SAMRÅDSUNDERLAG PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET OCH NATURA 2000 Erosionsskydd i Nedre Pansikån, väg 374 Finnäset 1:8 och Finnäset S:1 Älvsbyns kommun, Norrbottens län TRV Dnr: TRV 2016/57426 Datum: 2016-06-21
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Titel: Samrådsunderlag. Prövning av vattenverksamhet och Natura 2000. Erosionsskydd vid Nedre Pansikån, väg 374. Finnäset 1:34 och Finnäset S:1. Trafikverket diarienummer: TRV 2016/57426 Utgivare: Trafikverket Datum: 2016-06-01 Kontaktperson: Fredrik Olofsson Telefon: 010-123 48 49 Konsult: Sweco Uppdragsansvarig: Andreas Asplund Prövning vattenverksamhet och Natura 2000: Uno Strömberg Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå Kartor Lantmäteriet Foton: Sweco 2
Innehåll 1. INLEDNING 4 1.1. Samråd 5 1.2. Avgränsningar 6 2. OMRÅDESBESKRIVNING 6 2.1. Kunskapsläget 6 2.2. Riksintressen och Natura 2000 8 2.3. Geotekniska förhållanden 10 2.3.1. Erosion 10 2.3.2. Erosionsskydd 11 2.4. Hydrologiska uppgifter 11 2.5. Miljökvalitetsnormer 11 2.6. Strandskydd 12 2.7. Rennäring 12 2.8. Kulturmiljö 12 3. PLANERAD VERKSAMHET 12 3.1. Väster om bron 12 3.2. Öster om bron 13 3.3. Tidpunkt för genomförande 14 4. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 14 5. PROJEKTETS FORTSÄTTNING 15 6. KÄLLOR 16 Bilagor Bilaga 1. Sändlista Bilaga 2. Översiktskartor 3
1. Inledning Väg 374 går invid Nedre Pansikån, ca 4,5 km sydost om Vidsel i Älvsbyns kommun, se figur 1. Nedre Paniskån rinner norr om väg 374, under en bro, och sedan vidare söder om väg 374. Väg 374 går parallellt med vattendraget ca 1,9 km innan Nedre Pansikån mynnar i Piteälven. Stabiliteten för väg 374 och slänten ner mot Piteälven uppfyller inte gällande säkerhetsrekommendationer. Detta innebär att det finns en hög risk för ras och skred om inte den aktuella sträckan åtgärdas. Ras och skred på den aktuella platsen kan innebära en olycksrisk eller risk för tillbud för vägtrafikanter. Det skulle även kunna medföra negativa konsekvenser för Nedre Pansikån och Piteälven, till exempel genom grumlingseffekter och påverkan på strandmiljöerna i området. Väg 374 Figur 1. Översiktskarta med berörd vägsträcka markerat med svart ring. Nedre Pansikån rinner parallellt med väg 374 och Piteälven. Trafikverket planerar att åtgärda stabiliteten på två delsträckor av väg 374 genom att bl.a. lägga ut förstärkande erosionsskydd på vattendragets slänter, se figur 2. Ytterligare markanspråk kommer att krävas för åtgärden. Åtgärden innebär vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Trafikverket kommer att söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för arbetet. Nedre Pansikån ingår i Piteälvens avrinningsområde och tillhör således Natura 2000 området som har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken. Eftersom åtgärderna i vattendraget är av sådan storlek och karaktär att en tillståndsprövning av vattenverksamheten kommer att göras, är det lämpligt att i samband med denna prövning även pröva om åtgärden är tillåtlig enligt Natura 2000-bestämmelserna. Trafikverket kommer 4
därför att i samband med ansökan om vattenverksamhet även att söka tillstånd enligt 7 kap 28 b miljöbalken för den planerade åtgärden. Tillståndsansökan hanterar även frågan om dispens från strandskyddsbestämmelserna i 7 kap miljöbalken. Figur 2. Planerade förstärkningsåtgärder efter två sträckor; väster och öster om bron, längs väg 374. 1.1. Samråd Inför upprättandet av tillståndsansökan ska Trafikverket samråda med dem som berörs av åtgärden. Samråd innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd ska i första skedet ske med länsstyrelsen, markägare och andra som kan vara särskilt berörda, till exempel samebyar. Om länsstyrelsen beslutar att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan ska samråd ske även i en utökad krets. Då det i det aktuella fallet bedöms troligt att länsstyrelsen kommer att fatta ett sådant beslut har Trafikverket valt att direkt samråda med en utökad krets, enligt bifogad sändlista, se bilaga 1. Samrådskretsen kan komma att utökas enligt Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Detta samrådsunderlag är en del av underlaget för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som upprättas till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet samt Natura 2000-prövning. 5
1.2. Avgränsningar Samrådsunderlaget avgränsas till de intresseområden som antas kunna beröras av de planerade åtgärderna. Förutsättningarna beskrivs inom det område som direkt påverkas av åtgärderna, d.v.s. de fastigheter som berörs av markintrång, samt Pansikån från ca 300 m uppströms bron ner till dess utlopp i Piteälven. För bedömning av påverkan på Natura 2000 arter och naturtyper har en avgränsning gjorts till aktuell del av Nedre Pansikån. Det innebär att påverkan på de utpekade arterna lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter, den utpekade naturtypen 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor med dess typiska arter samt eventuellt rödlistade eller hänsynskrävande arter kommer att beskrivas. 2. Områdesbeskrivning Nedre Pansikån rinner i denna del genom talldominerad skogsmark. Nedre Pansikån är en meandrande å med branta stränder, delvis av niptyp. Jordarten i området är grovmo-sand-grus som i stora drag följer Piteälvens älvfåra i regionen (SGU 2014). Den aktuella vägsträckan riskerar att drabbas av erosion, vilket kan leda till att vägen kollapsar om inte åtgärder vidtas. Vägsträckan är vid Trafikverkets inventering klassad som ett riskobjekt. Nedre Pansikån rinner till en början norr om väg 374 för att sedan passera under väg 374 via en bro och fortsätta parallellt med vägen på den södra sidan innan den mynnar i Piteälven. Åtgärder planeras vid två områden, väster och öster om bron, se figur 2. Från det västra området passerar Nedre Pansikån efter ca 320 m under bron som korsar väg 374. Åtgärder öster om bron planeras i området strax nedströms broläget. Därefter fortsätter ån ca 500 m innan den mynnar ut i Piteälven. Översiktsbild bifogas som bilaga 2a. Vid de områden som är aktuella för åtgärder går vägen mycket nära Pansikån, som närmast ca 20 m på den västra sidan och ca 15 m på den östra sidan om bron. 2.1. Kunskapsläget Trafikverket har låtit genomföra inventeringar och utredningar i syfte att skaffa kunskap om miljöförutsättningarna i det aktuella området. En inventering av naturvärden längs en begränsad sträcka av Nedre Pansikån har utförts under våren 2015 (figur 3). Inventeringen omfattade en skrivbordsstudie, d.v.s. fjärranalys och analys av befintligt underlagsmaterial över kända naturvärden inom området, och därefter ett fältbesök. Vid inventeringen i fält konstaterades att i princip hela inventeringsområdet utgör ett naturvärdesobjekt tillhörande klass 2, högt naturvärde. Motivering till att objektet bedömts ha höga naturvärden är: naturligt meandrande vattendrag med eroderande strandkanter, naturliga vattenståndsfluktuationer, fuktig lövrik skog i kantzon, gott om död ved, bäveraktivitet och inslag av potentiella lekbottnar för laxartad fisk. Inom naturvärdesobjektet förekommer två naturvärdesarter; bäver och revlummer. Bävern är en nyckelart, det vill säga en art som på ett avgörande sätt påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald där den förekommer (definition enligt SS 199000:2014). Genom att bävern fäller träd och dämmer upp vattendrag, ökar bäverns aktiviteter andelen död ved samt heterogeniteten i vattendraget. Revlummer är skyddad enligt artskyddsförordningens bilaga II och var rikligt förekommande i området. Utter observerades inte vid fältinventeringen men det bedöms som möjligt att arten finns i området. Utter är rödlistad som nära hotad (NT) och skyddad enligt artskyddsförordningens bilaga I. 6
Väg 374 Figur 3. Inventeringsområdets yttergränser (grön linje) i förhållande till det utpekade naturvärdesobjektet (röd yta). Figur 4. Den enligt Artskyddsförordningens bilaga II skyddade revlummern förekom rikligt inom inventeringsområdet. 7
Figur 5. Tydliga spår av bäveraktivitet i området noterades vid naturvärdesinventeringen. Ingen riktad fågelinventering har utförts i området men i samband med naturvärdesinventeringen noterades alla fåglar som syntes eller hördes i området. Följande arter registrerades: ormvråk, kråka, järpe, ringduva, rödvingetrast, gulsparv och gransångare. Alla vilda fåglar är skyddade enligt artskyddsförordningens bilaga I och gulsparven är även rödlistad som sårbar (VU). Vid inventeringen gjordes även en bedömning om objektet är en lämplig häckningsbiotop för backsvala. Inga lämpliga häckningsmiljöer sågs vid inventeringen, inte heller några bohål från tidigare häckningar. I juni 2015 gjordes en inventering av flodpärlmussla i Nedre Pansikån. Vid samma inventering genomsöktes vattendraget även på förekomst av potentiella lekområden för laxartad fisk. Inga flodpärlmusslor hittades på den inventerade sträckan och endast två potentiella lekområden noterades. Under sommaren 2016 kommer inventeringarna i Nedre Pansikån att kompletteras med en elfiskeundersökning. Ingen undersökning av vattendragets bottenfauna planeras. Inga kända nyckelbiotoper, sumpskogar eller naturvärdeslokaler finns i anslutning till berörd sträcka (Källor: Skogens pärlor, Skogsstyrelsen och Skyddad natur, Naturvårdsverket). Inga arter finns rapporterade i ArtPortalen från Nedre Pansikån med omgivande miljö. Inga kända kultur- eller fornlämningar finns i längs vattendraget i det område som är aktuellt för erosionsskydd. Ingen arkeologisk utredning kommer att genomföras i projektet. Geotekniska fältundersökningar har utförts under hösten 2014 samt under våren 2015, se avsnitt 2.4. 2.2. Riksintressen och Natura 2000 Piteälven utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken (figur 6). Nedre Pansikån ingår i Piteälvens avrinningsområde och ingår således i Natura 2000 området Piteälven som har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken (figur 6). Piteälven (SE0820434) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet (så kallat SCI-område). De naturtyper och arter som finns i älvsystemet och som är utpekade i art- och habitatdirektivet presenteras i tabell 1. 8
Figur 6. Miljöförutsättningar kring Nedre Pansikån. Det finns inga uppgifter om förekomst av lax i Nedre Pansikån. Lax, harr och öring förekommer emellertid i Piteälven. Piteälven är en av fyra nationalälvar och är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6 miljöbalken. Trots kraftverksdammen i Sikfors räknas den som en av våra stora outbyggda älvar, ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattendrag. Älven hyser naturliga vattenståndsfluktuationer samt ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Enligt Piteälvens bevarandeplan utgör detta en av grunderna till utpekandet av Natura 2000-området. Därför är utgångspunkten att det i Nedre Pansikån också kan förekomma laxartad fisk. Inom Piteälvens avrinningsområde existerar reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Arten är upptagen på artskyddsförordningens bilaga I och även rödlistad som starkt hotad (EN) och löper därför risk att utrotas nationellt. Inga observationer av flodpärlmussla finns registrerade i Nedre Pansikån eller nedströms i Piteälven. Inga flodpärlmusslor påträffades heller vid genomförd musselinventering. Utter förekommer i Piteälven, och det är möjligt att arten även förekommer i Nedre Pansikån. Enligt Trafikverkets trafikflödeskarta är årsdygnstrafiken (ÅDT) längs sträckan 990 fordon varav 120 fordon är tung trafik (mätår 2013). Om ÅDT understiger 1000 fordon per dygn bedöms vägens barriäreffekt som att de flesta vilda arter i naturen kan passera vägen. 9
Tabell 1. Aktuella naturtyper och arter, utpekade i Natura 2000-området Piteälven, och dess aktualitet i samband med anläggning av erosionsskydd i Nedre Pansikån. Kod Naturtyp/art Aktualitet 3130 Oligo-mesotrofa sjöar Berörs ej 3160 Dystrofa sjöar och småvatten Berörs ej 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Berörs, Piteälven 3220 Alpina vattendrag med flytbladsvegettaion eller akvatiska mossor Berörs ej 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Berörs, Nedre Pansikån 1029 Flodpärlmussla 1106 Lax 1163 Stensimpa 1355 Utter Arten har påträffats på flera spridda lokaler i Piteälvens vattensystem. I Piteälven finns naturliga, reproducerande bestånd av östersjölax. Arten allmän och ej hotad i Sverige. Förekommer i vattensystemet. Förekommer spritt längs större delen av Piteälvens vattensystem, relativt starka populationer på många håll. 2.3. Geotekniska förhållanden Väster om bron Området mellan väg och å sluttar som brantast i lutning 1:1,1 ned mot älven. Aktiv erosion pågår i släntfot samt ställvis även högre upp i slänt. Erosion kan ses i slänten ner mot ån då den äter sig in under vegetationen i släntfoten. Sprickor har påträffats i vägslänt samt i slänt längs diket. Marken består under väg av ca 4,5 m sand och siltig sand ovan ca 3 m något sulfidjordshaltig silt med inslag av lera. Därunder finns lerig sulfidsilt ned till ca 9 m djup ovan ett förmodat sandlager. Öster om bron Området mellan väg och å sluttar som brantast i lutning ca 1:1,5 ned mot älv och har ett lager erosionsskydd med okänd mäktighet. Erosion är aktiv i släntfot under befintligt erosionsskydd. Marken består under väg av ca 4,5 m stenig grusig sand ovan sandig silt ned till ca 9 m djup under vägyta. I vägens bakslänt har berg påträffats på ca 3,5 m djup. 2.3.1. Erosion Erosion i jord orsakas av rinnande vatten, vågor is och vind. För vattendrag kan följande orsaker bidra till att erosion uppstår: Vattendrag är alltid formgivande (morfologiska). Vattendragets form och flöde anpassas till varandra genom naturliga geologiska processer, som ofta pågår under en mycket lång tid. Dessa processer innefattar bl.a. erosion. Naturliga förändringar av flödesförhållandena förekommer t.ex. i älvkrökar. Förändringar av flödesförhållandena uppstår även om ett vattendrag grävs om. På våren då istäcket spricker upp, kommer isflak att transporteras med vattnet och släpas längs med vattendragets bankar. Fastfrusna stenar och jord följer också med vid islossningen. Frysning-upptining och uttorkning-genomfuktning leder till en uppluckring av jorden närmast ytan. Jorden blir då mer erosionskänslig. 10
Jordflytning pga. vattenöverskott uppkommer i slänter med framförallt siltjordar. Vattenöverskott kan bl.a. uppstå vid riklig nederbörd och vid tjällossning. Förändringar i användningen av omgivande mark som t.ex. borttagande av vegetationstäcken gör jorden mer erosionskänslig. 2.3.2. Erosionsskydd Miljöer i å- och bäckraviner kan generellt sett sägas vara känsliga för ingrepp. Mötet mellan land och vatten är en intressant miljö som många växter och djur är anpassade till, eller är beroende av på olika sätt. Å- och bäckraviner har också viktiga funktioner som vandringsområden och spridningskorridorer för olika växtoch djurarter. Laxfiskarna brukar föras fram som det mest slående exemplet på detta. Lax och havsöring utnyttjar vattendragen som lek- och uppväxtområde och vandrar sedan ut för ett vuxet liv till havs, för att sedan återvända till samma vattendrag för att leka. Det är viktigt att vattendragets funktion som vandringsområde inte störs och att lek- och uppväxtområdena kan bevaras. Det finns flera möjliga åtgärder för att förhindra erosion. Det kan exempelvis handla om att förändra släntens geometri. En flack slänt är mindre erosionskänslig än en brant slänt. Vegetation som gräs och växter längs vattendraget bidrar till att minska flödeshastigheten närmast banken. På så vis minskar även risken för grumling. Dessutom leder vegetation till att vatteninnehållet i jorden minskar, vilket är positivt ur stabilitetssynpunkt. Ett erosionsskydd kan även omfatta olika typer av beklädnader som läggs ut för att skydda bank- och bottenmaterialet mot erosion. Erosionsskyddets tjocklek bestäms till uteslutande del av dimensionerande strömhastighet i vattendraget. Ju högre strömhastighet, desto större kornstorlek erfordras hos erosionsskydd av stenmaterial, vilket leder till totalt tjockare skydd. Erosionsskyddet skall vara vattengenomsläppligt (ha tillräckligt hög permeabilitet). Grundvatten måste kunna dräneras genom erosionsskyddet så att höga tryck inte byggs upp under skyddet. Erosionsskyddet skall även hindra finare partiklar att sköljas ur från underliggande jordlager. 2.4. Hydrologiska uppgifter Enligt modellerade flöden från SMHI för Nedre Pansikån vid bron över väg 374, är dygnsmedelflödet vid medellågvattenföring (MLQ) 0,10 m 3 /s, och vid medelhögvattenföring (MHQ) 10 m 3 /s. Medelvattenföringen (MQ) är enligt modellerade flöden 0,90 m 3 /s. Avrinningsområdet för Nedre Paniskån är 81,9 km 2. Modellerat flöde från SMHI för Nedre Pansikån i den del av vattenförekomsten som mynnar i Piteälven varierar mellan ca 0,1 m 3 /s i januari upp till ca 7,5 m 3 /s i maj. 2.5. Miljökvalitetsnormer Nedre Paniskån (SE731352-171774) omfattas av fastställda miljökvalitetsnormer för vatten enligt vattendirektivet. Vattendraget hade otillfredsställande ekologisk status enligt statusbedömning år 2009. Att statusen är otillfredställande beror på negativ påverkan på vattendragets konnektivitet på grund av vandringshinder i form av Sikfors kraftstation i Piteälven, en befintlig vägtrumma i Pansikån samt en vägtrumma i ett biflöde till Pansikån. Den kemiska ytvattenstatusen, exklusive kvicksilver, bedömdes som god år 2009. Miljökvalitetsnormen för Nedre Pansikån är att god ekologisk status och god kemisk status ska uppnås senast år 2021. 11
2.6. Strandskydd Nedre Pansikån omfattas av det generella strandskyddet enligt 7 kap 13-18 miljöbalken, vars syfte är att ge allmänheten tillgång till stränder och att bevara växt- och djurliv. Trafikverket kommer i samband med tillståndsansökan att söka dispens från strandskyddsbestämmelserna. 2.7. Rennäring Renskötsel förekommer i området som ligger inom gemensamma betesmarker för Tuorpon, Jåhkågasska tjiellde, Utdja samt Sirges samebyar. Alla samebyar nyttjar området för vinter- samt vårvinterbete under månaderna januari till april, utom Udtja sameby som brukar trakten till sensommar- och höstbete, vilket betyder att renhjorden befinner sig i området under augusti till oktober. 2.8. Kulturmiljö Ett flertal forn/kulturlämningar finns i regionen kring den berörda vägsträckan, se figur 7. Dessa utgörs av olika typer av lämningar, bland annat fångstgropar, tjärdalar, boplatser och husgrunder. Ingen känd forn/kulturlämning finns dock i direkt anslutning till den berörda vägsträckan enligt Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök (FMIS, fornminnesregistret). Figur 7. Forn- respektive kulturlämningar i området (källa: Fornsök). 3. Planerad verksamhet 3.1. Väster om bron Befintlig slänt längs sträckan kommer att flackas av genom att material schaktas bort. Erosionsskydd planeras att läggas längs hela den bortschaktade delen, i slänt samt en bit ned i vattendraget. Stabilitetsberäkning visar att 0,6 m erosionsskydd delvis skulle agera som tryckbank vilket är tillräckligt för 12
att slänten ska bli stabil. Som erosionsskydd läggs krossat stenmaterial. Erosionsskydd läggs med släntlutning 1:2 på vägsidan. Åtgärden omfattar utläggning av erosionsskydd efter en ca 50 m lång sträcka. Totalt påverkas en ca 80 m lång sträcka av den planerade åtgärden, se bilaga 2 Översiktskartor, figur 2b, för mer detaljer kring den planerade åtgärden. Figur 8. Den aktuella vägsträckan väster om bron har utsatts för erosion, vilket kan leda till att vägen kollapsar om inte åtgärder vidtas. 3.2. Öster om bron På slänten mot vägen läggs 0,6 m erosionsskydd på befintlig slänt. På motsatt sida av vattendraget schaktas befintlig slänt ur och ett erosionsskydd läggs i slänten. Som erosionsskydd läggs krossat stenmaterial med släntlutning 1:2 på båda sidorna om vattendraget. Åtgärden omfattar utläggning av erosionsskydd efter en ca 50 m lång sträcka. Totalt påverkas en ca 180 m lång sträcka av den planerade åtgärden. Se bilaga 2 Översiktskartor, figur 2c, för mer detaljer kring den planerade åtgärden. 13
Figur 9. Nedre Pansikån längs berörd sträcka av väg 374öster om broläget. Bilderna är tagna strax norr om området som planeras att erosionsskyddas. 3.3. Tidpunkt för genomförande Åtgärden planeras att utföras tidigast under sommaren 2017. Arbetena kommer utföras under ca 3 månader. För att minimera påverkan på Nedre Pansikån kommer grumlande arbeten i huvudsak att ske under perioder med lågvattenföring och låg biologisk aktivitet. Arbeten i vatten skall undvikas under maj-juni för att inte störa vårlekande fisk. Eftersom det i vattendraget kan förekomma laxartad fisk innebär det att arbete i vatten även skall undviks från 14 september till 31 oktober. 4. Förutsedd miljöpåverkan Den kommande MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder vid anläggandet av erosionsskyddet. Väsentliga frågor att hantera i MKB:n är påverkan på Nedre Pansikån och dess naturvärden. Övriga miljöintressen i närområdet bedöms påverkas i mindre omfattning eller inte alls och kan behandlas mer översiktligt. Kommande MKB kommer att omfatta de Natura 2000-arter och naturtyper som bedöms kunna beröras enligt ovan. I MKB:n beskrivs vilken hänsyn- och skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att inte påverka gynnsam bevarandestatus för aktuella arter och naturtyper. Konsekvensbeskrivningen omfattar såväl byggande som drift. En viktig grund till MKB är det som kommer fram vid samråd under processen. Efter att projektet färdigställts bedöms förutsättningarna för naturmiljön, främst fisk och andra vattenlevande djur, att vara liknande som idag. Erosionsskyddet bedöms kunna utföras med begränsad 14
påverkan på Nedre Paniskån. Vegetationen på älvstranden kommer åtminstone temporärt att försvinna i de påverkade områdena eftersom det är där som erosionsskyddet kommer att byggas. Stranden förlorar sin naturliga karaktär lokalt. Återetablering av vegetation kan eventuellt göras i släntens övre del. Under byggtiden kommer störningar i Nedre Pansikån i form av grumling att uppkomma. För att begränsa eventuell påverkan planeras grumlande arbeten att inte utföras under förekommande fiskarters vandringseller lektid. Risken för att erosionsskyddet eventuellt påverkar erosionen på angränsande delar av stränderna kommer att utredas. Risk finns också för förorening av vattnet. Miljöfarliga ämnen, främst oljor och bränslen, hanteras under arbetet. I kommande MKB ska försiktighetsåtgärder beskrivas. Miljökonsekvenserna bedöms i huvudsak kunna begränsas till att bli lokala och tillfälliga. 5. Projektets fortsättning Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar därefter ställning till om projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket påverkar omfattningen av den fortsatta processen med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökningar samt om ytterligare samråd behövs. Därefter lämnar Trafikverket in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000-prövning till Mark- och miljödomstolen. Om Mark- och miljödomstolen medger tillstånd kan de ställa villkor för projektet, bland annat för att minska miljöpåverkan. 15
6. Källor Artportalen, 2014. Rapportsystemet för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http://artportalen.se/ Online (2014-11-24). Banverket, Vägverket, 2005. Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder. Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. Vägverket publikation 2005:72 ISSN 1401-9612. Grundelius m.fl., 1991. Rev. Svensson m.fl. 2006. Artfaktablad. Flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera. Online (2014-11-24). ArtDatabanken, SLU 2010-01-19. http://www.artfakta.se/artfaktablad/margaritifera_margaritifera_101268.pdf Hedlin, 2014-11-25. Länsstyrelsen i Norrbotten. Mailkommunikation; flodpärlmussla i anslutning till nedre Pansikån. Länsstyrelsen i Norrbotten, 2005. Flodpärlmusslan i Norrbottens län år 2005, en sammanställning av inventeringen år 2005 samt från tidigare inventeringar i länet. Länsstyrelsen i Norrbotten, 2007. Bevarandeplan Natura 2000 Piteälven SE0820434. Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11. Online (2016-05-23). http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura%202000/boden,%20bevarandeplaner/pitealven_bp_2007.pdf Länsstyrelsen i Norrbotten, 2014. Planeringsunderlag. http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/nationella-geodata.aspx Online (2014-11-24). Musselportalen, 2014. SLU. http://www.musselportalen.se/ Online (2014-11-25). Sametinget, www.sametinget.se SGU, 2014. Visningstjänst (WMS). Jordarter, rikstäckande jordartsinformation. Skogens Pärlor, 2016. Skogsstyrelsen. https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ (Online 2016-05- 09). Skyddad Natur, 2016. Naturvårdsverket. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/(online 2016-05-10). SMHI, 2014. Dimensioneringsunderlag för Bro över Nedre Pansikån V Östrand på väg 374 (Älvsbyns kn). Daterat 2014-12-17. SS 199000:2014. Svensk standard för naturvärdesinventering, SIS. Sweco, 2015. PM Naturvärdesinventering av Nedre Pansikån. Rapport daterad 2015-10-19. Sweco, 2015. PM Flodpärlmussleinventering i Nedre Pansikån, Älvsbyns kommun. Daterad 2015-06-24. Sweco, 2015. PM Geoteknik. Riskobjekt BD Nedre Pansikån. Daterad 2015-11-04. Sweco, 2015. Riskobjekt BD Nedre Pansikån. Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik). Daterad 2015-11-04. Trafikverkets trafikflödeskarta. http://vtf.trafikverket.se/setrafikfloden VISS, 2016. Vatteninfromationssystem Sverige. Utdrag Nedre Pansikån SE731352-171774. Online (2016-04-28). http://viss.lansstyrelsen.se/ 16
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
Bilaga 1. Sändlista 1. Sändlista 1.1. Berörda fastigheter Älvsbyn Finnäset 1:8 Märta Agneta Elisabeth Nilsson Finnäset 102 942 92 ÄLVSBYN Älvsbyn Finnäset 1:33 Eva Karin Christina Stråmo Övre Brännmarksvägen 23 94295 VIDSEL Älvsbyn Finnäset 1:34 Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag Torsgatan 4 105 22 STOCKHOLM Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:10 Sara Birgitta Ulrika Ölund Basungatan 37 943 33 ÖJEBYN Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:10 Elisabeth Charlotta Nilsson Bjälkgatan 26 942 36 ÄLVSBYN Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:10 Jan Christer Nilsson Finnäset 9 942 92 ÄLVSBYN Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:40 Thomas Nilsson Mandolingatan 27 943 33 ÖJEBYN Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:40 Lars-Gunnar Nilsson Befälsvägen 1 A Lgh 1001 961 36 BODEN Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:41 Maria Helena Nilsson Storgatan 93 A Lgh 1103 941 37 PITEÅ Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:41 Aina Birgitta Taflin Hökaren 30 907 88 TÄFTEÅ Älvsbyn Finnäset S:1 Delägare: Älvsbyn Finnäset 1:41 Arctic Falls AB Box 30 942 21 ÄLVSBYN 1.2. Berörda samebyar Tuorpon fjällsameby Per-Jonas Parffa c/o Dálvaddis Box 76 962 22 Jokkmokk Jåhkågaska tjiellde fjällsameby Niklas Spik Box 76 962 22 Jokkmokk
Bilaga 1. Sändlista Sirges fjällsameby Jakob Nygård Box 76 962 22 Jokkmokk Luokta-Mávas fjällsameby Lars-Anders Baer Box 200 962 25 Jokkmokk Udtja skogssameby Rune Stokke Box 41 962 05 Kåbdalis Ståkke skogssameby Kjell Larsson Ventilgatan 3 933 34 Arvidsjaur 1.3. Föreningar Naturskyddsföreningen i Norrbotten Urpo Taskinen Byavägen 51 957 23 Juoksengi urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se Norrbottens ornitologiska förening Ordf. Ulf Öhman Kompanivägen 35 974 44 LULEÅ ulf.ohman00@bredband.net Piteälvens vattenråd Jan Isaksson info@pitealv.se 1.4. Myndigheter Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG havochvatten@havochvatten.se Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 LULEÅ norrbotten@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM registrator@naturvardsverket.se Sametinget Box 90 98122 KIRUNA kansli@sametinget.se Skogsstyrelsen 55183 JÖNKÖPING skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Sveriges Geotekniska Institut (SGI) 58193 LINKÖPING sgi@swedgeo.se Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Box 670 751 28 UPPSALA sgu@sgu.se Älvsbyns kommun Storgatan 27 942 85 ÄLVSBYN kommunen@alvsbyn.se
Figur 2a. Översiktskarta över Nedre Pansikån och de två områden som är aktuella för åtgärder; väster och öster om bron vid väg 374. Bilaga 2. Översiktskartor
Bilaga 2. Översiktskartor Figur 2b. Översiktskarta över Nedre Pansikån och åtgärderna vid det västra området norr om väg 374. Åtgärden omfattar utläggning av erosionsskydd efter en ca 50 m lång sträcka. Totalt påverkas en ca 80 m lång sträcka av den planerade åtgärden.
Bilaga 2. Översiktskartor Figur 2c. Översiktskarta över Nedre Pansikån och åtgärderna vid det östra området söder om väg 374. Åtgärden omfattar utläggning av erosionsskydd efter en ca 50 m lång sträcka. Totalt påverkas en ca 180 m lång sträcka av den planerade åtgärden.