MILJÖRAPPORT 2014 Storvreta avloppsreningsverk

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2014 Storvreta avloppsreningsverk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL VERKSAMHETSÅR VERKSAMHETSUTÖVARE VERKSAMHET KOORDINATER... 3 TEXTDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ledningsnät och pumpstationer Avloppsreningsverket Recipient Verksamhetens påverkan på miljön TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) KONTROLLRESULTAT Avloppsvattenmängder Föroreningshalter och föroreningsmängder Reningseffekt Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Recipientkontroll KONTROLLFUNKTIONER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörningar Åtgärder under året Planerade åtgärder ENERGI OCH VATTEN KEMISKA PRODUKTER AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL RISKER PERIODISK BESIKTNING UNDERSKRIFT BILAGOR - 2 -

3 GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box Uppsala Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn Storvreta avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen Storvreta Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013: Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn Tommy Högström, VD Tfn Anläggningens mittpunkt / (enligt SWEREF99 TM) - 3 -

4 TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 38 km spillvattenledningar och 34 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens tvättas i en renstvätt och det tvättade renset förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Det finns även en sandtvätt. Under senaste året har sandfånget slamsugits i stället till följd av problem med pumpningen av sanden. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas facklas av. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning

5 Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Ett flödesschema över Storvreta avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polyelektrolyten, Zetag 7530 från BASF, levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning Två drifttekniker är stationerade i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt söder om Storvreta badplats, se karta, bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5,3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras

6 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån. 3. Anmälningspliktiga ändringar En anmälan om avställning av den ena av de båda slutsedimenteringsbassängerna för rengöring, inspektion och målning av bassängväggarna gjordes till Miljökontoret den 14 maj. En anmälan om nedtappning av rötkammaren för rengöring till följd av stopp i cirkulationspumpningen gjordes till Miljökontoret den 18 augusti. 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2014 till personer, vilket är en minskning med 55 personer under året. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2014 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l ,10 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 4 mg/l resp. 0,17 mg/l

7 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. Utrustningen är avsedd för natriumhypoklorit. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Stabiliserat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan leds tillbaka till reningsverket. Lagret tömdes i slutet av januari Föregående tömning gjordes i mitten av januari Slammet har transporterats till lagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Projektering av ett nytt vattenverk i Storvreta med mjukgöring av dricksvattnet påbörjas under Tvättat rens förbränns vid Vattenfalls anläggning i Uppsala. Avskilt material i sandfånget har körts till Hovgårdens avfallsanläggning. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns avrinningsområde

8 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet. Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till p. Föroreningsbelastningen motsvarar p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten ), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen. 11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under oktober

9 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under 2014 har m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk, vilket är drygt m 3 mindre än normalt. Under året har flera stora läckor lokaliserats och åtgärdats på vattenledningsnätet, vilket minskat mängden producerat dricksvatten avsevärt. Detta har bidragit till att även avloppsmängden har minskat. Utläckaget sker i återfyllningen kring ledningarna, vilket gör att vattnet kan tränga in i otäta rörskarvar i spillvattenledningarna beroende på lokala förhållanden. Nederbörden under året har också stor betydelse. I Uppsala uppmättes sammanlagt 652 mm vid manuell mätning, vilket är mer än 100 mm mer än normalt. I Vattholma var årsnederbörden 534 mm enligt Uppsala Vattens egna mätningar med automatisk regnmätare. Automatmätning ger betydligt lägre värden vintertid jämfört med manuell mätning. Detta indikerar att nederbörden i Vattholma och sannolikt även i Storvreta var större än normalt; även om den inte var lika hög som i Uppsala. Avloppsmängden per månad var störst i samband med snösmältningarna under februari och mars, vilket framgår av figur 1. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under m3/d jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelflödet till reningsverket var m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 240 l/p.d. Årets högsta tillrinning, m 3 /d, uppmättes den 22 september i samband med regn. Mängden debiterat spillvatten uppgick till m 3, vilket motsvarar 140 l per person och dygn. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2014 och nederbörden redovisas i bilaga 1. Mängder Behandlat avloppsvatten (m 3 ) Bräddat från reningsverket (m 3 ) Bräddat från ledningsnät (m 3 ) Försedimenterat avloppsvatten - 9 -

10 Ingen bräddning eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från reningsverket eller ledningsnätet under året. 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 - och COD-halterna i avloppsvattnet är fortsatt låga. Medelhalterna var 3 resp. 34 mg/l under året. Knappt hälften av BOD 7 - och COD-värdena var <3 mg/l resp. <30 mg/l. Rapporteringsgränserna har använts vid medelvärdesberäkningen. Fosforhalten i utgående vatten var 0,10 mg/l i medeltal, vilket är liten ökning sedan föregående år. Fosforavskiljningen har fungerat stabilt och resthalterna av fosfor har varit låga under året. Totalkväve- och ammoniumkvävehalten i utgående vatten har ökat till 29 resp. 14 mg/l. Kvävehalterna har ökat till följd av minskade avloppsmängder. Spontan nitrifikation, mer eller mindre långtgående, förekommer i biobädden framför allt under sommarhalvåret. Vid nedtappningen av rötkammaren påverkades nitrifikationen i biobädden. Vid provtagningen i slutet av augusti var ammoniumhalten hög och nitrathalten låg i utgående vatten. Halten suspenderad substans i utgående vatten är mycket låg. I 22 av 25 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <3 < COD (mg/l) <30 < Tot-P (mg/l) 0,073 0,082 0,10 0,5 - Tot-N (mg/l) NH 4-N (mg/l) 8, Susp. substans (mg/l) <5,2 <5,7 <5, Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde Utsläppta mängder av BOD 7 och COD, som var 1,8 resp. 19 ton, har minskat något. Utsläppta mängder av fosfor och kväve, 57 kg resp. 16 ton, är på samma nivå som föregående år. Sammantaget visar anläggningen ett mycket gott reningsresultat under året. Utsläppta föroreningsmängder under framgår av tabellen nedan. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten BOD 7 (ton/år) 2,5 2,3 1,8 COD (ton/år) Tot-P (ton/år) 0,055 0,054 0,057 Tot-N (ton/år) NH 4-N (ton/år) 6,2 8,7 7,7 Susp. subst. (ton/år) 4,0 3,7 2,9-10 -

11 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 97 % COD 87 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 42 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 13 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under och 25 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under Provtagningarna på inkommande vatten under 2014 finns sammanställda i bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 2,7 resp. 3,5 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 7,7 g/kgts. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grund av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2014 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 250% 1390 Procent av gränsvärden 200% 150% 100% 50% 0% , , ,47 10,3 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 6,6 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,12 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,017 0,4 Årsmedelvärdet för PAH-halten i avloppsslammet var det lägsta som uppmätts sedan mätningarna började En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga

12 9.5 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) Kemiska parametrar ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2014 finns på vattenförbundets hemsida, Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 5 resp. 25 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i blandprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. Ett stickprov togs i maj till följd av osäkerhet kring analysresultatet av slamprovet under första kvartalet. ph, glödförlust, TS, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar I början av augusti blev det stopp i cirkulationspumpningen vid rötkammaren. Stoppet gick inte att häva med slamsugbil, utan rötkammaren fick ställas av för rengöring. Nedtappningen påbörjades i mitten av augusti och inpumpningen av slam påbörjades i mitten av september. Slamnivån i rötkammaren var åter normal i slutet av september. Produktionen av biogas påverkades således under nästan två månader. Tömningen av rötkammaren gjordes i huvudsak via skruvpressen. Bottensatsen togs bort med slamsugbil. Nyproducerat avloppsslam kördes under den tid som rötkammaren var avställd till Kungsängsverket för behandling och avvattning. En till två gånger per år bildas flytslam i slutsedimenteringsbassängerna. Reningsverket har i övrigt fungerat bra under året Åtgärder under året Den ena sedimenteringsbassängen i kemsteget var avställd för rengöring, inspektion och målning av bassängväggar under andra delen av maj och första hälften av juni. Motsvarande arbete gjordes i den andra bassängen under Sandfånget tappades ned och gjordes rent i augusti. Avloppsvattnet leddes förbi sandfånget till försedimenteringsbassängen under den tid som arbetet pågick

13 Under året har en rejäl översyn skett av maskinutrustning, pumpar och ventiler i reningsverket. Cirkulationspumpen till rötkammaren och ventilerna på cirkulationsledningen har bytts ut, liksom avstängningsventilen till råslampumpen. En ny flytslampump har installerats i slamförtjockaren. Omröraren i slamsilon har bytts ut till följd av haveri. Service har utförts på gaspannan. Blandningsventilen ersattes med en ny ventil. Växellådan till renstvätten har bytts ut. Samtliga rör och slangar från järnkloridtankarna till doseringspumparna och från doserpumparna till doseringspunkten har bytts ut. Entrédörren och gavelfönstren har också bytts ut under året. En ansökan om tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor för hantering av brandfarlig gas, brandfarliga vätskor och aerosoler inlämnades under hösten. Tillstånd har erhållits Planerade åtgärder Gallerdurkarna över flockningsbassängerna kommer att ersättas av aluminiumplankor. Tidigare har gallerdurkarna varit täckta av gummimattor, men detta har inte gett ett fullgott skydd mot mygg. Arbetet var ursprungligen tänkt att göras under Energi och vatten Producerad mängd biogas var m 3 under Den totala gasproduktionen har minskat till följd av avställningen och nedtappningen av rötkammaren under augusti-september. Gasproduktionen vid normal drift har varit ungefär lika stor som under 2012 och Huvuddelen av gasen, ca m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca m 3. Mängden facklad gas har beräknats utifrån tiden som reglerventilen till facklan varit öppen och den genomsnittliga produktionen av gas. Medeltemperaturen i rötkammaren har varit 37,0 C. Produktion/Förbrukning Producerad biogas (m 3 ) Biogas till gaspanna (m 3 ) Facklad biogas (m 3 ) Kallfacklad biogas (m 3 ) Elförbrukning (MWh) Värme från biogas (MWh) ca 320 ca 250 ca 210 Energiförbrukning (MWh) ca 650 ca 620 ca 600 Vattenförbrukning (m 3 ) Elförbrukningen var 394 MWh under 2014, vilket är mer än vanligt under senare år. Ökningen beror på att dels har gaspannan inte fungerat optimalt under vintern och början av sommaren, dels har rötkammaren varit avställd under knappt två månader. Biogas har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler motsvarande ca 210 MWh, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen uppgick till ca 600 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Produktionen av biogas ökade när temperaturen i rötkammaren höjdes för några år sedan. Samtidigt går det åt mer energi för att hålla den högre temperaturen, vilket leder till ökad elförbrukning när det varit bekymmer med biogaspannans funktion

14 Vattenförbrukningen uppgick till m 3 under året. Brutet vatten används till spritsvatten, polymerberedning, tvätt av silen vid skruvpressen och för att spola bort myggor och myggnät från väggar och tak i bassänghallen. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och tidigare även sand. 13. Kemiska produkter Under året har 111 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid, som huvudsakligen varit tidsstyrd, har i genomsnitt uppgått till 140 ml/m 3 och är lägre än tidigare. Kemisk produkt Järnklorid (ton) Polyelektrolyt (ton) 1,6 0,6 1,7 Polymerförbrukningen var under året varit 16 kg/tonts, vilket är betydligt högre än tidigare. Doseringen har beräknats på TS-mängden i avvattnat slam. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga 4. Regelbunden rengöring av väggar och tak för att få bort myggor och myggnät ger kalkbeläggningar på golv och räcken. Avkalkningsmedel används. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 28 %. Skruvpressen har fungerat fortsatt bra under året. Slamlagret vid Storvreta reningsverk tömdes i mitten av januari 2014 och i slutet av januari Slammet transporteras till lagret för avloppsslam på Hovgårdens avfallsanläggning och används efter behandling som konstruktionsmaterial vid sluttäckning. Mängden avvattnat slam uppgick till 370 ton utifrån invägd mängd på Hovgården. Under tiden som rötkammaren var avställd, transporterades sammanlagt 635 m 3 oavvattnat slam till Kungsängsverket. TS-mängden i avvattnat och oavvattnat slam uppgick till sammanlagt 120 ton under året. Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har huvudsakligen körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 160 resp. 710 m 3. Resterande slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 90 resp. 290 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 4,5 ton under Volymvikten på tvättat rens är ca 0,5 ton/m 3. Det tvättade renset körs till Vattenfall i Uppsala för förbränning. Problemen med pumpningen av sand och vatten till sandtvätten kvarstår, trots förbättringsförsök. Sandtvätten har inte varit i drift under året, utan avskilt material i sandfånget har tagits bort med slamsugbil i samband med tömningen av rötkammaren och transporterats till Kungsängsverket. Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Avfallsslag Avvattnat slam (ton) Oavvattnat slam (m 3 ) Tvättat rens (ton) 3,7 4,0 4,5 Tvättad sand (m 3 ) 0,1 0,2-15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under

15 16. Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 8 oktober Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger under gällande utsläppskrav. Uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är mycket välskött. UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2014 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD

16 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk

17 Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2014 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari ,4 Februari ,6 Mars ,6 April ,7 Maj ,4 Juni ,0 Juli ,6 Augusti ,1 September ,9 Oktober ,5 November ,6 December ,4 * Nederbörden är SUMMA uppmätt vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov COD 4 dygnsprov Tot-P 4 dygnsprov 4,8 6,4 2,7 Tot-N 4 dygnsprov SS 4 dygnsprov Kommentarer: Flödesvägda medelvärden

18 Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2014 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående Bräddad Bräddad Utsläppt mängd reningsverk (ton/år) mängd reningsverk (ton/år) mängd ledningsnät (ton/år) mängd totalt (ton/år) BOD 7 25 dygnsprov st > 15 mg/l 1, ,8 COD 25 dygnsprov Tot-P 25 dygnsprov 0,10 0,17 0 st > 0,5 mg/l 0, ,057 PO 4 -P 5 dygnsprov 0,047 0,074 0, ,026 Tot-N 25 dygnsprov NO 3 -N 5 dygnsprov , ,6 NH 4 -N 25 dygnsprov , ,7 SS 25 dygnsprov <5,4 10 2, ,9 HCO 3 5 dygnsprov Konduktivitet 5 dygnsprov ph 25 dygnsprov 6,8 7,3 Fe 5 dygnsprov 1,0 2,1 Flöde m³/d m³/d m³ 0 m³ 0 m³ m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har 10 st. BOD 7 -, 11 st. COD- och 22 st. SS-värden varit <3, <30 resp. <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts

19 Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2014 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel- Antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 5 0 ph 7,3 7,7 Torrsubstans % av vikt Glödgningsförlust g/kg TS Ammoniumkväve g/kg TS 7, Totalkväve g/kg TS Totalfosfor g/kg TS Kalium g/kg TS 0,9 1,1 120 Kalcium g/kg TS Magnesium g/kg TS 1,7 2,1 220 Bly mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 1,6 Kadmium mg/kg TS 0,53 0,61 0 st > 2 mg/kg TS 0,069 Kobolt mg/kg TS 2,4 2,8 0,31 Koppar mg/kg TS st > 600 mg/kg TS 180 Krom mg/kg TS st > 100 mg/kg TS 2,3 Kvicksilver mg/kg TS 0,47 0,64 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,062 Nickel mg/kg TS 10, st > 50 mg/kg TS 1,3 Zink mg/kg TS st > 800 mg/kg TS 71 Järn g/kg TS Mangan g/kg TS 0,13 0,16 17 Aluminium g/kg TS 6,7 8,0 900 Silver mg/kg TS 1,2 1,4 0,15 Nonylfenol mg/kg TS 6,6 8,4 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,86 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,017 0,018 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0022 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,12 0,14 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,016 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB

20 Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2014 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 111 ton Polymer Zetag 7530 BASF Avvattning av slam kg Smörjolja Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin, kompressor 2 liter Smörjfett Starplex EP 2 Texaco Smörjning pumpar 1,5 kg Hydraulolja Rando HDZ 46 Texaco Sugslamskrapor 45 liter Glykol Glykol Super Slangservice Vattenlås gassystem 12 liter Rengöringsmedel Nitor special Uppsala Färg Kalkborttagning 30 liter Kalcinex Kommunförrådet 12 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 37 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 15 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,03 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,003 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,1 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0006 kg/år Nickel 9 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" CEN-888 Typ

21 BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA

22 - 22 -

23

24 Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, Uppsala Telefon: Fax: E-post: Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7