RP 44/2013 rd. I propositionen föreslås att lagen om vuxenutbildningsstöd

Relevanta dokument
RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 153/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 204/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd. Ärende.

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM. för person som avlagt fristående examen

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 176/2013 rd. I denna proposition föreslås det att regeringens proposition med förslag till lag om

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 87/2011 rd euro och 2,20 procent för den överskjutande. lönen för ett lönebelopp upp till

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 152/2009 rd. få vuxenutbildningsstöd för deltidsstudier. Dessutom föreslås det att vuxenutbildningsstödets

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

RP 43/2011 rd. institution i sådana ärenden som gäller det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 53/2018 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2019.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

RP 321/2010 rd. räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 322/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar som innebär höjda nivåer på veteranförmånerna

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 182/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

RP 116/2010 rd. I proposition föreslås att sjukförsäkringslagen. företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare.

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

Vuxenutbildningsstödet. till löntagare som blir studieledig eller till företagare

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 49/2009 rd. som finns avtalad i den arbetssökandes jobbsökarplan. De föreslagna ändringarna är en del av regeringens

Vuxenutbildningsstödet. till löntagare som blir studieledig eller till företagare

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 64/2007 rd. per månad föreslås bli höjt med 15 procent, dock minst med 16 euro. Inkomstgränserna

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/2008 rd 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 a och 14 i lagen om vuxenutbildningsstöd och av lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om Utbildningsfonden ändras. Villkoren för det jämkade stödet inom vuxenutbildningsstödet ändras enligt förslaget så att beloppet av full skyddsdel höjs till 250 euro per månad. Dessutom föreslås det att maximitiden för vuxenutbildningsstödet förlängs till 19 månader. Enligt förslaget höjs yrkesexamensstipendiets belopp till 450 euro för personer som saknar yrkesexamen efter grundskolestadiet. Det föreslås också att en indexjustering görs i grundbeloppet för yrkesexamensstipendium. Dessutom föreslås det att ansökningsförfarandet för yrkesexamensstipendium förenklas och att tiden mellan justeringarna av stipendiebeloppet förlängs från två år till tre år. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2013. 296430

2 INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL... 1 INNEHÅLL... 2 ALLMÄN MOTIVERING... 3 1 NULÄGE OCH BEDÖMNING AV NULÄGET... 3 1.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd... 3 1.2 Lagen om Utbildningsfonden... 3 2 PROPOSITIONENS MÅL OCH DE VIKTIGASTE FÖRSLAGEN... 4 2.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd... 4 2.2 Lagen om Utbildningsfonden... 4 3 PROPOSITIONENS KONSEKVENSER... 4 4 BEREDNINGEN AV PROPOSITIONEN... 5 DETALJMOTIVERING... 6 1 LAGFÖRSLAG... 6 1.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd... 6 1.2 Lagen om Utbildningsfonden... 6 2 kap. Yrkesexamensstipendium... 6 2 IKRAFTTRÄDANDE... 7 LAGFÖRSLAGET... 8 1. Lag om ändring av 12 a och 14 i lagen om vuxenutbildningsstöd... 8 2. Lag om ändring av lagen om Utbildningsfonden... 9 BILAGA... 11 PARALLELLTEXTER... 11 1. Lag om ändring av 12 a och 14 i lagen om vuxenutbildningsstöd... 11 2. Lag om ändring av lagen om Utbildningsfonden... 12

3 ALLMÄN MOTIVERING 1 Nuläge och bedömning av nuläget 1.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd En löntagare kan få vuxenutbildningsstöd för studier på heltid som leder till examen eller som är yrkesinriktad tilläggsutbildning eller fortbildning. Studierna ska pågå oavbrutet minst två månader. De studier som berättigar till jämkat vuxenutbildningsstöd ska pågå sammanlagt minst 43 dagar. Utbildningen får vara uppdelad i flera perioder. En månad under vilken jämkat vuxenutbildningsstöd betalas anses omfatta 21,5 stöddagar oberoende av antalet faktiska studieledighetsdagar. Det jämkade vuxenutbildningsstödet räknas ut så att vuxenutbildningsstödet och 80 procent av den del av inkomsten som överstiger skyddsdelen sammanlagt per månad får uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i vuxenutbildningsstöd. Härvid beaktas dock inte de pensioner eller socialförmåner som enligt 4 kap. 7 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) inte avdras från arbetslöshetsdagpenningen. Skyddsdelens belopp uppgår till 127 euro i månaden. Ett villkor för vuxenutbildningsstöd är att löntagarens arbetshistoria är minst åtta år. Dessutom förutsätts att personen innan stödperioden inleds har haft ett anställningsförhållande såsom huvudsyssla i minst ett år hos samma arbetsgivare under en eller flera perioder och att han eller hon är studieledig utan lön eller har någon annan ledighet som beviljats på grund av utbildning. Vuxenutbildningsstöd betalas under sammanlagt högst 18 månader, om stödtagaren har minst åtta års tid i arbete. Om tiden i arbete är kortare än åtta år men minst fem år senast den 31 juli 2010, fastställs stödtiden utgående från personens arbetshistoria och är 2,5 3 månader beroende av arbetshistorians längd. Vuxenutbildningsstödet för löntagare motsvarar beloppet av inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning utan förhöjningsdelar. Stödet består av en grunddel, som finansieras av staten, och en förtjänstdel, som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden och bestäms utgående från lönen. År 2013 är grunddelen 32,46 euro per dag, dvs. 697,89 euro per månad. Förtjänstdelen utgör 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen upp till 3 408,30 euro och 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. Vuxenutbildningsstödet är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för stödet, dock minst lika stort som grunddelen. Vuxenutbildningsstödet förnyades den 1 augusti 2010. Beloppet av det genomsnittliga stödet höjdes med ca 40 procent och villkoren för stödet ändrades bl.a. så att stöd kan beviljas genom ett jämkat stöd för studier på deltid vid sidan av arbetet. Reformen har lett till att antalet stödansökningar har ökat kraftigt. Även antalet förmånstagare har ökat. Antalet personer som fick vuxenutbildningsstöd var 7 319 år 2009 och år 2011 var det 11 104. Reformen har inte haft någon avsevärd inverkan på kön, studieområde och bransch i fråga om dem som ansökt om vuxenutbildningsstöd. Vuxenutbildningsstödet utnyttjas mest för studier vid högskolor. Männen är klart underrepresenterade bland förmånstagarna. Männen utgjorde 16,8 procent och kvinnorna 83,2 procent av förmånstagarna år 2011. De mål som AKKU-arbetsgruppen ställde för reformen har uppnåtts bl.a. i fråga om ökningen i antalet förmånstagare. För närvarande är det jämkade stödet dock inte tillräckligt sporrande eftersom skyddsdelen är så låg. 1.2 Lagen om Utbildningsfonden Utbildningsfonden är en fond som förvaltas av arbetsmarknadsparterna och vars syfte är att främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling. Vuxenutbildningsförmåner som beviljas av Utbildningsfonden är vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier.

4 Yrkesexamensstipendium kan beviljas som engångsersättning till en person som avlagt yrkesinriktad grundexamen som fristående examen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Stipendiet ska sökas hos Utbildningsfonden med en ansökan som ska undertecknas av sökanden eller av ett av sökanden befullmäktigat ombud. För att stipendium ska beviljas krävs att sökanden har en arbetshistoria på minst fem år. Dessutom förutsätts att sökanden inte hade fyllt 64 år då examen avlades. Storleken på stipendiet är för närvarande 366 euro och det är skattefritt. År 2011 beviljades 24 218 personer yrkesexamensstipendium. Av dem utgjorde kvinnorna 57,4 procent och männen 42,6 procent. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar 98 procent av utgifterna för stipendierna. Staten finansierar stipendierna för statsanställda. Under de senaste åren har det inte skett några betydande förändringar i antalet mottagare av yrkesexamensstipendium. Under de tre senaste åren har de tre populäraste examina varit grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, specialyrkesexamen i ledarskap och yrkesexamen i försäljning. 2 Propositionens mål och de viktigaste förslagen 2.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd Det föreslås att villkoren för det jämkade stödet ändras så att beloppet av full skyddsdel höjs till 250 euro per månad. Avsikten är att göra det jämkade vuxenutbildningsstödet till en stödform som fungerar bättre och som bättre svarar mot behoven av ekonomiskt stöd för vuxenutbildning som sker vid sidan av arbetet. Den ökade efterfrågan på jämkat stöd de senaste åren visar att arbetstagarna har ett tilltagande behov av att jämka samman arbete och studier. Det föreslås att maximitiden för vuxenutbildningsstöd förlängs till 19 månader. Avsikten är att bättre stödja studier som främjar kontinuiteten i arbetskarriärerna och den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden. 2.2 Lagen om Utbildningsfonden Beloppet av yrkesexamensstipendiet föreslås bli höjt till 450 euro för personer som saknar yrkesexamen efter grundskolestadiet och som således ska avlägga sin första yrkesexamen. Det föreslås att ansökningsförfarandet för yrkesexamensstipendium ändras så att kravet på att ansökan ska undertecknas slopas. Dessutom föreslås att en indexjustering görs i grundbeloppet för yrkesexamensstipendiet och att tiden mellan justeringarna av stipendiebeloppet förlängs från två år till tre år. Syftet med ändringarna är att utveckla yrkesexamensstipendiet så att det i synnerhet sporrar personer som är underrepresenterade och som har lägre grundutbildning att söka in till utbildning samt att förenkla ansökningsförfarandet för stipendiet. 3 Propositionens konsekvenser År 2011 betaldes jämkat stöd för 98 622 dagar. Den föreslagna höjningen av skyddsdelen till 250 euro beräknas öka statens och arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter med sammanlagt ca 450 000 euro per år. Enligt gällande lag är maximitiden för betalning av vuxenutbildningsstöd 18 månader. Utbildningsfondens statistik för 2011 ger vid handen att 286 personer beviljades stöd under maximitid. Dagpenningen per månad var i genomsnitt 1 304 euro. En förlängning av maximitiden med en månad kommer att öka statens och arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter med sammanlagt ca 370 000 euro per år. Andelen personer utan yrkesexamen utgör 15,7 procent av de sysselsatta. År 2011 fattades 24 218 positiva beslut på ansökningar om yrkesexamensstipendium. Höjningen av beloppet av yrkesexamensstipendiet till 450 euro för personer som saknar yrkesexamen efter grundskolestadiet beräknas öka arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter med ca 320 000 euro per år. Indexjusteringen av grundbeloppet för yrkesexamensstipendiet till 390 euro beräknas öka arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter med ca 580 000 euro per år. Statens andel av yrkesexamensstipendierna är liten.

5 Av de sammanlagda kostnaderna (1 720 000 euro) beräknas staten finansiera ca 400 000 euro och Utbildningsfonden resten. Propositionen bedöms inte ha några betydande konsekvenser för arbetslöshetsförsäkringspremierna. Antalet yrkesexamensstipendier som beviljats statsanställda har varit lågt, vilket innebär att höjningen av beloppen av yrkesexamensstipendierna inte har några statsfinansiella konsekvenser. 4 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. I samband med beredningen har Utbildningsfonden och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna hörts.

6 DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 1.1 Lagen om vuxenutbildningsstöd 12 a. Jämkat vuxenutbildningsstöd. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras i fråga om beloppet av full skyddsdel. Enligt förslaget ska beloppet av full skyddsdel höjas från 127 euro till 250 euro per månad. Om man som jämkningsperiod använder fyra veckor i stället för en månad, uppgår beloppet av full skyddsdel till 233 euro. Av ändringen följer att en person som får jämkat vuxenutbildningsstöd kan förtjäna 250 euro i månaden utan att det minskar stödets belopp. 14. Stödperiodens längd. Det föreslås att paragrafen ändras så att maximitiden för vuxenutbildningsstöd höjs från 18 månader till 19 månader. Maximitiden är det antal stödmånader under vilka en person kan betalas vuxenutbildningsstöd under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2013. Det föreslås att den förhöjda månatliga skyddsdelen på 250 euro ska tillämpas på jämkningsperioder som börjar efter lagens ikraftträdande. Maximitiden på 19 månader för vuxenutbildningsstöd ska tillämpas på stödperioder som börjar efter lagens ikraftträdande. En förutsättning för att vuxenutbildningsstöd ska beviljas är att frånvaron från arbetet på grund av utbildning pågår oavbrutet minst två månader. För kortare studieperioder än två månader kan betalas jämkat vuxenutbildningsstöd förutsatt att utbildningen pågår sammanlagt minst 43 dagar. 1.2 Lagen om Utbildningsfonden 2 kap. Yrkesexamensstipendium 6. Yrkesexamensstipendiets storlek. Enligt 6 2 mom. justeras beloppet av yrkesexamensstipendiet vid behov, dock minst vartannat år, genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet i förhållande till förändringen i kostnadsnivån. Beloppet av yrkesexamensstipendiet justerades senast till 366 euro genom en förordning av social- och hälsovårdsministeriet som trädde i kraft den 1 augusti 2011. År 2011 var poängtalet för folkpensionsindexet 1 508 och år 2013 är det 1 609. Efter indexjusteringen blir storleken på stipendiet följaktligen 390,51 euro. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att beloppet av yrkesexamensstipendiet är 390 euro. Dessutom föreslås att 1 mom. ändras så att till det fogas en bestämmelse om stipendiebeloppet för dem som avlägger sin första yrkesexamen. Yrkesexamensstipendiets belopp föreslås bli höjt till 450 euro för personer som saknar yrkesexamen efter grundskolestadiet. Enligt det nuvarande utbildningssystemet ska såsom examina efter grundskolestadiet anses slutförd lärokurs vid gymnasiet (avgångsbetyg från gymnasiet), studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, examen från yrkeshögskola och examen som avlagts vid universitet. Yrkesinriktad grundexamen har kunnat avläggas inom den grundläggande yrkesutbildningen och läroavtalsutbildningen eller som fristående examen. Som examina efter grundskolestadiet anses också examina på institutnivå och examina inom yrkesutbildning på högre nivå, vilka har slopats i utbildningssystemet. Nu för tiden är alla yrkesinriktade grundexamina som avläggs inom den yrkesinriktade grundutbildningen treåriga. Denna heltäckande princip om treårig utbildning började tillämpas från och med den utbildning som inleddes åren 1999 2001. I fråga om den yrkesinriktade grundutbildning som tidigare ordnades vid en läroanstalt ska som examina efter grundskolestadiet anses sådana utbildningshelheter som omfattar minst två läsår. Läroavtalsutbildning som genomgåtts i enlighet med lagen om läroavtal (125/1923) el-

7 ler läroavtalslagen (422/1967), som upphävde den förstnämnda, ska anses som examen efter grundskolestadiet då lärlingstiden omfattat minst två år. Yrkesinriktad grundexamen som avlagts som läroavtalsutbildning i enlighet med lagen om läroavtalsutbildning (1605/1992) och lagen om yrkesutbildning (630/1998), som upphävde den förstnämnda, ska anses som examen efter grundskolestadiet. Yrkesexamina och högre yrkesexamina som avses i lagen om fackliga kompetensexamina (lag 424/1967 och lag 32/1972, som upphävde den förstnämnda) ska anses som examina efter grundskolestadiet. Utomlands avlagda examina anses inte som examina efter grundskolestadiet och utgör således inget hinder för beviljande av yrkesexamensstipendium till det högre beloppet. En person som ansöker om yrkesexamensstipendium till det högre beloppet ska till Utbildningsfonden lämna en redogörelse för avlagda examina. Utbildningsfonden ska utgående från redogörelsen fatta beslut om huruvida sökanden saknar en sådan examen efter grundskolestadiet som avses i lagen och således är berättigad till det större yrkesexamensstipendiet på 450 euro. Om Utbildningsfonden har skäl att tvivla på redogörelsens tillförlitlighet, ska Utbildningsfonden sträva efter att utreda om sökanden har avlagt en yrkesexamen efter grundskolestadiet. Detta ska utredas i samarbete med undervisningsmyndigheterna och genom att utnyttja de uppgifter som finns i arbetspensionsregistret. Det föreslås även att paragrafens 2 mom. ändras. Enligt gällande bestämmelse ska beloppet av yrkesexamensstipendiet vid behov, dock minst vartannat år, justeras i förhållande till förändringen i kostnadsnivån genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att beloppen av yrkesexamensstipendiet justeras i förhållande till förändringen i kostnadsnivån genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet minst vart tredje år. Den nuvarande tidsfristen på två år för att höja beloppen är för kort när inflationen är långsam. År 2011 höjdes exempelvis yrkesexamensstipendiets belopp med en euro från 365 till 366 euro. Justeringen har ingen betydelse för sökanden, men den förorsakar onödigt administrativt arbete. Bestämmelsen utgör heller inget hinder mot att höjningar görs oftare, om inflationstakten ökar. 7. Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att kravet på att ansökan ska undertecknas slopas. Ändringen gör det möjligt att ansöka om stipendier elektroniskt. 11. Rätt att få och lämna ut uppgifter. Enligt förslaget ska paragrafens 1 mom. ändras så att Utbildningsfonden och besvärsinstansen enligt denna lag trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter ska ha rätt att avgiftsfritt få uppgifter om examina även från undervisningsmyndigheterna för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställande av en uppgift i enlighet med denna lag. Rätten att få uppgifter är nödvändig för att Utbildningsfonden ska kunna utreda om sökanden saknar examen efter grundskolestadiet och således har rätt till det större yrkesexamensstipendiet på 450 euro. Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2013. Yrkesexamensstipendium ska betalas till ett belopp av 390 eller 450 euro på grundval av examen som avlagts efter lagens ikraftträdande. 2 Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2013. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

8 Lagförslaget 1. Lag om ändring av 12 a och 14 i lagen om vuxenutbildningsstöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) 12 a 2 mom. och 14, sådana de lyder i lag 127/2010, som följer: 12 a Jämkat vuxenutbildningsstöd Beloppet av full skyddsdel uppgår till 250 euro i månaden. I stället för en månad kan som jämkningsperiod även användas fyra på varandra följande kalenderveckor, varvid skyddsdelen utgör motsvarande andel av full skyddsdel. 14 Stödperiodens längd Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 19 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. Denna lag träder i kraft den 20. För en jämkningsperiod som har börjat före ikraftträdandet av denna lag gäller den månatliga skyddsdelen enligt 12 a i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande. För en stödperiod som har börjat före ikraftträdandet av denna lag gäller 14 i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande.

9 2. Lag om ändring av lagen om Utbildningsfonden I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) 6, 7 1 mom. och 11 1 mom., av dem 6 sådan den lyder delvis ändrad i lag 368/2009 och 7 1 mom. sådant det lyder i lag 510/2005, som följer: 6 Yrkesexamensstipendiets storlek Yrkesexamensstipendiet är 390 euro. Om sökanden inte har avlagt yrkesexamen efter grundskolestadiet, är yrkesexamensstipendiet 450 euro. De belopp som anges i 1 mom. justeras genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet minst vart tredje år så att de motsvarar förändringen i kostnadsnivån. 7 Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium Yrkesexamensstipendium ska sökas inom ett år efter det att examen avlagts. 11 Rätt att få och lämna ut uppgifter Fonden samt besvärsinstansen enligt denna lag har, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, rätt att avgiftsfritt få följande uppgifter, om de är nödvändiga för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställigheten av denna lag: 1) uppgifter om anställning från pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter, 2) uppgifter om utbildning från läroanstalten, samt 3) uppgifter om examen från examenskommissionen och undervisningsmyndigheterna.

10 Denna lag träder i kraft den 20. Om den examen som yrkesexamensstipendium kan beviljas för har avlagts före ikraftträdandet av denna lag, bestäms yrkesstipendiets belopp enligt 6 i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag. Helsingfors den 25 april 2013 Statsminister JYRKI KATAINEN Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko

11 Bilaga Parallelltexter 1. Lag om ändring av 12 a och 14 i lagen om vuxenutbildningsstöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) 12 a 2 mom. och 14, sådana de lyder i lag 127/2010, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 12 a Jämkat vuxenutbildningsstöd Beloppet av full skyddsdel uppgår till 127 euro i månaden. I stället för en månad kan som jämkningsperiod användas även fyra på varandra följande kalenderveckor, varvid skyddsdelen är den del som motsvarar beloppet av full skyddsdel. 12 a Jämkat vuxenutbildningsstöd Beloppet av full skyddsdel uppgår till 250 euro i månaden. I stället för en månad kan som jämkningsperiod även användas fyra på varandra följande kalenderveckor, varvid skyddsdelen utgör motsvarande andel av full skyddsdel. 14 Stödperiodens längd Vuxenutbildningsstöd betalas under högst 18 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. 14 Stödperiodens längd Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 19 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. Denna lag träder i kraft den 20. För en jämkningsperiod som har börjat före ikraftträdandet av denna lag gäller den månatliga skyddsdelen enligt 12 a i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande. För en stödperiod som har börjat före ikraftträdandet av denna lag gäller 14 i dess lydelse vid denna lags ikraftträdande.

12 2. Lag om ändring av lagen om Utbildningsfonden I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) 6, 7 1 mom. och 11 1 mom., av dem 6 sådan den lyder delvis ändrad i lag 368/2009 och 7 1 mom. sådant det lyder i lag 510/2005, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 Yrkesexamensstipendiets storlek Yrkesexamensstipendiet är 365 euro. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet justeras beloppet i 1 mom. vid behov, dock minst vartannat år i förhållande till förändringen i kostnadsnivån. Ministeriet skall höra fonden innan förordningen ges. 6 Yrkesexamensstipendiets storlek Yrkesexamensstipendiet är 390 euro. Om sökanden inte har avlagt yrkesexamen efter grundskolestadiet, är yrkesexamensstipendiet 450 euro. De belopp som anges i 1 mom. justeras genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet minst vart tredje år så att de motsvarar förändringen i kostnadsnivån. 7 Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium Yrkesexamensstipendium skall sökas inom ett år efter det att examen avlagts. Ansökan skall undertecknas av den sökande eller av ett av honom eller henne befullmäktigat ombud. 7 Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium Yrkesexamensstipendium ska sökas inom ett år efter det att examen avlagts. 11 Rätt att få och lämna ut uppgifter Fonden och besvärsinstansen enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt ta del av följande uppgifter för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställande av en uppgift i enlighet med denna lag: 11 Rätt att få och lämna ut uppgifter Fonden samt besvärsinstansen enligt denna lag har, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, rätt att avgiftsfritt få följande uppgifter, om de är nödvändiga för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställigheten av denna lag:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse 13 1) uppgifter om anställning från pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter, 2) uppgifter om utbildning från läroanstalten, samt 3) uppgifter om examen från examenskommissionen. 1) uppgifter om anställning från pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter, 2) uppgifter om utbildning från läroanstalten, samt 3) uppgifter om examen från examenskommissionen och undervisningsmyndigheterna. Denna lag träder i kraft den 20. Om den examen som yrkesexamensstipendium kan beviljas för har avlagts före ikraftträdandet av denna lag, bestäms yrkesstipendiets belopp enligt 6 i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag.