2 PLÅT12
5 ÅR MED PLÅTFASADEN I FOKUS»FRAMTIDENS PLÅT- FASADER RENAR LUFT«Första året som PLÅT-evenemanget ägde rum pratade vi om»finplåt«och»fulplåt«, fascinerades av Dominique Perraults metallnät och MVRDVs underbara galenskaper, liksom den svenska uppfinningen 3-dimensionell rullformningsteknik för plåt med krökta former. Året därpå stiftade vi bekantskap med William Zahner som tog oss med in i sin spektakulära värld av plåtfasader, sitt»plåtlaboratorium«vilket anlitas flitigt av Frank Gehry. Som kontrast till detta fick vi också lyssna till Kengo Kumas lågmälda förhållningssätt till plåten liksom hans fokus på närproducerat material. Tredje året fick nya Pritzkerprisvinnarna SANAA oss att öppna ögonen för hur lätt och totalt transparent plåt kan vara och Bruce Nichol, en av ingenjörerna bakom SANAAs New Museum Of Contemporary Art i NY, förklarade mer om arbetet bakom fasaderna. Det här året fick vi även ta del av fyra svenska projekt med plåtfasader. Och så förra året, då stod hållbara och föränderliga fasader i rampljuset. Caroline Bos från UNStudio visade upp levande fasader som påverkas av dygnsrytm och väderlek. Coop Himmelb(l)aus Karolin Schmidbaur berättade om hur tekniken i kombination med naturresurser och plåtmaterialens egenskaper kan skapa både energieffektiv och spektakulär arkitektur. På miljötemat pratade också korrosionsprofessor Inger Odnevall Wallinder och chockade många när hon visade på forskningsresultat och fakta kring ofarliga avrinningar från koppar- och zinkbeklädda byggnader. Till detta fick vi också fem nordiska, inspirerande plåtfasader och tak presenterade. På bara dessa fem år, har mycket förändrats i vårt sätt att prata om och arbeta med plåtfasader. Engagerade och kunniga arkitekter som ställer krav och vågar utmana plåtbranschen, är en viktig utvecklingsfaktor. Det gör också att PLÅT är ett evenemang som växer, på alla håll. Vi fortsätter därför att fördjupa oss i plåtfasadernas framtid som bland annat kommunikationsplattform och energikälla. Eller vad sägs om att framtidens plåtfasader renar luft och vill ha närkontakt? Varmt välkommen till PLÅT12! ÅSA RAGNARSSON FAR FROM STANDARD PRODUCENT FÖR PLÅT12 VI SES PÅ MALMÖ HÖGSKOLA DEN 2 FEBRUARI 2012. PLÅT12 3
SID 8 SID 30 SID 22 INNEHÅLL 7 8 10 12 18 20 22 28 PROGRAM PLÅT12 MÖTESPLATS I MÄSSING Domkyrkoforum i Lund. STATIONSPORTAL MED FRAMTIDSAMBITIONER Hållplats Sunderbyn mellan Luleå och Boden. GREGORY ROMINE, AXIS FACADES Gregory är en av världens främsta fasadkonsulter med kunder som Hadid, Koolhaas och Nouvel. Han besitter en enastående fasadpalett med metaller i huvudrollen och laborerar med framtidens fasadlösningar där nanoteknologi och parametrisk programvara skapar helt nya förutsättningar. ETT MED NATUREN Privatvillan Tumle i Torslanda. DET LILLA I DET STORA Absalonskolan i danska Holbæk. ROBERT GREENWOOD, SNØHETTA Memorial Museum på Ground Zero i New York och Kung Abdulaziz center för kunskap och kultur i Saudi Arabien, är två av de senare och mest märkvärdiga byggnaderna från den norska drömfabriken. I Snøhettas händer blir plåtfasaden en naturupplevelse. KULTURELLT ÖKENMONUMENT Kung Abdulaziz center för kunskap och kultur i Dhahran, Saudi Arabien. 30 32 33 34 42 45 46 SAKRALT I PLÅT Till de heligaste byggnaderna tar man det finaste man har plåt! VAD EN ARKITEKT BÖR VETA OM KORROSION Korrosionsprofessor Inger Odnevall Wallinder betonar vikten av att känna till materialens korrosionsförlopp och har belägg för påståendet att koppar och zink på byggnader är miljövänligt. MILJÖFAKTA OM PLÅTMATERIALEN Branschen har stort fokus på återvinning av både energi och material. PLÅT 5 ÅR! Kengo Kuma, Caroline Bos (UNStudio), Jacob van Rijs (MVRDV) och Ryue Nischizawa (SANAA) är några av de stjärnarkitekter som har gästat PLÅTseminariet. De har även haft inspirerande sällskap av materialexperter, uppfinnare och metallkreatörer. Så här var PLÅT de fyra första åren. INFÄSTNINGAR Så liten men ack så viktig. Ta hjälp av arkitektens checklista för skruv. 4 FRÅGOR TILL MARK För femte året i rad modererar Mark Isitt PLÅT-seminariet. Här avslöjar han sina personliga favoritögonblick genom åren och världens, just nu, mest fascinerande plåtfasad. ARRANGÖRER PLÅT12 arrangeras av Plåtforum, ett samarbete mellan några av plåtbranschens ledande företag. 4 PLÅT12
SID 12 PLÅT12 5
6 PLÅT12
PROGRAM TORSDAGEN DEN 2 FEBRUARI 2012 12.30 DÖRRARNA ÖPPNAS MINGEL, KAFFE OCH KAKA/ MACKA. 13.00 REGISTRERINGEN AVSLUTAS 13.15 INLEDNING AV MODERATOR MARK ISITT 13.30 KOPPAR: MÖTESPLATS I MÄSSING CARMEN IZQUIERDO OM LUNDS NYA DOMKYRKOFORUM. 13.45 TITANZINK: STATIONSPORTAL MED FRAMTIDSAMBITIONER MATS JAKOBSSON, MAF ARKITEKTER, OM HÅLLPLATS SUNDERBYN. 14.00 GREGORY ROMINE, AXIS FACADES I FÖRELÄSNING OCH INTERVJU, DELAR HAN MED SIG AV EN ENASTÅENDE FASADPALETT MED METALLER I HUVUDROLLEN. HAN VISAR FRAMTIDENS FASADLÖSNINGAR DÄR NANO- TEKNOLOGI OCH PARAMETRISK PROGRAMVARA SKAPAR HELT NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRKLARAR VARFÖR FASADEN PÅ KOREANSKA PAVILJONGEN 2010 ÄR SÅ VIKTIG. 15.00 PAUS KAFFE OCH KAKA SAMT MINGEL I MONTERUTSTÄLLNINGEN. 15.30 STÅLPLÅT: ETT MED NATUREN JOHANNES NORLANDER OM PRIVATVILLAN TUMLE I TORSLANDA. 15.45 ALUMINIUM: NÄR DET LILLA SKAPAR DET STORA JAKOB MADSEN, HOLSCHER ARKITEKTER, OM ABSALONSKOLAN I DANSKA HOLBÆK. 16.00 METALLER, MILJÖ OCH MYTER KORROSIONSPROFESSOR INGER ODNEVALL WALLINDER PRESENTERAR DEN SENASTE FORSKNINGEN KRING METALLER OCH MILJÖ, SAMT AVLIVAR EN OCH ANNAN MYT. 16.30 ÅRETS PLÅTSLAGARE 2012 VI HYLLAR HANTVERKET GENOM ATT LÅTA STIFTELSEN PLÅTSLAGARYRKETS FOND DELA UT PRIS TILL»ÅRETS PLÅTSLAGARE«. 16.45 PLÅTPRISET 2012 FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD DELAR PLÅT- SEMINARIET UT EN HEDERSUTMÄRKELSE TILL DEN SVENSKA ARKITEKTBYRÅ SOM UNDER ÅRET VISAT UPP ETT PROJEKT DÄR PLÅTFASADENS MÖJLIGHETER HAR TILLVARATAGITS OCH MAXIMERATS UTIFRÅN ASPEKTERNA FORM, FUNKTION, INNOVATION OCH MILJÖ. 17.00 PAUS MIDDAGSBUFFÉ OCH MINGEL I MONTERUTSTÄLLNINGEN. 18.00 ROBERT GREENWOOD, SNØHETTA FÖRELÄSER OCH INTERVJUAS OM NÅGRA AV SNØHETTAS MEST AKTUELLA OCH UPPSEENDEVÄCKANDE BYGGNADER, EXEMPELVIS MEMORIAL MUSEUM PÅ GROUND ZERO I NEW YORK OCH KUNG ABDULAZIZ CENTER FÖR KUNSKAP OCH KULTUR I SAUDIARABIEN. HAN GLÄNTAR OCKSÅ PÅ DÖRREN TILL DEN MAGISKA NORSKA NATUREN OCH PRATAR OM VIKTEN AV EN BYGGNADS SOCIALA STRUKTUR OCH DESS ALLT VIKTIGARE INTERAKTIONSMÖJLIGHETER 19.00 MARK ISITT SUMMERAR DAGEN PROGRAMMET FINNS ÄVEN PÅ WWW.PLAT12.SE. PLÅT12 7
FOTO: KASPER DUDZIK KOPPAR NYA, MÄSSINGSSKIMRANDE Domkyrkoforum i Lund, är en mötesplats med stort M. Det är byggt för möten mellan människa och Gud, kyrka och allmänhet och människor emellan. Men kanske finns det allra mest raffinerade mötet mellan dåtid, nutid och framtid. Själva Domkyrkans historia går tillbaka till år 1145 och även före den tiden har olika kyrkobyggnader funnits på platsen. Dessa svunna tider är tydliga i själva Domkyrkans arkitektur och förstärks ytterligare i kontrasten med Domkyrkoforums moderna linjer. Nutiden speglas bland annat av de sms:ade texter som har tryckts på glaspartierna och framtiden kan ses i byggnadens uppseendeväckande»kikare«, ett fönster som lyckats med konststycket att förnya Lunds stadsbild. Fönstret är dessutom riktat mot kyrktornen och oavsett om du är innanför eller utanför kan du se tornen återspeglas i glaset. Kravet på fasaden var att materialet skulle vara homogent och åldras vackert mot brunt för att möta Domkyrkans sandstensfasad. Domkyrkoforums skimrande mässingsfasad ger nu ett futuristiskt intryck samtidigt som det i sin glans slår an en sakral ton. Det tjusiga med materialvalet är också att mässing är ett föränderligt material och om fem år kommer fasaden att vara lika mörk som Domkyrkan. Domkyrkan har varit en populär mötesplats i regionen sedan niohundra år tillbaka, och det största syftet med om och tillbyggnaden var att ge de 700 000 årliga besökarna ett bättre möte med katedralen. Första advent 2011 invigde biskop Antje Jackelén nya Domkyrkoforum i Lund och kallade tacksamt utbyggnaden för»domkyrkans utvidgade öppna famn«. 8 PLÅT12 KOPPAR MÖTESPLATS I MÄSSING NAMN Carmen Izquierdo PROJEKT Domkyrkoforum i Lund. Klart 2011. ARKITEKTBYRÅ Carmen Izquierdo Arkitektkontor VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED DOMKYRKOFORUM? Byggnadens gestalt, en enkel men karaktärsfull volym, vars linjer spelar med omgivande byggnaders genom vinklar och lutningar för att inlemmas naturligt i stadsbilden. Efter att ha»skulpterat«volymen med tredimensionella modeller under gestaltningsprocessen, kunde vi se många av kvalitéerna. Men när man nu vandrar runt byggnaden blir man hela tiden överraskad av nya vyer och reflektioner som berikar byggnaden. VARFÖR VALDE DU MÄSSING SOM FASADMATERIAL? Fasadmaterialet tar upp materialkaraktären hos Domkyrkans plåttak av bly, likväl som färgtonen hos omgivande byggnader av tegel och sten. Mässing är ett naturmaterial som ger en rik och levande yta och åldras vackert med en naturlig och levande patina. Det ska bli fint att se hur byggnadens fasader kommer att åldras in i stadsbilden, från en skimrande guldton till en ärgat dämpad bronston. VARIFRÅN FICK DU INSPIRATION TILL FASADEN? Svårt att säga. Jag har under åren rest och besökt mycket bra arkitektur och inspirerats av den. Men det klickade när jag fick några prover av kopparplåt på en fasadmässa. Det utmanade mig att lära mig om materialet.
»DET KLICKADE NÄR JAG FICK NÅGRA PROVER AV KOPPARPLÅT«FOTO: KASPER DUDZIK KOPPAR PLÅT12 9
»NÄST EFTER RENT LÄDER TYCKER JAG ATT FÖRPATINERAD ZINK GÖR MEST SKÄL FÖR EPITETET HUD.«10 PLÅT12 TITANZINK
TITANZINK STAMBANANS HÅLLPLATS och övergång vid Sunderbyns sjukhus (mellan Luleå och Boden) var från början ett stopp. Sedan blev den en plattform som blev en station och som nu kan betecknas som en viktig och modern mötesportal för norra Norrlands tågtrafik. Stolt reser sig den mörkgrå byggnaden över järnvägsspåren. Den påkallar uppmärksamhet och med sin portalliknande arkitektur uppmanar den till ett stopp eller ett möte värt att stanna upp för. Byggnaden kan även liknas vid två händer eller portallejon som både bär och vaktar bron. Sunderbyns sjukhus ligger inom blickfång från stationen, vilket dessutom ger byggnaden ett uppdrag som förport till sjukhuset. Fasaden är enhetligt klädd med glaspartier och Rheinzink, vilket ger ett stabilt och tåligt uttryck. Rheinzinken stödjer också det organiska utseendet, tack vare att materialet kunde kläs på både tak och fasad. Uppdragets tydliga och funktionella krav var att nya hållplatsen skulle hantera en ökad kapacitet. Detta är en hårt trafikerad sträcka av Stambanan genom övre Norrland och Malmbanan, där malmtågen, stålpendeln och persontrafik konkurrerar om utrymmet. Nyligen började även Norrtåg trafikera sträckan Umeå Luleå Kiruna med nya tåg. Stationen är nu allt annat än anspråkslös. Kapacitet, arkitektur och material har anpassats för framtidens möten och kommunikationer. STATIONSPORTAL MED FRAMTIDSAMBITIONER NAMN Mats Jakobsson PROJEKT Hållplats Sunderbyn. Klart 2011. ARKITEKTBYRÅ MAF Arkitekter VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED HÅLLPLATS SUNDERBYN? Att vi lyckades hålla ihop projektet från skiss till färdig byggnad utan att behöva kursändra varken på grund av tekniska, funktionella eller ekonomiska skäl. Jag vill tro att det berodde på en stark idé som var lätt att förstå och värd att anstränga sig för. Arbetet med tekniker och beställare blev verkligen ett samspel. VARFÖR VALDE DU RHEINZINK SOM FASADMATERIAL? Byggnadens utformning kräver ett fasadmaterial som fungerar både som tak och väggbeklädnad. Jag ville ge de organiska, nästan djuriska, formerna en taktil känsla. Näst efter rent läder tycker jag att förpatinerad zink gör mest skäl för epitetet hud. VARIFRÅN FICK DU INSPIRATION TILL BYGGNADEN/FASADEN Byggnaden ligger på gränsen till Luleå och utgör stadsporten. Den är dessutom porten till Sunderby sjukhus. Hit kommer människor för att få vård och träffa anhöriga. Hela byggnaden är därför värdigt utformad som ett portalmotiv där de två byggnaderna på ömse sidor om spåret kan liknas vid portallejon eller kanske snarare portalbjörnar. De svepande linjerna stämmer dessutom med den dynamik och kraft med vilken malmtågen (som inte stannar)sveper förbi. TITANZINK PLÅT12 11
12 PLÅT12 AXIS RENAISSANCE TOWER, ISTANBUL TURKEY ARKITEKT: FX FOWLE ARCHITECTS, NEW YORK USA.
ROMINE GREGORY AXIS FACADES GREGORY ROMINE VILL ATT FASADEN SKA UPPMANA FÖRBI- PASSERANDE TILL NÄRKONTAKT, MEN OCKSÅ VARA HÅLLBAR OCH TA ANSVAR FÖR SIN OMGIVNING. DET UPPNÅS MED NANO- TEKNOLOGI, EXPERIMENTERANDE MED KOMPOSITER OCH NYA TILLVERKNINGSPROCESSER, INSPIRERADE AV HELT ANDRA BRANSCHER. MED AXIS ÄR PLÅTFASADEN REDAN I FRAMTIDEN. GREGORY ROMINE ÄR VD, grundare och delägare i Axis Facades. Företaget startades 1997 och har sedan dess arbetat enligt visionen att balansera och foga samman de kreativa och tekniska processerna kring fasader. Greg har personligen över trettio års erfarenhet av allt från fasaddesign till tillverkning, konstruktion, upphandling och konsultation. Hans stora passion för produktdesign tillsammans med känsla och förståelse för olika material, liksom erfarenheter av teknikimplementering i fasader, gör att arkitekter och byråer AXIS PLÅT12 13
OVAN: WELLINGTON MEWS, MUMBAI INDIA. ARKITEKT: JOHN PORTMAN & ASSOCIATES, ATLANTA, GEORGIA USA. TILL HÖGER: 2010 WORLD EXPO KOREAN PAVILION, SHANGHAI CHINA. ARKITEKT: MASS STUDIES, SEOUL KOREA. som Zaha Hadid, Jean Nouvel, Rem Koolhaas och Mass Studies gärna tar hjälp av hans expertis. Gregs devis är att ingenting kan ersätta»hands on«, praktiska erfarenheter när det gäller fasader. Det är dessa erfarenheter som har gett honom det pragmatiska tillvägagångssätt han alltid förespråkar i sitt arbete, oavsett byggnad och material. Det gör också att han gärna utmanar sin tekniska personal att tänka bortom normerna och komma med innovativa lösningar som stöder beställarens vision för projektet. På Axis är man extra stolta över sin skicklighet i att anamma teknik och processer från andra branscher och anpassa dessa till arkitektoniska fasader. Erfarenheterna baseras i stort på arbete i produktionsanläggningar runt om i världen. Man jobbar också mycket med klimatanalyser och solstudier liksom kompositer, exempelvis kolstål och porslin, samt organiskt material för att få fram hållbara fasadlösningar. Man går till och med så långt att fasaderna ska kunna rena luften. Stål, koppar, titan, aluminium, zink, brons, nickel, järn och rostfritt stål, oavsett metall så har Greg och hans medarbetare hittat spännande och innovativa behandlingsprocesser och på så vis skapat intressanta och unika fasadlösningar. De vet hur metallerna ska hanteras för att ge önskad reaktion och struktur samt på bästa sätt samverka med ljus, rymd och dimension. Greg arbetar med uppfinningsrika arkitekter världen över och har varit fasadpionjär, speciellt angående estetiska fasadelement, inom de snabbt växande marknaderna i Indien, Kina, Sydkorea, Turkiet, Östeuropa och Mellanöstern. För närvarande pågår nittiotalet projekt i Amerika, Europa, Asien och Afrika. Det handlar om allt från museer till extrema skyskrapor. Några uppmärksammade fasader är den gjutna bronsfasaden på»mueseum of American Folk art«i New York, den prefabricerade sträckmetallfasaden på UNIQLO Flagship store i Shanghai, krökta aluminiumbeklädnaden av Wellington Mews i Mumbai och Renaissance Tower i Turkiet där glasfasaden försetts med oregelbundet skuggspel tack vare utskjutande metalldukar. 14 PLÅT12 AXIS
SLR TOWNHOUSE, NEW YORK NY USA. ARKITEKT: MATTHEW BAIRD & ASSOCIATES, NEW YORK. AXIS PLÅT12 15
DONGDAEMUN DESIGN PARK & PLAZA, SEOUL KOREA. ARKITEKT: ZAHA HADID ARCHITECTS, LONDON. VILKA ÄR DE TRE VIKTIGASTE TRENDERNA DU KAN SE IDAG AN- GÅENDE FRAMTIDENS FASADER? 1. Parametrisk programvara och nya tillverkningsprocesser som leder till mer komplexa och texturerade ytor. 2. Nanoteknologi som tillåter fasader att hålla sig rena och i vissa fall även rena luften. 3. Användandet av spända metallelement på fasader, som solskydd och för arkitektoniska förbättringar. 16 PLÅT12 AXIS OVAN: EXPO HOTEL, SHANGHAI CHINA. ARKITEKT: JOHN PORTMAN & ASSOCIATES, ATLANTA, GEORGIA USA. UNDER: UNIQLO FLAGSHIP STORE, SHANGHAI CHINA. ARKITEKT: BOHLIN CYWINSKI JACKSON, SEATTLE, WASHINGTON USA. VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE BYGGNADSTYPOLOGIN FÖR DE FASADER SOM AXIS ARBETAR MED? De flesta i branschen skulle nog säga att monolitiska landmärken i storstadsområden är viktigast, men vi tycker annorlunda. Vi vill att människor ska kunna röra vid byggnaden eller åtminstone vara nära nog för att fasadens uttryck och yta ska få en inverkan på fotgängare och förar. Byggnader som passar perfekt är vanligtvis kulturella eller institutionella byggnader, mindre men viktiga byggnader där fasaden blir identifierbar och kan anammas av stadens invånare eller besökare.
AXIS PLÅT12 17 MUSEUM OF AMERICAN FOLK ART, NEW YORK. ARKITEKT: TOD WILLIAMS BILLIE TSIEN & ASSOCIATES, NEW YORK.
»VI VILLE GE HUSET EN VISS KÄRVHET, EN REFERENS TILL GÖTEBORGS HAMNKARAKTÄR«18 PLÅT12 STÅLPLÅT
FOTO: RASMUS NORLANDER ETT MED NATUREN STÅLPLÅT VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED TUMLE? Jag tycker helheten föll på plats väl, mycket tack vare en kund med stort engagemang och stark vilja. SVART PLÅTFASAD PÅ EN VILLA ÄR INTE HELT KONVENTIONELLT. VAD VAR KUNDENS FÖRSTA REAKTION? Det låg i linje med deras visioner, så det togs emot väl. VARFÖR VALDE DU SVART KOR- RUGERAD STÅLPLÅT SOM FASAD? Vi ville ge huset en viss kärvhet, en referens till Göteborgs hamnkaraktär, något som reflekterar husets utsatta läge mot Kattegatt. Den svarta kulören förstärker husets grafiska karaktär i landskapet. DISKRET OCH UPPSEENDEVÄCKANDE i samma andetag. Tumle är inget mindre än en svensk privat villa där fasaden har klätts med svart korrugerad stålplåt. Det är ett minimalistiskt plåtfort placerat på en kuperad höjd med magnifik utsikt över hav, kobbar och tornen på Öckerö kyrka. Tack vare stora fönsterytor öppnas huset upp, både genom att släppa in dagsljus och släppa ut ljus från den genomgående vita inredningen. Fönsterpartierna ger närkontakt med omgivningen och det berg i dager som löper ända in till fasaden. Det är också naturen som har fått sätta prägeln på hela uppenbarelsen. Fasaderna följer topografin nära marken och trots att byggnaden till formen är en oregelbunden sexsidig polygon, är allt exakt och sparsmakat. Med hjälp av de invändiga stuprören har fasaden behållits enkel och helt»ren«. Familjen beställde ett hus som speglar deras samtid och sätt att leva, ett hus med karaktär. Tumle har därför en total yta om 167 kvadratmeter med fokus på ytor för gemenskap. Luftigt, funktionellt, ljust och måttanpassat är ledorden. All platssnickrad inredning är ritad speciellt för huset. Det gäller kök, garderober, kamin och ståltrappor liksom vardagsrummets stora väggfasta bokhylla. NAMN Johannes Norlander PROJEKT Tumle, privatvilla i Torslanda. Klart 2010. ARKITEKTBYRÅ Johannes Norlander Arkitektur AB STÅLPLÅT PLÅT12 19
FOTO: HOLSCHER ARKITEKTER ALUMINIUM ABSALONSKOLAN är tre skolor i en med ett låg-, mellan- och högstadium. Varje stadium har sin egen byggnad med egen ingång, café, klassrum och sociala utrymmen, men är ändå anslutna till de andra stadierna via en stor foajé med gemensamma faciliteter och administration. Skolan är ett fint exempel på hur det är möjligt för barn i åldrarna 6-16 att ha en gemensam skola och tar vara på de ekonomiska fördelarna med att dela utrustning och bibliotek. Men samtidigt som gemenskapen står i centrum är mångfald, ansvar och engagemang andra viktiga hörnstenar. Eleverna är därför indelade i både så kallade storklasser liksom i mindre»hemklasser«. Arkitekturen valdes bland annat på grundval av dess rumsliga tolkning av undervisningspedagogiken liksom dess unika placering i det öppna och mjukt kuperade landskapet. Kombinationen av små enheter i en stor, individuellt och homogent, är en genomgående tanke i hela arkitekturen, inklusive fasaden. Miljoner små självständiga hål bildar ett enhetligt och snyggt mönster i den tunna aluminiumplåten som genomgående klär byggnadens fasader. Från skolans sida ville man ha en fasad med en unik och egen karaktär, hög kvalitet och lång livslängd. Valet föll på aluminium eftersom det signalerar kvalitet och borgar för en fasad med ett långt liv. Plåtens möjligheter har utnyttjats väl genom perforeringen men också med rundade hörn, olika färgtoner och patinering. 20 PLÅT12 ALUMINIUM DET LILLA I DET STORA NAMN Jakob Madsen PROJEKT Absalonskolan, Holbæk, Danmark. Klart 2005. ARKITEKTBYRÅ Holscher Arkitekter VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED ABSALONSKOLAN? Att vi har lyckats skapa en bra lärandemiljö för daglig användning av skolan och att en av våra huvudsakliga idéer om att få dela upp den relativt stora skolan till mindre och mer lokala enheter, fungerar mycket väl. Är också nöjd med den natursköna förankringen av skolan där olika nivåer skapar direkt anknytning till uteplatserna. Det har stor kvalitativ inverkan på barnens vardag. VARFÖR VALDE DU PERFORERAD ALUMINIUM TILL FASADEN? Materialet hade den precision och de bearbetningsegenskaper som vi ville uttrycka, både i de enskilda volymerna och i deras relationer till varandra. Aluminiumplattorna har också fördelen att de kan kontrolleras, de återspeglar himlen och det omgivande ljuset, vilket bidrar till att ge en livfull fasad som ändrar uttryck under dagen. Dessutom var naturaluminium prisvärt och robust. VARIFRÅN FICK DU INSPIRATION TILL FASADEN? Vi hade inte någon direkt inspirationskälla till skolan. Vi granskade och diskuterade kring en mängd olika material och valde aluminium eftersom det uppfyllde alla våra kriterier.
FOTO: HOLSCHER ARKITEKTER ALUMINIUM PLÅT12 21
SNØHETTA ROBERT GREENWOOD ETT AV VÄRLDENS HETASTE ARKITEKTKONTOR HAR NAMN EFTER NORGES HÖGSTA BERG, VILKET SÄGS NÅ NÄSTAN ÄNDA UPP TILL GUDARNAS VALHALLA. DET VERKAR INTE BÄTTRE ÄN ATT SNØHETTA FAKTISKT HAR NÄRA KONTAKT MED GUDARNA. PRESTIGEFYLLDA UPPDRAG OCH UTMÄR- KELSER FÖLJER PÅ VARANDRA OCH DE IMPONERAR MED SINA SOCIALA BYGGNADER OCH KONSTEN ATT BLI ETT MED OMGIVNINGARNA. VILDRENSPAVILJONGEN I NORSKA HJERKINN I UTKANTEN AV DOVREFJELL NATIONAL PARK. FOTO: KETIL JACOBSEN 22 PLÅT12 SNØHETTA
»HAMAR TOWN HALL«I NORSKA HAMAR. SNØHETTA PLÅT12 23
ARKITEKTUR HANDLAR OM DIALOG OCH SAMARBETEN TVÅ AV SNØHETTAS senaste utmärkelser är»den mest innovativa arkitektbyrån i världen 2011«, och»det 35:e mest innovativa företaget alla kategorier«enligt den amerikanska affärstidningen Fast Company. Vad är då hemligheten? Alla pratar om magin med arkitektur i samklang med naturen och sociala strukturer, hur människor rör sig, lever i och använder byggnaderna. Snøhetta själva betonar gärna vad de kallar byggnadernas sociala medvetenhet och återkommer ofta till just den norska naturen som inspirationskälla. Oavsett om byggnadens placering erbjuder norska fjäll, öken eller storstadsdjungel, kan de konsten att på ett nästan djuriskt sätt kamouflera sin arkitektur. Byggnaderna smälter in i lanskapet och bjuder in naturen. Två lysande exempel på fenomenet är det 1350 m 2 stora Petter Dass Museum i Alstahaug, vilket har integrerats i berget samt öppnar upp sig i ett överhäng mot sjön och skapar en stämningsfull»gå på vattnet känsla«. En mindre ytterlighet är det 90 m 2 lilla norska vildrenscentret i Hjerkinn. Här kan besökare sitta ute eller inne i värmen, lite som uppkrupna i en trädstam och njuta av en enastående panoramavy över fjällandskapet. Paviljongen är där, men ändå inte. Att lyckas med landskapsintegrationen betyder dock inte att byggnaderna inte kan vara spektakulära och monumentala. Oslos operahus, är allt annat än försiktigt med sin marmorvita fasad och isbergsliknande arkitektur, liksom det nya biblioteket i Alexandria, vilket påminner om en jättelik solskiva eller diskus halvt nerborrad i sanden och Kung Abdulaziz center för kunskap OPERAHUSET I OSLO. FOTO: ERIK BERG 24 PLÅT12 SNØHETTA
PETER DASS MUSEUM I ALSTAHAUG, NORGE. SNØHETTA PLÅT12 25
MEMORIAL MUSEUM, GROUND ZERO, NEW YORK BILDER: SNØHETTA/MIR 26 PLÅT12 SNØHETTA
och kultur för tankarna till ett övernaturligt, silverskimrande Stonehenge. Andra centrala frågor i Snøhettas skapande är hur folk i framtiden kommer att reagera på byggnaden och hur människor kan interagera med den. Robert Greenwood menar att arkitektur handlar om dialog och samarbeten mellan människor. Han betonar också att människor påverkas av sitt förhållningssätt till dagens medier och vill vara interaktiva även med byggnader. Det äkta engagemanget, samspelsvisionerna och respekten för ändamålet och platsen är troligtvis bidragande faktorer till att Snøhetta vinner så många tävlingar, det vill säga hela 25 stycken fram till och med 2007. Däribland finns Operahuset i Olso, Memorial Museum på Ground Zero i New York, King Abdulaziz center för kunskap och kultur i Saudi Arabien och nya biblioteket i Alexandria i Egypten. Det sistnämnda uppdraget vann byrån i en tävling 1989, vilket också bidrog till Snøhettas internationella genombrott, dessutom samma år som byrån såg dagens ljus. Nu har Snøhetta sammanlagt 80 medarbetare, med kontor i Oslo och New York. Craig Dykers och Kjetil Trædal Thorsen är grundarna som tillsammans med fyra partners leder företaget. Robert Greenwood är en av de framstående delägarna som alltid är djupt involverad i kontorets designåtaganden. Han är också ofta huvudarkitekt vid stora internationella projekt liksom för många av Snøhettas vinnande bidrag. SNØHETTA PLÅT12 27
KUNG ABDULAZIZ CENTER FÖR KUNSKAP OCH KULTUR ROSTFRITT I SAUDIARABISKA DHAHRAN ligger en märklig Stonehengeliknande byggnad. De stenformade volymerna får historiens vingslag att göra sig påminda, medan de rostfria rören, som vridits och svepts runt byggnadens olika delar, snarare känns som science fiction. Metallhuden fungerar som ett passivt solskydd och för att hålla funktionen intakt har fasaden även försetts med rengörande städrobotar. Kung Abdulaziz center för kunskap och kultur är ett nytt kulturellt landmärke för hela regionen, till och med globalt sett. Det omfattar 45 000 m 2 kulturella resurser med bland annat auditorium, bio, utställningshall, bibliotek med 300 000 böcker samt arkiv. Upprinnelsen till centret är företaget Saudi Aramco Oils vilja att främja sociala framsteg och intellektuella prestationer inom kungariket. Kulturen lyfts fram som en förutsättning för att vi ska kunna ta oss vidare in i framtiden. Idén om kulturens vikt sträcker sig både bakåt i tiden, söker efter de historiska rötterna och når in i framtiden för nya möjligheter. Denna teoretiska gång och linje som förbinder det förflutna och framtiden, har mycket smakfullt bäddats in i arkitekturen. Byggnaden är stabilt nergrävd i det urgamla berget samt sträcker sig 90 meter upp mot himlen och framtiden. Begreppet»kulturella allianser«är kärnan i byggnadens rumsliga organisation och alla delarna är beroende av varandra. Inget enskilt objekt kan tas bort utan att allt kollapsar. 28 PLÅT12 ROSTFRITT BILD: SNØHETTA /MIR
BILDER: SNØHETTA/MIR ROSTFRITT PLÅT12 29
SAKRALT I PLÅT KYRKA, SYNAGOGA ELLER MOSKÉ SPELAR INGEN ROLL, INTE HELLER ORT ELLER VÄRLDSDEL. SAKRALA BYGGNADER SMYCKAS GÄRNA MED METALLER FÖR DESS STYRKA, SKIMMER OCH ENKELHET. SYKES CHAPEL DAWN TAMPA, FLORIDA, USA. ARKITEKT: TVSDESIGN, ATLANTA. FOTO: RHEINZINK CHURCH OF SANTA MONICA MADRID, SPANIEN. ARKITEKT: VINCES OCH RAMOS. FOTO: WOJTEK GURAK 30 PLÅT12 STEEL MOSQUE, MASJID TUANKU ZAINAL ABIDINPUTRAJAYA, MALAYSIA. JEWISH CENTER MÜNCHEN, TYSKLAND. ARKITEKTER: RENA WANDEL-HOEFER OCH WOLFGANG LORCH. FOTO: AURUBIS
MARCHMONT ST GILES PARISH CHURCH, EDINBURGH, STORBRITANNIEN ARKITEKT: LDN ARCHITECTS. FOTO: COPPER ARCHITECTURE FORUM MAGAZINE UDLAND CHURCH, HAUGESUND, NORGE. ARKITEKTKONTORET BREKKE HELGELAND BREKKE AS. FOTO: RHEINZINK ABSIT OMEN, KVARNTORP, KUMLA. KONSTNÄR: KENT KARLSSON. FOTO: ANDREAS HOLMBERG PLÅT12 31
PROFESSOR I KORROSIONSVETENSKAP INGER ODNEVALL WALLINDER ROST, KORROSION, PATINA, AVRINNING, OXIDERING. VAD ÄR BRA OCH VAD ÄR DÅLIGT? MED RÄTT KUNSKAPER KAN METALLERNAS EGENSKAPER OCH REAKTIONER UTNYT- TJAS BÅDE FÖR ESTETISKA OCH MILJÖVÄNLIGA SYFTEN. INGER ODNEVALL WALLINDER är civilingenjör i metallurgi och materialteknik vid kth sedan 1988 och professor i korrosionsvetenskap vid kth sedan 2008.. Ingers mål med forskningen är att öka den allmänna kunskapen och förståelsen för miljö- och hälsoaspekter av metallspridning från metaller och legeringar som används i så väl externa byggnader som livsmedel, redskap, implantat med mera. Inger är författare eller medförfattare till 65 vetenskap- liga uppsatser publicerade i internationella veten- skapliga tidskrifter. Till plåt12 är Inger inbjuden för att dela med sig av sin forskning och för att räta ut alla eventuella frågetecken kring metaller och miljö. Ingers forskarteam på kth i Stockholm har utvecklat en beräkningsmodell för koppars av- rinning från tak: www.corrosionscience.se/runoff VAD ÄR VIKTIGAST FÖR EN ARKITEKT ATT VETA OM KORROSION? Att vissa kombinationer av metaller i kontakt med varandra kan medföra accelererade korrosionsförlopp. STÖRSTA MISSFÖRSTÅNDET ANGÅENDE METALLER OCH MILJÖ? Att ytor av metaller och legerigar»läcker«metaller korrosion är en naturlig process där metaller kan frigöras till olika hög grad utan att funktionaliteten förändras, det innebär inte att materialen»går sönder«. En annan aspekt som tyvärr kvarstår är tron att vattenlösliga metallsalter och metaller är samma sak och att de korrosionsprodukter som bildas på metallytor utgörs av dessa salter, vilket är helt felaktigt. DINA BÄSTA BYGGNADSEXEMPEL PÅ ATT ZINK OCH KOPPAR INTE ÄR FARLIGT FÖR MILJÖN? Det faktum att bägge metallerna har använts i århundraden som tak och fasader på olika byggnader utan att de har behövts bytas ut eller krävt dyrbart underhåll. Ett exempel är koppar på kyrkotak där de gröna korrosionsprodukterna trots fl era hundra års exponering fortfarande fungerar som en utomordentlig barriär och från vilka endast en liten andel koppar frigörs. Våra studier visar även att fasta ytor i en byggnads närhet som t.ex. trottoarsten, dagvattenrör men även jord och mark fungerar som effektiva sänkor av den andel koppar och zink som frigörs från tak och fasader. 32 PLÅT12 MILJÖ TYSKA KYRKAN. FOTO: HOLGER ELLGAARD VART KAN MAN HITTA INFORMA- TION OM KORROSION? Det fi nns ett stort antal hemsidor t ex: www.corrosion-doctors.org och www.swerea.se/kimab (korrosions- och metallforskningsinstitutet). Kan även rekommendera»metals Handbook«, fi nns på amazon.com.
MILJÖFAKTA STÅLPLÅT Fabriksmålning av plåten, är en noga kontrollerad process där avgående lösningsmedel från ugnen förbränns vid hög temperatur. Energin från förbränningen återvinns och återförs till processen för torkning av färgen. Den färgbelagda plåten återvinns liksom all plåt. Vid omsmältningen renas utsläppen som kommer från metall- och färgbeläggningen av stålet. ROSTFRITT Rostfritt stål produceras i huvudsak av rostfritt skrot, och kan återanvändas gång på gång. Metallavrinningen från rostfria ytor som exponeras för väder och vind är väldigt låg. Utöver normal rengöring är underhållsbehovet, och därmed miljöbelastningen, minimal. Ett ypperligt exempel på den långsiktiga hållbarheten är det rostfria taket på Chrysler Building i New York som med sina 80 år och två tvättar fortfarande är i skick som nytt! ALUMINIUM Aluminium lämpar sig särskilt väl för återvinning. Omsmältning av aluminium kräver endast 5% av den energi som går åt vid den primära framställningen. Nästan all aluminium återvinns. Låg vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport. KOPPAR Koppar kan smältas om hur många gånger som helst och kan även renas från föroreningar. 80% av all koppar som brutits sedan bronsåldern är fortfarande i användning. Koppar har mycket hög återvinning, allt tillgängligt material återvinns i praktiken. Koppar har ett högt värde även som skrot, ungefär halva nymetallpriset. Återvinningen innebär också en energibesparing på 90% jämfört med utvinning av ny metall. TITANZINK Energiförbrukningen är ytterst låg, både i samband med utvinningen av zink och vid bearbetningen av den. Utsläpp reduceras till ett minimum genom smältning och fortsatt bearbetning i moderna produktionsanläggningar. Det höga metallskrotvärdet och en problemfri omsmältning gör återanvändning ekonomisk. Redan idag ligger återanvändningskvoten på över 90%. Rheinzink har blivit Cradle to Cradle- certifi erade. Certifi eringen innebär att Rheinzink har fått en miljöcertifi ering av alla använda material i sina produkter. Cradle to Cradleprincipen utgör en viktig grundlag för hållbar byggnation. Miljövänligt, socialt ansvarstagande och återvinning utan försämrad kvalitet kännetecknar Rheinzink och dess Titanzinkprodukter.»STÅL ÄR VÄRLDENS MEST ÅTERVUNNA MATERIAL«MILJÖ PLÅT12 33
PLÅT 5 ÅR! I ÅR FIRAR PLÅT-SEMINARIET 5 ÅR, OCH TILL VÅR GLÄDJE VÄXER VI MED ÅREN. KENGO KUMA, KAROLIN SCHMIDBAUR (COOP HIMMELB(L)AU), DOMINIQUE PERRAULT, JACOB VAN RIJS (MVRDV) OCH RYUE NISCHIZAWA (SANAA) ÄR NÅGRA AV DE STJÄRNARKITEKTER SOM TIDIGARE HAR GÄSTAT OSS. DE HAR ÄVEN HAFT INSPIRERANDE SÄLLSKAP AV MATERIAL- EXPERTER, UPPFINNARE OCH METALLKREATÖRER. HÄR ÄR GLIMTAR FRÅN TIDIGARE ÅR. FOTO: MATTIAS WRELAND ANNA HÅLLAMS IWAN BAAN CHRISTIAN RICHTERS RESUMÉ PLÅT08 I STOCKHOLM Vid det första PLÅT-eventet i Stockholm stod JACOB VAN RIJS, MVRDV på scenen. Med innerlig entusiasm och humor delade han med sig av tankarna och teknikerna bakom arkitektbyråns lyftbara hus, grisstäder, containerbyggnader, ovanliga materialkombinationer och knalliga färgval. Han gjorde klart att framtiden inte alls behöver se ut så som vi tror. Tungviktaren och monumentbyggaren DOMIN- IQUE PERRAULT besökte Sverige för första gången. Och som den store innovatör han är gällande metallskal och metallväv, förevisade han bland annat två pågående projekt med unika och spännande inslag av metall, Markiinsky ii Theatre i St Petersburg och Olympic Tennis center i Madrid. Uppfinnaren och teknologie doktor LARS INGVARSSON, ORTIC, blev för de flesta en oväntad och angenäm bekantskap när han föreläste om sin nya 3-dimensionella rullformningsteknik för plåt med krökta former, vilken har skapat helt nya möjligheter för plåt i arkitekturen och räddat byggprocessen på många OS-arenor. Dessutom gav han just-in-time-produktion ett nytt ansikte med kreativa lösningar av plåtproduktion i mobila containrar. RESUMÉ PLÅT09 I GÖTEBORG I Göteborg fick besökarna ta del av KENGO KUMAS lågmälda och vördnadsfulla inställning till arkitektur liksom livet självt, vilken gör att man som åhörare inte kan annat än att buga sig inför hans verk. Det gamla uttrycket»man tar vad man har«får en helt ny innebörd efter en lektion i kumais- 34 PLÅT12 PLÅT 5 ÅR!
PLÅT 5 ÅR! PLÅT12 35
36 PLÅT12 PLÅT 5 ÅR!
PLÅT 5 ÅR! PLÅT12 37
tisk arkitektur. Det närproducerade byggmaterialet står i fokus oavsett om det är plast, sten, papper, plåt, bambu eller glas. Varje projekt har sina unika förutsättningar och han söker hela tiden nya utmaningar, allt för att hålla sin egen inspiration vid liv. Tidskrävande, ja visst, men det är hans sätt att jobba, något annat är inte aktuellt, menade han. WILLIAM ZAHNER gav många små aha-upplevelser och inbjöd till en kreativ tankeprocess kring plåtmaterialens enorma potentialer. Hans företag är å ena sidan en släktklenod med nedärvd kunskapsbank, å andra sidan en gigantisk lekstuga där datorer och metaller utgör grundstenarna. Ingenting är omöjligt. Med sin speciella utgångspunkt där uppdraget alltid är arkitektens önskemål, framstår Zahners företag som en drömmaskin för alla som vill ta sig an plåt i sin arkitektur. Zahner jobbar med bland andra Frank Gehry, Herzog & de Meuron och Daniel Libeskind. RESUMÉ PLÅT10 I MALMÖ I Malmö fick vi en föreläsning av årets Pritzkerprisvinnare RYUE NISHIZAWA, SANAA. På sitt japanskt ödmjuka manér visade Ryue flertalet aktuella projekt så som museet Louvre-Lens och nyligen invigda Rolex learning center. Han återkom hela tiden till sitt självklara motto,»keep it simple«. Att plåtmaterialen så ofta figurerar i SANAAs verk har sin förklaring i att Ryue uppskattar dess kombination av reflektion, lätta uttryck och styrka. Som personlig favorit framhöll han aluminium. Att vinna Pritzkerpriset verkade Ryue ta med ro. Detta trots att SANAA, endast vinner 1 av 30 tävlingar.»jag tror vi gör för enkla förslag«menade Ryue. Men med slutresultatet framför ögonen förstår man att det enkla är det svåra. Det gömmer sig oftast ett mästerverk i nästan ingenting i alla fall om det där ingenting kommer från Ryue Nishizawa och SANAA. FRONT och BRUCE NICHOL är företaget och personen bakom de fasadtekniska lösningarna på exempelvis SANAAs New museum of Contemporary art i NY. Där handlade en del av jobbet om att skapa rätt nyans på den ljusa aluminiumfasaden och framför allt att någonstans i världen hitta en miljövänlig bearbetning med önskat resultat. Bruce av en detaljerad inblick i problematiken och lösningarna bakom några exklusiva fasadprojekt där hans uppdrag varit att förverkliga arkitekternas önskade formspråk och funktioner, samtidigt som han måste förvalta met- 38 PLÅT12 PLÅT 5 ÅR!
PLÅT 5 ÅR! PLÅT12 39
40 PLÅT12 PLÅT 5 ÅR!
allernas olika egenskaper. FRONTS kunskaper och erfarenheter kring metaller och fasader är världsunika och några som tagit fasta på det är Renzo Piano, Herzog & de Meuron samt Saha Hadid. För att få ett bättre grepp om de olika plåtmaterialen lät vi fyra arkitekter berätta om var sitt projekt i respektive material. JOSEF EDER, GENERAL ARCHITECTURE beskrev arbetet bakom kopparmonumentet Skellefteå kraft i Skellefteå, vars kopparfasad visade sig bli både billig och miljövänlig. Energy-plåt som ger byggnader lägre energikostnader, är ett nytt fenomen på den svenska marknaden. Stadsarkitekt ARNE LUDVIGSSON berättade om tekniken, eller rättare sagt om pigmentet bakom egenskapen att reflektera värme. Arkitekt ÅKE BRISVALL talade om Hamnens hus i Kalmar vilket klätts i aluminium och han menade att materialvalet är av högsta vikt och betonade ansvarsfrågan angående hållbara byggnader. Zinkhuset i Köpenhamn presenterades av danske arkitekten PETER HOLSØE. Han menade att valet av zink var självklart eftersom byggnaden måste vara elegant, sticka ut och kunna hävda sig gentemot flera andra magnifika byggnader i närheten. RESUMÉ PLÅT11 I STOCKHOLM 2011 var PLÅT-evenemanget tillbaka där det började tre år tidigare i Stockholm. Men nu i ännu större tappning, både vad gällde antalet deltagare och lokal. Det då nyinvigda Stockholm Waterfront Congress Center kändes som ett självklart val med tanke på den rostfria kronan på byggnadsverket. Upphovsmannen STEFANO MANGILI från WHITE ARKITEKTER var också först ut bland föreläsarna och presenterade Waterfronts fasadprojekt. Årets stora dragplåster var UNSTUDIOS analytiska geni CAROLINE BOS och COOP HIMMELB(L)AUS spjutspets in i framtiden, KAROLIN SCHMIDBAUR. Karolin har ett starkt fokus på att hitta energieffektiva lösningar för såväl byggnader som hela städer. Hon beskrev sin syn på hållbarhet där aktiva byggnader tar ett större ansvar för energialstring. Med hjälp av tekniken och ofta i kombination med plåtmaterialens egenskaper, utnyttjas naturresurserna och skapar både effektiv och spektakulär arkitektur. CAROLINE BOS lade vikten vid föränderliga fasader och visade flera exempel där UNSTUDIO har lyckats skapa skiftningar och en varierad transparens, levande fasader som låter uttrycket påverkas av dygnsrytm och väderlek. Den som satte mest griller i huvudet var kanske ändå INGER ODNEVALL WALLINDER, professor i korrosionsvetenskap vid KTH, som föreläste om metaller och miljö. Hon visade på forskningsresultat och lade fram tydliga fakta kring avrinning från koppar- och zinkbeklädnader på byggnader. Alla resultat visar att de är helt ofarliga. Inger uppmanade till att titta närmare på hela livscykeln vid valet av material och att rådgöra direkt med expertis. ANDERS LINDH, ETTELVA ARKITEKTER, visade upp en fascinerande restaurering av Saltsjöqvarn som blivit lyxhotellet Elite Hotel Marina Tower. De stålplåtbeklädda tinnar och tornen krävde både förståelse för byggnaden och skickligt hantverk för att återfå sin forna glans. HÅKAN CULL- BERG, CULLBERG ARKITEKTKONTOR, förevisade pirbyggnaden, Sveriges första»think tank«örnen vars 15 år gamla fasad i titanzink har åldrats med värdighet och befäster denna lilla byggnads storhet, både då och nu. Föreläsningen om kopparfasad var»inlånad«från Helsingfors, där MARKO KIVISTÖ, LPR ARKITEKTER, har ansvarat för arkitekturen på nya musikhuset. Byggnadens centrala och prestigefyllda läge krävde något pampigt som samtidigt kunde vara dämpat och vackert. Resultatet blev ett dovt skimmer av grön koppar i spegling av intilliggande grönområden. En annan skimrande byggnad, som trots sin litenhet, fått stor betydelse är förskolan Ugglan i Botkyrka. AMI KATZ från 3DO ARKITEKTER berättade om kravlistan på fasaden vilken innefattade allt från motståndskraft mot skadegörelse, ej brännbart, utan vattenavrinning på fasaden, enhetligt material för tak och fasad och så vidare, och slutligen föll valet på aluminium. Förskolan Ugglans utnyttjande av materialets egenskaper i samspel med arkitekturen, gjorde också att 3dO arkitekter tilldelades det nyinstiftade PLÅTPRISET. Som inspiration hängde arkitekturfotografen WOJTEK GURAKS foton av utvalda plåtfasader i foajén och han gav också sin syn på arkitektur och fotografi från scenen i ett samtal med moderator MARK ISITT. Som vanligt inramades tillställningen av god mat och mingel samt materialmontrar där expertis svarade på frågor, delade ut materialprover och visade exempel på utförande i samtliga plåtmaterial. PLÅT 5 ÅR! PLÅT12 41
42 PLÅT12 INFÄSTNINGAR
ARKITEKTENS CHECKLISTA FÖR SKRUV SÅ LITEN, MEN ACK SÅ VIKTIG. UTBUDET AV INFÄSTNINGAR ÄR STORT, SE DÄRFÖR TILL ATT VÄLJA RÄTT OCH FÖRHÖJ SÅVÄL FUNKTION SOM ESTETIK. 1 ANVÄNDNINGSOMRÅDE Välj gänga för trä, plåt eller balk. Med eller utan borrspets? Med eller utan tätning? 2 HÅLLFASTHET DIMENSIONERING Välj rätt skruvdimension i förhållande till applikationen. Hänsyn måste tas till utdragsvärden, överkragning och brottkrafter. 3 LIVSLÄNGD Ytbehandlad eller rostfri? Det finns godkända ytbehandlingar för utomhusbruk. 4 MATERIALKOMBINATIONER Var observant på risken för galvanisk korrosion. Urlakning från tätningar liksom korrosionsrester kan ge rinning under skruven. 5 FINISH OCH DESIGN Det finns mängder av skallutföranden med olika drivning att välja på. Generellt gäller, ju snyggare montage desto sämre drivning. Alla skruvar kan fås i samtliga RAL eller NCS färger. KÄLLA: HECO NORDISKA PLÅT12 INFÄSTNINGAR 43
BEEKMAN TOWER, ÄVEN KALLAD NEW YORK BY GEHRY, ÄR EN 76 VÅNINGAR HÖG SKYSKRAPA RITAD AV ARKITEKTEN FRANK GEHRY. ADRESSEN ÄR 8 SPRUCE STREET PÅ MANHATTAN I NEW YORK OCH MED SINA 870 METER ÄR BYGGNADEN DET HÖGSTA BOSTADSHUSET PÅ VÄSTRA HALVKLOTET. FASADEN BESTÅR AV BÖLJANDE VÅGOR I ROSTFRITT STÅL DÄR REFLEKTIONER AV LJUSET FÖRÄNDRAR BYGGNADENS SKEPNAD UNDER HELA DAGEN. BYGGNADEN HAR UTVECKLATS AV FOREST CITY RATNER OCH KONSTRUERADES AV KREISLER BORG FLORMAN. BEEKMAN TOWER STOD KLART I FEBRUARI 2011. FOTO: THOMAS SAUPE 44 PLÅT12
4 FRÅGOR TILL MODERATORN FÖR PLÅT12 MARK ISITT DET ÄR 5:E ÅRET FÖR PLÅTEVENE- MANGET. SER DU NÅGON ATTITYD- FÖRÄNDRING BLAND ARKITEKTER ANGÅENDE PLÅTMATERIALEN? Första året kändes det som avantgarde, ett material synonymt med krumbuktande ikonbyggnader som Guggenheim Bilbao. Idag är arkitekternas förhållningssätt mer avdramatiserat, plåten är ett fasadmaterial bland andra, det används mer för sina tekniska och estetiska egenskaper än för vad det representerar. FOTO HENRIK RYLANDER KAN DU NÄMNA EN HÖJDPUNKT FRÅN VARJE ÅR? PLÅT08 En av de första arkitekter jag intervjuade var Dominique Perrault, det var 1990, han hade just vunnit tävlingen om att rita Frankrikes nya nationalbibliotek i Paris. Att kunna bjuda honom till Stockholm kändes stort. PLÅT09 Det året var vi i Göteborg och efter Kengo Kumas nästan hypnotiska föredrag drog vi till Gunnar Asplunds Rådhus. Kuma sa absolut ingenting, bara gick runt med sin kamera. Slutligen:»This was one of the most important experiences in my whole architecture life.«plåt10 När Ryue Nishizawa visade modellen för SANAAs senaste museiprojekt en droppe vatten. Vi var alla slagna av skönheten. PLÅT11 Jag vill på intet vis förringa våra två huvudtalare det är inte varje dag man får lyssna till Coop Himmelb(l) au och UNStudio men mångfalden gladde mig mest, de kortare föredragen som redovisade varsitt plåtprojekt. De visade att experimentlustan är påtaglig, inte bara bland stjärnarkitekterna. VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ PLÅT12? Samma som alltid, att generera ett ökat samarbete mellan plåtindustri och arkitektskrå. VÄRLDENS MEST FASCINERANDE PLÅTFASAD JUST NU ÄR? Frank Gehrys skyskrapa på Manhattan liknar mest ett vattenfall och utnyttjar plåtens plasticitet till max. MARK ISITT ÄR JOURNALIST och författare. Hans engagemang i PLÅT-seminarierna är nu inne på femte året och han är en viktig del i att vi varje år kan presentera namnkunniga stjärnarkitekter. I sin roll som moderator kommer Mark att guida er under dagen, intervjua och diskutera med våra föreläsare, liksom bjuda på exklusiva samtal. Mark har skrivit om arkitektur och design sedan slutet av 80-talet för både svenska och internationella tidskrifter och har medverkat i antologier över Sveriges bästa journalistik. Som chefredaktör och ansvarig utgivare för kvartalstidskriften Forum AID (1999 till 2007) initierade han Forum AID Awards och +1-priset. Han har rik erfarenhet av juryarbeten, har bedömt både Sienapriset och Europan, samt är en flitigt anlitad föreläsare. Han har bidragit till ett flertal böcker, bland annat om Thomas Sandell (Arvinius förlag), Claesson Koivisto Rune (Birkhäuser) och Gert Wingårdh (Birkhäuser). Förra året utkom hans bok White Green ten projects in the great outdoors by White arkitekter (Laurence King Publishing), en internationellt prisbelönad monografi som danska tidskriften Arkitektur DK har kallat»underfundig«,»full av inlevelse«och»entusiasmerande«. 2008 mottog Mark»Spot Citypriset«för sina artiklar om stadsplanering och segregation i Göteborgs-Posten.»EXPERIMENTLUSTAN ÄR PÅTAGLIG«PLÅT12 45
ARRANGÖRER PLÅT12 PLÅT12 ARRANGERAS AV PLÅTFORUM, ETT SAMARBETE MELLAN NÅGRA AV BRANSCHENS LEDANDE FÖRETAG. TILLSAMMANS BESITTER DE LANDETS FRÄMSTA EXPERTIS ANGÅENDE KOPPAR, STÅLPLÅT, ALUMINIUM, ROSTFRITT OCH TITANZINK, LIKSOM BYGGNADSPLÅTSLAGERI OCH INFÄSTNINGAR. AURUBIS är världsledande inom metalltillverkning, komponenttillverkning och relaterad ingenjörs- och designkunskap. Vi har gedigen erfarenhet av kopparproduktion och våra produkter sträcker sig från flertalet ytskikt till tak- och fasadsystem, regnvattensystem och taksäkerhet till interiörsystem och servicekoncept för arkitekter och konstruktörer. HECO NORDISKA är specialiserade på fästelement till stål- och plåtentreprenörer samt till trä-, järn- och bygghandeln. Vi har ett välutvecklat samarbete med ett stort antal leverantörer över hela världen och vi kan därför bemöta de flesta skruvbehov. Vi lagerför ett komplett sortiment av skruvar för byggindustrin. RHEINZINK är en tillverkare av titanzink som är ett massivt naturmaterial bestående av exakta delar koppar och titan. Materialet har ingen ytbeläggning och är 100% återvinningsbart. Vi har produkter för såväl tak och fasad som för takavvattning och solpaneler. Rheinzink finns representerat i ett 30-tal länder. BEVEGO verkar rikstäckande med försäljning och distribution inom tre affärsområden; byggplåt, ventilation och teknisk Isolering. Genom nära samarbete med flertalet marknadsledande leverantörer, fungerar vi som den naturliga länken mellan tillverkare och marknad. Vi saluför en rad kvalitetsprodukter från bland andra Plannja, Rheinzink, Luvata, Outokumpu Nordic och Heco Nordiska. PLANNJA vidareförädlar byggprodukter och produktsystem i tunnplåt av svenskt kvalitetsstål och aluminium. Vidareförädlingen görs genom målning, profilering, pressning och bockning. Bland våra produkter märks vägg- och takprofiler, takpannor, takavvattning, takskydd, isolerade väggelement, planplåt, väggkassetter, armerings/formplåt med mera. OUTOKUMPU är en av världens största tillverkare av rostfritt stål och vi har ett av de bredaste produktsortimenten både när det gäller bredd, tjocklek och ytfinish. Vi finns i 30 länder och har 8000 anställda. ENTREPRENÖRFÖRETAGEN är en gemensam organisation för Plåtslageriernas Riksförbund, PLR, och Mekaniska Verkstädernas Riksförbund, MVR. Vi stöttar våra medlemsföretag med råd, inspiration och gemenskap samt jobbar för att driva utvecklingen framåt. PLR har ca 900 medlemsföretag med 6000 anställda över hela Sverige. Vill ni komma i kontakt med byggnadsplåtslagare för konsultation eller samverkan så hjälper vi er att hitta rätt företag eller person. PLÅT12 arrangeras i samarbete med Sveriges Arkitekter Skåne. PLÅT12 produceras av PLÅT12 MAGASIN ÄR PRODUCERAT AV FAR FROM STANDARD, GRAFISK FORM: EVA LINDEBERG, REPRO OCH TRYCK: TMG 2012
48 PLÅT12 WWW.PLAT12.SE