februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 8 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 12 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Ut ifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Sammanfattning Värmlands län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Värmland. Nu är 10 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 5,6 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 470 personer (+2,4 procent). Det är en klar uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 1,3 procent. Totalt finns nu 20 062 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 800 nya individer inträdde i företagsamhet medan drygt 1 350 personer försvann från densamma. Sunne kommun har länets mest företagsamma befolkning där 15,1 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Storfors kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 7,2 procent. I 8 av 16 Värmlandskommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Munkfors kommun som redovisade en negativ tillväxt på 4,5 procent. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat snabbast i Storfors där tillväxttakten uppmättes till 20,4 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 3,9 procent, marginellt långsammare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 831 nya individer att börja ansvara för ett företag i Värmland. Detta är betydligt fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 637 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,1 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Värmland valde 666 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 6,8 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 5,8 per 1 000 invånare. 3

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade cirka 20 000 aktivt företagsamma individer i Värmlands län, vilket motsvarar 10 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,2 punkter jämfört med föregående företagsamhetsmätning. Ökningen till trots är Värmlands företagsamhet en bra bit lägre än riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 12,0 % 10,0 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns 2 528 unga (16 34 år) företagsamma personer i Värmland och sammantaget ansvarar 4,2 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,3 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Men jämfört med övriga landet (5,6 procent) är andelen yngre företagsamma personer fortsatt relativt svag i Värmland. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Värmlands företagsamma individer är knappt 5 500 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Värmlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 5,6 procent för ett företag, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan föregående mätning. 4

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Värmland nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda ett tillskott på cirka 1 600 företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 7,2 % 6,0 % 5,6 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Värmland stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 12,0 % Total 10,0 % 8,7 % 10,0 % Kvinnor Unga 8,0 % 6,0 % 4,5 % 5,6 % 4,0 % 3,9 % 4,2 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Sunne kommun har Värmlands mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar 15,1 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Filipstad där endast 6,7 procent räknas som företagsamma. Förutom Sunne kommun är det endast jäng som når upp till riksgenomsnittet för företagsamheten. Sunne har även länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 5,6 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar återigen samma kommun länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 8,8 procent företagsamma. Ingen annan Värmlandskommun når upp till riksgenomsnittet när det gäller kvinnornas företagsamhet. I länets största kommun, Karlstad, är 9,5 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,3 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har samtidigt ökat med 0,2 procentenheter, men ligger också på en klart lägre nivå (5,3 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Sunne 1 452 15,1 % 8,8 % 5,6 % jäng 913 12,8 % 6,8 % 4,9 % Säffle 1 300 11,7 % 5,8 % 5,1 % Kil 985 11,6 % 6,4 % 4,6 % Torsby 1 028 11,5 % 6,6 % 4,5 % Hammarö 1 101 10,2 % 5,9 % 4,6 % Arvika 1 858 9,9 % 5,2 % 3,7 % Eda 608 9,8 % 4,4 % 3,8 % Karlstad 6 164 9,5 % 5,3 % 4,2 % Hagfors 818 9,1 % 5,9 % 3,6 % Kristinehamn 1 574 9,0 % 5,1 % 4,0 % Storfors 269 8,7 % 4,0 % 2,9 % Forshaga 697 8,6 % 5,2 % 3,7 % Grums 572 8,5 % 5,4 % 3,3 % Munkfors 213 8,0 % 4,4 % 2,5 % Filipstad 510 6,7 % 3,9 % 2,8 % 6

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Värmland med 470 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,4 procent. En betydande uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 1,3 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 2,7 procent. Trots den tilltagande tillväxten tappar länet i förhållande till riksgenomsnittet där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 831 nya individer tillkommit som företagsamma medan 1 362 har lämnat företagsamheten. Värmland uppvisar dessutom ett marginellt flyttöverskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,7 % 2,4 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 122 personer, vilket ger en tillväxttakt på 5,1 procent. Värmland ökar därmed klart mer än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. 7

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Värmlands län är inget undantag. Sammantaget har kvinnornas företagsamhet vuxit med 204 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,9 procent. Den kvinnliga företagsamheten har alltså vuxit 1,5 procentenheter snabbare än den totala företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 4,0 % 3,9 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfaren het. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig till 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats klart långsammare i Värmland än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 18 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. 8

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Värmland som riket. Men länets tillväxttakt är även här betydligt lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 28 procent i Värmland, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Värmland har antalet unga företagsamma personer endast ökat med 10 procent under den senaste tioårsperioden. Motsvarande tillväxt för landet som helhet ligger på 22 procent. Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. Riket 45 % 40 % 41 % Värmland 35 % 30 % 25 % 26 % 28 % 22 % 20 % 18 % 15 % 10 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Storfors kommun uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 18 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 7,2 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest företagsamma kommunen, Sunne, redovisar en relativt genomsnittlig tillväxttakt i jämförelse med övriga länet. Antalet företagsamma personer i kommunen har under det senaste året ökat med 2 procent. Munkfors kommun har en klart lägre företagsamhet än vid förra mätningen. Här har antalet företagsamma personer minskat med 4,5 procent, vilket är en av de lägsta noteringarna i hela riket. Sammanlagt är det 34 kommuner i Sverige som har haft en negativ tillväxt av företagsamheten. 9

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Storfors 269 251 7,2 % 20,4 % 15,8 % Grums 572 540 5,9 % 10,7 % 10,9 % Karlstad 6 164 5 945 3,7 % 4,4 % 9,2 % Arvika 1 858 1 795 3,5 % 4,8 % 3,0 % Torsby 1 028 994 3,4 % 3,3 % 0,9 % Kil 985 957 2,9 % 3,9 % 20,0 % jäng 913 888 2,8 % 3,1 % 0,0 % Kristinehamn 1 574 1 531 2,8 % 8,1 % 15,5 % Sunne 1 452 1 424 2,0 % 3,0 % 7,3 % Hammarö 1 101 1 084 1,6 % 2,0 % 6,5 % Säffle 1 300 1 291 0,7 % 1,9 % 3,2 % Forshaga 697 697 0,0 % 7,1 % 1,2 % Hagfors 818 827 1,1 % 1,5 % 6,8 % Filipstad 510 520 1,9 % 4,8 % 0,0 % Eda 608 625 2,7 % 5,1 % 17,9 % Munkfors 213 223 4,5 % 5,8 % 14,3 % Antalet företagsamma kvinnor har också ökat snabbast i Storfors där tillväxttakten uppmättes till mer än 20 procent under mätperioden. Även Grums har haft en stark tillväxt av den lokala kvinnliga företagsamheten. Eda kommun uppvisar länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 5,1 procent under det senaste året. Sammantaget når 7 av 16 Värmlandskommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Kils kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 20 procent. Även Storfors och Kristinehamn redovisar en stark tillväxt av antalet unga företagsamma personer. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit betydligt färre i Eda kommun där tillväxttakten skrivs till närmare 18 procent, vilket är den svagaste noteringen i hela länet. Ytterligare fyra kommuner i länet redovisar en minskning av den unga företagsamheten. 10

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 831 nya individer att börja ansvara för ett företag i Värmland. Detta är betydligt fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 637 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,1 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhets undersökningen uppgick till 8,1 per 1 000 invånare. Trots att Värmland uppvisar en av rikets kraftigaste förbättringar när det gäller nyföretagsamheten är det fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet, som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 9,1 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. I Värmland valde 666 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 6,8 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 5,8 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger länet en bit efter riksgenomsnittet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,0 8,0 6,8 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Värmland har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 7,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 9,1 är den högsta uppmätta noteringen hittills i länet. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Efter ett antal år med vikande nyföretagsamhet hos den yngre generationen tog den återigen fart under det senaste året. ets notering på 10,3 per 1 000 invånare är den hittills högsta noteringen i länet. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under det senaste året. ets notering på 6,8 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är också den högsta noteringen som uppmätts i Värmland. 12

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 12,0 10,0 8,0 6,0 10,3 9,1 6,8 Total Kvinnor Unga 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets mest företagsamma kommun, Sunne, uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 129 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 13,4 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är cirka 18 procent inflyttade från andra kommuner. Filipstads kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 6,2 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Karlstad, uppgår nyföretagsamheten till 12,8 personer per 1 000 invånare. Av dessa har knappt en femtedel flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. Hammarö uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 17,7 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Forshaga kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 11,6 individer företagsamma under det gångna året. 13

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS LÄN Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Sunne 106 23 129 13,4 9,5 12,5 Hammarö 102 40 142 13,2 9,9 17,7 jäng 77 15 92 12,9 8,8 11,7 Karlstad 671 157 828 12,8 8,7 14,2 Kil 86 21 107 12,6 9,1 15,7 Torsby 94 13 107 12,0 8,0 13,0 Grums 56 14 70 10,4 8,3 12,5 Arvika 164 32 196 10,4 6,9 9,9 Kristinehamn 146 33 179 10,3 8,7 12,7 Storfors 21 10 31 10,0 8,8 9,2 Forshaga 68 13 81 9,9 11,6 11,7 Säffle 93 16 109 9,8 7,1 10,1 Munkfors 21 3 24 9,1 8,7 9,9 Hagfors 54 15 69 7,7 6,5 10,2 Eda 36 5 41 6,6 4,1 6,0 Filipstad 36 11 47 6,2 4,2 6,3 14

Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 831 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 362 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Munkfors kommun försvann 34 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 12,8 avslutare per 1 000 invånare, vilket är den högsta avslutsfrekvensen i länet. Av dessa personer var det en dryg sjättedel som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Karlstad, uppgår avslutningarna till 9,4 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt knappt 27 procent att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Munkfors 28 6 34 12,8 6,3 9,9 Hammarö 86 39 125 11,6 8,7 10,1 Sunne 75 26 101 10,5 6,9 9,5 Forshaga 64 17 81 9,9 8,2 8,6 jäng 56 11 67 9,4 6,7 5,1 Karlstad 446 163 609 9,4 6,5 7,6 Eda 45 13 58 9,4 6,4 10,7 Kil 51 28 79 9,3 6,7 3,4 Säffle 83 17 100 9,0 5,9 8,4 Hagfors 64 14 78 8,7 7,4 6,5 Torsby 53 20 73 8,2 5,9 5,0 Kristinehamn 107 29 136 7,8 4,9 3,5 Filipstad 50 7 57 7,5 6,1 3,9 Arvika 114 19 133 7,1 4,5 4,2 Grums 31 7 38 5,7 3,1 5,4 Storfors 9 4 13 4,2 2,0 2,6 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00