Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Relevanta dokument
SMHIs nederbördsmätning

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn,

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Extrem nederbörd i Sverige Historiskt och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden


Skyfall en översikt. Erik Mårtensson

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Inledning. Bilaga I. Historiska observationer av extrem nederbörd

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag


Potensmodellen är ett samband mellan återkomstnivå, återkomsttid och varaktighet för skyfall. Sambandet presenteras nedan:

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Allsvenskan Original 2017 omg Omg Lag Lag Dag Datum Tid

Nederbördshändelser extraherades från kommundata (avsnitt 2.2) enligt ett antal kriterier. Nederbördshändelserna hämtades enligt följande rutin

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Halmsjön vid förlängning av bana 3

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

PM Kompletterande regnstatistik för Stockholm

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Rapport Undersökning om postgången

Fuktcentrums informationsdag

Årsrapport vattenreglering 2017

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Media Monitor Report Mars 2012

Media Monitor Report April 2012

Media Monitor Report Maj 2012

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Sveriges klimat

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Spelprogram för Div 2 Södra Götaland, herrar 2015

Qualitycontrol, archivingand retrieving Swedish data Historical data

Dricksvattenutredningen

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning

Framtidens översvämningsrisker

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Per Ericsson Görvälnverket

Uppsala kommun Månad

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Hydrologi, grunder och introduktion

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI


Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Tommy Giertz.

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

BILAGA II. Extremvärdesstatistik och osäkerhet

Transkript:

Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1

Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2

3

Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4

Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7 Falsterbo A 4.3.0 35.4 Landskrona D 4.1 43.0 32.0 Helsingborg A 5.4 15.7 22.2 Tabell. Mätningen är gjord kl 06 angivet datum nedan och gäller 24 h tillbaka i tiden. 5

Pluviala översvämningar, Jönköping 2014-10-15 6

Skyfall är inget nytt 7

Skyfallens hälsoeffekter Forskare i Umeå har hittat ett samband mellan intensiv nederbörd i Göta älvdalen och antal samtal till sjukvårdsupplysningen i Göteborg. Ett antal dagar efter varje intensivt regn ökade antalet telefonsamtal till sjukvårdsupplysningen. Sambandet finns troligtvis på fler orter och tyder på ökad bakteriehalt i ytvattentäkter vid extrem nederbörd. 8

9

Var mäts nederbörd? På över 700 platser runt om i landet På stationer med dygnsupplösning definieras dygnet kl 06-06 (UTC-tid, dvs kl 8 svensk sommartid) Mätning året om 10

De största dygnsnederbörderna 1961-2010 Nr 1-dygn [mm] Datum Klimatnr Station Landsdel 1 198.0 1997-07-28 16080 FAGERHEDEN Norra Norrland 2 188.6 2004-08-04 10300 RÅDA Svealand 3 179.4 1973-07-09 8629 SÖDERKÖPING D Götaland 4 160.0 2001-08-27 13813 RÖSSJÖ Södra Norrland 5 146.0 1996-08-25 9639 HALLSTABERG Svealand 6 136.3 2001-07-10 9716 NORSBORG 11 Svealand 7 136.2 1986-07-02 10247 JÄRPLIDEN Svealand 8 133.9 1983-07-12 9445 PERSBERG Svealand 9 133.5 1989-07-13 10725 LÖVSTA Svealand 10 133.5 2001-08-27 12722 SIDSJÖ D Södra Norrland 11 130.7 1997-08-30 11223 STORBRON Svealand 12 130.0 1973-07-09 8635 NORRKÖPING- KUNGSÄNGEN Götaland 13 128.0 1997-08-30 12237 MALMAGEN Södra Norrland 14 127.1 1994-08-18 6516 BREDÅKRA Götaland 15 126.8 1992-10-15 11716 SÖDERHAMN Södra Norrland 11

Regnkatastrofen i Fulufjället 1997 12

40 13 40 60 60 60 60 40 40 60 60 60 40 25 1-dygns nederbörd Återkomsttid 1 år 10 år år 70 mm 60 mm mm 40 mm 30 mm 30 35 25 25 30 35 35 30 25 30 25 25 25 30

Norra Norrland Södra Norrland Vilken månad inträffar årets största dygnsnederbörd? Svealand Götaland 14

Årets största dygnsnederbörd i Sverige Medel 110 mm 15

Årets största dygnsnederbörd Medel i Sverige 16

Extremnederbörd Haldoregn Antalet fall av extrema nederbördshändelser, definierade som mer än 90mm över 1000 km 2 under 24 timmar. 17

Korttidsnederbörd I mitten av 1990-talet började SMHI introducera automatiska stationer för observationer av nederbörd (och en hel del andra parametrar). I och med detta öppnade sig möjligheten att mäta med högre upplösning, olika varianter av tim-upplösta data har använts till och från sedan dess. 2008 så hämtades för första gången data med den högsta tillgängliga tidsupplösningen, 15 minuter, hem och började analyseras. 18

Kända problem med mätningar 19

Data Data från 114 stationer över hela landet analyserades 93 av dessa hade varit i drift i minst 10 år Sammanlagt 1211 stationsår med data Data var inte tidigare granskande eller rättade Registreringar i fast tidsintervall (15 min), istället för i fast volymsintervall som vid vippskålsmätning 20

Resultat 15-minuters händelserna troligen underskattade med omkring 15% (felet minskar sedan för längre varaktigheter) Ingen geografisk samvariation med Z- värdena 5 år 15 min 10 år 60 min 35 mm 30 mm 25 mm 20 mm 15 mm 10 mm 21

När på dagen regnar det som intensivast? 14 12 10 [Antal] 8 6 4 2 0 0 3 6 9 12 15 18 21 Tid på dygnet [UTC] 22

När på året har vi de största nederbördsintensiteterna? 7 6 5 [Antal] 4 3 2 1 0 1-Jun 11-Jun 21-Jun 1-Jul 11-Jul 21-Jul 31-Jul 10-Aug 20-Aug 30-Aug 9-Sep 19-Sep 29-Sep 23

Ej konstant antal mätstationer! 24

Sveriges temperatur och nederbörd 1860-2013

Ca 60 nederbördsstationer med långa mätserier 26

Medelvärdet av årets största dygnsnederbörd (staplar) som bygger på 60 utvalda stationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva av staplarna. Prickad svart kurva visar en utjämnad kurva av samtliga stationer som varit i drift under året (ca 740 st). Antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm per år (staplar) vid 60 utvalda nederbördsstationer. Röd kurva visar en utjämnad kurva baserad på staplarna. Prickad svart kurva visar en utjämnad kurva baserad på samtliga stationer som varit i drift under respektive år (ca 740 st). 27

Samband mellan lufttemperatur på sommaren och extrem nederbörd? 28

Sambandet lufttemp och extrem nederbörd 29

Stationer med 90 mm per dygn Årsnederbörd