MILJÖRAPPORT 2015 Björklinge avloppsreningsverk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 4 1.3 Avloppsreningsverket... 4 1.4 Recipient... 5 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön... 5 2. TILLSTÅNDSBESLUT... 5 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 5 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN... 5 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING... 6 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET... 6 8. UPPGIFTER OM HUR NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖLJS... 8 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)... 8 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)... 9 9. KONTROLLRESULTAT... 9 9.1 Avloppsvatten... 9 9.2 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten... 10 9.3 Reningseffekt... 11 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam... 11 9.5 Recipientkontroll... 12 10. KONTROLLFUNKTIONER... 12 11. DRIFTSTÖRNINGAR OCH ÅTGÄRDER... 13 11.1 Driftstörningar... 13 11.2 Åtgärder... 13 11.3 Planerade åtgärder... 13 12. FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH VATTEN... 13 13. FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 14 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL... 14 15. RISKER... 15 16. PERIODISK BESIKTNING... 15 UNDERSKRIFT... 15 BILAGOR - 2 -
GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår 2015 2. Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Uppsala Vatten och Avfall AB Organisationsnummer 556025 0051 Adress Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala E-post uppsalavatten@uppsalavatten.se Kontaktperson Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn 018-727 93 23 3. Verksamhet Anläggningsnamn Björklinge avloppsreningsverk Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-005 Fastighetsbeteckning Björklinge-Nyby 10:17 Post- och besöksadress Nybyvägen 740 30 Björklinge Kommun och län Uppsala Kontaktperson Walter Johansson, sektionschef Tfn 018 727 93 36 Miljörapporten godkänns av Tommy Högström, VD Tfn 018-727 93 00 Kod enligt SFS 2013:251 90.10 4. Koordinater Anläggningens mittpunkt 6656454/641712 (enligt SWEREF 99 TM) - 3 -
TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet består av 49 km spill- och 15 km dagvattenledningar inkl. den allmänna delen av servisledningarna. Hela avloppsnätet är duplikat, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör elva avloppspumpstationer, varav åtta pumpstationer i Björklinge, två i Läby och en i Skuttunge. Åtta pumpstationer är försedda med nödutlopp och högnivålarm samt är anslutna till driftövervakningssystemet. De flesta är försedda med utrustning för bräddflödesmätning. Vid Skuttunge och Läby avloppspumpstationer finns bassänger för uppsamling av bräddat avloppsvatten. Tre mindre pumpstationer, som betjänar en eller två fastigheter, saknar bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger vid Björklingeån sydväst om samhället, togs i drift 1981. Anläggningen är dimensionerad för att behandla avloppsvatten från 5 500 pe, där en personekvivalent motsvarar 86 gbod 7 /d. Reningsverket är dimensionerat för ett flöde av 172 m 3 /h och en medeldygnsmängd av 3 300 m 3 /d. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i en försedimenteringsbassäng. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Vattnet pumpas upp på bädden från en intern pumpstation med tre dränkbara pumpar och fördelas över bädden med hjälp av fasta spridare monterade på fördelningsrör. När tillrinningen till reningsverket är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten till pumpstationen. Mängden vatten som recirkuleras regleras av en motorventil, som styrs av nivån i pumpstationen. Efter behandling i biobädden leds vattnet vidare till det kemiska behandlingssteget via en mätränna för flödesmätning. I kemsteget tillsätts järnklorid för att få en utfällning av fosfor och partiklar. Vattnet leds efter kemikalieinblandningen vidare till två flockningsbassänger. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Vid behov kan natriumhypoklorit doseras i ledningen till sedimenteringsbassängerna. Det renade vattnet leds med självfall till recipienten. Slambehandling Gallerrenset tvättas och avvattnas i en renspress. Det tvättade renset körs till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Sanden i sandfånget tas bort med slamsugbil och transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning för avvattning. Flytslam från sedimenteringsbassängerna pumpas via avdragsrännorna i slamförtjockaren till inloppspumpstationen. Primärslam samt bio- och kemslam från sedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas till slamförtjockaren. Det förtjockade slammet pumpas till ett slamlager och därifrån till slamavvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas i en centrifug. Rejektvatten från avvattningen och dekanteringsvatten från förtjockaren leds tillbaka till pumpstationen för inkommande vatten. Avvattnat slam transporteras med skruv till en container, där det lagras i avvaktan på borttransport till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Transporterna sker ungefär en gång per vecka. Ett flödesschema över Björklinge avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. Järnkloriden lagras i två tankar - 4 -
à 10 m 3 placerade i källaren. Tankarna är invallade och försedda med nivågivare samt glasrör för nivåkontroll. Två doseringspumpar används vid doseringen. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polymererna levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Kalciumnitrat, vars produktnamn är Nutriox, doseras i avloppspumpstationerna i Skuttunge och Läby för att motverka att svavelväte bildas i tryckavloppsledningarna till Björklinge. Mindre mängder oljor, fett och rengöringsmedel används därutöver. Små mängder farligt avfall i form av kasserade lysrör, batterier, färgrester, spillolja m.m. förvaras vid reningsverket i avvaktan på borttransport. Driftövervakning En drifttekniker är stationerad i området, som omfattar avloppsanläggningar i Björklinge, Läby, Skuttunge, Lövstalöt och Bälinge samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Björklingeån, som tillhör Fyrisåns avrinningsområde. Utsläpp sker i en punkt nära avloppsreningsverket, se karta, bilaga 5. Medelvattenföringen i Björklingeån vid utsläppspunkten är 1,2 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,1 m 3 /s. Uppgifterna är beräknade av SMHI under 2005. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Olämplig hantering av avloppsslam kan medföra läckage av närsalter och andra ämnen till omgivningen. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade 2007-04-12 att ge kommunen tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av avloppsvatten från Björklinge m.fl. tätorter till Björklingeån efter rening i Björklinge avloppsreningsverk. 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken - - 5 -
5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Tillsynsmyndighet för Björklinge avloppsreningsverk är Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun. 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är 5 500 pe med avseende på BOD 7, varvid en pe beräknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 5 500 pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Björklinge, Skuttunge och Läby samhällen. Områdenas omfattning framgår av bilagorna 5a-5c. Antalet anslutna personer uppgick i slutet av 2015 till 3 690 personer, varav 3 330 st i Björklinge, 170 st i Skuttunge och 190 st i Läby, vilket är en minskning med 40 personer. Vid reningsverket behandlas i huvudsak spillvatten från hushållen. I Björklinge finns också sågverk, bilverkstad, restauranger, tandläkarpraktik, distriktsköterska/barnhälsovård, veterinär, förskolor, grundskolor och servicehus. I Läby finns en bilverkstad. Spillvattnet avleds till kommunens ledningsnät. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten bedrivas huvudsakligen i enlighet med vad Uppsala kommun angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Sådana mindre ändringar av verksamheten som avses i 5 tredje stycket förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skall anmälas på det sätt som anges i 22 samma förordning till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Verksamheten har under året drivits enligt handlingarna i tillståndsansökan. 2. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde* inte överstiga 0,3 mg/l, beräknat som kvartalsmedelvärde. I riktvärdet skall totalfosforhalten i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket inräknas i riktvärdet. Kommentar: Resthalten fosfor har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1 0,091 mg/l Kvartal 2 0,12 mg/l Kvartal 3 0,12 mg/l Kvartal 4 0,099 mg/l Någon bräddning vid avloppsreningsverket har inte förekommit under året. 3. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnätet för spillvatten, får som riktvärde* uppgå till högst 150 kg totalfosfor per kalenderår. Kommentar: Mängden totalfosfor har uppgått till 42 kg, varav 0,2 kg från bräddning och nödutsläpp från ledningsnätet under 2015. Riktvärdet uppfylls. 4. Resthalten av organiskt material analyserat som BOD 7 i utgående avloppsvatten får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde. I riktvärdet skall halten BOD 7 i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket inräknas i riktvärdet. Kommentar: Resthalten BOD 7 har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1 4 mg/l Kvartal 2 5 mg/l Kvartal 3 5 mg/l Kvartal 4 4 mg/l - 6 -
Bräddning vid avloppsreningsverket har inte förekommit under året. 5. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenheter uppkommer för avloppsslammet, recipienten eller omgivningen i övrigt. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att olägenheter uppstår. 6. Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier får endast ske efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Kommentar: PIX-111 från Kemira används som fällningsmedel i avloppsreningen sedan många år. Under året har Zetag 8127 från BTC använts som flockningsmedel vid avvattning av slam. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet av regn-, grund- och dräneringsvatten till avloppsreningsverket och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och åtgärdas. 8. Det skall finnas en åtgärdsplan för ledningsnätet. Utförda åtgärder och deras effekter avseende bräddning och tillskottsvatten samt planerade åtgärder för nästa verksamhetsår skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet i kommunen redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 9. Hantering av grovrens och slam vid avloppsreningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter inte uppkommer i omgivningen. Uppstår problem med lukt eller annan störning från verksamheten skall åtgärder omedelbart vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten för att avhjälpa problemen. Kommentar: Avvattnat avloppsslam har under året transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Tvättat rens skickas till Vattenfalls anläggning i Uppsala för förbränning. Sanden från sandfånget har transporterats till sandavvattningsplattan på Hovgårdens avfallsanläggning. 10. Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att inte högre ekvivalent ljudnivå uppkommer som riktvärde* utomhus vid närmaste bostäder än: 50 db(a) dagtid (kl. 07-18), 45 db(a) lördagar, sön- och helgdagar, dagtid (kl. 07-18), 45 db(a) samtliga dagar kvällstid (kl. 18-22) och 40 db(a) samtliga dagar nattetid (kl. 22-07). För återkommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall den ekvivalenta ljudnivån sänkas motsvarande 5 db(a)-enheter jämfört med vad som anges inom ovanstående intervall. Den momentana ljudnivån får nattetid, som riktvärde* vid bostäder, inte överstiga 55 db(a). Kommentar. Bullernivån vid närmaste bostäder har inte kontrollerats. Någon förändring av verksamheten har inte skett under året. Något klagomål på buller från verksamheten har, efter vad som är känt, inte framförts. 11. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på tät, invallad yta under tak. Invallningen skall rymma en volym som motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar: Järnklorid lagras inomhus i två lika stora tankar, som rymmer sammanlagt 20 m 3. Invallningens volym är 14,7 m 3. Varje tank upptar 3 m 3 av invallningsvolymen. Oljor och rengöringsmedel är uppställda i ett plåttråg, som rymmer 700 liter. 12. Vid haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olä- - 7 -
genheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis överskrids. Kommentar: Reningsverket har varit i drift i sin helhet under året. 13. Senast den 30 juni 2010 skall en periodisk undersökning av avloppsreningsverket genomföras. Kommentar: Periodisk besiktning görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes 8 oktober 2014. * Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 8. Uppgifter om hur Naturvårdsverkets föreskrifter följs 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Avloppsvattenanalyser Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. COD analyserades under första halvåret 2015. Samma parametrar analyseras på inkommande vatten och i bräddat vatten från inloppspumpstationen och biobäddspumpstationen. Slamanalyser Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Länsstyrelsen i Uppsala län har 2015-07-06 beslutat om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. COD-Cr har därefter slopats som kontrollparameter. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som fastställts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser vid samtliga reningsverk september 2014 - juni 2015. Avloppsvattenflödet mäts kontinuerligt i en mätränna, placerad i slutet av utloppskanalen från biobädden. Rännan är försedd med en mätsticka för att underlätta kontrollen av mätarens funktion. Flödesproportionella prov på utgående vatten tas två till tre gånger per månad och på inkommande vatten en gång per kvartal. Prov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Blandprov på slammet tas varje kvartal. Analyserna görs på dygns-, helg- och kvartalsblandprover enligt ett årligt provtagningsschema, som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam), ALS Scandinavia (metaller i slam) och Eurofins (organiska ämnen i slam). Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, resthalten av järn samt vattnets alkalinitet och konduktivitet mäts i ett dygnsprov på utgående vatten, som tas en gång per kvartal samtidigt med provtagningen på inkommande avloppsvatten. I avloppsslammet kontrolleras även halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt m.fl. parametrar. - 8 -
Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Björklinge reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvatten Under året har 396 400 m 3 avloppsvatten behandlats vid Björklinge avloppsreningsverk, vilket är det mesta som uppmätts under ett år. Orsaken till ökade avloppsmängder är processvattnet från det nya vattenverket i Björklinge, som avleds till spillvattennätet. Vattenverket togs i drift under hösten 2014. Årsnederbörden uppmättes i Uppsala till sammanlagt 579 mm vid manuell mätning, vilket är drygt 30 mm mer än normalt. Mesta nederbörden kom under sommarhalvåret; framför allt under maj och juli. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Avklingningsförloppet under sommaren är normalt snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Nederbörden under sommaren tas till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Tillskottet av smältvatten under 2015 framgår tydligt av figur 1. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Björklinge reningsverk under 2015 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 m3/d 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Avloppsmängden under året motsvarar 290 l/p.d. Mängden debiterat spillvatten uppgick till 200 800 m³, vilket motsvarar 150 l/p.d. Mängden spolvatten från vattenverket i Björklinge uppgick till 14 % av producerad vattenmängd eller 46 000 m 3. Mängden ovidkommande vatten till ledningsnätet blir då 154 800 m 3. Specifik mängd ovidkommande vatten var 110 l/p.d, vilket får anses vara litet. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2015 och nederbörden, uppmätt i Uppsala, redovisas i bilaga 1. Avloppsmängderna under de senaste åren har sammanställts i nedanstående tabell. Avloppsmängder 2013 2014 2015 Behandlat avloppsvatten (m 3 ) 360 800 353 100 396 400 Bräddning reningsverk (m 3 ) - - - Bräddning ledningsnät (m 3 ) - - 145 Medelflödet till reningsverket var 1 090 m 3 per dygn. Årets högsta tillrinning under ett dygn, 5 000 m 3, uppmättes i slutet av februari i samband med snösmältning. - 9 -
Bräddning vid reningsverket har inte förekommit under året. Bräddning har skett vid Skuttunge avloppspumpstation 19-20 februari under 15 timmar på grund av hög tillrinning vid snösmältningen. Spillvattenledningen från bebyggelsen kring kyrkan går genom jordbruksmark till pumpstationen. Smältvatten rann in via otäta brunnslock när åkern stod under vatten. Bräddad mängd uppskattas till 75 m 3. Nödutsläpp av avloppsvatten har skett vid Skuttunge avloppspumpstation under helgen 23-26 januari under knappt tre dygn till följd av fasfel och utebliven pumpdrift. Larm utlöstes enbart lokalt i pumpstationen. Utsläppt mängd avloppsvatten beräknas till 70 m 3. 9.2 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsverket har fungerat väl och resthalterna av syreförbrukande ämnen och fosfor är fortsatt låga. Halterna är lägre än rikt- och gränsvärden i Länsstyrelsens tillståndsbeslut och Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten framgår av nedanstående tabell. Halter i utgående vatten 2013 2014 2015 Riktvärde Riktvärde/ Tillstånds- Gränsvärde beslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) 4 4 4 10 3 15 1 COD (mg/l) <31 33 33 4-70 2 TOC (mg/l) - - 10 - - Totalfosfor (mg/l) 0,11 0,095 0,011 0,3 3 - Totalkväve (mg/l) 26 28 26 - - Suspenderad substans (mg/l) <6,2 <5,2 <5,4 - - 1 Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 4 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Uppmätta halter är flödesvägda årsmedelvärden. BOD 7 - och fosforhalterna, som var 4 mg/l resp. 0,11 mg/l, är på samma nivå som tidigare. Fosfatfosforhalten kontrolleras i stickprov på det renade avloppsvattnet flera gånger varje vecka. TOC-halten har under året varit 10 mg/l i medeltal. Den beräknade COD-Cr-halten var 33 mg/l. Analyserna av COD-Cr har ersatts av TOC från och med juli, se avsnitt 8.1. Den biologiska reningen har fungerat stabilt och bra under året. Totalkvävehalten i utgående vatten var 26 mg/l. Halten ammoniumkväve var 14 mg/l. Nitrat- och nitrithalten, som var 11 mg/l, visar en tydlig årstidsvariation. Den spontana nitrifikationen i biobädden försämras vid låg vattentemperatur och kortare uppehållstid. Nitrithalten har analyserats fyra gånger och var i medeltal 0,87 mg/l. Halten suspenderad substans i det renade avloppsvattnet har genomgående varit låg. Sammanlagt har 20 av 26 mätvärden varit <5,0 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid beräkningen av årsmedelvärdet. Slamavvattningen har i stort sett fungerat tillfredsställande. I mitten av maj var polymerdoseringen inte tillräckligt stor till följd av fel på doserpumpen. Kvaliteten på rejektvattnet var försämrades, vilket bidrog till att fosforhalten i utgående vatten var något högre än vanligt. Statorn till pumpen byttes ut. Utsläppta mängder av BOD 7, fosfor och kväve kan variera något mellan åren beroende på avloppsmängder och reningsverkets funktion vid enskilda provtagningar. Under 2015 har den större avloppsmängden bidragit till att mängden BOD 7 och fosfor i utgående vatten har ökat. - 10 -
Utsläppt mängd fosfor är fortfarande avsevärt lägre än riktvärdet för fosfor, vilket framgår av nedanstående tabell. Föroreningsmängd i utgående, behandlat avloppsvatten 2013 2014 2015 Riktvärde Tillståndsbeslut BOD 7 (ton/år) 1,4 1,5 1,8 COD (ton/år) 11 12 13 2 TOC (ton/år) - - 3,9 Totalfosfor 1 (ton/år) 0,038 0,033 0,042 0,15 Totalkväve (ton/år) 9,4 10 10 Suspenderad substans (ton/år) 2,3 1,8 2,1 1 Inklusive fosfor i bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät 2 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD/TOC 3,3 En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. 9.3 Reningseffekt Reningseffekten under året uppgår till BOD 7 96 % TOC 89 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 50 % Beräkningen av reningseffekten baseras på 12 dygnsprov tagna på inkommande vatten under 2013-2015 och 26 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under 2015. TOC-halten i inkommande vatten har analyserats vid 5 tillfällen. Provtagningarna på inkommande vatten under 2015 finns sammanställda i bilaga 1. Föroreningshalten i inkommande vatten kan påverkas av slamvatten från förtjockning och avvattning. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Torrsubstanshalten i det avvattnade slammet var i medeltal 29 % under året, varav andelen organisk substans utgjorde 67 %. Halterna är normala för slammet från Björklinge reningsverk. Avloppsslammet är ostabiliserat, vilket innebär att mullhalten är högre än i rötat slam. Fosfor- och kvävehalterna i avloppsslammet var 16 resp. 35 g/kgts under 2014. Fosforhalten, som har minskat med ca 30 % sedan förbudet mot användning av fosfor i tvätt- och maskindiskmedel infördes, var den lägsta sedan reningsverket togs i drift. Mängden fosfor och kväve i slammet uppgick till 1,5 resp. 3,3 ton. Metallhalterna i avloppsslammet är fortsatt låga. Halterna är betydligt lägre än gränsvärdena för slamkvalitet vid överlåtelse av slam för användning inom jordbruket, vilket framgår av figur 2. Metallhalterna i slammet har minskat med 70-90 % sedan början av 1980-talet. Nya lägsta årsmedelvärden av kadmium (0,33 mg/kgts) och koppar (116 mg/kgts) noterades. Blyhalten var kraftigt förhöjd under tredje kvartalet, 44 mg/kgts. Normal halt är 8-10 mg/kgts. Orsaken är oklar. Kvicksilverhalten i slammet var under 2012 och större delen av 2013 högre än normalt. Ofta finns det ett samband mellan förhöjda kvicksilverhalter i avloppsslam och tandvård. I augusti 2013 åtgärdades brister i amalgamavskiljningen vid tandvårdskliniken i Björklinge. Kvicksilverhalten i slammet från reningsverket har därefter mer än halverats. - 11 -
Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2015 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 120% 100% 100 2 100 600 2,5 50 800 Procent av gränsvärde 80% 60% 40% 20% 20 0,33 15 116 0,34 8,0 328 0% Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Björklinge (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av olika indikatorparametrar på organiska ämnen i slam under 2015 framgår i nedanstående tabell, där medelvärdena av halterna i två kvartalsblandprov redovisas. Inom parentes anges de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under 1995. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 5,2 (50) Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,23 (3,0) Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,044 (0,4) Halterna av organiska ämnen har minskat avsevärt sedan de första mätningarna gjordes 1992. En utförligare redovisning av analyserade parametrar i avloppsslammet finns i bilaga 4. 9.5 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns Vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 24 km nedströms utsläppspunkten. Provtagningspunkten vid Rosta i Björklingeån utgick vid revideringen av provtagningsprogrammet 2003. Provtagningen återupptogs tillfälligt under 2014. En länk till resultatet av provtagningarna under 2015 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se. 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt kontrollprogrammet. Ett längre strömavbrott vid Vattenlaboratoriet i januari medförde att BOD 7 -analysen av ett dygnsprov fick strykas. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts vid elva tillfällen under året, visat tillfredsställande resultat. Vid snösmältningen i februari var flödet genom reningsverket större än flödesmätarens mätområde. Mätaren visade då 0 m 3 /h. Avloppsmängden uppskattades. - 12 -
Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan före gallret resp. i samlingsbrunnen, dit vattnet från avdragsrännorna i de båda slutsedimenteringsbassängerna leds. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Sammanlagt har 4 resp. 26 st. dygnsblandprov tagits på inkommande och utgående vatten under året. Slamkvaliteten har kontrollerats i tre kvartalsblandprov. Kvartalsprovet för fjärde kvartalet har förkommit. Kvartalsproven har använts vid medelvärdesberäkningen. ph, TS, glödförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. I proven för första och tredje kvartalet har halterna av organiska ämnen bestämts av Eurofins, Lidköping. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. All personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar och åtgärder 11.1 Driftstörningar Reningsverket har fungerat stabilt och bra under året. 11.2 Åtgärder Solceller har monterats på den södra delen av taket över bassänghallen i början av februari. Anläggningen, som har en sammanlagd yta av 320 m 2 och en effekt på 48 kw, togs i drift under februari. Under året har några paneler och den ena växelriktaren fått bytas ut. Huvudsäkringarna har ökats. En ny luftvärmepump installerades i mitten av mars till lunchrummet i personalbyggnaden. Sandfånget tappades ned för rengöring i juni. Vid tömningen av sandfånget pumpas vattenfasen till försedimenteringsbassängen. Samtliga fönster i reningsverksbyggnaden har bytts ut. Fasaden mot norr och väster har försetts med ny plåt. Arbetena gjordes i slutet av sommaren och under hösten. Service och läckagekontroll av värmepumpen har utförts i slutet av september. Den befintliga luftvärmepumpen i kontrollrummet byttes ut i början av oktober. Ett avfuktningsaggregat har installerats i pumprummet i källaren för att minska fukthalten i luften. Omröraren i inloppspumpstationen i reningsverket byttes ut i oktober. En utredning om avloppspumpstationen vid Långsjögränd, som har ett känsligt läge vid Långsjön, har startats under året. Pumpstationens kapacitet undersöks. Tryckavloppsledningen från pumpstationen pluggrensades under oktober. Tilloppsledningen till reningsverket har renspolats och filmats under året. Ledningen var i behov av rensning, men var i övrigt i god kondition. I övrigt har normala underhålls- och reparationsarbeten utförts under året. 11.3 Planerade åtgärder Spillvattenledningen i Sätunavägen är i dåligt skick och kommer att läggas om. Ledningen flyttas något i förhållande till det befintliga läget. Släppunkten, där tryckavloppsledningen från Läby övergår till självfallsledning, läggs norr om bebyggelsen. 12. Förbrukning av energi och vatten Elförbrukningen har minskat under året till 330 MWh, vilket är den lägsta förbrukningen på många år. Eventuellt kan elförbrukningen varit lägre när rötkammaren var i drift och biogasen användes för uppvärmning. Rötkammaren ställdes av 1997 på grund av sprickbildning. Den minskade elförbrukningen beror dels på att styrningen av värmepumpen ändrats, dels på att året varit mildare än normalt. I februari 2015 infördes driftläget Sommardrift, som innebär att under sommaren startas värmepumpen en kort stund med jämna intervaller. När maskinen varit helt avstängd under sommaren har detta gett problem vid driftstarten på hösten. Värmepumpen har därför varit igång även under sommaren. - 13 -
Värmepumpen använder renat avloppsvatten som värmekälla. Under året har 45 MWh solel producerats vid reningsverket, vilket utgör 14 % av använd mängd el. Under augusti svarade solcellerna för 36 % av elförbrukningen. Inköpen av el har minskats med 30 % till följd av värmepump och solceller. Uppsala Vatten använder ursprungsmärkt vattenkraftsel. Förbrukning 2013 2014 2015 Elförbrukning (MWh) 345 375 330 varav solel (MWh) - - 45 Vattenförbrukning (m 3 ) 3 310 4 680 2 830 Vattenförbrukningen, som tillfälligt ökade under 2014, har varit normal under året. Brutet vatten används framför allt till renstvätt, spritsvatten i försedimenteringsbassängen och polymerberedning. 13. Förbrukning av kemiska produkter Järnkloriddoseringen, som är flödesproportionell, uppgick till 150 ml/m 3 under året. Doseringen har minskat något jämfört med 2014. Sammanlagt har 85 ton järnklorid använts till utfällning av fosfor. Polyelektrolyter används vid avvattningen av slammet med centrifugen. Polymerdoseringen motsvarar 5 kg/tonts. Användningen av skumdämpare har upphört. I Läby och Skuttunge avloppspumpstationer har 2 000 resp. 600 kg kalciumnitrat använts för att motverka att svavelväte bildas i tryckavloppsledningarna till Björklinge. Kemiska produkter 2013 2014 2015 Järnklorid (ton) 104 89 85 Polyelektrolyt (ton) 0,4 0,25 0,45 I övrigt har mindre mängder smörjoljor använts vid reningsverket och pumpstationerna inom driftområdet, vilket framgår av bilaga 4. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall Producerad mängd avvattnat slam vid Björklinge avloppsreningsverk uppgick till 309 ton under året. Avloppsslammet har transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Därutöver har 188 m 3 oavvattnat slam från slamförtjockaren transporterats till Kungsängsverket för behandling under sommaren. Mängden torrsubstans i avvattnat och oavvattnat slam uppgick till sammanlagt 93 ton under året. Mängder 2013 2014 2015 Avvattnat slam (ton) 292 329 309 Oavvattnat slam (m 3 ) 403 80 188 Tvättat rens (m 3 ) 6 6 6 Oljeavfall (liter) - - 120 Från grovreningen har 6 m 3 tvättat rens uttagits under 2015. Avfallsbehållarna töms varannan vecka; ibland oftare. Renset körs till Vattenfalls anläggning i Uppsala för förbränning. Sandfånget tömdes i juni. Avskilt material, ca 10 m 3 sediment och vatten, transporterades till sandavvattningsplattan på Hovgårdens avfallsanläggning. - 14 -
Mindre mängder batterier, lysrör och spillolja från anläggningarna i driftområdet förvaras vid reningsverket. Under året har spillolja och metallskrot har hämtats av Uppsala Vatten resp. Skrotcentralen. 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under 2013. 16. Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 8 oktober 2014. Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger under gällande utsläppskrav. Anläggningen är välskött. UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2015 för Björklinge avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, 2016-02-11. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala 2016-03-23 Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD - 15 -
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Bräddat avloppsvatten Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Björklinge tätort Flödesschema avloppsreningsverk. - 16 -
Inkommande avloppsvatten Björklinge avloppsreningsverk 2015 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari 38 520 85 16 Februari 46 690 22 5 Mars 40 800 35 8 April 32 630 14 6 Maj 32 810 85 16 Juni 29 980 44 12 Juli 29 630 113 21 Augusti 27 330 9 4 September 28 890 73 20 Oktober 27 250 2 1 November 27 930 59 16 December 33 950 39 14 * Nederbörden är uppmätt SUMMA 396 410 579 med manuell mätning vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Parameter Antal Inkommande halt Inkommande prover (mg/l) mängd Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov 130 190 52 TOC 4 dygnsprov 90 110 40 Tot-P 4 dygnsprov 5,0 7,3 2,0 Tot-N 4 dygnsprov 51 70 20 SS 4 dygnsprov 250 350 99 Kommentarer: Föroreningshalten är påverkad av slamvatten från förtjockare och rejektvatten från avvattningen av slam - 17 -
Utsläppskontroll behandlat vatten Björklinge avloppsreningsverk 2015 BILAGA 2A Parameter Antal prover Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad/nödutsläppt mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 25 dygnsprov 4 7 0 st > 10 mg/l 1,8 1,8 TOC 26 dygnsprov 10 13 3,9 3,9 Tot-P 26 dygnsprov 0,11 0,22 0 st > 0,3 mg/l 0,042 0,0002 0,042 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,037 0,046 0,015 0,015 Tot-N 26 dygnsprov 26 38 10 10 NO 3 - och NO 2 -N 4 dygnsprov 11 16 4,2 4,2 NH 4 -N 26 dygnsprov 14 21 5,4 5,4 SS 26 dygnsprov <5,4 9,3 2,1 2,1 HCO 3 4 dygnsprov 337 423 Konduktivitet 4 dygnsprov 170 185 ph 26 dygnsprov 7,1 8,2 Fe 4 dygnsprov 1,3 2,6 COD-Cr beräknad 33 43 13 13 (COD/TOC 3,3) Flöde (m 3 /d) 1 090 m³/d 5 000 m3/d 396 400 m³ 0 m³ 145 m³ 396 545 m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. SS-halten har varit <5,0 mg/l i 20 av 26 dygnsprov. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränsen använts. - 18 -
Utsläppskontroll bräddat avloppsvatten Björklinge avloppsreningsverk 2015 BILAGA 2B Parameter Bräddat vid inloppspumpstn Bräddat vid biobäddspumpstn Bräddad Bräddad Bräddad Nödutsläppt Utsläppt mängd mängd mängd mängd mängd Antal prover Halt Antal prover Halt inloppspstn biobäddspstn ledningsnät ledningsnät totalt Provtyp mg/l Provtyp mg/l (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) BOD 7 TOC Tot-P Tot-N NH 4 -N ph 0,00008 0,00014 0,00021 Antal bräddningar/ 0st 0st 1st 1st nödutsläpp Flöde 0 m³ 0 m³ 75 m³ 70 m³ 145 m³ Kommentarer: Nödutsläpp har skett vid Skuttunge avloppspumpstation 23-26 januari till följd av fasfel (strömavbrott) och utebliven pumpdrift. Larm utlöstes enbart lokalt i pumpstationen. Bräddning har skett vid Skuttunge avloppspumpstation 19-20 februari till följd av hög tillrinning i samband med snösmältning. Fosforhalterna vid nödutsläpp resp. bräddning från ledningsnätet har antagits vara 100 % resp. 20 % av medelhalten fosfor i inkommande vatten till reningsverket. - 19 -
Utsläppskontroll slam Björklinge avloppsreningsverk 2015 BILAGA 3 Parameter Enhet Antal prov Utgående halt Antal värden större Mängd Provtyp än gränsvärde Medelvärde Maxvärde [SFS 1998:944] (kg/år) ph 3 blandprov 6,8 6,9 Torrsubstans % av vikt 3 blandprov 28,5 30,5 93 000 Glödgningsförlust g/kg TS 3 blandprov 674 717 63 000 Ammoniumkväve g/kg TS 3 blandprov 7,5 9,4 700 Totalkväve g/kg TS 3 blandprov 35 38 3 300 Totalfosfor g/kg TS 3 blandprov 16 20 1 500 Kalium g/kg TS 3 blandprov 1,4 1,6 130 Kalcium g/kg TS 3 blandprov 18 19 1 700 Magnesium g/kg TS 3 blandprov 1,3 1,4 120 Bly mg/kg TS 3 blandprov 20 44 0 st > 100 mg/kg TS 1,9 Kadmium mg/kg TS 3 blandprov 0,33 0,42 0 st > 2 mg/kg TS 0,031 Kobolt mg/kg TS 3 blandprov 2,3 2,9 0,22 Koppar mg/kg TS 3 blandprov 116 145 0 st > 600 mg/kg TS 11 Krom mg/kg TS 2 blandprov 15 17 0 st > 100 mg/kg TS 1,4 Kvicksilver mg/kg TS 3 blandprov 0,34 0,49 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,031 Nickel mg/kg TS 3 blandprov 8,0 9,9 0 st > 50 mg/kg TS 0,75 Zink mg/kg TS 3 blandprov 328 345 0 st > 800 mg/kg TS 30 Järn g/kg TS 2 blandprov 139 154 12 900 Mangan g/kg TS 3 blandprov 0,077 0,088 7,2 Aluminium g/kg TS 3 blandprov 4,0 4,2 370 Silver mg/kg TS 3 blandprov 0,82 1,1 0,076 Nonylfenol mg/kg TS 2 blandprov 5,2 7,2 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,48 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 2 blandprov 0,044 0,077 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0041 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 2 blandprov 0,23 0,26 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,022 Kommentarer: Aritmetiskt beräknade medelvärden. 1 Riktvärden enligt överenskommelse Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB. - 20 -
Användning av kemiska produkter Björklinge avloppsreningsverk 2015 BILAGA 4 Produkt Leverantör/ Produktnamn Användningsområde Använd mängd Järnklorid Kemira/ PIX-111 Fällningsmedel 85 ton Polyelektrolyt BTC/Zetag 8127 Flockningsmedel vid avvattning av slam 450 kg Skumdämpare SNF Nordic/ Flofoam H16 Motverka skumning 0 liter Smörjoljor OKQ8 Kompressorer, reservkraft mm i driftområdet 40 liter Smörjfett SKF LGHP/2 Centrifug 6 kg Köldbärarvätska Kemetyl/ Brineol MEG 10 Värmepump 25 liter Kalciumnitrat* Yara/ Nutriox Motverka H 2 S-bildning 2 600 kg * vid avloppspumpstationerna Skuttunge (600 kg) och Läby (2 000 kg) Typanalys PIX-111 Parameter Medelhalt Enhet Tillförd mängd Enhet med fällningskemikalier Järn 138 g/kg 12 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,03 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,003 kg/år Kobolt 7 mg/kg 0,6 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,1 kg/år Krom 6 mg/kg 0,5 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0004 kg/år Nickel 8 mg/kg 0,7 kg/år Zink 7 mg/kg 0,6 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi 2016-01-01 används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt den europeiska standarden "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" EN 888:2004 typ 2. - 21 -
BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I BJÖRKLINGE - 22 -
- 23 -
Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, 751 44 Uppsala Telefon: 018-727 94 00 Fax: 018-727 93 10 E-post: uppsalavatten@uppsalavatten.se Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7