RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.6.2016 COM(2016) 405 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförande av verksamheter inom ramen för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under 2015 och tidigare år SV SV

1 INLEDNING I denna rapport ges en översikt över de framsteg som gjorts under 2015 och tidigare år inom ramen för Europeiska unionens stödprogram för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien. Rapporten ska tillgodose rapporteringskraven i de berörda rådsförordningarna 1,2 och ska ligga till grund för antagandet av stödprogrammens följande årliga arbetsprogram. Stödprogram för kärnkraftsavveckling syfte, budget och omfattning Vid anslutningen till EU åtog sig Bulgarien, Litauen och Slovakien att stänga åtta kärnkraftverk av sovjetisk konstruktion före slutet av deras planerade livstid. I utbyte åtog sig EU att ge de tre medlemsstaterna ekonomiskt stöd för avveckling av de berörda kraftverken, dvs. kärnkraftverket Kozloduj, reaktorerna 1 4 i Bulgarien, kärnkraftverket Ignalina i Litauen och kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien. Sedan 2014 har stödprogrammen för kärnkraftsavveckling 1,2 som syfte att bistå de berörda medlemsstaterna med att genomföra en stegvis process i riktning mot sluttillståndet i avvecklingen, samtidigt som man säkerställer att högsta säkerhetsnormer tillämpas. I alla tre fallen definieras sluttillståndet som tidigare industriellt exploaterad mark: kärnreaktorbyggnaderna rivs, liksom även de tillhörande byggnader som inte är avsedda att återanvändas. Ytnära slutförvar kommer att byggas eller uppgraderas för att ta emot låg- och medelaktivt radioaktivt avfall från nedmonteringen, och mellanlagringsanläggningar kommer att beställas för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som inte kan tas omhand i ytnära slutförvar. Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager ligger utanför själva avvecklingen och utarbetas av varje enskild medlemsstat i dess nationella program för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i direktivet 3. 1 2 3 Rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien och Slovakien, och om upphävande av förordningarna (Euratom) nr 549/2007 och (Euratom) nr 647/2010 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 1) & ändring (EUT L 8, 11.1.2014, s. 31). Rådets förordning (EU) nr 1369/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Litauen, och om upphävande av förordning (EG) nr 1990/2006 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 7) & ändring (EUT L 8, 11.1.2014, s. 30 och EUT L 121, 24.4.2014, s. 59). Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48). 2

I det nuvarande stödprogrammet avsätts inget nytt finansiellt stöd för lindrande åtgärder inom energisektorn 4. Genomförandet av befintliga projekt kommer dock att fortsätta under flera år. I artikel 2 i de båda förordningarna 1,2 definieras de viktigaste specifika målen för avvecklingsprogrammen under finansieringsperioden 2014 2020. Dessa mål beskrevs närmare i genomförandeförfaranden 5 som antogs av kommissionen i augusti 2014, och nya grundscenarier fastställdes för varje avvecklingsprogram ända till respektive sluttillstånd. Tabell 1 Medel som avsatts för avvecklingsprogram efter finansieringskälla per den 30 juni 2015 (miljoner euro) EU-stöd Till slutet 6 av 2013 2014 2020 Totalt Nationel la källor Andra Räntor Totalt källor 6 Kozloduj 491 293 784 147 9 17 957 Ignalina 1 043 451 1 494 91 7 22 36 8 1 643 Bohunice 437 225 662 372 8 11 1 053 Totalt 1 971 969 2 940 Tabell 2 Viktigaste referenssiffror och underskott Slutdatum Beräknad kostnad (miljoner euro) till 2020 Totalt till slutet Underskott 9 (miljoner euro) till 2020 Totalt till slutet Kozloduj 2030 800 1 107 Inga 150 Ignalina 2038 1 597 3 377 Inga 1 734 Bohunice 2025 996 1 246 Inga 193 4 5 6 7 8 9 I tidigare budgetramar inrättades ekonomiskt bistånd från EU för att hjälpa medlemsstaterna att på ett säkert sätt avveckla reaktorer som skulle stängas i förtid och genomföra lindrande åtgärder inom energisektorn, till exempel i fråga om ersättningskapacitet, miljöuppgradering, modernisering och energieffektivitet. Kommissionens genomförandebeslut av den 7.8.2014 om tillämpningsföreskrifter för unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien för perioden 2014 2020 (C(2014) 5449 final) (svensk översättning saknas) Inklusive medel för vilka inga åtaganden ännu gjorts för bidrag från internationella stödfonder för avveckling. Per den 30 september 2015. Det nya delegeringsavtalet med CPMA, som undertecknades i juni 2015 för budgetramen 2014 2020, möjliggör återanvändning av ränta för Ignalinaprogrammet. Detta innebär att ett ytterligare belopp på 2 miljoner euro väntas bli tillgängligt inom en nära framtid. Finansieringsunderskottet beräknas som skillnaden mellan den beräknade kostnaden för avvecklingsprogrammet (tabell 2) och avsatta medel från unionen, medlemsstaten, andra källor och räntor (tabell 1). 3

2 PROGRAMFÖRVALTNING 2.1 Genomförandemetod Kommissionen genomför detta stödprogram genom indirekt förvaltning. Sedan 2001 har genomförandeuppgifter anförtrotts Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), med bidrag till tre internationella stödfonder för avveckling. I Litauen har sedan 2003 en ökande del av uppgifterna anförtrotts ett nationellt centralt projektförvaltningsorgan (CPMA). Ignalinaprogrammet förvaltas därmed genom två kanaler. Under 2015 har kommissionens avdelningar på begäran av Republiken Slovakien granskat den nationella slovakiska myndigheten för innovation och energi (SIEA) i syfte att upprätta en ny genomförandekanal för Bohuniceprogrammet. För närvarande förhandlas villkoren för ett delegeringsavtal. 2.2 Årlig programplanering och övervakning Kommissionen uppmuntrar till att övergå till fullt egenansvar för avveckling på nationell nivå. Varje medlemsstat ska därför utse en programsamordnare (minister eller statssekreterare) som ansvarar för planering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammen på nationell nivå. Programsamordnarna ska lämna in årliga arbetsprogram som ska godkännas och antas av kommissionen tillsammans med finansieringsbesluten. Dessutom har varje medlemsstat en övervakningskommitté som utför övervakning och rapportering. Kommissionen är ledamot i kommittéerna och medordförande för deras möten, tillsammans med programsamordnarna. Under 2014 har den nya förfarandemässiga ramen stegvis utvecklats och införts. Under 2015 var övervakningskommittéerna fullt operativa i alla medlemsstater, vid sidan av församlingen av bidragsgivare från de berörda internationella stödfonderna för avveckling. Kommissionen hjälpte stödmottagarna med inrättandet av ett förvaltningssystem för fysiska framsteg 10 som kan mäta framsteg och resultat. Denna rapport bygger på de resultat som lämnats av övervakningskommittéerna. År 2015 koncentrerade kommissionen sin fältövervakning på system för strålskydd, i linje med kravet att säkerställa efterlevnad av de strängaste säkerhetsnormerna. Slutförandet av denna särskilda övervakningsåtgärd ska äga rum under 2016 och bör medföra ytterligare indikatorer för säkerhetsrelaterade resultat. 2.3 Övervakning och utvärdering Stödprogrammen genomgår regelbundna granskningar och utvärderingar. Under 2015 genomförde kommissionens tjänst för internrevision inom ramen för sin egen internrevision en revision av stödprogrammens förvaltning och övervakning. Efter en kritisk anmärkning avseende 2014 års bedömning av de förhandsvillkor som härrör från de relevanta förordningarna 1,2 utfärdade kommissionens generaldirektorat 10 En metod för att mäta resultat och framsteg. 4

för energi en reservation på grund av en icke-systematisk brist i det interna kontrollsystemet och lanserade en handlingsplan för att särskilt genomföra en fördjupad bedömning av tillförlitligheten i finansieringsplanerna för varje berörd medlemsstat för ett säkert slutförande av avvecklingen. Revisionsrätten har också inlett en effektivitetsrevision, efter sin föregående revision 11. Den nya revisionsrapporten förväntas bli klar 2016. Under 2016 kommer kommissionen att inleda de nödvändiga förberedelserna inför halvtidsutvärderingen av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling. 2.4 Budgetgenomförandet Den 30 oktober 2014 respektive den 30 juli 2015 antog kommissionen 2014 och 2015 års arbetsprogram och tillhörande finansieringsbeslut 12,13. Avtal om delegering till genomförandeorganen (EBRD och CPMA) undertecknades i juni 2015. Den 5 juni 2015 (EBRD) och den 5 oktober 2015 (CPMA) hade åtaganden ingåtts enligt dessa avtal för alla medel som avsatts för 2014. Åtaganden ingicks för de medel som avsatts för Bulgarien och Litauen under 2015 den 23 december 2015 (EBRD) och den 23 oktober 2015 (CPMA). För Slovakien väntar åtagandet för 2015 på slutförandet av delegeringsavtalet med SIEA, som för närvarande håller på att förhandlas fram. Kommissionen har överfört medel till EBRD och CPMA, på grundval av prognoser för avtalsrelaterade behov och framsteg i projektgenomförandet. 3 FRAMSTEG OCH RESULTAT Alla reaktorer har stängts, och alla härdar utom en 14 är tömda på bränsle. Viktiga etappmål har nåtts. Avvecklingslicenser har utfärdats i Bulgarien och Slovakien. I Litauen har idrifttagandet av infrastruktur för hantering av använt bränsle och avfall nått fram till den kalla prövningsfasen. Dessa resultat är viktiga steg mot ökad säkerhet vid anläggningarna. Betydande framsteg har gjorts för alla tre avvecklingsprogram. Detta är särskilt påfallande där nedmonteringsarbetet har lett till betydande mängder material, främst för insamling och påföljande materialåtervinning. Vid rapportens referensdatum den 30 juni 2015 var resultaten i allmänhet i linje med förväntningarna, med vissa särskilt lyckade insatser och vissa återstående risker. 11 12 13 14 Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2011 EU:s ekonomiska stöd till avvecklingen av kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien: uppnådda resultat och framtida utmaningar. Kommissionens genomförandebeslut av den 30 oktober 2014 om antagande av ett finansieringsbeslut för genomförandet av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling för Bohunice, Ignalina och Kozloduj under 2014 C(2014) 8104 (svensk översättning saknas). Kommissionens genomförandebeslut av den 30 juli 2015 om antagande av ett finansieringsbeslut för genomförandet av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling för Bohunice, Ignalina och Kozloduj under 2015 C(2015) 5211 (svensk översättning saknas). Enhet 2 vid kärnkraftverket Ignalina. 5

3.1 Bulgarien kärnkraftverket Kozloduj Enheterna 1 4 i kärnkraftverket Kozloduj är reaktorer av typen VVER 440/230. Enheterna 1 och 2 stängdes under 2002 och enheterna 3 och 4 under 2006. Enheterna 1 och 2 har sedan 2008 kontrollerats av det bulgariska statliga företaget för radioaktivt avfall (SERAW). Reaktorerna 3 4 har varit tömda på bränsle sedan juli 2012 och överfördes från kraftverksoperatören till SERAW i mars 2013. SERAW, som står under tillsyn av energiministeriet, är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för avvecklingen av kärnkraftverket Kozloduj, enheterna 1 4, och för den framtida nationella slutförvaringsanläggningen. Programmets grundscenario Kommissionen har antagit programmets grundscenario i bilaga 4 till genomförandeförfarandena 6. I kärnkraftverket Kozlodujs avvecklingsplan redogörs i detalj för grundscenariot, som godkänts av de bulgariska myndigheterna, och detta scenario bekräftats i avvecklingslicensen. Planen överensstämmer med nationellt fastställda krav och tillgodoser Internationella atomenergiorganets (IAEA) normer. I jämförelse med tidigare versioner tidigarelägger den reviderade planen programmets slutdatum med fem år, och de nya (2013) kostnadsberäkningarna på 1 107 miljoner euro motsvarar en minskning med 11 %. Framsteg De mål som skulle uppnås senast vid referensdatumet för rapportering uppnåddes tidtabellsenligt i linje med grundscenariot. Reaktorhärdarna och dammarna har tömts på bränsle och avvecklingslicensen för enheterna 1 2 vid kärnkraftverket Kozloduj utfärdades i november 2014. I april 2015 lämnade SERAW en ansökan om avvecklingslicens för enheterna 3 4 till Bulgariens kärnkraftinspektion. Licensen kommer emellertid inte att utfärdas i januari 2016 som planerat. Nedmontering av turbinhallen har stadigt fortskridit. Resultat På det hela taget var resultatet tillfredsställande. Det metallskrot som producerats i turbinhallen uppgick till 83 % av de planerade värdena. Däremot överskred rivningsavfallet av betong i turbinhallen målet med 66 %. Många avvecklingsprojekt följde tidsplanen optimalt 15. I samband med vissa projekt kunde förseningar emellertid inte undvikas. Stora risker för förseningar har i synnerhet uppstått till följd av rättsliga invändningar mot miljökonsekvensbedömningar i samband med förverkligandet av det anläggningen för minskning av den radioaktiva avfallsvolymen och avvecklingsprogrammet. Dessa risker undanröjdes genom att Bulgariens högsta förvaltningsdomstol avvisade slutliga överklaganden. 15 Kozlodujprogrammet delas upp i två delprogram. Avvecklingsprojekten och projekten kring den nationella slutförvaringsanläggningen. 6

För projekten kring den nationella slutförvaringsanläggningen följdes tidsplanen däremot inte optimalt eftersom det blev nödvändigt att upprepa miljökonsekvensbedömningen. Under rapporteringsperioden var riskerna för programmet generellt sett snarare administrativa än tekniska. Detta bekräftas av det uppskjutna utfärdandet av avvecklingslicensen för enheterna 3 4 vid kärnkraftverket Kozloduj. Dessa risker utgör ett hot mot programmets kritiska linje som måste åtgärdas i det årliga arbetsprogrammet för 2016. Under 2014 och 2015 låg projektens fysiska framsteg i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar en tillfredsställande lönsamhet. Samfinansiering Den 31 december 2014 uppgick Bulgariens nationella finansieringskällor till 147 miljoner euro, vilket motsvarar omkring 13 % av de beräknade kostnaderna för avvecklingsprogrammet. På grundval av den information som nu finns att tillgå förväntas inget ekonomiskt underskott fram till 2020. I juni 2015 uppgick underskottet för perioden 2021 2030 till cirka 150 miljoner euro (se tabell 2), dvs. 14 % av den totala beräknade kostnaden för att uppnå avvecklingsprogrammets sluttillstånd under 2030. Under första halvåret 2015 registrerades en minskning av underskottet på grund av omfördelningar från energisektorn 16 till avveckling inom fonden Kozloduj IDSF. Bulgarien har för avsikt att öka det nationella bidraget efter 2020 med medel från försäljning av elektricitet från enheterna 5 och 6 i kärnkraftverket Kozloduj som är i drift på lång sikt. 3.2 Litauen kärnkraftverket Ignalina Kärnkraftverket Ignalina består av två RBKM 1500-reaktorer: enheterna 1 och 2 stängdes 2004 respektive 2009. Det statsägda litauiska kärnkraftverket Ignalina är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för anläggningarna under avveckling och för avfallshanteringsanläggningarna. Företaget står under energiministeriets kontroll. Programmets grundscenario Kommissionen antog programmets grundscenario i bilaga 2 av genomförandeförfarandena 5. I den slutgiltiga avvecklingsplanen redogörs i detalj för programmets grundscenario. Planen godkändes av Litauens energiminister den 25 augusti 2014. Planen överensstämmer med nationellt fastställda krav och tillgodoser IAEA:s normer. Planen från augusti 2014 följer på en omfattande översyn av den tidigare versionen (juli 2005), inbegripet en omorganisation av projektstrukturen med arbetspaket och 16 Bland annat ställdes projektet för byggande av ett värmeverk in. Budgeten för detta var 39 miljoner euro. 7

kostnadsstrukturen, och införandet av flera verksamheter som tidigare utelämnats. Detta ledde till en fördubbling av de beräknade kostnaderna och till att programmets slutdatum senarelades med 9 år. Framsteg De mål som skulle uppnås senast i september 2015 16 uppnåddes tidtabellsenligt i linje med grundscenariot. De viktigaste projekten för slutförandet av tömningen av reaktorerna på bränsle har nått viktiga etappmål: i oktober 2015 var anläggningsarbetena färdiga i bassänghallarna för använt bränsle, och den kalla testningen för idrifttagande inleddes. Dessutom började man i augusti 2015 med kall testning för idrifttagande av anläggningarna för bearbetning och mellanlagring av radioaktivt avfall. Dekontaminerings- och nedmonteringsarbetena i turbinhallen har framskridit avsevärt: De konkreta framstegen är 97 % i enhet 1 och 15 % i enhet 2. Resultat Fram till september 2015 var det sammanlagda resultatet tillfredsställande. Mängden nedmonterad utrustning överskred planerna med omkring 40 %. Den totala mängden behandlat och lagrat radioaktivt avfall motsvarade planen (bearbetningsmålet överskreds med 5 %, lagringen låg 6 % under målet) även om resultaten för enskilda kategorier av avfall varierade både över och under skattningarna. Tidsplanen behöver följas bättre inom vissa områden. Förseningar som har inträffat fram till referensdatumet för rapportering har dock inte inverkat på programmets kritiska linje. En stor framgång när det gäller att minska de administrativa riskerna uppnåddes genom att en långvarig tvist som potentiellt sett skulle ha kunnat påverka ett viktigt projekt (en anläggning för mellanlagring av använt bränsle) löstes utav extra kostnader. Projektet i fråga är av avgörande betydelse för uppnåendet av EU:s viktigaste mål i samband med det ekonomiska stödet inom denna budgetram, nämligen avlägsnandet av använt bränsle från reaktorbyggnaderna. Projektens fysiska framsteg låg i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar en tillfredsställande lönsamhet. Samfinansiering Per den 30 september 2015 hade litauiska nationella källor finansierat avvecklingsprojekt och projekt inom energisektorn med cirka 91 miljoner euro respektive 90 miljoner euro. På grundval av den information som nu finns att tillgå förväntas inget ekonomiskt underskott fram till 2020. Sedan början av denna budgetram har det ekonomiska underskottet för perioden 2021 2038 inom avvecklingsprogrammet förblivit i grunden oförändrat, och uppgår till 1,73 miljarder euro (se tabell 2), dvs. hälften av de totala beräknade kostnaderna för att uppnå 8

avvecklingsprogrammets sluttillstånd under 2038. Den fördjupade bedömning som nämnts ovan (se avsnitt 2.3) kommer att undersöka tillförlitligheten i finansieringsplanerna. Enligt relevant nationell lagstiftning 17 kommer den litauiska regeringen att förhandla om tillhandahållandet av lämpligt ytterligare EU-stöd efter 2020. Enligt samma lag är det emellertid statsbudgeten som ska täcka alla kostnader om inga andra finansieringskällor hittas. 3.3 Slovakien kärnkraftverket Bohunice V1 Kärnkraftverket Bohunice V1 består av två VVER 440/230-reaktorer: enheterna 1 och 2 stängdes för gott 2006 respektive 2008. Det slovakiska företaget Jadrová a vyraďovacia spoločnosť (JAVYS) kontrolleras av staten genom ministeriet för ekonomi. JAVYS är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för avveckling av kärnkraftverket Bohunice V1 och för avfallshanteringsanläggningar. Programmets grundscenario Kommissionen antog programmets grundscenario i bilaga 3 av genomförandeförfarandena 6. Programmets grundscenario beskrivs i detalj i avvecklingsplanen för kärnkraftverket Bohunice V1, av den 22 oktober 2014. Den detaljerade avvecklingsplanen är anpassad till licensdokumentation för avvecklingen och uppfyller nationellt fastställda krav och IAEA:s normer. Den detaljerade avvecklingsplanen bygger på tidigare handlingar, bland annat projektplaneringen för avvecklingen (2006) och avvecklingsplanen för steg 1 (2010); den inkorporerar även avvecklingsplanen för steg 2 (2014). I den detaljerade avvecklingsplanen bibehålls den ursprungliga projektstrukturen och programmets ursprungliga slutdatum (2025), medan den övergripande kostnadsberäkningen ses över och ökas med 9 %. Framsteg De mål som skulle uppnås senast i september 2015 16 uppnåddes tidtabellsenligt i linje med grundscenariot. Reaktorhärdarna och dammarna är tömda på bränsle, och den slovakiska kärntekniska tillsynsmyndigheten har utfärdat licensen 18 för steg 2 i avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 i december 2014. Enligt planerna har alla system utom ett i turbinhallen och tillhörande byggnader vid reaktor V1 nedmonterats. När det gäller hantering av radioaktivt avfall förtjänar det framgångsrika slutförandet av projekt C7-B för behandling av slam och sorbenter att omnämnas. Över 5 000 17 18 TAR, 16 juni 2014, nr 7639, ändringslagstiftning XII-914, 5 juni 2014. I enlighet med nationella bestämmelser är avvecklingslicenser uppdelade i etapper. Avvecklingslicensen för första steget, som godkänner nedmonteringsverksamhet utanför kontrollerade områden, utfärdades 2011 som planerat. Avvecklingslicensen för steg 2 utfärdades 2014, i förtid, och omfattar godkännande av nedmontering av reaktorn. 9

tunnor av inkapslat radioaktivt avfall har producerats och överlämnats för behandling och bortskaffande. Resultat Fram till september 2015 var det samlade resultatet tillfredsställande, med vissa särskilt lyckade insatser (t.ex. projektet C7-B). De mängder konventionellt och farligt (icke-radioaktivt) avfall som producerades översteg de förväntade värdena med 27 % respektive 5 %. Produktion av konditionerat radioaktivt avfall för slutförvaring har nått 75 % av det planerade sammanlagda värdet sedan 2014, men ligger i linje med resultaten från demonterings-/saneringsprojekt, och med de tekniska lösningar som införts för att minska avfallsvolymerna. De flesta projekten följde tidsplanen optimalt. I samband med vissa projekt kunde förseningar emellertid inte undvikas. Fram till referensdatumet för rapportering har sådana förseningar inte påverkat programmets kritiska linje. Under sista delen av 2015 avbröts ett större projekt tillfälligt (projekt D2 Sanering av primärkrets) på grund av avtalsrättsliga frågor. Detta kan leda till att programmets kritiska linje påverkas. Den risken måste hanteras i Slovakiens årliga arbetsprogram för 2016. Projektens fysiska framsteg låg i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar en tillfredsställande lönsamhet. Samfinansiering Per den 31 december 2014 uppgick Slovakiens nationella finansieringskällor till 372 miljoner euro, vilket motsvarar omkring 30 % av de beräknade kostnaderna för avvecklingsprogrammet. På grundval av den information som nu finns att tillgå förväntas inget ekonomiskt underskott fram till 2020. I juni 2015 uppgick underskottet för perioden 2021-2025 till cirka 193 miljoner euro (se tabell 2), dvs. 15 % av den totala beräknade kostnaden för att uppnå avvecklingens sluttillstånd 19. 3.4 Projekt inom energisektorn I slutet av 2013 hade stödprogrammen för kärnkraftsavveckling bidragit till projekt inom energisektorn i linje med respektive nationell energipolitik. En del av de medel som för vilka åtaganden ingåtts före 2014 måste fortfarande ges ut för pågående projekt. Bulgarien Stöd har givits till projekt för energieffektivitet (t.ex. i offentliga byggnader, gatubelysning, gruvutrustning), överföring och distribution av el samt elproduktion. Två tredjedelar av projekten har slutförts, och utbetalningarna uppgick till 59 % av åtagandena. 19 Vid utarbetandet av Slovakiens årliga arbetsprogram för 2016 meddelade Slovakien att de nationella finansieringskällorna hade ökat till ca 476 miljoner euro per den 31 december 2015, vilket innebär en minskning av det ekonomiska underskottet till 89 miljoner euro. 10

Litauen Den internationella stödfonden för avvecklingen av Ignalina har effektivt och framgångsrikt bidragit till projekt för att stödja utvecklingen inom den litauiska delen av sammanlänkningen av elförsörjningen mellan Litauen och Polen. Genom CPMA gavs stöd till projekt för energieffektivitet (t.ex. i offentliga byggnader och gatubelysning). Utbetalningarna uppgick till cirka 50 % av åtagandena. Slovakien Stödprogrammet har bidragit till åtgärder inom transmissionssektorn samt energieffektivitetsåtgärder i offentliga byggnader. Dessa senare projekt har slutförts. Större projekt har också slutförts inom transmissionssektorn. Sammantaget har 70 % av projekten slutförts, och utbetalningarna uppgick till 55 % av åtagandena. 4 SLUTSATSER Utarbetandet och godkännandet av deras respektive avvecklingsplaner visade att Bulgarien, Litauen och Slovakien står för sitt engagemang att ta över det slutliga ansvaret för avvecklingen av de berörda kärnkraftverken. Finansieringsbehoven för att slutföra avvecklingsprogrammen har fastställts, eftersom luckor identifierats mellan behoven och de redan säkrade medlen, för vilka EU:s stödprogram är en viktig källa. På grundval av den information som är tillgänglig idag väntas inget underskott i något av de tre länderna fram till 2020. Uppnåendet av målen för budgetramen för 2014 2020 kommer att innebära väsentligt förbättrade säkerhetsförhållanden på alla tre anläggningar. Liksom i slutet av 2014 20 kräver dock inrättandet av de kompletterande medel som krävs på lång sikt (efter 2020) en noggrann uppföljning, särskilt i Litauen. Betydande framsteg har gjorts, inte bara när det gäller förberedande arbete och organisatoriska förändringar, utan även konkret genom rivning av byggnader och undanröjning av utrustning eller behandling av radioaktivt avfall. De detaljerade målen och indikatorerna (förslag från de tre medlemsstaterna som godkänts av kommissionen genom antagandet av förfarandena 5 ) möjliggjorde en noggrann övervakning av framstegen i arbetet på grundval av kvantitativ information. I samarbete med stödmottagarna införde kommissionen förvaltningsmetoden med fysiska framsteg i de tre programmen (se tabell B.2 i bilagan), så att framstegen med genomförandet blev mer jämförbara och kommissionens övervakning mer effektiv. Framtidsperspektiv Utfärdandet av licenser i Bulgarien och Slovakien öppnade vägen för inledandet av nedmonteringen av härdsystem. 20 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av arbetet inom ramen för stödprogrammet för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under perioden 2010 2014, COM(2015) 78 final. 11

I Litauen träder idrifttagandet av mellanlager för använt kärnbränsle nu in i sin slutfas, och överföringen av använt kärnbränsle till den torra lagringsanläggningen inleds under 2017. Under de kommande åren kommer saneringsarbetet att generera ett ökat flöde av material som ska avlägsnas från de kärntekniska anläggningarna. Halvtidsutvärderingen som ska läggas fram i slutet av 2017 kommer att ge en heltäckande bild av det övergripande arbetet, utvecklingen på kort sikt samt planeringen fram till slutförandet. 12