Miljöproblem är inget nytt fenomen HÅLLBAR UTVECKLING Kristina Thorell Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Att människans sampel med naturen resulterat i negativ miljöpåverkan är inte ett nytt fenomen även om den dignitet vi ser idag inte kan skådas i historien. Relationen människa och miljö Eldning ledde till jorderosion. Jakten utarmade vissa arter. Artrika marker fick ge plats åt en enda gröda när odlingen uppfanns. Skog skövlades. Markens produktionsförmåga utarmades. Miljöproblemen uppstår i relationen mellan människa och miljö varför det är ett centralt tema i geografin. Possibilism Naturdeterminism Strukturer Individuella val Landskapsomvandling Technology Possibilities NATURAL HUMAN CULTURAL LANDSCAPE AKTION LANDSCAPE Economy Policits SAMHÄLLSUTVECKLINGEN UNDER 1900-TALET Industrisamhället mognade. Service/tjänstesamhället växte fram. Urbanisering Teknologisk utveckling Infrastrukturella förändringar
Välståndets pris Ökad mobilitet Nya konsumtionsmönster Ökad energianvändning Krav påinnehållsrik fritid och mötesplatser Globalisering Rationalisering inom jordbruket Materiellt välstånd Ny teknik gav effektivare metoder att exploatera naturtillgångar. Jord-och skogsbrukets mekanisering och specialisering har resulterati förlust av arter. De stora landskapsomvandlingarna är svårläkta Den ökade energikonsumtionen har påverkat vattenföringen och det biologiska livet. Den tilltagande förbrukningen av olja bidrar till växthuseffekten. Restprodukter från förbränning, transporter och hushåll ger bland annat försurning och övergödning. Det rationella och storskaliga jordbruket utarmar biologisk mångfald, orsakar övergödning och rubbar ekologiska system. Föroreningar i luft och vatten Försurning Övergödning Gifter Ozonskikt Strålning Grundvattnets kvalitet Slitage Utarmning av biologisk mångfald Miljöfrågan växer fram i politik, vetenskap och media. 1960-talet (uppvaknandets period) Miljöproblemen synliggjordes. Tyst vår av Rachel Carlsson. Naturen lyftes fram som sjuk. Behovet av regleringar betonades. 1970-talet (överlevnadsdebatten) Kritik mot industrisamhällets struktur och konsekvenser. Rapporter som målade upp en pessimistisk framtidsbild publicerades. Romklubben publicerade Limit to Growth Miljörörelsen växte och flera organisationer etablerades.
1980-talet (existentiell fas) Diskussion om människans grundläggande villkor på planeten Gröna partier växte fram i stora delar av Europa Betoning av individualitet, frivillighet och respekt för naturen. Fokus mot problem som ligger bortom nationella gränser såsom klimatförändringar, uttunning av ozonskikt och förlust av biologisk mångfald. Breddat perspektiv mot global rättvisa, jämlikhet mellan könen och fred på jorden. 1990- talet (globala miljöproblem, hållbar utveckling och Agenda 21) 2000-talet (existentielltmateriella problem) Vilken syn vi har på naturen. Hur vi identifierar och löser miljöproblem. Hur vi samtalar och diskuterar miljöfrågan. Miljödiskurs Konceptet hållbar utveckling Generationsperspektivet vårt sätt att leva idag ska inte ge negativa konsekvenser för framtida generationer. Holistiskt utvecklingstänkande utvecklingen ska vara hållbar såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Ett relativt nytt koncept som fick genomslag i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling 1992. Fem faktorer som bidrar till dagens miljökris 1) Naturliga processer störs (vattenbalanser störs och naturresurser överutnyttjas). 2) Syntetiska och naturfrämmande ämnen förs in i resurshanteringen (föroreningar når vatten)
3) I produktions- och konsumtionsleden sker en materialblandning som försvårar återvinning. 4) När vi förädlar resurser sker en hög koncentration av ämnen. 5) Motorn i miljökrisen är användningen av fossila bränslen. Ekologisk modernisering Ekologiska fotavtryck Lösningsretorik (utvecklingen kan också genom vidgade kunskaper och resurser ge förutsättningar att hantera miljöproblemen) Tonvikt mot det positiva miljöproblem skapar (incitament för innovationer och entreprenörskap) Tro på teknikens potential att hantera miljöproblemen. Använder statistik över konsumtion och produktion Uppskattning av hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Om ytan fördelades rättvist mellan jordens befolkning skulle vi få 1,8 globala hektar var till vårt förfogande. Svenskens ekologiskt fotavtryck ligger på 5,9 globala hektar. Detta gör att vi ligger på 13:e plats över graderingar av fotavtryck per person. Den direkta kontaken med naturliga resurser upphör. Resursanvändningen har gått från en vertikal till horisontell länkning. Fysisk friställning
Befolkningstillväxt Från 1,65 miljarder per år 1900 till 6 miljarder 1990. 1960 låg tillväxttaken på 2,1 procent och år 2000 låg den på 1,3 procent. Befolkningstillväxt leder till ökad efterfrågan på livsmedel och naturresurser. I-länderna svarar för en stor andel av förbrukningen. Vidare leder det till att fler påfrestar naturen genom avfall och föroreningar. Rumsliga skillnader vad gäller befolkningstillväxten. Starkast tillväxt i fattiga stater medan en del I-länder upplever befolkningsminskning. Befolkningstillväxten håller på att plana ut. Detta kan förklaras med den demografiska transitionen. När stater nått en viss utvecklingsnivå minskar barnafödandet. Population peak 2075 Flest människor på jorden är vi år 2075. Därefter minskar befolkningen sakta och år 2300 är vi 8,97 miljarder människor. Miljömålssystemet Nationella (centrala myndigheter) Regionala (regionala myndigheter) Lokala (lokala myndigheter)
Syftet: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna 1.Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv. Styrmedel Framtidsperspektiv Ekonomiska Informativa Reglerande Idag är våra levnadsvanor inte hållbara. Debatten om framtiden kan delas upp i två läger; pessimisterna och de som ser något mer optimistiskt på framtiden. Synen på framtiden varierar mellan vetenskapliga discipliner.