Årets Right Livelihood-pristagare utsedda I dagarna har årets pristagare utsetts och det finns möjlighet att höra dem i Stockholm den 6 december. Se sista sidan. ekologiskt - socialt - kulturellt NYA LÅN Missa inte Årets stora fikapaus 18 oktober Vi har ett uppdrag; att lära andra om oss. Vi kommer att skapa dans-, musik- och teaterföreställningar som handlar om oss. Olikhet är normen hos Kung Saga Gymnasium Kung Saga Gymnasium är en liten gymnasiesärskola som i augusti i år kallade sin första klass till upprop vid Mäster Olofsgården i Gamla Stan i Stockholm. Grundarna Rebecka Malmqvist och Klara Borg är engagerade och etablerade pedagoger med lång erfarenhet från gymnasiesärskolan. Skolan kommer att arbeta integrerat med estetiska ämnen som medel för att förstå meningen med matematik, svenska, engelska och samhällskunskap som eleverna behöver kunna för att bli självsäkra vuxna. Kung Saga utgår från att alla människor har någonting att erbjuda samhället efter skolan. Vi kommer att bjuda in människor som arbetar inom kulturen; filmare, regissörer, skådespelare, konstnärer och musiker. Vi har ett uppdrag; att lära andra om oss. Vi kommer att skapa dans-, musikoch teaterföreställningar som handlar om oss och som vi sedan turnerar med. Våra elever kan så mycket och har så mycket klokhet, men vi vet också att dessa röster inte alltid hörs, menar Rebecka och Klara. Ekobanken sökte grundarna själva upp, då de tyckte att det rimmade väl med deras egen verksamhet och visioner. Ekobanken har en värdegrund som stämmer med vår; för den lilla människan Vi valde Ekobanken för att det är en liten och transparent bank. Här möter man en moral, en tanke och önskan om att göra bättre. Att Ekobanken sedan arbetar utifrån en värdegrund som överensstämmer med vår och verkar för den lilla människan och vår miljö gör banken till ett självklart val för oss. Vi ser fram emot många långa berikande år med Ekobanken, säger Rebecka Malmqvist. Vi hälsar Kung Saga välkommen som ny lånekund i Ekobanken och som grannar i Gamla Stan i Stockholm. www.gymnasiesarskolan.se Välkommen den 21 november och drick te med oss och ställ alla dina frågor om Ekobanken. Förra året fikade fantastiska 400 000 människor i Sverige på Fairtrade-dagen. I år siktar arrangören Fairtrade Sverige mot en halv miljon deltagare. Det är enskilda personer, butiker, arbetsplatser, kommuner, företag och organisationer som arrangerar och bjuder in. På Ekobanken Fairtradefikar vi i Järna och Göteborg och har du vägarna förbi så kom in och fika med oss! Det viktiga är att fler upptäcker Fairtrademärkta produkter och hur enkelt det är att göra skillnad. Du kan också arrangera en egen Fairtrade-fika och bjuda in dina fikadeltagare redan nu. Ju fler som deltar desto större skillnad blir det för odlare och anställda i utvecklingsländer. Gå in på www. fairtradechallenge.se och registrera din fikapaus så är ni med. Ekobanken Väst bjuder in till eftermiddagsté vid kontoret i Göteborg Är du kund i Ekobanken och vill träffa oss och andra kunder, eller är du nyfiken på Ekobanken och vill veta mer? Kom till Ekocentrum på Aschebergsgatan 44 på onsdagseftermiddagen den 21 november klockan 15.30 för att lyssna, fråga, fika och umgås! Föranmälan behövs senast dagen innan och görs genom att maila till ingrid.westerfors@ekobanken.se eller genom att ringa 031-82 50 50. Vi ses!
NYA LÅN Linga-Forsbro Vägsamfällighet vårdar ett kulturarv I mer än 6 000 år har människor bott och verkat i Järnabygden. Alla, från forntidens första nomader till nutidens bofasta, har påverkat landskapet och utnyttjat vad naturen erbjuder. Spåren av alla dessa människor finns fortfarande kvar runt omkring oss. Linga är en av de platser där människor bott sedan stenålder till modern tid. Vägen mot Linga är på vissa sträckor av mycket gammalt datum. Den går över fält och åkrar och är delvis vaktad av en hundraårig lindallé innan den halvvägs mot Linga passerar Skäve gård. De hus och gårdar som ligger längs vägen har, som brukligt är på landet, bildat en vägsamfällighetsförening för att gemensamt sköta och underhålla vägen. Nu behövdes en ny beläggning för att vägen skulle hålla för alla de bilar, traktorer, barnvagnar, cyklar och gående som nyttjar vägen. Lagnö Gård ett kollektivboende på landet Lagnö gård är en bostadsrättsförening på landet utanför Trosa i Sörmland som förra året firade 30-årsjubileum i sin nuvarande form. Antalet som bor på platsen varierar från år till år; just nu är det mellan 12 och 15 personer. Gården köptes ursprungligen in för att skapa ett kollektivt boende med arbetsplatser och dagis och här har under åren ett tjugotal barn vuxit upp. På platsen finns nu sju boningshus, två lador, ett vandrarhem och en föräldrakooperativ förskola. Här finns också hästar, får, höns, hundar och katter samt ett stort antal människor som tycker det är viktigt med gemenskap, miljö, djur och natur, kultur, samhället och politik, livets alla möjligheter och hur vi lever det. Vandrarhemmet på platsen heter Lagnö Studio och innehåller sex gästrum, inredda efter svenska filmer som man jobbat med på platsen: Ronja Rövardotter, Mitt liv som hund, Picassos Äventyr m fl. Det finns också ett Trädhus, en natursvit för två i gårdens största lönn med utsikt över trädgården och med havsviken i bakgrunden. I vandrarhemmet hänger Guldbaggen på väggen och många svenska filmpärlor har klippts och ljudlagts här. www.studiolagno.se Rättvisa bambupyamasar som går att kompostera och mycket mer Klädmärket Rickfors & Rickfors startades hösten 2009 av EvaLotta och Mikael Rickfors som båda designar kläderna. De använder sig av ekologiska eller på annat sätt hållbart producerade material och förutom att kläderna är snygga och sköna är de också funktionella. Ett exempel är deras mönsterskyddade BambooJamas som också kan återvinnas. I sin CSR-policy skriver de: Förutom målet att vår verksamhet ska vara 100 % hållbar och att alla människor som varit inblandade i skapandet av våra plagg ska ha rättvisa arbetsförhållanden, gör vi insatser för barn som lever under orättvisa levnadsförhållanden. EvaLotta och Mikael har sedan 2001 varit engagerade i att hjälpa föräldralösa barn i Kenya. Idag arbetar de genom en insamlingsstiftelse - The Watoto Foundation som grundades 2008. De söker hela tiden vägar att koppla ihop olika hjälpinsatser med klädverksamheten. Rickfors & Rickfors är med i ett pilotprogram för mindre klädmärken i den internationella kontrollorganisationen Fair Wear Foundation (FWF). FWF Young Designers är så nystartat att loggan inte är helt klar, men läs gärna mer om FWF här: www.fairwear.nl/ Webbutiken en hittar du på www.rickforsrickfors.com Skillebyholm l Biodynamiskt utbildningscenter i Järna Enligt WHO dör det fler än 40 000 lantarbetare varje år pga bekämpningsmedel och då tycker vi plötsligt att de lite mer kostsamma och exklusiva ekologiska plaggen inte är så dyra längre. Tvärtom, man kanske har räddat ett liv genom att välja ett plagg av ekologiskt tyg? Foto: Anna Skog Skillebyholm är en gård på 53 hektar med åker, trädgård, hagmark och skog som sedan decennier varit en mötesplats och ett centrum för biodynamisk odling, utbildning och hållbar utveckling. Sedan några år finns här en yrkeshögskoleutbildning till trädgårdsmästare med inriktning mot ekologi och entreprenörskap, men också deltidsutbildningar. På gården finns också en trädgårdsodling, stor blomsterodling, örtagård och gårdsbutik. På Skillebyholm kan man hyra konferenslokaler och beställa måltider med närproducerade råvaror. Den årliga höstmarknaden drog i år till sig omkring 6 000 människor som kunde handla biodynamiska produkter, bröd, honung, keramik, smide, smycken, blommor, hantverk, yllekläder och mycket mer. Många års landskapsvård har skapat en ljuvligt vacker plats, där en stor ekhage sträcker sig ner till en vik av Östersjön och det slingrar skogsstigar genom löv- och barrskogen. Sedan några år pågår arbetet med en detaljplan för en del av gården som kommer att göra det möjligt för fler människor att bo på platsen. www.skillebyholm.org 2
NYA LÅN Socialt byggföretag erbjuder trygg väg in i samhället Sellj ekonomisk förening är den ekonomiska föreningen bakom Vägen Ut! Bygg och Snickeri. Verksamheten drivs som ett socialt företag och levererar bygg- och snickeritjänster som skapar arbetstillfällen för människor som är på väg tillbaka in i samhället efter en tidigare bakgrund inom kriminalitet eller missbruk. Verksamheten startades hösten 2010 med stöd av Vägen Ut!-Kooperativen. I starten arbetade Vägen Ut! Bygg och Snickeri med att renovera och isolera träbyggnaden vid Lärjeåns Café och Trädgårdar så att den idag rymmer kafé och catering, kafélokal och konferenslokal. Vid ombyggnationen användes delvis gammalt virke och linoljefärger. Ett av de senaste stora uppdragen var ombyggnationen av våningsplanet under Le Mat B&B:s första våning. Snickeriverksamheten har nu flyttat in i en större snickeriverkstad i Vägen Ut!s nya lokal Kajskjul46. Verksamhetsledare Toni Andersson har arbetat med maskinsnickeri sedan han var 17 år. Han berättar om den goa känslan av att se en 37-åring få sin första lön någonsin och om vikten av att kunna erbjuda jobb inom ett vitt byggföretag, då man sett att det är lätt att hamna i svartjobb hos skumma byggfirmor, som inte gett en trygg väg tillbaka till samhället. Målet är att hjälpa de anställda att växa. När de första anställda genomgått lärlingsperioden kan de själva lära upp nya anställda, eller ta jobb på andra företag inom branschen. Foto: Joakim Formo Från tårfylld skolavslutning till glädjefyllt upprop På Frejaskolans avslutning i våras såg det mörkt ut för föräldrar, elever och lärare. Skolan hade gått i konkurs och konkursförvaltaren ville sälja skoltillståndet till högstbjudande. Ett antal föräldrar hade gått samman för att rädda skolan men våndan blev stor när man insåg att man kanske inte skulle kunna bjuda över någon friskolekoncern som ville etablera sig i Täby kommun där skolan ligger. Efter protester och demonstrationer och uppmärksamhet i media fick man så beskedet att den nybildade Waldorfskolan i Norrort kunde få ta över skoltillståndet och man kunde fortsätta sitt målmedvetna arbete med att hitta nya lokaler, rekrytera ny rektor och flertalet lärare och få övriga tillstånd på plats. Skolan skrev i ett pressmeddelande: Det här visar våra barn att om man kämpar går det att förändra saker. www.waldorfskolan.nu ZeroMission nu på din mjölkförpackning ZeroMission hjälper sina kunder att kartlägga utsläpp, sätta mål, utveckla åtgärdsplaner och på så sätt minska deras klimatfotavtryck. De tycker att alla bör klimatkompensera men med vissa reservationer. Till en början ska konstateras att klimatkompensation är en åtgärd nedströms och inte uppströms, det vill säga ingen åtgärd som ger en direkt minskning av användningen av fossil energi, skriver de på sin hemsida. Klimatkompensation måste alltså betraktas som en komplementär och temporär åtgärd som vidtas under tiden utsläppsminskande åtgärder införs. Kritiker har hävdat att klimatkompensation är en metod att köpa sig fri, att freda sitt samvete, att vidta en åtgärd någon annanstans men inte hos sig själv. Bottnar inte detta i en negativ människosyn: att man i första hand eftersträvar att lura sig själv och andra? De organisationer som ZeroMission samarbetar med har inte den inställningen. De som kompenserar har strategier, mål och handlingsplaner för att minska sin klimatpåverkan. Att kompensera blir för dem en ytterligare åtgärd för att ta ansvar och minska sin påverkan. Nu senast har Arla beslutat att klimatkompensera sitt ekologiska sortiment. Ekobanken använder sig också av ZeroMission i sin egen klimatkompensation. www.zeromission.se PsykosyntesAkademin Min bäste dr. Freud, ( ) Ni säger att människan är som ett hus med en källare och ett våningsplan. I mitt teoretiska hus finns det inte bara en källare och ett våningsplan. Det finns också en mellanvåning, en övervåning, ett soltak och en hiss. PsykosyntesAkademin i Stockholm har sedan 1989 arbetat för att öka människors livskvalitet genom personligt och professionellt växande. Verksamheten grundar sig på psykosyntes, en teoribildning och ett arbetssätt som först utarbetades av den italienska psykiatern Roberto Assagioli 1926. Assagioli deltog i skapandet av den humanistiska och transpersonella psykologin under 1960-talet. Den lade tyngdpunkten på människans strävan mot helhet och möjlighet till växande och vidgande av medvetande, hälsa, kärlek och glädje. Akademin erbjuder kurser och utbildningar där programmen innehåller möjligheter för den som vill ägna sig åt personlig utveckling eller för den som vill tillämpa psykosyntes i sin yrkesroll, till exempel som terapeut, coach eller inom organisation och ledarskap. Psykosyntes är en erkänd psykoterapimetod inom European Association for Psychotherapy, EAP. Man har inom EAP definierat gemensamma krav för en europeisk legitimation för psykoterapeuter och EFPP har blivit ratifierad som en EWAO, European Wide Accrediting Organisation. Ekobanken har sedan många år även gett ut studielån till studenter på akademins längre utbildningar. www.psykosyntesakademin.se Hållbar energi engagerar många Vårdinge by i Sörmland förvaltas av en ideell stiftelse som hyr ut mark, byggnader och anläggningar till självkostnadspris till ett flertal olika verksamheter, bland annat en folkhögskola, verkstäder för funktionshindrade och olika former av bostäder. Detta tillsammans skapar en levande bygemenskap och en trygg miljö. Fokus på platsen är konst, hantverk och trädgård, något som präglar folkhögskolans linjer och samtidigt är verksamheter som är lätta att förstå sig på för personer med funktionshindret autism. Att värma upp de 25 byggnaderna, med sina uppemot 9 000 kvm, miljövänligt och till rimligt pris är en uppgift som engagerar många i byn. Årets investering har varit bergvärmeanläggningar för flera av husen. www.vardingeby.se 3
Notiser Indisk delstat helekologisk 2015 Hela jordbruksarealen på 60 000 hektar i den Indiska staten Sikkim ska senast 2015 vara omställd till certifierad ekologisk produktion. Därmed blir det slut på användandet av konstgödsel och besprutning. I dagsläget är drygt 4 000 hektar certifierade och 42 000 hektar ligger i omställning. Lanseringen av beslutet är ett stort steg framåt mot att uppnå en sund och ekonomisk produktion och en hållbar livsstil. Vi får nu möjlighet att skydda miljön och förbättra vår ekonomi samtidigt. Ekologiska odlingsmetoder har förbättrat avkastningen och öppnat upp för stora möjligheter för Sikkims lantbrukare på den internationella marknaden, säger Senthil Kumar, vd i producentföreningen The Sikkim Cooperative operative Milk. Statens 62 000 familjejordbruk odlar bland annat kardemumma, ma, ingefära, apelsiner, te, kiwi och passionsfrukt. Statens förbrukning rukn av konstgödsel låg redan tidigare på en nivå långt un- der genomsnittet ni et för Indien, n, eftersom erso bönderna na inte haft ekonomiska medel att avvara vara för konstgödsel och inte hellere till medel för besprutning. Källa: Ökologisk Jordbrug rug Stark ökning av ekologisk jordbruksmark i Sverige. 2011 brukades närmare 16 procent, eller 481 000 hektar, av Sveriges jordbruksmark med ekologiska produktionsmetoder. Jämfört med 2010 är detta en ökning med 9,5 procent eller 42 000 hektar. Jämtlands och Värmlands län har störst andel ekologiskt brukad mark i förhållande till den totala arealen i respektive län och även Västra Götaland och Östergötland har stor andel ekologisk jordbruksmark. Lägst andel har Skåne, Blekinge och Halland. Mer information finns i Jordbruksverkets statistikdatabas. Andel ekologiskt brukad jordbruksmark i respektive län 2011 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Omställd areal Areal under omställning Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västermanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Kooperationens år 2012 FN har utlyst 2012 till International Year of Cooperatives Kooperationens År. Generalsekreterare Ban Ki-moon framhäver att kooperativt företagande påminner oss om att det går att kombinera ekonomiska framgångar med socialt ansvarstagande. Det bidrar till att reducera fattigdomen och stärker gemenskapen genom att skapa fler jobb och bättre arbetsplatser. När kooperationen verkar i konflikt- och katastrofområden bidrar dess ömsesidighet till att främja lokal ekonomisk och social försoning. De sju kooperativa principerna: Frivillighet och öppet medlemskap Demokratisk medlemskontroll Medlemmarnas ekonomiska deltagande Självständighet och oberoende Utbildning, praktik och information Samarbete mellan kooperativa föreningar Samhällssyn för hållbar utveckling Kooperationens storlek imponerar: 800 miljoner medlemmar i världen 100 miljoner arbetsplatser 163 miljoner medlemmar i Europa I Sverige finns 40 000 kooperativa företag inklusive bostadsrättsföreningar. De 22 största kooperativa företagen i Sverige sysselsätter ca 63 000 personer och omsätter cirka 200 miljarder kronor per år. www.kooperationensar2012.se 4
Referensräntor under lupp Riksbanken granskar Stibor Riksbanken skriver: När finanskrisen bröt ut under hösten 2008 uppfattade bankerna att risken förknippad med att låna ut till varandra ökat och att likviditetsrisken på penningmarknaderna var högre än tidigare. Riskpremierna på interbanklån har därefter etablerat sig på en bestående högre nivå jämfört med tiden innan finanskrisen. Den nya prissättningen av risk skapade frågetecken kring till vilken utsträckning referensräntorna för interbanklån reflekterade den faktiska risken. Det uppstod därmed ett allmänt ökat fokus runt om i världen på hur referensräntor bestäms. Misstankar om manipulation har lett till att utländska myndigheter har granskat hur banker bestämmer referensräntor. I vissa fall har det även funnits indikationer på att manipulation har förekommit. Det finns inga indikationer på manipulation av den viktigaste svenska referensräntan Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate. Många marknadsaktörer uppger dock i Riksbankens senaste riskenkät att det finns problem med Stibor. Det handlar om incitamenten för bankerna att sätta Stibor på rättvisande nivåer, att för få banker bestämmer Stibor och att genomlysningen av Stibor och dess ramverk är bristfällig. Granskningarna av referensräntor i omvärlden visar att det kan finnas betydande problem med hur de bestäms. Stibor har stor betydelse för den svenska ekonomin samtidigt som den inte baseras på prissättning från faktisk handel. De svenska bankerna i Stibor-panelen har själva tagit initiativ till att se över ramverket för hur Stibor bestäms och granskas. Syftet med det arbetet är att utarbeta ett nytt avtal mellan bankerna i Stibor-panelen. Givet Stibors betydelse för den svenska ekonomin är Stibor av intresse för Riksbanken. Riksbanken följer därför bankernas arbete och analyserar Stibor internt. Källa: www.riksbanken.se Ekobanken är mer oberoende I Ekobanken är det inlåningen på kundernas konton som är de enda medel som banken använder för utlåning. Vi bestämmer normalt räntorna per kvartal och ser då om de behöver justeras. Utgångspunkten är att det ska vara så bra räntor som möjligt på inlåningskontona och rimliga utlåningsräntor. När vi har analyserat våra egna räntor några år bakåt i tiden konstaterade vi att kurvan över Ekobankens räntor och kurvan över Stibor-räntan följdes åt ganska väl, men att Ekobankens räntekurva hade mindre än hälften så stora svängningar som Stibor-kurvan. Det innebar att en hel del av de kortfristiga variationerna uppåt och nedåt inte slog igenom i Ekobanken medan såväl inlånings- som utlåningsräntor väl följde med i det allmänna ränteläget över tid. Saltå Kvarn betalar mer för minskad miljöpåverkan Saltå Kvarn kräver att de gårdar som de köper in spannmål från har ett KRAVgodkännande och utöver det kommer Saltå Kvarn att prioritera inköp från gårdar som lever upp till kriterierna för en ekologisk kretsloppsgård. Dessa gårdar får en merbetalning av Saltå Kvarn jämfört med andra ekologiska gårdar. Dessutom kommer Saltå Kvarn att erbjuda en verktygslåda till varje gård som de köper spannmål av. Verktygslådan innehåller förslag på åtgärder som alla har det gemensamt att de bidrar till att gårdens miljöpåverkan minskar. Åtgärderna är kopplade till det koncept som utvecklats av Stockholm Resilience Center och som kallas Planetary Boundaries och som försöker beskriva gränserna för vad planeten tål av miljöpåverkan. Gården kan samla poäng för varje genomförd åtgärd och Saltå Kvarn betalar mer i relation till uppnådda poäng. www.saltakvarn.se Ekobanken fortsätter växa Mkr 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Inlån Utlån Juni 2011 Juni 2012 Bokslutet för första halvåret 2012 visade ett överskott före skatt om ca 1 miljon kronor och en ökning av balansomslutningen med 45 miljoner kronor till 534 miljoner kronor. Inlåningen ökade med 40 miljoner kronor och utlåningen ökade med 7 miljoner kronor. Inga kreditförluster konstaterades. Kursen på andelarna har inte ändrats, utan är fortsatt 110,6. Nordea stoppar spekulation i livsmedel Konsumenttidningen Råd & Rön skriver att spekulationen på livsmedel bidrar till svält genom skyhöga priser på mat i utvecklingsländerna. Flera svenska storbanker erbjuder sina kunder att investera i råvaruobligationer, bland annat sådana som baseras på livsmedel. Nästan 3 miljarder kronor är investerade i livsmedel hos Handelsbanken, SEB och Nordea. Enligt Världsbanken och FN medverkar spekulationer i råvaror till att underblåsa prisstegringarna på baslivsmedel som vete och majs. Nordea stoppar nu för sin del den här typen av investeringar. Vårt beslut baserar sig på en rad internationella analyser, som påvisar ett samband mellan spekulation och kraftigt varierande livsmedelspriser, kommenterar Klaus Fridorf, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea, till Råd & Rön. 5
SUMMER SCHOOL Hur social banking påverkar - de fem W:na och det allra viktigaste H:et av Pareen Patel Från kursen om Storytelling och berättelsers kraft att förändra. Låt mig börja med det enkla faktum att jag är en konventionell bankman. När jag presenterade mig själv i början av sommarkursen (Summer School) började jag med: - Jag är den där onda börsmäklaren som du har läst om i rubrikerna. Jag sålde min själ till företagandets djävul för tio år sedan och nu försöker jag att få den tillbaka. Det här är min historia. När jag började på Wall Street 2002 fanns inte sådana ord som hållbarhet, social banking och ESG (Environmental, Social and Governance). Om du ville ge något till världen och samtidigt försörja dig, var enda alternativet att arbeta med välgörenhet. När du sedan blev äldre och hade tjänat tillräckligt med pengar för att ha det bekvämt kunde du överväga att investera tid och pengar i filantropiska projekt och strävanden. Men världen har förändrats. Vi lever numera i en värld där det inte längre räcker med välgörenhet. Numera är det möjligt att ha ett arbete som tillfredsställer oss finansiellt och personligt samtidigt som det uppfyller våra mål att göra något bra. Jag är den där onda börsmäklaren som du har läst om i rubrikerna. Jag sålde min själ till företagandets djävul och nu försöker jag få den tillbaka Det var denna önskan som fick mig att gå sommarkursen i social banking. Under den veckolånga kursen lärde jag mig inte bara sådant som berör området social banking och dess påverkan på samhället idag, utan jag lärde mig också mycket om mig själv och vad jag kan påverka. Jag kom till kursen med en förhoppning om att få svar på de fem W:na (who, what, when, where, why - i svensk översättning vem, vad, när, var, varför) och att börja närma mig den viktigaste frågan av dem alla nämligen HUR. Det jag upptäckte överträffade alla mina förväntningar. VEM alla. Ja, det är helt riktigt alla. Jag kan göra en liten skillnad om jag bara försöker. VAD vad som helst. En värld av hållbarhet är öppen och bred och erbjuder något för alla. NÄR nu. Det finns ingen tid som är lika bra som den nuvarande. VAR överallt. Konceptet må vara starkast i Europa, men bra idéer sprider sig gärna som en löpeld. VARFÖR eftersom det är viktigt. Vi är en värld på randen av många kriser och vi behöver förändra NU. HUR. Det är den fråga jag kämpade med mest när jag kom till kursen Och den viktigaste frågan av alla HUR. Det är den fråga jag kämpade med mest när jag kom till kursen och det är den jag fått mest stöd i att få besvarad. Jag insåg att social påverkan inte går att mäta exakt. Det finns saker som kan göras på alla nivåer av mänskligheten och i samhället för att bidra till en triple bottom line, men allt är inte fullständigt kvantifierbart. Det viktiga är att veta om den skillnad du själv har gjort oavsett om det är inom miljöområdet, på det sociala planet eller inom den ekonomiska sfären och sedan vara beredd att berätta din historia för att påverka. Det är min viktigaste lärdom från sommarkursen. När jag påbörjar mitt nästa steg i mitt liv och min karriär genom att flytta tillbaka till USA nästa månad kommer jag att minnas de teman som diskuterats och de verktyg jag fått med mig från denna kurs. 6
SUMMER SCHOOL Går det att mäta de mervärden sociala banker bidrar till? Ekobanken och andra sociala banker som arbetar med Social Banking har sedan länge arbetat för att utlåningen ska skapa så stor positiv påverkan på samhället som möjligt. Men de värden som skapas är ofta svåra att definiera och mäta. Går det att finna gemensamma kriterier för vad som är positiv påverkan? Hur kan denna positiva påverkan synliggöras och redovisas? Går den verkligen att mäta? Sommaren 2012 arrangerades Summer School i Social Banking för femte gången. Över 70 deltagare kom till det regniga och gröna Doorn i Holland. Som en av de få mötesplatserna för alla som är intresserade av utvecklingen inom Social Banking samlade sommarkursen en brokig skara deltagare. Många var kollegor inom andra sociala banker, såsom GLS, Triodos, Merkur, La Nef, ABS, och Banca Etica. Andra var studenter eller forskare och några kom från mer konventionella finansiella aktörer såsom Western Union och Morgan Stanley. Tillsammans med kunniga och inspirerande talare blev det många intensiva och spännande diskussioner under temat The impact of Social Banking. Sven Remer, forskare vid Institute for Social Banking (ISB), var en av de inledande föreläsarna. Han beskrev Social Banking som en rörelse med stor mångfald men med tydliga gemensamma nämnare. Genom att bankerna har flerdimensionella mål uppstår ett behov av att kunna visa upp andra resultat än rent ekonomiska för kunder och partners, samtidigt som det är mycket svårt att mäta just de värden man vill bidra till att skapa. Det är också svårt att synliggöra de större värden som Social Banking bidrar till, såsom en mer hållbar ekonomi. Sven Remer framhöll att de bilder och berättelser som sociala banker använder sig mycket av idag behöver kompletteras med mått och standardiserade ramverk som möjliggör jämförelse. Olaf Weber, professor vid Waterloo University, framhöll att sociala banker, för att bättre synliggöra sin påverkan, bör definiera vad de vill mäta, utveckla mått och hitta ett antal användbara nyckelindikatorer och nyckeltal. Nätverket Global Alliance for Banking on Values arbetar med att försöka hitta standardiserade mått samlade i ett ramverk. Zahir Dossa, forskare vid Massachusetts Institute of Technology är en av dem som arbetar med ramverket. Han har även varit delaktig i forskning kring hur sociala banker kan bidra till att skapa nya hållbara innovationer inom ekonomin. En studie av Triodos Bank har visat att banken gång på gång lyckats bidra till skapandet av hållbara innovationer. Innovationerna har triggats av någon form av kris som lett till initiativ. Enligt Zahir Dossa krävs här att det finns så kallade Positive Ethical Network (PEN), aktörer som vill gå längre än rådande etiska norm. Redan på 70-talet startade Triodos den första vindkraftsfonden, något som bidrog till att fler skapade så kallat etiska fonder. Ett annat exempel är skuldkrisen i Sydamerika 1994, som genom ett PEN ledde till att Triodos skapade en fond för rättvis handel. Fonden finansierade de initiativ som sedan lade grunden för Fair Trade-rörelsen. Pierre Aeby från Triodos Bank framhöll att det är viktigt att inte bara mäta bankens direkta påverkan och den indirekta påverkan banken har genom sin utlåning, utan också hitta sätt att definiera och synliggöra just de större förändringar och innovationer man vill driva och bidra till. Nätverket Global Alliance for Banking on Values arbetar med att hitta standardiserade mått samlade i ett ramverk. Samtidigt som mycket kraft ägnas åt att mäta det som i själva verket är mycket svårt att mäta lyftes också berättelsens kraft och betydelse fram under kursen. Geoff Mead ökade deltagarnas förståelse av Storytelling. Genom att bli medveten om berättelsers kraft att förändra, oss själva, vår organisation eller vårt samhälle, kan vi visualisera och komma närmare det vi vill uppnå. Världen kan bara förändras om vi ifrågasätter r de rådande meta-berättelserna i samhället och föreställer oss nya möjligheter. Mer information om Institute for Social Banking och presentationer från Summer School; www.social-banking.org/ www.social-banking.org/summerschool/summer-school-2012/ Summer School 2013 Come Together: Social Banking & the Commons Nästa års Summer School i social banking kommer att hållas i Filzbach i Schweiz och arrangeras tillsammans med Alternative Bank Schweiz. Tema: Come Together: Social Banking & the Commons och hur social banking kan stödja initiativ och företag som kultiverar vårt gemensamma ansvar för resurser såsom mark, vatten, jord, tillgång till välfärd och de gemensamma utrymmen vi har för att utbyta information, idéer och möjligheter, såsom internet. Datum: 14-19 juli 2013 Plats: Filzbach, Schweiz Läs mer på www.social-banking.org 7
Två människor i utvecklingens centrum I samband med årsmötet i INAISE (International Association of Investors in the Social Economy) framträdde två intressanta personligheter med varsitt föredrag. Den ena var Rob Hopkins, grundare till Transition-rörelsen med utgångspunkt från Totnes i England, och den andra var Sven Giegold som arbetar för De Gröna i Europaparlamentet. Rob Hopkins visade hur det är två samverkande scenarios som pågår just nu. Det ena är klimatkrisen och den ökande skuldsättningen och det andra är oljan som håller på att ta slut. Han beskrev vårt monetära system som en hink som fylls med våra inkomster och andra tillflöden för att sedan läcka ut genom hål i hinken. Pengar läcker ut ur lokalsamhället och försvinner därmed från det lokala sammanhanget. Transition-nätverken handlar om att skapa resiliens på det lokala planet och ofta med enkla medel. Rörelsen växer från sitt ursprung i England och inspirerar nu människor i hela världen. Människor möts i många olika sammanhang för att diskutera den egna energiomställningen, mat och transporter. En del av lösningen handlar enligt Rob Hopkins om lokala valutor eller att människor lämnar sina tidigare pensionssparlösningar för att i stället flytta pengarna till investeringar i lokala energiföretag. Transition handlar om att förändra kulturen och göra det enklare för människor att leva ett hållbart liv. Det handlar om en process och en kulturförändring som inte kommer att gå över en natt. Det handlar inte om att sätta upp hinder för utvecklingsländer att kunna exportera t ex Fairtrade-produkter. Däremot menar Rob Hopkins att vi ska tänka efter om det verkligen är nödvändigt att exportera t ex potatis till Tyskland, samtidigt som vi importerar potatis från samma land. Det handlar om en process och en kulturförändring som inte kommer att gå över en natt Det kommer aldrig att räcka med lokala initiativ Sven Giegold är medgrundare till Attac i Tyskland och har arbetat med lokal utveckling. Han är nu parlamentariker i den gröna gruppen i EU-parlamentet och koordinator i den grupp som arbetar med ekonomiska och monetära frågor. De senaste politiska sammankomsterna i klimatfrågan har varit misslyckanden, samtidigt som det växer gräsrotsrörelser som arbetar med klimatfrågan och företag som tar fram tekniska lösningar. Detta gör dock inte att den politiska delen är oviktig. Det slutgiltiga resultatet måste vara bindande överenskommelser om begränsningar av koldioxidutsläpp och avgiftssystem för dem som förorsakar problemen. Det kommer aldrig att räcka med bara lokala initiativ utan det behövs även politiska lösningar, menar Sven Giegold. Sociala och hållbara bankers roll i detta är enligt Sven Giegold att hitta de lösningar som har framtiden för sig De stora lösningarna inom förnybar energi får idag finansiering, men de framtida och mindre lösningarna, liksom de som finns i utvecklingsländer har svårt att få finansiering. Sociala och hållbara bankers roll i detta är enligt Sven Giegold att hitta de lösningar som har framtiden för sig, men som idag inte blir finansierade. Vi vet att klimatförändringen pågår och vi kan inte bara prata om att vi ska anpassa oss till klimatförändringen, utan särskilt vi i den rikare delen av världen behöver stoppa förändringen och göra det snarast. Om inte vi gör det kan vi inte förvänta oss att utvecklingsländer ska göra det. Svens arbete i EU-parlamentet påverkar genom sin lagstiftning många banker. Han menar att det är felaktigt att små banker ska regleras på samma sätt som stora vinstmaximerande banker. Det behövs bra bankregleringar, men tävlandet mellan länder att vara så liberala som möjligt för att attrahera finansiella institut behöver stävjas. Sven ser som en del av sin uppgift att se till att de nya regler som implementeras inte ska förstöra för hållbara och sociala banker. Slutligen påpekade Sven att sektorn som arbetar med sociala och hållbara frågor måste enas i sina begrepp och inte ständigt inom sin egen rörelse ha mer eller mindre semantiska begreppsdiskussioner. Politiken förstår inte en rörelse som hela tiden ändrar begrepp, men i stort sett menar samma sak. Om den alternativa rörelsen ska nå fram måste de skapa en tydlig flora av begrepp för att komma närmare den politiska arenan. Till vänster Rob Hopkins, grundare av Transitionrörelsen. Till höger Sven Giegold, Europaparlamentariker för de gröna. 8
Studie visar att hållbara banker håller Ekobanken är en av de hållbara och värdebaserade banker som studien omfattar. På uppdrag av nätverket Global Alliance for Banking on Values (GABV) och delvis finansierat av Rockefeller Foundation jämfördes prestandan hos 17 värdebaserade banker med 29 av världens största och mest inflytelserika banker mellan 2007 och 2010 i ett försök att visa nyttan av hållbara bankverksamheter. Studien visar att hållbara och värdebaserade banker, såsom Ekobanken, som i sina beslut tar utgångspunkt i behov hos människor och miljö, överträffar traditionella banker inom många områden, t ex vad gäller avkastning i förhållande till tillgångar, tillväxt i in- och utlåning och tillgång till eget kapital. De mest inflytelserika bankerna anses vara globalt systemviktiga och kallas ofta för too big to fail ( för stora att få gå omkull ) och inkluderar bland annat Bank of America, JP Morgan, Barclays, Citicorp och Deutsche Bank. En av rapportens slutsatser är att de värdebaserade bankerna i högre utsträckning placerar sina inlåningsmedel som lån. Under perioden 2007-2010 lånades 70 procent av tillgångarna ut. De värderingsdrivna bankerna har vidare mer eget kapital och kapital av högre kvalitet än de större bankerna. Det visar sig även att förhållandet mellan det egna kapitalet och totala tillgångar är 9 procent i de hållbara bankerna mot drygt 5 procent i de systemviktiga bankerna. Avkastning på de totala tillgångarna, ett mått som alltmer anses vara det mest relevanta för att mäta en banks finansiella ställning, var i genomsnitt över 0,5 procent, medan de stora bankerna hade en motsvarande avkastning på 0,33 procent under perioden. Även avkastningen på eget kapital var något högre i de värdebaserade bankerna jämfört med de stora aktörerna. Ett viktigt mått på tillväxten i en hållbar banksektor är hur mycket bankerna lånar ut till sina kunder. Utlåningen från de mindre bankerna ökade med 80 procent under perioden, mot 20 procent i de stora bankerna. Denna tillväxt visar de hållbara bankernas fokus på att arbeta i den reala ekonomin. Den globala nedgången står säkerligen för en del av denna markanta skillnad, men den visar också att många människor vänder sig till banker som likställer miljö- och mänskliga värden med finansiell avkastning. Framöver kommer Global Alliance for Banking on Values att etablera en ny fond som ska ta in kapital som sedan kan investeras i hållbara och sociala banker. Den refererade studien kommer också att sträckas ut i tiden för att omfatta fler år. www.gabv.org 9
På bilden Ewa Larsson (till vänster) och Yolanda Kakabadse, President of WWF International på konferensen ISEE 2012 i Rio Ecological Economics and Rio+20: Challenges and Contributions for a Green Economy Från Riokonferensen sommaren 2012 Av Ewa Larsson, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor samt ledamot i Ekobankens förtroendekrets. Ewas rapport Grön feministisk ekonomi är jämställd och hållbar finns på svenska, engelska och spanska på www.gronakvinnor.se Framförhandlat dokument om 283 punkter, The Future We Want, finns på www.uncsd12.org I Riodeklarationen definieras nu grön ekonomi som att hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning utgör gräns för fortsatt utveckling av naturresurser. Resurseffektiviseringen ska öka och avfallet ska minska. Grön ekonomi ska implementeras nationellt och ekonomisk tillväxt ska i synnerhet inkludera jobb för kvinnor, ungdomar och fattiga. Det slås fast att demokrati ska respekteras och hälsa lyftas fram. Kemikaliefrågan lyfts och NGO:s ställning stärks. Kvinnor ska vara medspelare och de små jordbruken och ekologisk odling lyfts fram. På FN-mötet i Rio de Janeiro träffade politiker och näringslivsrepresentanter civilsamhällets alla ackrediterade NGO:er. Verkligheten bultade på dörren med ökande sociala klyftor, återkommande miljökatastrofer, eskalerande religiös fundamentalism och inbördeskrig. Att män globalt till 82 procent styr världen med en ekonomisk politik som gjort kvinnor fattiga, utan självbestämmande över sin kropp och med få utbildningsmöjligheter är en gigantisk mänsklig katastrof. Kloka ansvarstagande människor höjde i Rio sin röst mot den politiska nationalekonomi som i flera hundra år styrt världen som om produktion, konsumtion och distribution är linjär och endimensionell och som om de patriarkala strukturerna inte existerar. Komplementära sanningar, helhet och framtidstro söktes och gavs. Att tända en gemensam eld ställer krav på mötets organisation En gemensam eld behöver tändas för miljö, social utveckling och grön ekonomi. Men hur ska det gå till när de olika grupperna rent organisatoriskt inte får mötas fullt ut? Internationella sektionen för ekologiska ekonomer ISSE, huserade över sexhundra universitetsföreträdare i fyra dagar före själva FN-toppmötet, men hade sina lokaler för sig själva inne i Rio de Janeiro. På ett helt annat ställe var ländernas och näringslivets utställningspaviljonger och de ideella organisationerna, NGO:erna, på ytterligare ett annat ställe. Vipparna hade sitt chambre separée ute på själva FN-konferensen, på ett område uppbyggt på en träskmark. Mellan de olika aktiviteterna gick bussar på fyrafiliga och åttafiliga motorvägar och det tog timmar att förflytta sig. Lokal och nationell polis, (till fots, i bilar, piketer, på motorcyklar och hästar) tungt beväpnade militärer, helikoptrar och stridsfartyg garanterade vår säkerhet och det var väldigt svårt att mötas. Golvet är lagt men den gemensamma elden saknas! 10 Men: Ordet demokrati finns nu framförhandlat i slutdokumentet och den gröna ekonomin byggs underifrån, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i sitt avslutningsanförande. Man kan konstatera att om det ska gå att förverkliga behöver hela strukturen för uppföljning byggas om. Att lägga ett gemensamt golv när den som vill minst får bestämma Inom FN:s mandat i Rio antogs ett gemensamt golv för fortsatt miljöarbete. Det är konstruerat så att det land som vill ha minsta möjliga regleringar som får bestämma. Inom FN är det hård kritik mot detta; man anser att det är de som är i framkanten av utvecklingen som ska vara förebilder. Jag kan tänka mig att man gör ungefär som vid ett OS under nästa internationella konferens, där de bästa i olika klasser koras och får peppa de andra i sin världsdel med goda exempel. Min insats var att föra tillbaka resonemangen till omsorgen om huset, eco logi. Om social, humanistisk och ekologisk påverkan ska räknas in i ekonomin behöver vi ta makten över den och ge pengar reala värden igen en framtidsinriktad helhetsekonomi.
Så bygger vi landet ekologiskt, socialt och kulturellt Av Ulla Herlitz, styrelseordförande i Ekobanken Folk på landsbygden samarbetar kring nödvändig service som samhället och det privata näringslivet inte längre backar upp Temat för årets Landsbygdsriksdag i Ronneby var Hur bygger vi landet och vem gör jobbet? Under några dagar i början av september fick de nära 800 deltagarna höra om många spännande och inspirerande verksamheter som landsbygdens invånare tagit initiativ till. Det var allt från att utveckla den lokala butiken eller att starta friskolor till att bygga vindkraftverk, dra fiber för bättre bredbandsuppkoppling och bygga bostäder. Ett par trender kunde skönjas under dessa dagar. Folk på landsbygden samarbetar i redan befintliga föreningar men startar också nya företag och föreningar kring nödvändig service som samhället och det privata näringslivet inte längre backar upp. På många platser startas också folkägda aktiebolag för det lokala näringslivets utveckling. Mobilisering, engagemang och driftighet är med andra ord den ena trenden. Den andra trenden är att vi börjar tänka i andra banor och se nödvändigheten av att tänka och agera långsiktigt för att rädda miljön och skapa ett bättre liv. Hela Sverige ska levas omfattande och engagerande arbete för ett bättre samhälle i Omställning Sverige är ett sådant tecken. Ett annat är rörelsen Cradle to cradle som fokuserar på att företag tar miljömässigt ansvar för sina produkter hela vägen, från vaggan till graven. Hela Sverige ska leva, Coompanion, JAK och Ekobanken m.fl. har i mer än tio år jobbat tillsammans för att synliggöra och lyfta lokal ekonomi och finansieringsfrågan högt upp på agendan. Exempelvis har Lokalekonomidagarna blivit ett begrepp och Landsbygdsnätverket har startat arbetsgrupp om lokal kapitalförsörjning. Fler och fler bygder erfar att de stora vinstdrivande affärsbankerna inte är så intresserade av att investera på landsbygden och tar därför egna finansieringsinitiativ. Man vänder sig till lokalbefolkning, föreningar och företag för att samla lokalt kapital som en grundplåt i den ekonomiska föreningen eller aktiebolaget för att sedan kunna låna upp pengar till de större investeringarna. Fler och fler bygder tar egna finansieringsinitiativ Men det handlar inte bara om miljö och energi utan också i allra högsta grad om ekonomi och om att bygga en hållbar ekonomisk struktur i samhället. Lokal ekonomi, cirkulär ekonomi, lokala kretslopp av pengar, mikrofonder, crowdfunding, folkbanker; ett flertal koncept växer fram i spåren av den globala ekonomiska krisen och fanns även representerade i Ronneby. PRIVATSPALTEN Svenska folket rekordsparar även i Ekobanken Svenska hushåll fortsätter att hålla hårt i plånboken. Under andra kvartalet ökade hushållens sparande med 69 miljarder kronor. Spararna flyr börsen till säkrare placeringar. Pengar på bankkontot slår nya rekord. Det visar ny statistik från SCB. Svenskarnas sparande på banken ökade med 50 miljarder kronor under andra kvartalet. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var hushållens totala tillgångar på bankkonton 1 189 miljarder kronor. En stigande oro för den europeiska ekonomin gör att hushållen söker säkrare placeringar. Svenskarnas sparande på banken ökade med 50 miljarder kronor under andra kvartalet. Även Ekobanken har känt av den ökande sparviljan. Under första halvåret 2012 ökade sparandet i banken med totalt 40 miljoner kronor. Detta är det största inflödet av sparande i Ekobankens historia för motsvarande tid. Av dessa pengar kom 18 miljoner kronor från privatpersoner och 22 miljoner kronor från företag och organisationer. Detta kan jämföras med första halvåret 2011 då sparandet ökade med 18 miljoner kronor, varav elva miljoner kom från privatpersoner och sju miljoner från företag och organisationer. Ulf Petrén är en av de privatkunder som valt att spara i Ekobanken: Ekobanken har för mig länge varit ett självklart val, där litar jag på att mina pengar används till sådant som är bra för vår jord. Ekobanken har för mig länge varit ett självklart val Ekobanken erbjuder en rad olika sparkonton för privatpersoner där spararen förutom ränta också får möjligheten att aktivt påverka vilket ändamål sparpengarna ska verka för, ett val som uppskattas av många. För aktuella räntor, se sista sidan. 11
Avsändare Ekobanken medlemsbank Box 64 153 22 JÄRNA Aktuella räntor Konton % Bundet konto med fast ränta 1 år 1,25 % Bundet konto med fast ränta 2 år 1,75 % Bundet konto med fast ränta 5 år 2,25 % Sparbrev med uppsägningstid 1-12 mån (Förtida uttag 1 %, min 300 kr) 0,75-1,25 % Sparkonto, belopp under 50.000 kr 0,25 % Sparkonto, belopp över 50.000 kr 1 % Sparkonto för barn upp till 18 år 1 % Stödkonto 0 % Grundkonto (nyöppnas ej) 0 % Skogskonto, Skogsskadekonto 2,6 % Förening/företagskonto, belopp under 100 000 kr 0% Förening/företagskonto, belopp över 100 000 kr 0,25% Sparkonto förening/företag 1% Lån % Bolån 2 år 3,5 % Bolån 5 år 3,75 % Bolån rörligt 4 % Borgenslån 6 % Stödlån 3,5% Kontokredit 8,25% Ränteändringar annonseras på bankens webbplats samt på internettjänsten. Nästa ordinarie ränteändringsdag är den 1 januari 2013. Kalendarium Nedan är ett antal mässor och konferenser där Ekobanken på ett eller annat sätt medverkar. Läs mer på Ekobankens hemsida www.ekobanken.se. 18 oktober Fairtrade-fika hos Ekobanken i Järna och i Göteborg mer info www.fairtrade.se 21 november klockan 15.30 Ekobanken Väst bjuder in till eftermiddagsté. Se notis på sidan 1. 26 november seminarium i Göteborg. Med CSR Forum Väst. Tema Cash and Heart. www.csrvastsverige.se 6 december- seminarium på Svenska Institutet i Stockholm med årets Right Livelihood-pristagare. Årets pris delas mellan den afghanska läkaren Sima Samar för hennes insatser för mänskliga rättigheter, Gene Sharp som är världens främste ickevåldsexpert och en brittisk kampanj mot vapenexport. Hederspriset går till Hayrettim Karaca som grundade den turkiska miljörörelsen. Läs mer på www.rightlivelihood.org Fråga oss gärna om ditt bolån Ekobanken Medlemsbank I Box 64, 153 22 Järna I Besöksadress: Skäve Magasin, Järna Telefon: 08-551 714 70 I Fax: 08-551 749 90 I E-post: info@ekobanken.se I www.ekobanken.se Svarsblankett Jag vill ha kontoöppningsblankett för privatperson PORTO BETALAS AV MOTTAGAREN Jag vill ha kontoöppningsblankett för företag Jag vill ha kontoöppningsblankett för barnkonto Jag/vi har ny adress Jag vill ha ansökningsblankett för bolån Namn Gata, box Postnummer, ort Svarspost 121 967 900 153 20 Järna Telefon