Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge
Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor och 15 män. Cirka 250 förtroendeuppdrag fördelat mellan styrelse, delegationer och beredningar. 13 beredningarna både stående och tillfälliga och tre delegationer Revisionsdelegationen har elva ledamöter (3 från m och s, 1 från vardera v, mp, fp, c, kd)
Mötesaktiviteter Ca 10 sammanträden per år, besöker nätverk och deltar i konferenser Partierna samlas var för sig onsdag em. och kväll samt torsdag morgon mellan kl. 08.30-10.15 Alla politiker har gemensamma orienteringar torsdag 10.30-12.00 Torsdag em. arbete i beredningar, delegationer och AU sammanträder Fredag SKL:s styrelse sammanträder
Revisionsdelegationens uppdrag Återkommande uppdatera, dokumentera och fastställa god revisionssed i kommunal verksamhet. Vara samrådsorgan till förbundets löpande intressebevakning, utvecklings- och serviceinsatser inom revisionsområdet. Inom uppdraget ska delegationen ha ett löpande och nära samråd med dem som sakkunnigt biträder de förtroendevalda revisorerna enligt kommunallagen.
Den kommunala revisionen i dag och i framtiden Strategiskt ärende i SKL:s styrelse på Revisionsdelegationens initiativ. Beslut att Revisionsdelegationen skriver debattartikel om revisionens uppdrag, roll och situation (på gång) SKL i dialog med medlemmarna lyfter upp revisionen värde för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet SKL arbetar för att utveckla ett förvaltningsstöd för revisionen som säkrar kontinuitet, beställarstöd och kvalitet Ärendet underbyggt av undersökningar av revisionens förtroende, ekonomi och organisering, vad revisorerna granskar, den årliga ansvarsprövningen, pågående debatt mm.
Arbetet med God revisionssed 2014 Hur förhåller sig dagens revision (praxis) till god revisionssed 2010? Vad behöver göras inom uppdateringen av skriften 2014? vad behöver förtydligas och förbättras? vad behöver fördjupas/kompletteras? något som behöver utforskas närmare? områden där vi behöver utmana för att flytta fram positionerna?
God revisionssed God revisionssed är de föredömliga och goda principer samt tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer. God revisionssed i kommunal verksamhet avser principer, processer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning. Den avser också revisorernas förhållningssätt i uppdraget och till dess förutsättningar. God revisionssed i kommunal verksamhet är dokumenterad 1995, 1999, 2002, 2006 och 2010.
God revisionssed är inte reglerad i författning eller föreskrift eller på annat sätt fastställd av en myndighet tar vid där lagstiftningen slutar, fyller på och uttolkar uppdraget och hur detta ska utföras formas och utvecklas successivt över tiden i revisionsarbetet, av revisorerna själva utgår i kommunal verksamhet från den kommunala sektorns förutsättningar och förhållanden är revisorernas viktigaste plattform i arbetet, utöver lagstiftningens reglering av uppdraget har stor betydelse för revisionens trovärdighet och styrka!
God revisionssed 2010 - struktur 1. God revisionssed i kommunalverksamhet Uttolkning - likheter, skillnader. Ansvar för god revisionssed. 2. Den kommunala revisionen i sitt sammanhang Utgångspunkter. Ansvarssystemet. Demokratisk förankring. Revisionsansvar - ansvar som granskas och prövas. 3. Grundläggande värden och förhållningssätt Förtroende. Oberoende. Helhetssyn och samverkan. Öppenhet. 4. Granskningsuppdragen Tolkning/innebörd, exemplifiering. Vägledning. 5. Revisionsprocessen Planera. Granska. Pröva. 6. Grunder för ansvarsprövning 7. Förutsättningar Styrning. Val. Samverkan. Resurser. Sakkunniga. Ansvar mm.
Arbetet med god revisionssed handlar om att fånga praxis på olika sätt En bred dialog Revisionsdialog 2013 Stockholm, Malmö, Falun, Göteborg, Linköping (ca 250 revisorer har deltagit) m fl. revisionskonferenser Kontaktmannaskap med ca 50 revisionsordföranden Dialog med lokala revisionsnätverk Dialog med SKL:s Referensgrupp med sakkunniga yrkesrevisorer (från FAR, Skyrev, EY, PWC, Deloitte och revisionskontor) Olika studier och undersökningar Vilka förutsättningar har revisorerna? ekonomi och organisering Vad granskar revisorerna? - i förhållande till sitt uppdrag i KL 9 kap 9 Hur sker revisorernas riskanalys? Vilket förtroende har revisionen? Insamling och analys av fakta Insamling och analys av den årliga ansvarsprövningen (revisionsberättelse och fullmäktiges beslut) Faktabas revision (totalundersökning, uppdateras vart 4:e år)
Vad har vi sett som kan påverka skrivningar i skriften God revisionssed 2014? Kapitel 3 - Grundläggande värden och förhållningssätt Förtroendet är gott. Revisorerna uppfattas som oberoende. Revisorernas dialog och kommunikation kan utvecklas och konkretiseras. Kapitel 4 - Granskningsuppdraget Granskningsuppdraget behöver utvecklas och förtydligas ytterligare (främst om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande ). Lekmannarevisionen behöver förtydligas. Kapitel 5 - Revisionsprocessen Revisorernas riskanalys behöver utvecklas och konkretiseras. Vägledning för årlig granskning behöver utvecklas.
Revisionsdelegationens utvecklingsinsatser 2011-2014, bl a Revisorernas kommunikation och dialog Utveckla lekmannarevisionen Revisionsberättelser i stiftelser, ekonomiska föreningar m fl (förlagor) Fullmäktige och revisorerna Fullmäktiges ansvarsprövning Revisionen i finansiella samordningsförbund - förtydliganden Jämställdhetsintegrerad revisionsprocess projekt och skrift De sakkunnigas granskning av räkenskaper dialog med Skyrev om deras vägledning
Revisorernas förtroende i kommuner och landsting/regioner
Så har undersökningen genomförts 707 personer statistiskt utvalda, c:a 600 genomförda telefonsintervjuer (79,2 %) Landsting/region ordförande fullmäktige, ordförande landstings-/regionstyrelse ordförande hälso- /sjukvårdsnämnd, ledande oppositionsråd landstingsdirektör, ekonomi/finansdirektör, chef hälso-/sjukvård Kommuner ordförande fullmäktige, ordförande kommunstyrelse ordförande verksamhetsnämnd (skola, omsorg), ledande oppositionsråd, kommundirektör, ekonomi/finansdirektör, verksamhetschef (skola, omsorg)
Vilket förtroende har du för revisionen? 60 50 40 Stort eller mycket stort förtroende 2013 76 % 2007 79 % 30 Högst förtroende har ordföranden i landstings-/ regionfullmäktige 20 10 Lägst förtroende finns inom hälso- och sjukvården 0 1 Mycket litet förtroende 2 3 4 5 Mycket stort förtroende
Granskar revisorerna rätt saker? 80 70 60 Ofta eller alltid 2013 79 % 2007 75 % 50 40 30 20 10 Mest positiva är ordföranden i landstings-/ regionsstyrelserna Mest negativa är gymnasieskola och hälso- och sjukvård 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
Vilken nytta har kommunen/landstinget/regionen av den kommunala revisionen? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Stor eller mycket stor nytta 2013 74 % 2007 72 % Mest positiva är ordföranden i fullmäktige, äldreomsorg och oppositionsråd Mest negativa är kommundirektörer och barnomsorg 0 1 Mycket liten nytta 2 3 4 5 Mycket stor nytta
Brukar ni följa revisorernas synpunkter och förslag? 70 60 50 Ofta eller mycket ofta 2013 88 % 2007 88 % 40 30 Störst följsamhet rapporterar individ- och familjeomsorg samt ordförande i styrelse 20 10 Lägst följsamhet finns inom hälso- och sjukvården 0 Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
Hur klarar revisorerna att vara och agera oberoende? 45 40 35 30 25 20 15 Bra eller mycket bra 2013 68 % 2007 70 % Mest positiva är fullmäktiges ordföranden Lägst betyg ger gymnasieskolan och hälso- och sjukvård 10 5 0 1 Mycket dåligt 2 3 4 5 Mycket bra
Hur fungerar dialogen med revisorerna? 45 40 35 30 Bra eller mycket bra 2013 75 % 2007 80 % 25 20 15 10 5 Mest positiva: ordföranden landstings/ regionfullmäktige (4,5), ordföranden landstings/ regionstyrelsen (4,3) politiker vård/omsorg (4,4). Minst positiva: chefer hälso-/sjukvård (3,2). 0 1 Mycket dåligt 2 3 4 5 Mycket bra
Vilka möjligheter ser du att utveckla eller förändra revisionen? En stor andel av de svarande uttrycker ett behov av att utveckla dialogen mellan revisionen och politiker/tjänstmän. Dialog skulle enligt ett antal kunna ersätta vissa skriftliga rapporter. Relativt många anser också att såväl de förtroendevalda revisorerna som de sakkunniga behöver ha en bättre kompetens. Här är kunskapen om den kommunala organisationen och verksamheten viktig. Ett antal uttrycker att revisionen borde få högre status. Sammantaget uttrycker merparten av de svarande att genom en utvecklad dialog och än bättre kompetens, skulle revisionen kunna utvecklas till att bli mer proaktiv och framåtsyftande.
Utredningen En kommunallag för framtiden Tilläggsdirektiv innefattar att överväga om: förutsättningarna för den fria nämndorganisationen behöver förtydligas befogenheterna för styrelsen att styra och samordna verksamheten är tillräcklig KL kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare behovet av att, genom försökslagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i styrelsen behovet av att bredda utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag
(forts) En förstärkt kommunal revision: Ytterligare professionalisering av revisionen? Ändringar/förtydliganden i granskningsuppdraget Revisorernas uttalande i ansvarsfrågan till fullmäktige Fullmäktiges beredning av ansvarprövningen och revisionsrapporter En förstärkt revision ger ökade möjligheter till en god intern kontroll och en effektiv verksamhetsstyrning samt till medborgerlig insyn och minskad risk för korruption. Behovet av förändringar ska prövas utifrån effektivitet och insyn samt demokratisk legitimitet. ingår inte att föreslå att ansvaret för den kommunala revisionen ska övergå till någon annan huvudman.
Vad betyder förvaltningsstöd? Utöver sakkunnigstöd för granskning har de förtroendevalda revisorerna behov av ett kontinuerligt förvaltningsstöd för: Upphandling av sakkunnigstöd för revisionstjänsterna och uppföljning av upphandlade tjänster Löpande administration uppgifter (mötesplanering, minnesanteckningar/protokoll, posthantering, diarieföring, arkivering, webb etc.) Revisionsprocessen (riskbedömning, planering, styrning och kvalitetssäkring av de sakkunnigas granskningar) Prövningen (sammanställning och bedömning av årets granskningar) inför uttalandet i revisionsberättelsen Dialog och kommunikation med fullmäktige och granskade (förberedelser) Mediakontakter (underlag m.m.)