Spets 1/08 Om forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå Frontangrepp på tjocktarmscancern sidorna 3 5 spjutspetsforskning Med risk för fetma sidorna 12 13 Superkamera ger nya möjligheter sidan 7 Räkna med benbrott! sidorna 8 9
Blir auktoritet på säkerhet Nu ska norra Sverige bli en internationell auktoritet inom området security. Åtta miljoner från EU garanterar Steg 1, en studie om massskadesituationer. Steg 2 är ett betydligt större projekt, som EU inte heller kan tacka nej till. Situationen i världen är orolig. Därför satsas just nu mycket på forskning och utveckling i security ett begrepp som täcker både säkerhet och sårbarhet. Olika produkter och tjänster ska göra oss bättre rustade eller hjälpa till att bygga upp samhället efter allvarliga påfrestningar. Vi har lärt mycket av bombdåden i New York och Madrid, men grunden är fortfarande bitvis dålig. Även om sådana händelser är osannolika så klarar vi oss inte utan kunskap och beredskap, förklarar Åke Sellström, neurotoxikolog, tidigare chef för FOI i Umeå och numera forskningsbyråkrat och projektledare vid Umeå universitet. Som sådan har han bl.a. uppgiften att söka pengar. Med den goda kompetensen i norra regionen är det, menar han, dumt att låta bli. Säkerhet och sårbarhet är ett prioriterat område inom sjunde ramprogrammet, FP7, och har dessutom koppling till en rad andra områden. När centrala kommissionärer inom EU dessutom tycker att vi är för regionala och vill att vi ska använda strukturfonderna effektivare finns det inget skäl för oss att inte hålla oss framme. Ansvaret att ta oss ut i Europa ligger på oss själva, säger Åke Sellström. Definiera teknikbehov I Steg 1 som nu fått klartecken från EU ska forskare i Umeå tillsammans med Karolinska institutet och forskningsinstitut i flera andra europeiska länder studera masskadesituationer och omhändertagande efter allvarliga kemiska och radioaktiva utsläpp. Det handlar bl.a. om att utveckla det som just Umeå är särskilt bra på: modern it- och bioteknik. Ett exempel kan vara att överbrygga brister i kommunikation mellan vårdgivare, som att via internet överföra fysiologiska signaler för konsultation på distans. Bara att definiera behoven av ny teknik är viktigt. Ett exempel är att alla skador vid en kemisk eller radioaktiv olycka inte syns på en gång. Det finns ett behov av att snabbt kunna ställa diagnos och prioritera på olycksplatsen, uppgifter som kräver kunskap och redskap. Ibland slutar lungorna att fungera först efter flera dagar. Att då få 50 patienter till iva kräver beredskap. Att hitta markörproteiner som redan på skadeplatsen kan avslöja behoven av intensivvård framöver skulle underlätta betydligt, berättar Åke Sellström. Stark norrlandsprofil Steg 2 kallas Nordic Safety and Security, NSS, och är ett samarbete mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, FOI, Västerbottens läns landsting och företag i norra regionen. Avsikten är att skapa ett starkt nätverk inom området security ett centrum för utbildning, forskning och innovation, kommersialisering, övning och testning. Det kan t.ex. handla om forskning om ledarskap och omhändertagande på skadeplatser. Utifrån rubriken krisen som arbetsmiljö vill t.ex. Åke Sellström se en utveckling av områden som kommunikation, ledning och teknik. Vi börjar med att koordinera blåljusmyndigheterna, d.v.s. polis-, ambulanssjukvårds-, brandmanna- och brandingenjörsutbildningarna. Där har man idag inte någon tradition av teknikutveckling och forskning och inte heller av att katastrofövningar tillsammans. Gemensam träning redan under studietiden ökar chansen att generera ny kunskap. Universiteten i Umeå och Luleå strävar i flera samarbeten efter en stark norrlandsprofil på områdena security, e-hälsa och biltestning. NSS passar perfekt i det arbetet. Att både slutanvändare, företag och forskning finns med är en del av konceptet. Säkerhetsforskning har ofta bäring på innovationer och nyföretagande, förklarar Åke Sellström. I april blev det klart att EU:s regionala strukturfond stöttar NSS med 31 miljoner kronor Universiteten i Umeå och Luleå lägger tillsammans lika mycket. Vi ville skapa en resurs som EU inte kunde tacka nej till, säger Åke Sellström som nu kan bygga ett nätverk med en budget på mer än 60 miljoner kronor. Greti Ohlsson Universitetet lanserar tidskrift om global hälsa Bakom den nya elektroniska tidskriften Global Health Action står Umeå Centre for Global Health Research. Tidskriften finns nu tillgänglig på internet för alla som vill ta del av viktiga forskningsresultat om global hälsa. Vi hoppas att tidskriften ska bli en trovärdig och informativ källa för forskare och politiker och alla andra som är involverade i att tackla hälsoproblem och möjligheter, säger tidningens chefredaktör, professor Stig Wall. Tidskriften lanserades i slutet av maj, då forskare från det globala nätverket Indepth samlades i Umeå. Nätverket utgörs av 37 institutioner runt om i världen och är ett samarbete kring hälsoforskning och demografi i utvecklingsländer. Inkubator får miljoner Umeå Biotech Incubator får närmare 7 miljoner kronor i anslag för de kommande tre åren. Pengarna kommer från statliga Innovationsbron AB och ingår i en satsning på totalt 165 miljoner kronor som fördelas på 18 inkubatorer runt om i landet. De inkubatorer som fått finansiering har en betydande roll i det svenska innovationssystemet, adderar mätbart värde till såväl akademi, näringsliv, samhälle som investerare, säger Innovationsbrons vd och koncernchef Peter Strömbäck. Umeå Biotech Incubator är en specialiserad företagsinkubator med tillgång till egna våtlaboratorier och med uppgift att hjälpa forskare och entreprenörer inom bioteknik och life science att kommersialisera sina forskningsresultat och bilda nya bioteknikföretag. Umeå får unik tjänst för cancerforskning Umeåforskaren Beatrice Malmer, onkolog vid Norrlands universitetssjukhus, får platsen när Kungliga vetenskapsakademien för första gången tilldelar en särskild forskartjänst i klinisk onkologi, cancerforskning. Beatrice Malmer disputerade 2001 vid Umeå universitet. Hon är en av de första i världen som kunnat visa att anlag för gliom, en elakartad form av hjärntumör, kan vara ärftlig. Sedan 2006 är hon koordinator för den europeiska delen av en internationell studie om ärftliga hjärntumörer, den s.k. Gliogene-studien. Forskartjänsten löper i fem år och är en halvtidstjänst som finansieras av stiftelsen Acta Oncologica. Beatrice Malmer får den nya forskartjänsten. 2
Den gode, den onde, den fule i elakt spel Elakt spel ja, faktiskt! Att celler i tarmen byter skepnad och spelar flera olika roller är märkligt, men har fördelar. Genom att studera cellerna i tumörens front kan man nämligen förstå vilka patienter som har en aggressiv och vilka som har en mindre aggressiv tjocktarmscancer. Makrofager är celler i vårt immunförsvar som äter upp partiklar och molekyler som uppfattas som främmande. De och deras roll i tumörfronten, ytan där cancerceller möter andra celler, står i centrum för det spjutspetsprojekt Richard Palmqvist och hans forskarkollegor ägnar sitt intresse. Det är först när man verkligen förstår Greti Ohlsson Bilderna visar två olika slags tumörfronter. På bilden t.v. är makrofagerna krigare som sätter gräns för hur cancern växer. På bilden t.h. är de ett slags tumörslavar mitt bland cancercellerna. Det gör tumören mer aggressiv, och prognosen för patienten sämre. Richard Palmqvist framför glasarkivet på klinisk patologi. På glasen finns snitt från alla sparade vävnadsprover i Västerbotten. spjutspetsforskning 3
Plattan för cellodling använder Maria Henriksson när hon studerar olika invasionsmodeller. Än slipper patienten inte från regelbundna skopier. På bilden t. h. kirurgen Åke Öberg. vilken roll inflammationen spelar där som man kan bekämpa cancern bättre, förklarar han. Richard Palmqvist, Jörgen Rutegård och Per- Arne Oldenborg är alla docenter, i klinisk patologi, kirurgi respektive histologi, och ansvarar för var sin del av det stora projektet. Tjocktarmscancer, kolorektal cancer, är landets tredje största cancer, näst störst för varje kön. Varje år drabbar den 5 000 personer. Hälften dör i sin sjukdom, möjligen något färre med dagens allt bättre kirurgi. Det är framför allt till kirurgin som hoppet står för den som drabbats. Värst drabbade är människor som lever västerländskt, äter mycket kött och lite fibrer och är dåliga på att motionera. Tumörfronten viktig När cancer i tarmen uppstår växer den från tarmens hålrum och nedåt utåt i tarmväggen. Riktningen på tillväxten är viktig för utvecklingen. Det är också tumörfronten, den del som vuxit djupast. Att tumörceller invaderar vävnad på olika sätt är en väsentlig faktor när man gör en prognos, förklarar Richard Palmqvist: Kan man se hur benägen tumören är att bilda metastaser kan man också avgöra hur det kommer att gå. Benägenheten visar sig där aggressiva tumörceller möter icke-tumörceller. Det är signalerna mellan dem som avgör. Mikroskopbilderna på sidan 3 visar två olika sätt att invadera vävnad. På bilden t.v. ser man tumörens invasionsfront som i en lång, sammanhängande linje. På bilden t.h. syns i stället små grupper av celler i tumörfronten. Vi vet att den första sortens front ger en god prognos och den andra en sämre. Men varför, vad som sker och hur, vet vi ännu för lite om, säger Richard Palmqvist. Tumörfrontsbiologi, kunskap om kommunikation på cellnivå, är därför central i projektet. Vad som utlöser signaler till och från bindvävsceller, blodkärl m.m. är oerhört intressant för forskarna. Vi vill få bättre hum om mekanismerna, se hur vi kan påverka systemet från flera håll och få en mer specifik effekt. En av våra styrkor är att vi arbetar från molekylär nivå till klinisk, säger Richard Palmqvist. Krigare eller slavar Kollegan Per-Arne Oldenborg ansvarar för cellbiologin i projektet. Särskilt handlar det om immunsystemets funktioner, som just vid tjocktarmscancer tycks spela stor roll. På både ont och gott, visar det sig. Makrofagerna är, förklarar han, ett slags arbetsledare i immunförsvaret. Deras uppgift är att hålla koll på sådant som verkar fel och aktivera andra delar av försvaret. Och just vid tjocktarmscancer beter sig makrofagerna ibland udda. Oftast sysslar de med att avgränsa cancerns tillväxt och spridning. Men ibland hittar man dem mitt bland cancercellerna där de knappast fungerar som krigare utan mer som tumörslavar. Således både good guys och bad guys! Ombytliga spelare Makrofagerna samspelar helt enkelt olika i olika lag. Möjligen kan både en tredje och en fjärde spelare vara med och dirigera. De kan förekomma i olika skepnader och ha helt olika beteende. Deras egenskaper bestäms av om de signaler de får aktiverar eller bromsar. Förmodligen, tror Oldenborg, är processen mycket komplicerad.
Patologen Richard Palmqvist, kirurgen Åke Öberg, histologen Per- Arne Oldenborg, och kirurgen Jörgen Rutegård har olika utgångspunkter i projektet och vid multiokularmikroskopet. Tumörcellerna håller i taktpinnen och duperar makrofagerna troligen med hjälp av andra celler. När de spelar på bromsande mekanismer signalerar de ingen fara på taket. Kan vi lära oss fler mekanismer, t.ex. vad som avgör om makrofager attackerar tumörcellerna eller ej, kan vi styra utvecklingen. Och påverka precis det vi vill! Hur mycket makrofager det finns i tumörfronten tycks vara viktigt. Är de många går det bra för patienten, är de lite färre går det sämre. Uppgiften är nu att förklara fynden med de modeller man arbetar med. En slutsats kan man sannolikt redan dra: Den gode, den onde, den fule. Att makrofager byter skepnad kan Per-Arne Oldenborg se i sina vävnadsprover. Forskningen går ut på att lära sig styra dem. Kolorektal cancer är inte en enda sjukdom utan har en mängd undergrupper och det spelar roll för både prognos och behandling. Stor spännvidd Projektet står på tre ben och är mycket brett. Det handlar om translationell forskning, d.v.s. vägen från sjukdom till laboratoriets molekylära nivå och så tillbaka till klinik och behandling. Spännvidden är nödvändig för att förstå. Hittar molekylärbiologen något i sina provrör måste fyndet vara relevant också i den kliniska världen. Signalerar cellerna så på riktigt eller är det bara i provröret? frågar Per-Arne Oldenborg. Utgångspunkten är blod och vävnad och patientdata som samlats under lång tid. Vävnadsprover från 800 patienter med tjocktarmscancer finns i frysarna. Där finns också prover från patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit, en riskgrupp för tarmcancer. Proverna är tillsammans med medicinska biobankens rör och data från patienterna innan de blev sjuka grund för arbetet. Forskarna ska undersöka blodprover från när de var synbarligen friska och se vad som skiljer mot senare. Hoppas slippa skopier Ett delmål är att hitta metoder där cancer eller förstadier upptäcks tidigt. Kirurgen Jörgen Rutegård, som tidigare arbetat i Örnsköldsvik, har i många år samlat prover och data från patienter med ulcerös kolit. Alla har gått till samma kirurg och skopiteam, och biopsierna har undersökts av samma patologteam sedan mitten av 1980- talet. Patienten följs med regelbundna koloskopier och biopsier från olika ställen i tarmen. Idag finns ingen riktigt bra markör i vävnad eller blod och därför slipper patienten inte från regelbundna skopier. Kunde vi hitta muterade tarmceller i t.ex. avföring kunde vi också använda en procedur som var mycket enklare för patienten och för hela sjukvården. Samma metod skulle vi kunna använda för att screena stora riskgrupper i befolkningen, säger Richard Palmqvist. Det man vet är att tumörcellen signalerar till omgivande lymfocyter, makrofager, bindvävs- och blodkärlsceller och att dessa i sin tur signalerar tillbaka. Men hur? Signalerar aktiva makrofager annorlunda än de som inte är aktiva och sätter de fart på vilande bindvävsceller? Forskargruppen har konstruerat en rad olika invasionsmodeller, där de studerar hur olika kombinationer av celler beter sig under olika premisser. Maria Henriksson, disputerad molekylärbiolog, odlar tumörceller tillsammans med andra celler eller i olika kärl men så nära att de kan skicka signaler till varandra. Det är ganska spännande försök, säger Richard Palmqvist. Påverkar t.ex. aktiva bindvävsceller tumörcellernas förmåga att ta sig in i en vävnad? Och vilka egenskaper måste då tumörcellen ha från början? Folsyra ökar cancerrisken Mängden kunskap ökar ständigt. I september i fjol beslöt Livsmedelsverket att säga nej till att berika mjöl med folsyra trots att många länder sagt ja och berikningen kan förhindra svåra fosterskador. Slutsatsen att nackdelarna med berikning överväger fördelarna byggde bl.a. på en studie från forskarna i Umeå. Studien var en av flera i den avhandling som gruppmedlemmen Bethany van Guelpen lade fram 2006. Vår studie visade att höga nivåer av folsyra i blodet ökade risken för cancer tvärtemot vad man tidigare trott. Resultaten väckte reaktioner i omvärlden och fick USA att undersöka hur det förhöll sig i det egna landet. Det visade sig att antalet tjocktarmscancrar hade stigit över det förväntade sen man började berika mjöl med folsyra. Canada som följde efter ett år senare fick motsvarande ökning året därpå, berättar Richard Palmqvist. Frågan om folsyrans roll vid tjocktarmscancer är komplex. Vi går nu vidare med att undersöka vilka mekanismer som det handlar om, säger Richard Palmqvist. 5
Blodceller kan visa prognos vid bröstcancer Prognosen för personer som drabbas av bröstcancer är kopplad till längden på blodcellernas telomerer. Det visar en studie, som publicerats i tidskriften Cancer Research. Bakom studien står en forskargrupp som leds av professor Göran Roos, institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Telomerer är viktiga för våra cellers genetiska stabilitet. I normala celler förkortas de för varje delning, medan cancercellens telomerer i regel inte förändras. Enligt studien, har bröstcancerpatienter med telomerer som är längre än genomsnittet signifikant sämre prognos än patienter med korta telomerer. Den här prognostiska markören har visat sig vara oberoende av andra markörer, såsom tumörstorlek och spridning och verkar därför kunna säga något mer om patientens chans att överleva. Övre blodtrycket viktigast efter 50 Göran Roos leder forskargruppen. Bland patienter som är över 50 år räcker det att mäta och registrera det övre, systoliska blodtrycket. Det skriver professor Lars Hjalmar Lindholm, Umeå universitet, tillsammans med två brittiska forskare i tidskriften Lancet. I dag mäter man rutinmässigt både det undre, diastoliska, och det systoliska trycket. Det undre trycket ökar vanligtvis bara fram till 50 års ålder och i takt med att befolkningen åldras blir högt systoliskt blodtryck allt vanligare. Därför tycker forskarna att det är ologiskt att det undre värdet ska ligga till grund för diagnoser och riskanalyser i den här åldersgruppen. Det systoliska trycket är ett bättre riskmått och lättare att mäta exakt, skriver forskarna som också tror att det blir lättare att kommunicera med patienterna om man koncentrerar sig på ett värde. På patienter under 50 år bör man fortfarande mäta båda blodtrycksvärdena. Dieselavgaser risk för hjärtsjuka Hjärtsjuka kan löpa särskilt hög risk vid luftföroreningar i stadsmiljö. Forskare i Umeå och Edinburgh visar nu att dieselavgaser i halter som i storstadsluft kan störa blodkärl och hjärtan hos personer med hjärtsjukdom. Rönen publiceras i den högt rankade medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Umeå-delen av projektet har utförts av lungmedicinarna Thomas Sandström, Anders Blomberg och Håkan Törnqvist samt kardiologerna Manuel Gonzalez och Stefan Söderberg. Studien som stötts av Hjärt-Lungfonden, Vägverket och Naturvårdsverket avslöjar några av de mekanismer som gör att trafikrelaterade luftföroreningar leder till hjärtinfarkt och stroke. Det är ett stort problem som drabbar många hundra personer i Sverige varje år. Man räknar i Europa med att betydligt fler dör till följd av luftföroreningar än av olyckor i trafiken. Umeåforskarna har i en speciell exponeringskammare utsatt försökspersoner för dieselavgaser. Tidigare har de beskrivit avgasernas negativa effekter och hur de påverkar t.ex. astmatiker. De senaste åren har de i uppmärksammade artiklar påvisat effekter i blodkärl och blod hos friska personer. Ökad risk för propp I den aktuella studien har forskarna också undersökt effekterna hos 20 män med känd hjärt-kärlsjukdom. Eftersom männen behandlats med ballongsprängning hade de inte längre några förträngningar, men var ändå i grunden hjärt-kärlsjuka. De behandlades med fullskalig skyddande medicinering, var besvärsfria och hade helt normalt arbets-ekg utan tecken på kärlkramp. När männen exponerades för dieselavgaser visade det sig att deras blodkärl inte vidgade sig tillräckligt om ökat blodflöde behövdes. De frisatte inte heller det blodproppsförebyggande ämnet t-pa lika mycket som normalt. Därmed ökade också risken för blodproppar, som i sig t.ex. kan ge hjärtinfarkt. Dessutom uppvisade försökspersonerna EKG-förändringar som tydde på attt hjärtmuskelcellernas funktion stördes, som vid syrebrist. Studien gjordes under största möjliga säkerhetskontroll, varför syrebristen inte fick några allvarligare konsekvenser. Kopplingen mellan luftförorening och hjärtsjukdom är starkast när det gäller s.k. nanopartiklar. Det är mycket små partiklar, som främst uppstår vid förbränning av fossila bränslen i fordon. Forskarna intresserade sig främst för dieselmotorer, eftersom de genererar 10 100 gånger fler småpartiklar och mer av speciella kolväteföreningar än bensinmotorer. Dieselmotorer är robusta med lång hållbarhet och gamla motorer kan vara särskilt stora källor för partiklar. Dessutom ökar antalet dieselfordon kraftigt. Studera partikelfilter Dieselavgaser är en komplicerad blandning av partiklar och gaser, förklarar professor Thomas Sandström: Innan vi med säkerhet kan argumentera för ökad användning av partikelfilter i fordonens avgassystem måste vi kunna bekräfta att de är effektiva nog att ta bort skadliga effekter och därigenom gynna folkhälsan. I en ledare i New England Journal of Medicine bedömer professor Murray Mittelman, Boston, studiens resultat som att människor med hjärtsjukdom bör vara medvetna om att dieselavgaser kan påverka syresättningen av hjärtat vid ansträngning. Eftersom det finns överväldigande bevis för att motion är bra för hjärthälsan, uppmuntrar vi fortfarande hjärtpatienter att träna regelbundet men helst inte i trafik och miljöer med höga luftföroreningsnivåer, skriver han.
Anna Fahlgren, post. doc., och Roland Nordfelth, forskningsingenjör, analyserar sovande möss med ny ljuskänslig teknik. De studerar var i mössens tarm som bakterierna fått fotfäste och kan följa deras antal och lokalisering under lång tid. Bilder och visualisering är en viktig och expansiv del av modern forskning. Fyra olika projekt i Umeå ökar nu tillgången till bra bilder. Främst handlar det om forskning kring cancer, nervsystem och ämnesomsättningssjukdomar. Hans Fällman Bättre bilder för forskning Med gammal hederlig röntgen och den modernare varianten datortomografi har forskare och läkare fått allt bättre bilder av hur kroppens vävnader ser ut. Den nyare NMR-tekniken, nuclear magnetic resonance, magnetkameror, används för att avbilda hur vävnader fungerar. Två magnetkameror är på gång till Umeå universitet, finansierade bl.a. genom 18,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och 10 miljoner kronor från Kempestiftelserna. Den ena är avsedd för funktionell avbildning, fmri, functional magnetic resonance imaging, som visar hur människans hjärna aktiveras när olika uppgifter utförs. Informationen kan visas som skiktbilder, där olika färger representerar olika grad av aktivitet i nervcellerna. Ledande på området är professor Lars Nyberg, Umeå Centre for Functional Brain Imaging, UFBI, som förra året fick det prestigefyllda Göran Gustafsson-priset. Första kameran i sitt slag Den andra kameran är specialiserad på motsvarande avbildning av försöksdjur. Det innebär att den kan ge en bild av hur exempelvis hjärnan hos en mus fungerar. Professor Ingrid Strömberg hör till de ledande på området och forskar kring effekterna av transplantation vid Parkinsons sjukdom. Kameran för hjärnstudier på människa kan alstra ett magnetfält på 3 Tesla. Kameran för djurexperimentella studier blir den första i sitt slag i Umeå och har ännu högre fältstyrka 7 Tesla. Ju högre styrka, desto mer detaljerade bilder. Som jämförelse är den kamera som togs i bruk 2006 vid Norrlands universitetssjukhus på 3 Tesla. Redan på plats och under inkörning är ett s.k. biophotonic imaging system som anskaffats med ett stöd på 3,6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Utrustningen gör att man kan detektera mycket svaga ljussignaler. Den ska användas för att följa bakterieinfektioner i försöksdjur utan att djuret behöver avlivas. Principen är att mikroorganismerna skräddarsys för att skicka ut ett synligt ljus som kan fångas av en mycket ljuskänslig kamera. Mjukvaran som hör till gör att bakteriekolonier kan lokaliseras inne i djuren och även kombineras med en digital anatomisk karta till en tredimensionell bild. Kameran är så känslig att den kan se vad som pågår inne i djuret om bara mängden bakterier är tillräcklig. Tack vare tekniken kan Professor Maria Fällman och hennes grupp använder det nya mikroskopet bl.a. för att titta på hur funktioner hos olika immunceller påverkas av den sjukdomsframkallande bakterien Yersinia pseudotuberculosis. vi följa infektionen i samma mus under dagar eller månader, utan att djuret behöver avlivas. Förutom att vi lär oss nya saker om infektionsprocessen kan vi använda tekniken för att studera hur effektiva olika antibakteriella substanser är, säger Hans Wolf-Watz, professor i molekylärbiologi och huvudsökande. Många av användarna finns bland forskare inom universitetets starka forskningsområde Infektioner. Dit hör också professorerna Anders Sjöstedt, Bernt Eric Uhlin, Sven Bergström och Maria Fällman och docenterna Debra Milton och Sun Nyunt Wai. Men utrustningen gör det också möjligt att följa utvecklingen av cancer och några cancerforskare, bl.a. professor Anders Bergh, är intresserade. Levande celler i realtid Maria Fällman, professor i molekylärbiologi, fick i fjol anslag från Vetenskapsrådet till utrustning som kan visualisera dynamiska processer i levande celler. Upphandlingen pågår, prislappen hamnar på ca 1,3 miljoner kronor. Det är ett vanligt fluorescensmikroskop som är optimerat så att vi kan följa processer i levande celler, säger hon. Det kan t.ex. programmeras för att ta bilder på olika områden vid valda tillfällen under 1 2 dygn och mjukvaran möjliggör olika typer av bildbehandling. Det betyder att vi kan studera dynamiska processer på ett helt annat sätt än tidigare. Vi kan t.ex. studera dynamiken när vissa proteiner inne i cellen omlokaliseras som svar på olika stimuli, eller hur vissa bakterietoxiner påverkar vissa proteiner eller strukturer i värdcellen. Utrustningen ska användas i Maria Fällmans och andra molekylärbiologers forskning kring hur bakterier angriper och påverkar immunceller. Andra användare är bl.a. Ruth Palmer, som forskar om cellsignalering och utvecklingsbiologi och Per-Arne Oldenborg, som studerar fagocytos och autoimmunitet. 7
spjutspetsforskning Är den svenska vitaminberikningen av fettsnål mjölk bara onödig eller skadlig? Ökar kadmium och höga intag av vitamin A risken för benskörhet? Vilken roll spelar vitamin D? Och varför är norrlänningarna så sköra? Greti Ohlsson Frågorna är många i det forskningsprojekt vid Norrlands universitetssjukhus som i höstas fick ett treårigt spjutspetsanslag från landstinget. Projektet handlar dels om hur vitaminerna tas upp och omsätts i cellen, dels om hur ben byggs upp och bryts ner och dels om att i blodet hitta markörer som kan visa på risk för fraktur. Är man kvinna och över 50 kan man i Sverige räkna med benbrott, särskilt i handled och höft. Frekvensen ökar ju längre norrut man kommer. En förklaring är bristen på sol. Utan sol kan inte kroppen bilda D-vitamin, som behövs för att bygga ett hållbart skelett. Det betyder att benskörhet, osteoporos, är ett stort svenskt folkhälsoproblem. Räkna med benbrott bör man göra av flera skäl. Frakturer relaterade till benskörhet kostar både lidande, handikapp, dödlighet och pengar. Drygt fem miljarder kronor per år motsvarar på två år vad Botniabanan kostar att bygga! Höftfrakturer, som har en allvarlig prognos och i vart femte fall leder till döden är 30 procent fler i Norrland än i södra Sverige. Orsaken till detta är oklar, men att bygga upp sitt skelett är viktigt. Som idrottsmedicinare på läkemedelscentrum i Umeå har Ulrika Pettersson flera infallsvinklar på problemet. Bred forskning Bentäthet bestäms till största delen av våra gener, men hur mycket vi rör oss, vad vi äter och om vi röker spelar också roll. Miljögifter som t.ex. kadmium antas påverka bentätheten negativt, liksom höga halter av vitamin A. Livsmedelsver- Benbrott en fråga om vitaminer 8
Att som ung systematiskt bygga upp sitt skelett är viktigt, betonar Ulrika Pettersson. Bilden överst t.v. visar hur sådant friskt ben ser ut. Bilden under visar hur benet brutits ner hos en patient med benskörhet. (Bilderna publicerade med tillstånd av David Dempster, New York). Forskningen kring benskörhet är bred. Styrkan ligger i att den omfattar både experimentella och kliniska studier, menar Ulf Lerner och Ulrika Pettersson. ket som samtidigt godkänt världens högsta vitaminberikning av mjölk följer därför forskningen i Umeå med intresse. Vi tänker gräva ner oss i A- och D-vitaminerna in i minsta detalj. Vilken exakt roll de har vet vi inte. Därför gör vi både kliniska, genetiska och funktionella studier, säger Ulrika Pettersson, läkare, medicine doktor och ansvarig för Umeå fracture and osteoporosis study, UFO. Med en fot på idrottsmedicin och en på läkemedelscentrum ser hon problemet ur olika vinklar. Benskörhet beror på många faktorer, så vår forskning är bred. Hittar vi något kliniskt kan vi gå vidare på cellnivå och omvänt. Hittar vi något på cellnivå kan vi kanske få en förklaring till kliniska symptom, säger hon. Medsökande är Olle Svensson och Ulf Lerner, professorer i ortopedi respektive oral cellbiologi, som båda forskar på uppbyggnad och nedbrytning av ben. I den stora studien är också Göran Hallmans från enheten för näringsforskning, Peter Nordström från geriatriken och Ingvar Bergdahl från miljömedicin engagerade. Unikt material De kliniska studierna baseras på blodprov och enkätsvar från 120 000 individer i medicinska De stora violetta, flerkärniga osteoklasterna sätter sig fast på benet, där de med hjälp av syra urkalkar benvävnaden och med enzymer bryter ned de proteiner som tillsammans med mineralet utgör skelettet. biobanken. Olle Svensson har tillsammans med Ulf Björnstig, professor i akut- och katastrofmedicin, skapat ett register byggt på röntgenundersökningar med 29 000 frakturer. Vi tog ut alla över 50 år som brutit höft- eller handleder vid lättare fall. Sen letade vi i biobanker efter blodprover som tagits från dem före olyckan. Vi identifierade 150 höft- och 600 700 handledsfrakturer, som är stommen i studien. I blodproverna mäter forskarna nivåerna av A- och D-vitamin, fettsyror, kalcium, kadmium och kända markörer, t.ex. för bennedbrytning och njurfunktion. Resultaten jämförs sedan mot dubbla kontrollgrupper. Det finns otroligt mycket data som samlats in redan före frakturen. Det, och det välkarakteriserade frakturmaterialet, gör studien unik, säger Ulrika Pettersson. Vitamin A, också kallat retinol, behövs i kroppen för framför allt syn, hud, slemhinnor och immunförsvar. Många studier har visat att vitamin A i hög dos är dåligt för skelettet, men studierna på cellnivå är få. En hypotes är att vitaminet aktiverar osteoklaster, celler som bryter ner ben. Men märkligt nog har forskare inte hittat receptorer för A-vitamin i osteoklasterna, utan bara i de uppbyggande osteoblasterna. Fast celltyperna är väldigt tajta och interagerar hela tiden. Eftersom osteoblaster indirekt styr osteoklaster, behöver det inte betyda något, säger Ulrika Pettersson. Vitamin A tycks också motverka vitamin D, som behövs för en normal kalciumnivå och som spelar en viktig roll i uppbyggnaden av ben. Har man brist på D-vitamin ökar utsöndringen av hormonet PTH, som kompenserar bristen med att bilda mer av aktivt vitamin D i njurarna. Samtidigt stimulerar det bennedbrytning och frisättning av kalcium från skelett till blod vilket minskar benmassan. Brist på D-vitamin påverkar också nerver och muskler så att muskelstyrka och balans minskar och ökar risken att falla. Intressanta receptorer Att förstå hur receptorerna fungerar är centralt. Vitamin D-receptorn är rätt väl kartlagd, men hur receptorerna för vitamin A fungerar i ben är inte känt. Att de dessutom finns i en rad genetiska varianter, s.k. polymorfier, krånglar till det. Det gäller nämligen att identifiera exakt vilka receptorer som är viktiga, förklarar Ulrika Pettersson. Vi gör försök med modeller, där vi slår ut olika receptorer för vitamin A och ser vad som händer. Dessutom studerar vi hur polymorfier i generna som kodar för dessa receptorer hör ihop med förekomst av frakturer. Studierna görs i samarbete med en forskargrupp i Rotterdam, som är världsledande vad gäller genetik och benskörhet. Tillsammans med 16 olika centrum i Europa ingår UFO-studien också i den europeiska studien Genomos. I den studerar man genetiska markörer för osteoporos på ett underlag av 40 000 individer. Många mätningar Över 3 000 mg A-vitamin per dag anses skadligt, men Ulrika Pettersson menar att gränsen kan ligga för högt. Redan nivåer strax över 1 500 mg kan vara dåliga för skelettet, menar hon. 9
Hur fungerar massage rent fysiologiskt? Och kan den ibland ersätta läkemedel? Många frågor väntar på svar i studien. Med realtids-pcr kan man studera hur geners uttryck i benceller regleras. Anita Lie, laboratorieassistent, förbereder analyserna med hjälp av en pipetteringsrobot. I spjutspetsprojektet mäter forskarna därför halterna av vitamin A i serum. De vill se om nivåerna är högre hos dem som har frakturer och om vitamin D har en skyddande effekt hos dem som klarat sig bättre. De tittar särskilt på relationen mellan låga halter D-vitamin och ökade nivåer för markörer som visar på bennedbrytning. Sedan jämförs uppgifterna med enkäternas data om vitaminintag och rökning. Från mammografiregistret hämtas hormondata, ålder för menopaus m.m. och för vissa finns också data från bentäthetsmätningar. Ulrika Pettersson: Vi vill veta vad som skiljer den som drabbas av en osteoporosfraktur från den som inte drabbas. Vi har t.ex. redan sett att låga nivåer av D-vitamin i serum är en stark riskfaktor för höftfraktur för dem som är över 60 år. Kostens betydelse är viktig i projektet, och därför skattar man intag av vitamin A, B, C, D, kalcium, fettsyror, folsyra, koffein, m.m. Fettsyror spelar också roll men olika. Så tycks ett högt intag av Omega 3 vara bra för skelettet, medan ett högt intag av Omega 6 är dåligt. Också B-vitaminer inverkar på skelettet, inte minst folsyra. Brist på dessa vitaminer kan öka nivåerna av homocystein. som pekats ut som en riskfaktor för benskörhet. Målet är förstås att öka kunskapen om varför benskörhet uppstår, men också att hitta markörer så att man tidigt kan identifiera dem som riskerar frakturer senare i livet. Nyligen kunde forskarna i Umeå i samarbete med kollegor från Europa, USA och Kanada presentera ny kunskap om den ärftliga orsaken till benskörhet. Genom världens mest omfattande genetiska studie har de bekräftat misstanken att varianter i genen LRP5 ökar eller minskar risken för osteoporos och frakturer. Genen kan bli en markör för att identifiera dem som har störst behov av preventiva insatser. Det kommer allt fler och bättre preparat för behandling av benskörhet. Men vi hoppas förstås att vi med vår cellforskning kan bidra med kunskap kring nya behandlingsalternativ, säger Ulrika Pettersson. Fakta: Vitamin A finns i lever, mjölk, smör och margarin. Vitamin D finns i fisk, mjölkprodukter och ägg, och bildas i kroppen när vi vistas i sol. foto: jan alfredsson Massage under luppen Det började som ett patientprojekt på iva i Umeå. Nu har sjuksköterskorna Susanne Rundgren och Lenita Lindgren fått 2,3 miljoner kronor för att undersöka hur beröringsmassage fungerar medicinskt och vilka hälsoekonomiska vinster massagen kan ge. Beskedet blev minst sagt omtumlande. Bidraget från Fas, forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap, betyder att de på heltid kan studera varför taktil massage ger så positiva resultat. Beröringsmassagen är sedan flera år tillbaka en del i ett större personalprojekt för kvalitetssäkring och vårdutveckling. Under dagtid på vardagar finns alltid minst en person från Taktiprogruppen och ger massage till anhöriga, patienter och personal. Resultaten är odelat positiva. Vad händer i cellen vid taktil massage? Lenita Lindgren och Susanne Rundgren vill hitta en modell som förklarar deras praktiska arbete. foto: jan alfredsson Många patienter har problem med att komma igång med magen p.g.a. läkemedel, den stress som kroppen befinner sig i och att de är orörliga, berättar Susanne Rundgren. Syntes på apparaturen Vi såg att massage hjälpte. Effekterna på övervakningsapparaturen väckte vårt intresse att undersöka vad massagen har för fysiologiska effekter. Hon och Lenita Lindgren gjorde samtidigt studier på både C- och D-nivå och tillsammans med ivaläkare Ola Winsö, hälsoekonom Lars Lindholm och Catrine Jacobsson vid institutionen för omvårdnad sökte de pengar för ytterligare och fördjupande forskning. Det är svårt att bedriva forskning utan pengar utifrån, förklarar Christine Brulin, docent i omvårdnad och huvudsökande. Ansökan handlade också om vilka hälsoekonomiska vinster massagen kan ge, och om man skulle kunna ersätta läkemedel med massage. En fråga som ligger rätt i tiden, med samhällets allt mer ökande läkemedelskostnader. Jag tror att det var kombinationen mellan kliniska försök och hälsoekonomi som gjorde att vi fick pengar från Fas, säger Christine Brulin. Det är också roligt att forskningen sker i samarbete mellan institution och klinik och att det är två sjuksköterskor som genomför den. Susanne Rundgren och Lenita Lindgren tar nu tjänstledigt från sina arbeten på iva för att göra nya kliniska försök och börja samla in data. En spännande tid väntar. Ingen har tagit reda på vad som händer i våra celler vid beröringsmassage. Vi måste ha en förklaringsmodell som går djupare än upplevelser, siffror ger en helt annan tyngd. Och förhoppningsvis kan massage bli lika viktig som läkemedel, säger de. Jan Alfredsson 10
Ny upptäckt ger barnlösa nytt hopp? Cancer i äggstockarna är hans huvudsakliga område, men det är forskningen om de molekylära system som får fart på omogna äggblåsor som banat vägen för honom ända in i vetenskapens finrum tidskriften Science. Bertil Born Fokus för Kui Lius forskning är kvinnors reproduktiva hälsa. Den har två inriktningar: hur man aktiverar sovande äggblåsor och cancer i äggstockarna. Gemensamt för bägge är den molekylära signaleringen, som sker genom enzymet PI3K. Enzymet är en s.k. kinas, som finns inne i cellerna och som aktiveras via receptorer på cellytan. Kinaser lägger en fosfatgrupp till andra molekyler, framför allt till proteiner som har enzymatisk aktivitet. Vanligtvis gör den här fosforyleringen proteinerna aktiva. Signaleringsvägen via PI3K är viktig och normal för alla människokroppens celler. Om den inte fungerar dör cellerna. Det Kui Liu nu har visat är att den är central också för att aktivera äggblåsorna. I äggstockarna hos en nyfödd flicka finns förstadier till alla de folliklar, äggblåsor, som efter puberteten ska mogna till befruktningsbara ägg. De omogna äggblåsorna ligger som i ett sovande tillstånd och mekanismen för hur de aktiveras har tills nu varit ett mysterium. Kui Liu visar nu att det är äggets egen PI3Ksignalväg som aktiverar äggblåsan så att den kan börja växa. För lite eller för mycket Eftersom PI3K styr vilka folliklar som ska växa kan både för låg och för hög aktivitet hos PI3K vara orsak till ofruktsamhet hos kvinnor, säger Kui Liu. Ungefär en procent av alla kvinnor drabbas av Premature ovarian failure, POF, vilket innebär att ägglossning och menstruation upphör innan kvinnan är 40 år. I den nyligen publicerade Science-artikeln har Kui Lius forskargrupp visat att hos möss som saknar den PI3K-associerade PTEN-genen aktiveras alla äggceller i äggstocken på ett tidigt stadium, vilket orsakar POF. Enzymet P13K signalerar till äggcellen att börja växa och Kui Lius forskning visar att det är genen PTEN som styr äggblåsornas mognadstakt. Han hoppas att det ska ge nya behandlingsformer för barnlöshet och bättre metoder för att bevara utrotningshotade djur. Nyligen belönades han med Erik K Fernströms pris för sin upptäckt. Resultaten visar att PI3K bidrar till POF. Det är mycket spännande, och kan leda till nya behandlingsformer för POF, konstaterar Kui Liu. Kunskapen om hur omogna äggfolliklar aktiveras kan komma till praktisk nytta för såväl människor som djur. I båda fallen rör det sig om att ta fram bättre metoder för in vitro-fertilisering. Behandling mot barnlöshet? Vi hoppas att det ska ge oss nya behandlingsformer för barnlöshet men också bättre metoder att kunna bevara utrotningshotade djur. Cancer i äggstockarna orsakas av förändringar i celler på äggstockens yta, epitelceller. Hittills har forskargruppen inte studerat klassiska gener som förknippas med cancer som t.ex. p53. I stället har de riktat in sig på PI3K. Äggstockscancer är väldigt olik andra cancerformer, konstaterar Kui Liu. Vi studerar därför både signalmolekyler och klamydiainfektion som möjliga orsaker till sjukdomen. Arbetet omfattar både prekliniska och kliniska studier. Forskningen skulle inte vara möjlig utan samarbetet med läkarna vid Norrlands universitetssjukhus. Kui Liu samarbetar med patologen Eva Lundin och gynekologerna Ulrika Ottander och Annika Idahl. De har försett honom med och analyserat prover från 230 patienter med cancer i äggstockarna. 23 procent av kvinnorna visade sig ha antikroppar mot klamydiabakterien, Chlamydia trachomatis. Kui Liu är en av två bland medicinska fakultetens ca 500 forskare som fått en nyinrättad fyraårig forskartjänst. Det är en mycket eftertraktad anställning, som bl.a. täcks med externa anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, norrländska Lions cancerforskningsfond och danska Novo Nordisk Foundation. I hans grupp ingår också fem forskarstuderande och en gästforskare. Vi har även kontinuerligt en eller två grundutbildningsstudenter som gör terminslånga projekt hos oss, berättar Kui Liu. 11
Vilka råd gynnar just dig som individ? Docent Paul Franks hoppas kunna hitta analysmetoder som ger professionen nya redskap. De letar genvägar till skräddarsydda råd När Paul W. Franks tar cykeln från Sörfors till jobbet på Umeå universitet gör han det på vetenskaplig grund. Dessutom lär det gå undan eftersom han fram till helt nyligen har tävlat i triathlon. Hans Fällman Bollarna är mikroskopets bild av enskilda fettceller som frigjorts från fettväv. Väl framme vid enheten för medicin studerar britten Franks sambandet mellan livsstil och gener vid typ 2-diabetes förr kallad åldersdiabetes. Med sin bakgrund i både Storbritannien och USA är han en i hög grad internationell forskare och med i flera projekt med bas på båda sidor Atlanten. Medicinska biobanken är en faktor som fört honom till Umeå, en annan är hans fru som kommer från Boden. Vi bor i en vacker trakt som är idealisk för alla former av motion, säger han. Länsinvånarna tycks både friska och hälsointresserade, och är i varje fall otroligt positiva till vår forskning. I USA får man betala folk för att delta, här klarar man sig med liten eller ingen budget för sådant. Det finns människor som kört bil tur och retur Tärnaby två gånger på fyra månader bara för att vara med i en studie. Ärvd risk kan motverkas Man brukar grovt räkna med att 20 40 procent av all diabetes typ 2 har genetisk bakgrund, men det är förstås inget enkelt och statiskt samband. Det är just det invecklade samspelet mellan gener och miljö gene-environment interaction som är Paul Franks forskningsgren. Läget är långtifrån hopplöst ens för den som dras med ärvda riskfaktorer, men det är också så att ingen går helt säker ens med perfekta gener. Människor är i grunden byggda för aktiviteter i 12
Emma Brito, doktorand, arbetar med statistiska genetiska analyser. Gruppen siktar på att identifiera genetiska riskfaktorer som gör att man tidigt kan hitta de barn som sannolikt utvecklar diabetes och hjärtsjukdom senare i livet. Fil. dr. Frida Renström testar motionsstress. Låg s.k. aerobisk fitness ökar risken för diabetes och hjärtsjukdom. Doktorand Anna Söderberg och forskningssköterska Monica Holmgren mäter med en huva hur mycket energi patienten förbrukar i vila. De pumpar in rumsluft och samlar in utandad luft och skillnaden, mätt i syre och koldioxid, ger ett mått på hur mycket energi som förbrukas. Människor med mycket låg förbrukning lider större risk att drabbas av fetma. naturen, inte för TV-soffor och kontorsstolar. Vi kan inte ändra vårt DNA, men vi kan påverka hur det kodar för proteiner, säger han. Det är för övrigt just på det sättet som många läkemedel mot diabetes verkar. Vissa behöver ändra livsstilen mer och på andra sätt än andra. Målet är att skräddarsy råden. Läkaren ska utifrån blodprov och ett enkelt gentest kunna säga mer bestämt vad som gynnar just den individen. Det är inte bra att föreskriva mer motion för en person som inte har nytta av det utan istället borde ändra kosten. Med fel råd ökar risken för att folk tröttnar av att inte se någon förbättrring och därför inte lyssnar nästa gång. Franks bedömer att gentester via blodprov kanske ligger 10 15 år fram i tiden. Han ger inte mycket för de DNA-analyskit som redan säljs via internet med påståendet att man kan läsa fram personliga hälsoråd från resultaten. Det är absolut inget jag vill rekommendera. Det finns inga vetenskapliga bevis och genetiska självtest har inbyggda risker. Att lämna genetisk information är en svår uppgift som bör hanteras av yrkesfolk och inte via nätet. Genetiskt genombrott Inom genetiken har kunskaperna exploderat de senaste åren tack vare en ny s.k. arrayteknik som gör att man snabbt kan analysera massor av gener. På kort tid har forskare över hela världen kunnat identifiera och bekräfta hela nio gener som har samband med diabetes. Franks grupp har bekräftat ett av de senaste fynden, WFS1 i kromosom 4. Man vet nu säkert att det finns fler än tio diabetesanknutna gener, vilket naturligtvis gör sambanden än mer komplicerade. Franks arbetar med två doktorander Emma Brito och Anna Söderberg post doc Frida Renström samt forskningssköterskan Monica Holmgren. Gruppen deltar för tillfället i tre stora internationella studier. En är US Diabetes Prevention Program, DPP, en USA-baserad klinisk prövning av livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes. Huvudarbetet blir klart under 2008. En annan är EPIC Interact ett EU-stött projekt om hur förändrad livsstil påverkar diabetes. Tio centrum runt om i Europa samlar data just nu. I Umeå blev man klar i december först av alla. Franks har bl.a. undersökt hur sanningsenligt folk egentligen svarar på frågor om hur mycket de motionerar. Det har i tidigare studier visat sig vara lite si och så med det. En tredje studie är ett genetikprojekt inom European Youth Heart Study, EYHS, med anslag från UK Medical Research Council. I detta studerar man faktorer på molekylär nivå bakom rubbningar i ämnesomsättning och hjärtkärlsystem hos 3 500 skolbarn i hela Europa. En fjärde studie Swedish Life Gene som leds från Karolinska Institutet är i startgroparna och ska 2010 omfatta totalt en halv miljon svenskar. Paul Franks leder en arbetsgrupp som ska studera gravida kvinnor och deras barn. Hur ska man mäta den fysiska aktiviteten hos dem? Paul Franks har jobbat fem år i Cambridge och gjort sin post doc-period vid det världsledande forskningscentret National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, NIDDK, i Phoenix, Arizona. Jag har haft briljanta forskare omkring mig, säger han. Det finns sådana i Umeå också, men trots allt stöter man aldrig på en nobelpristagare i korridoren och det gäller att klara sig på en lägre anslagsnivå. Å andra sidan har jag tidigare levt i en bubbla utan egentligt ansvar. Att komma hit och få igång en egen forskargrupp har utvecklat mig en hel del och jag har fått gott stöd av enheten för medicin. Med tesked i biobanken Medicinska biobanken var en faktor som drog till Umeå. Franks understryker att den just nu ligger mycket högt i den internationella konkurrensen. Den är utan tvivel en av de bästa enskilda resurserna i världen på mitt forskningsområde, delvis p.g.a. av ert unikt välordnade hälsosystem. Men den måste utvecklas, säger han. Det känns som att stå på ett markområde med stora guldfyndigheter under ytan och få en tesked för att gräva fram dem. Idag finns inget sätt att fullt ut utnyttja den genetiska kunskap som ligger i biobanken. Man måste kunna ta fram DNA ur 10 000-tals prover för automatisk analys och inte behöva vänta i månader för data från kanske 100 prover. Jag hoppas på de investeringar som behövs för detta. I så fall kan Medicinska biobanken bli kronjuvelen i den internationella genetiska forskningen. 13
Ny läkarprofil för glesbygden Alla kan inte bli läkare i Norrlands inland. Hittills har långt ifrån alla velat. Men med högre status åt glesbygdens medicin hoppas landstingen i norr på större trängsel i portgången. Med särskilda ST-block i glesbygdsmedicin sätter landstingen i norr fokus på det som skiljer. Att vara allmänläkare i glesbygd är nämligen inte bara svårt utan alldeles speciellt. Det menar Mats Brännström, tjänstledig chef för närsjukvården i Västerbottens läns landsting. Att få ett ST-block ska kräva en del. Det som är svårt lockar också många. Någon formell specialitet handlar det inte om. Men på sikt vill norrlandstingen att alla läkare vid sjukstugorna ska ha samma utbildningsprofil. I Västerbotten har landstinget avsatt en halv miljon till en särskild studierektor för ST-gruppen och en speciell kurs i ämnet. Vi tror på idén. En längre och bättre utbildning ska ge bättre doktorer och högre lön. Det är roligare för landstingen att betala till dem som är specialister i stället för till läkare som inte alls har den bakgrund som krävs. Dåligt med kunskap Mats Brännström är själv internmedicinare, och det var först för några år sedan han fick kläm på vad man egentligen gör på en sjukstuga. Och blev förvånad över både sin egen okunskap och sjukstugornas förhållningssätt. Ord som glesbygd, sjukstuga och inlandet är på något sätt kopplade till problem. Inställningen sätter också ram för innehållet, menar Mats Brännström. Akutinsats vid Storumans sjukstuga. En inbjudan till en konferens i Norge kring rural medicine med deltagare från Norge, Skottland, Island, Canada, USA, Australien m.fl. gav insikt om att det i stället handlade om ett särskilt kunskapsområde. Dåligt med samarbete Glesbygdsmedicin i finns i alla län i norra regionen, men kontakten oss emellan är sporadisk. Vi träffas om apparater och specialiteter som rör exklusiva tillstånd för få patienter, men samarbetar inte om detta som rör så många fler. Sverige är ett rikt, väl organiserat land med glesbygdsmedicin i världsklass. Det är ett unikt område med utvecklingspotential, där lösningarna är intressanta också för andra områden. Så vad är problemet? frågar sig Mats Brännström. Vi har en infrastruktur med telemedicin och en god digital kommunikation värd namnet. Vi har sjunet och bredband. Självklart borde vi vara med och visa vår specialitet och framför allt borde vi ha det som profilområde. Mats Brännström kontaktade andra primärvårdschefer i regionen. Alla tyckte det lät spännande att vara med om att utveckla ett profilområde för norra Sverige. Tillsammans enades de om att skapa en ny läkarprofil. Första punkterna är att identifiera området, prata om det och höja statusen för det. Vi var överens om att den som ska jobba här måste kunna mer än en vanlig distriktsläkare. Man ska klara akuta fall, olyckor, hjärtinfarkter m.m. och vara doktor för inneliggande patienter. Det kräver ökade kunskaper om palliativ vård och rehabiliteringsmedicin. Men det handlar också om att forska och utveckla verksamheten, om sjukstugans arbete, om sjukhus i förhållande till sjukstugor, om utbildningsfrågor i glesbygd och om digital teknik. Skellefteå lasarett erbjuder t.ex. en hälsocentral i varje norrlandsting ultraljud på distans ett område som skulle kunna utgöra ett EUprojekt. Det finns också en glesbygdsmedicinsk intresseförening som är mycket positiv till tanken och med i diskussionerna om hur utbildningen ska se ut. Diskussionen fortsätter vid norrlandstingens vårmöte, säger Mats Brännström. Infektions Bernt Eric Uhlin och Anders Sjöstedt, ledare för det nystartade Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, är inte de stora åthävornas män. Men de andas tillförsikt. Ett stort anslag från Vetenskapsrådet gör att de nu kan rekrytera disputerade forskningsledare till Umeå. Bertil Born 14