 http://ecoheat4.eu/en/country-by-country-db/overview/ http://www.energimyndigheten.se http://www.bioenergiportalen.se 5.2 Solutions for Microgeneration to Allow Energy Saving Technology SMALLEST är ett EU-projekt för förnybar energi som ingår i det s.k. Norra Periferi Programmet Projektets syftar till att skapa förutsättningar för småskalig energiproduktion i glesbygden med förnybar energi (solenergi, vattenkraft, biobränslen m.m.). Målet är att kommunerna ska vägledas till de mest hållbara och kostnadseffektiva modellerna för ägarskap, drift och underhåll av småskaliga förnyelsebara energikällor. Detta ska ske bl.a. genom att hjälpa till vid planering och ekonomiska beräkningar, samt slutligen genom att öka den praktiska kompetens som krävs för att genomföra dessa förändringar. SMALLEST ska utöver befintlig rådgivning kunna hjälpa till med utbildning och stöd för grupper och organisationer samt bidra med exempel på småskaliga eller samägda energilösningar. Det är ett gränsöverskridande projekt för att dela kunskap inom EU och på så sätt kunna ge grupper och organisationer likvärdigt stöd i sin energiomställning oberoende av var man befinner sig. 2009-2012 Kommuner, organisationer och företag i programområdet. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 18

Northern Periphery Programme, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och projektpartner: International Resources and Recycling Institute (IRRI), Skotland samt kommuner och organisationer från Skotland, Finland, Irland, Färöarna, Sverige, Island, Grönland och Norge. Projektet syftar till att nå ut till 180 samhällen och kommuner. Målen är att hjälpa till med 54 konkreta projekt, och 27 nya företag. Projektet ska ta fram goda exempel för småskalig energiproduktion. Information finns på webbsidan http://www.smallestnpp.eu/case-studies.htm Projektet hjälper till med att ta fram information och material, kunskap om småskaliga energilösningar i glesbygdskommuner som kan användas för att öka intresset och påverka beslutsfattare och politiker. Projektet kan även delta i konkreta projekt (i olika former) med anledning att genomföra ett antal pilotstudier. Projektet erbjuder seminarier, kurser och utbildningar. Eleonore Hedman, Norsjö kommun, Eleonore.Hedman@norsjo.se 0918-10403, 070-321 03 65 http://www.smallestnpp.eu/index.htm 6 Småskalig bioenergiproduktion 6.1 Bioenergi Nord: Kretsloppsbaserad bioenergi i kallt klimat och Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem Projektet Kretsloppsbaserad bioenergi i kallt klimat har utvecklats utifrån utvecklingen i Nordkalotten som eder till att många jordbruk blir nedlagda, frånflyttade och överväxta med lövskog. På sikt har detta faktum potential att negativt påverka regionens ekonomi och kulturlandskapsvärde. Samtidigt är det önskvärt att för området öka användningen av bärkraftiga energikällor och reducera utsläpp av klimatgaser som CO2. Projektet adresserar dessa problem med att utveckla konceptet av odling av energigräs på outnyttjad jordbruksmark för produktion av energi (värme, ström eller flytande bränsle). I motsats till de flesta bioenergiprojekt som är lanserade idag är fokus för detta projekt småskalig produktion istället för stora centrala anläggningar. Arbetet har skett i nära dialog med universitet, högskolor och branschen. Projektet Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem syftar till att demonstrera rörflen från odling till färdig värme, arbetar med hela produktionskedjan och söker hållbara kalkyler för Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 19

rörflen som energiråvara: RCG briquettes. Projektets långsiktiga mål är att skapa lönsamhet för energigräset rörflen så att den småskaliga biobränsleproduktionen kan växa och outnyttjade odlingsmarker kan bli produktiva. I ett vidare perspektiv ska projektet bidra till att skapa nya arbetstillfällen, bevara odlingslandskapet i skogslandet, fasa ut fossil energi samt möjliggöra ett återförande av samhällets restprodukter som t.ex. aska till kretsloppet i form av gödselmedel. Sen 1996 och framöver Kommuner, Entreprenörer, Forskning Huvudfinansiär för projektet Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem är Jordbruksverket och Vattenfall-Inlandskraft. Samverkanspartner för forskning kring rörflen är Luleå Tekniska Högskola, Umeå Universitet, Gabbro AB, ETC Piteå, SLU Röbäcksdalen, BioEnergiNord A.S, BioForsk Nord, Dyrøy Energi, NENET, LRF Västerbotten, Wood Industries Conf of NW Russia, WICNWR, Ryssland, Wood- Pellets.com, Rysk biobränsleportal, Teknologisk Institut, Danmark Kunskapsbanken med omfattande information om projekt och resultat, bl.a. - Rapport Rörflen 2008 - -samlade erfarenheter av GME:s arbete med bioenergifrågor 1996 2008 - Handbok i Rörflensodling av Glommers Miljöenergi AB 2008 - Förstudie för gödselmedel framställt genom samgranulering av aska och slam - en kartläggning av tillgången på aska och slam i Norr- och Västerbottens län, lagar kring spridning av ask- och slamprodukter samt en diskussion kring alternativ till deponi av aska och slam inkluderande en kostnadskalkyl av igångsättande av Granulverket Saltmyran. - Inventering Trädbränsletillgångar Norrbotten 2007 en inventering över Norrbottens trädbränsletillgångar av Skogsstyrelsen. - Filmer(av Leif Björk): upprustning av nedlagda myrodlingar och -anläggning av rörflensodling - Kartläggning och analys av kommersiella användningsområden för vit biolövmassa 2005-2007 Bo Lundmark, Försöksstation Fasta biobränslen, 070-246 8693 Ross Wakelin, Norut Teknologi i Nordnorge Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 20

www.bioenerginord.com www.gmepellets.se. www.tek.norut.no 6.2 Solander Science Park Syftet med Solander Science Park är att bygga upp ett världsledande centret för forskning, utveckling och affärsutveckling inom bioraffinaderiområdet. Kunskapsöverföring och konferensverksamhet är viktiga delar i projektet. Det finns tre insatsområden: Solander Business Centre, Solander Symposium och Solander Research. 3 år Små och medelstora företag i Norrbotten Konsulter, myndigheter, och organisationer med intresse för ett hållbart och starkt norrbottniskt näringsliv EU, Piteå kommun. Norrbottens Läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbotten Företag inom bioenergi- och bioraffineriområdet kan få hjälp via Solander Business Center för att bli mer konkurrenskraftigt. Centret erbjuder bl.a. Möjlighet att nyttja testanläggningar och labor inom ETC Kunskapsöverföring och utbytte av information med andra projekt och experter Marknadsföring och kontakt till andra företag i samma område, bl.a. genom via webben Coaching som stöd för att utveckla nya tjänster och produkter Lokaler, bl.a. konferensrum, växel, fika Robert Bergman Solander Science Park, robert.bergman@solandersciencepark.se 070 524 00 58 Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 21

6.3 Biogas Norr BioFuel Region är ett samarbete i norra Sverige mellan kommuner, företag, regionförbund, länsstyrelse, landsting och universitet. Projektet ska hjälpa till med att utbyta kunskaper inom biogasområdet och se över vilka initiativ som pågår med huvudmålet att samarbeta för att producera mer biogas i norra Sverige. Genom samarbete ska en gemensam infrastruktur för biogas byggas upp, både för produktion och distribution. Att inventera vilken råvarupotential det finns i regionen för biogasproduktion är ytterligare en gemensam angelägenhet. BioFuel Region arbete med Biogas, DME, cellulosabaserad Etanol, El och Syntetisk diesel och fokuserar på att vara kunskapsledande i samhällsomställning industriell och regional utveckling ökat utbud av förnybara råvaror - Medlemmar men även Region Västerbotten, Västernorrlandsläns Landsting, Vägverket och Processum. Större projekt finansieras av Myndigheten för skolutveckling, Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västernorrland samt EU. Erbjuder studiebesök Utbildningsmaterial finns för att ladda ner på webbsidan Konferenser och seminarier genomförs, dokumentationer hittas på webbsidan Nyhetsbrev Fakta om biodrivmedel, direktiv, lagar och regler Erika Åberg Biogas Norr, erika.aberg@biofuelregion.se, 070-358 05 08 www.biofuelregion.se 6.4 Förgasning av svartlut och skogliga råvaror Chemrecs teknik förgasar biomassan i så kallad svartlut till syntesgas som gör framställning av miljövänliga drivmedel som metanol, syntetisk diesel (DME), vätgas eller grön el möjlig. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 22

Svartluten kan jämföras med råolja som sedan raffineras till en mängd produkter som till exempel; bränsle (DME), metanol, och ingredienser till livsmedel, mediciner samt kosmetika och hygienartiklar. Chemrecs teknologi för förgasning av svartlut är unik och utvecklingsanläggningen i Piteå den enda i sitt slag i världen. Intresset är stort och koncernen New Page ska också bygga en pilotanläggning vid massabruket i Escanaba, Michigan, USA. I november 2011 invigdes en ny pilotanläggning där man ska använda skogsrester direkt i en förgasare som producerar en gas som kan användas för att framställa exempelvis drivmedel. 2009-2010 - Budgeten för hela projektet ligger på 25 miljoner kronor och anläggningen har tagit ett år att bygga. Bakom satsningen står förutom Sveaskog även Smurfit Kappa, IVAB (Infjärdens Värme AB) och ETC, energitekniskt centrum i Piteå. Om Chemrecs teknologi införs fullt ut vid svenska massabruk skulle produktionen av drivmedel motsvara 25 procent av dagens behov i landet. Samtidigt skulle utsläppen av koldioxid minska med sex miljoner ton årligen, vilket grovt räknat motsvarar tio procent av landets totala utsläpp. Volvo har redan tagit fram en lastbilsmotor som kan köras på DME. Birgitta Marke, Chemrec, 0911 23 20 62 www.energinytt.se www.chemrec.se 6.5 High Bio Regionen en stor outnyttjad utvecklingspotential, i att öka både värme-, el- och drivmedelsproduktionen genom att använda närproducerade skogsråvaror. Förädlingen kan ske genom mindre och medelstora kraftvärmeenheter (CHP) i mindre tätorter på landsbygden såväl som medelstora/stora drivmedelsanläggningar i regionen. Projektet syftar att ta fram alternativ för en hög förädling av bioenergi för ett lokalt nyttjande av råvaror genom vidareförädling. Vidareförädling kan delvis genom lokala entreprenörer och Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 23

energikooperativ, som kan utveckla och tillämpa erfarenheter från projektet. Inom projektet ska också olika förädlingsprocesser och typer av reningsteknik analyseras och följas upp samt utvärderas genom teknoekonomiska analyser. Projektet drivs av Jyväskylä, Universitet, Karleby universitetscenter Chydenius. Luleå tekniska universitet är medsökande. 2008-2011 Energientreprenörer, Skogs- och jordbrukare, Entreprenörer som är potentiella ägare för produktionsanläggningar, Leverantörer av biobränsle och Energibolag Interreg 4a Nord Projektet tar fram informationsmaterial och ordna seminarier i Sverige och Finland för nyckelpersoner inom regionen Forskningsresultat publiceras på hemsidan. Huvudområden i projektet är: - En utvecklad förgasningsprocess - Råvarans inverkan på förgasningsprocessen (Förbehandling av biobränslet, Gaskvaliténs påverkan av råvarusammansättningen, Förgasningsprocessens funktion) - Slutprodukter från förgasning (Syngas till nya kemiska produkter och nya tillämpningar; nyttjande av biprodukter från förgasningen) - Utvärdering och teknoekonomiska analyser (Teknoekonomisk utvärdering av termokemisk omvandling av biobränslen till biodrivmedel/kraftvärme; Material- och energibalansgranskning i anslutning till förgasning av biomassa) Projektet samlar kompetens och ska sprida information. Marcus Öhman, LTU, marcus.ohman@ltu.se, 0920-491977 Rikard Gebart, VD ETC Piteå, Adj. professor LTU, 0911 23 2381 http://www.chydenius.fi/enheter/naturvetenskaper/forskning/highbio-2013-interreg-nord/ Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 24

6.6 ETC, Energitekniskt Centrum i Piteå ETC är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom förbrännings-, förgasnings- och bioraffinaderiteknik med fokus på förnyelsebara bränslen. Löpande Offentlig sektor, akademiska institutioner och företag. Samarbete både i långsiktiga forskningsprojekt och direkta uppdrag. Offentlig sektor, akademiska institutioner och företag. Genomför industriuppdrag och tjänster bl.a. inom följande områden: karaktärisera biobränsle; energikartläggning och energieffektivisering; instrument för både vanliga rökgaskomponenter och instrument som kan analysera processgaser; Partikelkaraktärisering och emissionsmätningar Genomför seminarier, konferenser och visningar för olika målgrupper. Rikard Gebart, VD, Adj. professor LTU, 0911 23 2381 http://www.etcpitea.se 7 Nätverk kring förnybar energi 7.1 Network of expertise for Energy in Cold Climate Ett nätvärk för energi i kallt klimat på Nordkalotten startades 2008 och ska nu pågår i ett nytt projekt fram till april 2012. Fokus ligger på förnybar energi som bioenergi, vindkraft, vattenkraft, energieffektivisering och solenergi. Projektet syftar till att förbättra samarbete mellan forskning, näringslivet och den offentliga sektorn. Målet är att skapa ett konkurrenskraftigt kompetenscentrum med ekonomiska och kompetensmässiga resurser att bedriva innovativa teknikutvecklingsprojekt och att få fram nya, energieffektiva och kommersiella produkter och tjänster med exportmöjligheter.. Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 25

Partner är Luleå tekniska universitet, Centek, Bedriftskompetanse, Norut Narvik, Universitet i Narvik, Rovaniemi University of Applied Sciences, Bothnian Arc, Kemi-Tornionlaakso Municipal Education and Training Consortium Lappia, Ylivieska Subregion and Oulu Innovation. 2010-2012 Ingen information Interreg IV A Nord Project, Länsstyrelsen i Norrbotten, Nordkalottrådet, Nordland Fylkeskommune, Troms Fylkeskommune, Finnmark Fylkeskommune Projektet erbjuder workshop och seminarier Pirjo Koskiniemi, pirjo.koskiniemi@ouluinnovation.com, (+358) 40 592 5375 http://www.noe-energy.net 7.2 Gröna Piloter Gröna Piloter är projekt som ska resultera i 18 nya pilotsatsningar inom energi, entreprenad och turism i Västerbotten och Norrbotten. Pilotföretagen ska fungera som förebilder, och bidra till ökad framtidstro. Projekt Gröna Piloter arbetar inom tre områden - energi, entreprenad och turism. Energi är det dominerande området där 10 pilotföretag ska tas fram. Det kan handla om till exempel affärsidéer inom småskaliga närvärmeanläggningar, energigrödor eller vindkraft. Kunskapsgrupper med experter från näringsliv, forskning/utveckling och offentlig sektor är knutna till projektet. 2009-2011 Företag Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 26

EU:s landsbygdsprogram, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket (f d Nutek), Energimyndigheten. Norra Skogsägarna, Sveaskog, Längmanska företagarfonden, LRF, Även pilotföretagen bidrar i form av deltagaravgifter. Gröna Piloter ordnar framför allt riktade insatser för projektdeltagare, till exempel studiebesök, seminarier och rådgivning. För att komma ifråga för projektet måste ert företag uppfylla ett antal kriterier, bl.a. färdig eller pågående affärs-/utvecklingsplan; Vilja att investera med egna resurser och beredd att erlägga deltagaravgift; Tid, utrymme och möjlighet att delta i delar av kunskapsprogrammet samt ta del av rådgivningserbjudanden; En unik idé eller produkt eller lösning unik för området samt marknadspotential och tydlig miljö-, klimat- och energistrategi Johan Stenlund, projektledare Energi 070-650 29 92 Karin Hedström, projektledare Turism 070-322 39 35 Rikard Stjärnback, projektledare Entreprenad 073-072 21 51 http://www.lrf.se/medlem/regioner/norrbotten/grona-piloter/ 7.3 Grön framtidsgård Projektets övergripande mål är att öka tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i företagen på landsbygden i Västerbotten och Norrbotten. Basen till projeket är den uppsökande verksamheten. Fokusområdena för de närmaste 3 år ska omfatta livsmedel, turism, grön omsorg, entreprenad och förnybar energi. 2008-2013 Företag, kommuner Grön Framtidsgård finansieras bl.a. genom EU: s landsbygdsprogram, landstingen och länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län samt ett flertal kommuner i de båda länen. Resterande finansieras av Sparbanksstiftelsen Norrbotten, Sparbanken Nord, Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 27

Sparbanksstiftelsen Norrland, Länsförsäkringar Norrbotten, LRF samt genom företags- och seminarieavgifter. Företagsbesök: En företagarcoach från projektet åker på begäran ut till gården om ett företag har en utvecklingsidé. Besöket är helt kostnadsfritt. Företaget får bland annat en åtgärdsplan, kontakter med rådgivare, myndigheter, nätverk etc och konsulthjälp från någon med spetskompetens bekostad. Projektet arrangerar kurser, studiebesök, studiecirklar och nätverksträffar Projektet ska arrangera Gröna mötesplatser går ut på att fördjupa samarbetet med kommunernas näringslivs- och utvecklingskontor. Det kan också handla om att sammanföra lokala och regionala producenter och köpare av olika produkter och tjänster. Håkan Stenmark, projektledare, hakan.stenmark@lrf.se 0920-23 77 39 Linnea Larsson, företagarcoach Norrbotten linnea.larsson@konsult.lrf.se 0920-23 77 14 Erica Stridsman företagarcoach Norrbotten erica.stridsman@konsult.lrf.se 0920-23 77 35 www.lrf.se 7.4 Vindkraftscentrum i Barentsregionen Projektets övergripande syfte är att Piteå inom en femårsperiod utvecklas till en tillväxtmotor och ett vindkraftscentrum i Norra Sverige och Barentsregionen. Basen för denna målsättning är den massiva utbyggnaden av vindkraft i kommunen. Syftet är att skapa tillväxt och arbetstillfällen och målet är att skapa bestående verksamheter inom tillverkning, information, forskning och utbildning inom vindkraft. Det viktiga för kommunen är hur man stödjer och kreerar mervärden av denna etablering och hur man skapar varaktiga arbetstillfällen långt bortom utbyggnadsperiodens slut. Nyckelorden blir här näringslivsutveckling, utbildning, forskning och informationsspridning. 2009-2012 Företag i och utanför regionen, myndigheter, organisationer, exploatörer, forskare, lärare, utbildningsinstitutioner, andra regioner och kommuner, samrådsgrupper och allmänhet som vill få vägledning inom vindkraftsområdet Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 28

EU står för halva finansieringen och Piteå kommun (3 miljoner), Energimyndigheten (1,5 miljon), Länsstyrelsen (750 000) samt Landstinget (750 000). Projektet ska jobba med tre inriktningar. Näringslivsutveckling, information och forskning/utbildning. Inom Näringslivsutveckling ryms frågor som att få med lokala näringen i byggandet, skapa klusters som är attraktivt för etablerare och att förlägga produktion i Piteå. Inom Information finns arbetsområden som nätverksskapande åtgärder, informationsspridning och att vara det bollplank som näringen och allmänheten eftersträvar. Tillsammans med forskningsinstitutioner ska forskning förläggas på området i anslutning till centrat. Dessutom måste utbildningsväsendet anpassas efter den enorma efterfrågan på arbetskraft som om ett par år kommer att finnas inom detta område. Stefan Lundmark, projektledare, 0911-69 70 44 www.pitea.se 8 Regionala klimatprojekt 8.1 ClimActRegions ClimAct är ett EU Interreg IVC projekt för att sprida information om klimatsmarta strategier och hållbar framtidsplanering baserat på goda exempel från hela Europa. I projektet ClimAct samlas kompetens från elva partners från nio olika regioner and en internationell sammanslutning av energikontor och regioner. Partners kommer från Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Det övergripande målet med projektet är att minska effekterna av klimatförändringar genom att fokusera på de europeiska regionerna och deras kapacitet för att skapa en politik för att minska utsläpp av växthusgaser. Projektet ska arbeta med tre huvudområden: 1. Mätning och övervakning av utsläpp av växthusgaser 2. Utveckla regionala strategier och handlingsplaner för att minska klimatpåverkan 3. Regional påverkan från kunskap till handling ClimAct skall bidra till att samarbete sker över flera nivåer (lokal, regional, europeisk) för att minska klimatpåverkan både ur tekniskt och politiskt perspektiv. Projeket ska visa på goda Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 29

exempel från olika delar av Europa vad gäller strategier för att minska klimatpåverkan och mättning/monitoring av växthusgaser. Projektet skall öka medvetenheten om klimatförändringar och ge inspiration till olika sätt att arbeta med att minska klimatpåverkan och sprida information till beslutsfattare och tjänstemän på lokal och regional nivå om vikten av deras politik och agerande för att vi ska klara av att uppnå de uppsatta målen. 2010-2012 Lokala och regionala beslutfattare, kommuner, landsting och länsstyrelsen, företag. Interreg IV C Goda exempel för regionala klimatskystrategier från hela Europa ska tas fram, analyseras och sammanfattas i en handledning som spridas kostnadsfritt. Goda exempel av metoder för att kartlägga och övervacka växthusgasutsläpp på lokal och regional nivå ska tas fram, analyseras och sammanfattas i en handledning som spridas kostnadsfritt. Studiebesök, seminarer och konferenser arrangeras. Nyhetsbrev skickas ut. Malin Lagerwall, Nenet malin@nenet.se, 0920-20 02 68 Wolfgang Mehl, Nenet, wolfgang@nenet.se 070-201 37 48 Silva Herrmann, Nenet, silva@nenet.se, 070-202 74 74 www.nenet.se http://www.climactregions.eu 9 Mätningar energi och klimat 9.1 Abiskoögat Abisko Naturvetenskapliga Station (ANS) ligger i ett kuperat fjällområde och omfattar flera klimattyper med en mångfald av sjöar, älvar, landskap och ekosystem, från boreala barrskogar i Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 30

öst till högalpina växtsamhällen i väst. Stationen har ända sedan 1913 samlat in data över miljömässiga variabler som klimat, snödjup samt isens tjocklek på sjön Torneträsk och hur länge isen har legat. Olika projekt syftat till att förbättra samarbete mellan forskningsgrenar, samiska renskötare och besöksnäringen för att förstå förändringen i fjällvärlden bl.a. genom klimatförändringen. Löpande Forskare, renskötare, besöksnäringen, kommuner Olika forskningsprojekt Webbsidan Abiskoögat visar meteorologiska och fenologiska data angående klimatförhållanden i fjällvärlden. Christer Jonasson, christer.jonasson@ans.kiruna.se www.ans.kiruna.se 9.2 Hållbarometer Luleå Hållbarometern är en omfattande webbplats för hållbarhet (inkl. ekonomiskt och social hållbarhet) miljö- och folkhälsofrågor, som ger överblick. Användare hittar beskrivningar av utvecklingen i Luleå och om miljömålen. Redovisningen har både ett lokalt och ett nationellt perspektiv. Hållbarometer webbsidan finns dessutom en redovisning över de viktigaste planer, strategier och regler inom Luleås kommun. Hållbarometern drivs av Miljökontoret i samarbete med miljösamordnaren och folkhälsosamordnaren i Luleå kommun. Löpande Kommunens invånare, näringslivet, kommunförvaltningen, politiken Författare Silva Herrmann, Wolfgang Mehl 31