Lön och förmåner vid. sjukfrånvaro. En vägledning för statliga arbetsgivare

Lön och förmåner vid sjukfrånvaro 2002 En vägledning för statliga arbetsgivare

Lön och förmåner vid sjukfrånvaro En vägledning för statliga arbetsgivare 1

Produktion: Arbetsgivarverket, 2002 Grafisk form: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Novum AB 2

Innehåll Förkortningar 7 Förord 9 1 Översikt 11 1.1 Ersättning vid sjukdom enligt lag 11 1.2 Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal 12 2 Sjukfall till och med dag 14 15 2.1 Ersättning enligt lag 15 2.1.1 Allmänt 15 2.1.2 Kvalifikationsregler 18 2.1.3 Sjuklöneperiod och sjukperiod 19 2.1.4 Återinsjuknanderegel 21 2.1.5 Sjuklönens storlek 23 2.1.6 Allmänt högriskskydd 25 2.1.7 Särskilt högriskskydd 26 2.1.8 Sjukanmälan 28 2.1.9 Försäkran för sjuklön 28 2.1.10 Läkarintyg 29 2.1.11 Sjukkontroll 30 2.1.12 Anmälnings- och upplysningsskyldighet för arbetsgivaren 31 2.1.13 Reseersättning som ett alternativ till sjukpenning/ sjuklön 33 2.1.14 Begränsningar i rätten till sjuklön 34 2.1.15 Tystnadsplikt och sekretess 35 2.1.16 Försäkring mot kostnader för sjuklön 35 2.1.17 Sjuklönegaranti 36 2.1.18 Tvister m.m. 38 3

2.2 Ersättning enligt kollektivavtal 39 2.2.1 Sjukanmälan och försäkran 39 2.2.2 Läkarintyg 39 2.2.3 Sjukavdrag 41 3 Sjukfall från och med dag 15 till och med dag 90 45 3.1 Ersättning enligt lag 45 3.1.1 Sjukpenning 45 3.1.2 Minskningsregeln 46 3.1.3 Särskilt läkarutlåtande från dag 29 47 3.2 Ersättning enligt kollektivavtal 48 3.2.1 Kompletterande sjuklön 48 3.2.2 Sjukavdrag 48 4 Sjukfall från och med dag 91 51 4.1 Ersättning enligt lag 51 4.2 Ersättning enligt kollektivavtal 51 5 Sjuk under ledighet m.m. 53 5.1 Sjuk under tjänsteresa 53 5.2 Sjuk under semester 53 5.2.1 Sjuklön under semester 53 5.2.2 Sjukpenning under semester 55 5.3 Uttag av semester under sjukledighet 55 5.4 Sjuk under ledighet utan lön 56 5.5 Sjuk under arbetskonflikt 56 5.6 Sjuk under föräldra- eller havandeskapsledighet 57 6 Andra tillfällen med rätt till ersättning 59 6.1 Sjukbidrag och förtidspension 59 6.2 Förebyggande behandling 60 6.3 Rehabilitering 61 6.4 Smittbärare 63 6.5 Arbetsskada 64 4

7 Sjukvårdsförmåner 67 7.1 Rätt till ledighet vid läkarbesök m.m. 67 7.2 Ersättning för sjukvårdskostnader m.m. 67 7.3 Beskattning av sjukvårdsförmåner 70 8 Sjuklönebestämmelser en historik 73 Sakregister 77 5

6

Förkortningar AD Arbetsdomstolen AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring ALFA Allmänt löne- och förmånsavtal AVA Affärsverksavtalet EU Europeiska unionen LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Prop. Proposition PSA Avtal om ersättning vid personskada RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket SCB Statistiska centralbyrån SekrL Sekretesslagen (1980:100) SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lag (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslag (1999:799) SPV Statens pensionsverk Prisbasbelopp Aktuellt prisbasbelopp finns på www.scb.se och www.rfv.se Prisbasbeloppet för år 2002 är 37 900 kronor. 7

8

Förord Denna skrift behandlar frågor om ersättning vid sjukfrånvaro. Den är avsedd att vara ett hjälpmedel för statliga arbetsgivare som tillämpar det allmänna löne- och förmånsavtalet för statsanställda (ALFA). Rätten till ersättning vid sjukdom regleras dels i lagar, dels i kollektivavtal. Lagreglerna finns främst i lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL) och lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Reglerna om kollektivavtalad lön under sjukfrånvaro för statligt anställda finns i allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och i affärsverksavtalet (AVA) samt i några mindre omfattande avtal. I denna handbok redogörs för ALFA:s bestämmelser. Observera att det utöver ALFA kan finnas lokala avtal med avvikelser från ALFA. I lagar och avtal delas ersättningen vid sjukfrånvaro upp i följande tre perioder: sjukfall till och med dag 14 sjukfall mellan dag 15 och dag 90 sjukfall som pågår efter dag 90. Skriften inleds med en översikt av ersättningen vid sjukdom enligt lag och avtal. Därefter beskrivs ersättningen under de tre perioderna mer ingående. De därpå följande avsnitten tar upp frågor om sjukdom under ledighet, rätt till ersättning vid andra tillfällen än sjukdom och sjukvårdsförmåner. Skriften avslutas med en historik över sjuklönebestämmelserna från år 1921 och framåt. 9

10

1 Översikt 1 Översikt 1.1 Ersättning vid sjukdom enligt lag Sjukfall t.o.m. dag 14 Under de 14 första dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL). SjLL omfattar alla arbetstagare oavsett om arbetstagaren har en statlig, kommunal eller privat arbetsgivare. För att omfattas av lagen måste arbetstagaren uppfylla vissa kvalifikationsvillkor. Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön till arbetstagaren under de 14 första dagarna av sjukfrånvaron. Den första dagen i sjuklöneperioden är enligt SjLL en karensdag då ingen sjuklön betalas. Fr.o.m. dag 2 t.o.m. dag 14 är ersättningen 80 procent av månadslönen och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. Sjukfall mellan dag 15 och dag 90 Fr.o.m. dag 15 i sjukperioden får arbetstagaren sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Sjukpenningen betalas av försäkringskassan. Ersättningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Inkomster över 7,5 prisbasbelopp (284 200 kronor för år 2002) är inte sjukpenninggrundande. Sjukfall som varar mer än 90 dagar Om arbetstagaren fortfarande är sjuk efter den 90:e dagen i sjukperioden får han eller hon fortsatt sjukpenning från försäkringskassan enligt AFL. Ersättningsnivån är 80 procent av SGI:n. 11

1.2 Ersättning vid sjukdom enligt kollektivavtal Sjukfall t.o.m. dag 14 Under de första 14 dagarna som den anställde är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom regleras ersättningen i SjLL. Se ovan under rubriken Ersättning vid sjukdom enligt lag. Under sjuklöneperioden kan det i kollektivavtalen endast regleras t.ex. vad som ska ingå i underlaget till sjuklön och hur man tekniskt ser till att arbetstagaren får rätt ersättning. Sjukfall mellan dag 15 och dag 90 Fr.o.m. dag 15 t.o.m. dag 90 i sjukperioden kompletterar arbetsgivaren enligt ALFA arbetstagarens sjukpenning med ytterligare 10 procent av lönen. Utöver dessa 10 procent ersätter arbetsgivaren arbetstagare med inkomster över 7,5 prisbasbelopp (maximal SGI) så att de får en ersättning som motsvarar 80 procent av lönedelar över 7,5 prisbasbelopp. Det innebär att ersättningsnivån under denna period blir ca 90 procent av den totala inkomsten för samtliga arbetstagare. Sjukfall som varar mer än 90 dagar Efter dag 90 betalar arbetsgivaren inte någon ersättning på 10 procent till arbetstagaren. Däremot kompenseras arbetstagare som har inkomster över 7,5 prisbasbelopp med 80 procent av lönedelar över 7,5 basbelopp. 12

Sjukersättning vid en månadsinkomst på 23 683 kr (maximal SGI år 2002) 1 Översikt dag 1* dag 2-14 dag 15-90 från dag 91 Sjukersättning vid en månadsinkomst på 30 000 kr Prisbasbeloppstak (80 % av max SGI) Prisbasbeloppstak (80 % av max SGI) dag 1* dag 2-14 dag 15-90 från dag 91 sjuklöneperiod * karensdag sjuklön från arbetsgivaren sjukpenningperiod 10 % från arbetsgivaren enligt kollektivavtal utfyllnad med 80 % av lön från arbetsgivaren enligt kollektivavtal ersättning med 80 % av SGI från försäkringskassan 13

14

2 Sjukfall till och med dag 14 2 Sjukfall till och med dag 14 Under sjuklöneperioden regleras ersättningsnivåerna och villkoren för att få sjuklön av SjLL:s bestämmelser samt genom reglerna i ALFA om löneavdrag. 2.1 Ersättning enligt lag 1, 2 och 4 SjLL 3 kap AFL Regeringens proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m. 6 kap ALFA Riksförsäkringsverkets (RFV:s) allmänna råd 1998:3 2.1.1 Allmänt Lagen om sjuklön gäller sedan den 1 januari 1992. Den 1 april 1993 infördes en karensdag i sjuklönesystemet. Fr.o.m. den 1 januari 1998 är sjuklönens kompensationsnivå 80 procent och fr.o.m. den 1 april 1998 är sjuklöneperioden 14 dagar. Syftet med reglerna är bl.a. att öka arbetsgivarens ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa, samt att tillförsäkra de anställda en rättvis kompensation för inkomstförluster på grund av sjukdom. SjLL ska utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges en anställd rätt att under de första 14 dagarna i sjukperioden behålla en viss del av den lön och andra anställningsförmåner som han eller hon skulle ha fått om han eller hon fullgjort sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). För återstående dagar i perioden har den anställde rätt att behålla 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner. 15

Personkrets SjLL gäller den som omfattas av ett anställningsförhållande. Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönereglerna. För dessa grupper gäller istället AFL. Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det dock enkelt att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Om det skulle uppkomma en tvist i frågan så får den avgöras enligt vedertagna arbetsrättsliga principer. Se vidare avsnitt 2.1.18. Kollektivavtal SjLL är tvingande till den anställdes förmån. Från vissa av lagens regler kan dock avvikelser göras genom kollektivavtal. En förutsättning är att avtalet har träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Bl.a. kan den närmare beräkningen av lön och andra anställningsförmåner ske utifrån bransch- och arbetsanpassade avtalsbestämmelser. Det får dock inte göras någon principiell avvikelse från lagens sjuklönenivåer. Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Den grundläggande förutsättningen för rätt till ersättning enligt SjLL är att arbetstagarens arbetsförmåga är så nedsatt på grund av sjukdom att han är förhindrad att utföra sitt vanliga, eller därmed jämförligt, arbete. Det är arbetsgivaren som ska bedöma att villkoren för rätt till sjuklön är uppfyllda. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning sjukdomen sätter ner arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt. Nedsättningen av arbetsförmågan bedöms enligt en glidande skala från 1 till 100 procent. Vanligast är dock sjukskrivning till 25, 50, 75 eller 100 procent. Sjukdomsbegreppet SjLL innehåller inte någon definition av begreppet sjukdom. Enligt SjLL:s förarbeten ska den tolkning av sjukdomsbegreppet som används vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL också gälla vid tillämpningen av SjLL. Inte heller AFL innehåller någon definition av begreppet sjukdom. I äldre förarbeten till lagen finns dock en del uttalanden som fortfarande anses vara vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömning av om sjukdom föreligger hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med denna ut- 16

gångspunkt kan varje onormalt fysiskt eller psykiskt tillstånd, som inte hör ihop med den normala livsprocessen, betecknas som sjukdom. Sjukdomsbegreppet har efterhand utvidgats genom ändrad rättspraxis. Ett exempel på det är den utveckling som skett beträffande synen på störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd. Tillstånd under graviditet som enligt nu gällande rättspraxis anses kunna ge rätt till sjukpenning är bl.a. hotande förtidsbörd, tvillinggraviditet, hotande missfall, otillräcklig fostertillväxt och s.k. RH-immunisering. Exempel på operativa ingrepp som kan ge rätt till sjukpenning är t.ex. kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperationer och organ- eller vävnadsdonation. Även sorg- och trötthetstillstånd, t.ex. vid nära anhörigs död, kan ge rätt till sjukpenning och därmed även till sjuklön. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel undersökning m.m. inför operation En arbetstagare skrivs in på sjukhus för att genomgå en större operation. Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagningar som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna och provtagningarna pågår under några dagar fram till dagen för operationen. Sjuklön kan betalas från dagen efter inskrivningsdagen (karensdag) eftersom ett sjukdomstillstånd har inträtt redan då förberedelserna för operationen började. Enligt AFL ska vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Syftet med detta är att motverka att ersättning från sjukförsäkringen utges för sociala och generella livsproblem. Däremot kan naturligtvis sjukdomstillstånd som orsakats av sådana problem ge rätt till sjukpenning och sjuklön. Behandling i förebyggande syfte Av SjLL framgår att en förutsättning för rätt till sjuklön är att arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och att han eller hon avhåller sig från arbete. Denna förutsättning är inte uppfylld när en arbetstagare är frånvarande från arbetet i samband med behandling som syftar till att förebygga sjukdom. Arbetstagaren har därför inte rätt till sjuklön enligt SjLL i dessa situationer. Rätten till ersättning får i dessa fall prövas enligt AFL. 17

2.1.2 Kvalifikationsregler 3 SjLL Lagen om sjuklön omfattar den som anställts tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning på minst en månad. Om den avtalade anställningstiden avser kortare tid än en månad fordras enligt SjLL att den anställde har tillträtt anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte i perioden. Den anställde anses ha tillträtt anställningen när han eller hon faktiskt har infunnit sig på arbetsplatsen. Som tillträde bör enligt SjLL:s förarbeten också godtas fall när den anställde har påbörjat den direkta färden till arbetsplatsen, men under färden råkar ut för sjukdom eller skada som hindrar honom från att infinna sig. Exempel anställd minst en månad En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på en månad. Hon ska börja anställningen den 7 januari. Den 5 januari blir hon sjuk och kan inte komma till arbetet förrän den 13 januari. Arbetstagaren omfattas av SjLL:s bestämmelser fr.o.m. den 7 januari. Hon får sjuklön fr.o.m. den 8 januari t.o.m. den 12 januari eftersom den första dagen i sjuklöneperioden är en karensdag. Exempel anställd kortare tid än en månad En arbetstagare har avtalat om en anställningstid på tre veckor. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till den 26 januari har han varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han får därför sjuklön först fr.o.m. den 30 januari. Då har han varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar, borträknat två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag. Återanställd hos samma arbetsgivare Även tidigare anställningar hos samma arbetsgivare (myndighet) ska räknas med i 14-dagarsperioden om det gått mindre än 14 kalenderdagar mellan anställningarna. 18

Exempel återanställd hos samma arbetsgivare En person anställs för tiden fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 6 april (5 dagar). Den 9 april anställs hon hos samma arbetsgivare för tiden den 9 april t.o.m. den 13 april (5 dagar). Den 20 april anställs hon ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Denna gång sträcker sig anställningstiden fr.o.m. den 20 april t.o.m. den 30 april (11 dagar). Fr.o.m. den 24 april uppfyller hon kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd i 14 dagar. För arbetstagare som inte har rätt till sjuklön prövar försäkringskassan om arbetstagaren har rätt till sjukpenning enligt AFL. För att få rätt till sjukpenning krävs bl.a. att arbetstagaren lider av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. 2 Sjukfall till och med dag 14 2.1.3 Sjuklöneperiod och sjukperiod 4 och 7 SjLL 3 kap 4 och 7 AFL För att en sjuklöneperiod ska inledas krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och att arbetstagaren inte arbetar. (Det kan göras ett undantag från denna regel när arbetsgivaren betalar reseersättning istället för sjuklön, se avsnitt 2.1.13). Ett annat krav är att arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Sjuklöneperioden omfattar den första frånvarodagen och de därpå följande 13 kalenderdagarna. Även s.k. arbetsfria dagar (t.ex. lördag och söndag) räknas in i sjuklöneperioden om de följer efter en dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte blivit sjuk. Det är viktigt att skilja på begreppen sjuklöneperiod och sjukperiod. En sjukperiod omfattar insjuknandedagen och alla därpå följande dagar som en arbetstagare i följd (helt eller delvis) inte kan arbeta på grund av sjukdom. I sjukperioden ingår även dagar då arbetstagaren har fått sjukpenning i förebyggande syfte eller rehabiliteringspenning. Sjukperioden löper även under tid som arbetstagaren begär semester. En sjuklöneperiod omfattar däremot den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk och de därpå följande 13 kalenderdagarna. 19

Exempel sjuklöneperiod En arbetstagare som arbetar måndag till fredag varje vecka insjuknar på en lördag. Sjuklöneperioden inleds den första dagen han skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk. Veckodag lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sjuk alt. sjuk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 sjuklöneperioden Exempel sjuklöneperiod En arbetstagare som arbetar måndag, tisdag ena veckan och måndag t.o.m. onsdag andra veckan insjuknar. Sjuklöneperioden löper från första sjukdagen. Sjuklön får han däremot bara för de dagar han skulle ha arbetat. Veckodag må ti on to fr lö sö må ti on arbetsdag arbetsdag fridag fridag fridag fridag fridag arbetsdag arbetsdag arbetsdag Sjuk alt. sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk frisk Dag i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 sjuklöneperioden Sjuk- ja ja nej nej nej nej nej ja ja ja avdrag (karens) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) Flera arbetsgivare Om en arbetstagare har flera arbetsgivare, t.ex. två myndigheter, gäller sjuklönelagens regler för varje arbetsgivare för sig. För en sådan arbetstagare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos olika arbetsgivare beroende på vilken dag som skulle ha varit den första arbetsdagen hos respektive arbetsgivare. Det innebär bl.a. att arbetstagaren under en och samma sjukperiod kan få avdrag för karensdag från två olika arbetsgivare. 20

Anställningen upphör Om en anställd slutar sin anställning mitt i en sjuklöneperiod upphör också rätten till sjuklön. Vid övergång till en anställning hos en annan arbetsgivare börjar en ny sjuklöneperiod med en ny karensdag att löpa hos den nya arbetsgivaren om kvalifikationsvillkoren är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda kan arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas av försäkringskassan. Om sjuklöneperioden har löpt ut hos den föregående arbetsgivaren och arbetstagaren fortfarande är sjuk börjar inte någon ny sjuklöneperiod hos den nya arbetsgivaren. Arbetstagarens rätt till sjukpenning enligt AFL prövas då av försäkringskassan. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel anställningen upphör Den anställde insjuknar den 15 april. Han slutar sin anställning den 19 april. Sjuklön betalas ut t.o.m. den 19 april. 2.1.4 Återinsjuknanderegel 7 SjLL Om en arbetstagare blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från det att hans eller hennes föregående sjukperiod avslutades räknas inte någon ny karensdag. Den nya sjukperioden anses som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden. Detta gäller vid beräkning av karensdag och sjuklöneperiodens längd. Exempel återinsjuknanderegeln En arbetstagare arbetar normalt heltid måndag t.o.m. fredag. Han är sjuk tisdag och onsdag, blir frisk och arbetar torsdag och fredag. På måndagen blir han sjuk igen. Eftersom han blir sjuk igen inom fem dagar räknar man inte med någon ny karensdag. Den nya sjukperioden räknas därmed som en fortsättning på den tidigare sjuklöneperioden och måndagen blir således den tredje sjukdagen i sjuklöneperioden se nästa sida. 21

ti on to fr lö sö må ti on sjuk sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk- 1 2 3 4 5 löneperioden Åter- 1 2 3 4 5 insjuknande inom fem dagar Sjukavdrag ja ja nej nej nej nej ja ja ja (karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) Återinsjuknande på en arbetsfri dag Då en arbetstagare återinsjuknar på en fridag fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dagen som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk igen. Exempel återinsjuknande på en arbetsfri dag En arbetstagare som normalt arbetar måndag till fredag återinsjuknar en lördag efter att ha varit frisk och arbetat under torsdagen och fredagen. Eftersom hon blir sjuk inom fem kalenderdagar från det att den tidigare sjukperioden avslutades betraktas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare sjukperioden och ingen ny karensdag tillkommer. Sjuklöneperioden fortsätter dock att löpa först fr.o.m. måndagen som är den första dag då arbetstagaren skulle ha arbetat om hon inte hade blivit sjuk. ti on tor fr lö sö må ti on sjuk sjuk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk- 1 2 3 4 5 löneperioden Återinsjuk- 1 2 3 nandedag Sjukavdrag/ ja ja nej nej ja ja ja ersättning (karensdag) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) När återinsjuknandedagen infaller på en fridag, t.ex. en söndag, kan det vara svårt för arbetstagaren att sjukanmäla sig. Sjukanmälan kanske kan 22

göras först på den sjätte dagen efter det att den förra sjukperioden avslutades. I dessa fall kan det vara svårt för arbetsgivaren att avgöra när återinsjuknandet verkligen inträffade. Om arbetstagaren inte har ett läkarintyg får arbetsgivaren bedöma om det verkar troligt att söndagen var insjuknandedagen. Därmed slipper arbetstagaren en ny karensdag. Om arbetstagaren insjuknat först på måndagen ska avdrag för en ny karensdag göras, eftersom det då gått mer än fem dagar från föregående sjukperiod. 2 Sjukfall till och med dag 14 Exempel femte återinsjuknandedagen är en fridag ti on to fr lö sö må ti on sjuk frisk frisk frisk frisk sjuk sjuk sjuk sjuk Dag i sjuk- 1 2 3 4 löneperioden Återinsjuk- 1 2 3 4 5 6 nandedag Sjukavdrag ja nej ja ja ja (karensdag) (lön) (sjuklön) (sjuklön) (sjuklön) 2.1.5 Sjuklönens storlek 2, 6 7 och 15 SjLL Karensdag För den första dagen i sjuklöneperioden (karensdagen) betalas enligt SjLL ingen sjuklön. SjLL innehåller inget krav på att sjukfrånvaron ska ha varit viss minsta tid för att en karensdag ska föreligga. Av detta följer att en arbetstagare som blir sjuk på arbetsplatsen och går hem tidigare den dagen går miste om sjuklön enbart för frånvarotiden och inte för en hel dag. I ALFA finns dock särskilda bestämmelser om partiellt sjukavdrag när en arbetstagare är sjuk del av en karensdag. Se vidare avsnitt 2.2.3. Karensdagen gäller även vid arbetsskada. För övriga ersättningar från försäkringskassan, t.ex. rehabiliteringspenning och sjukpenning vid förebyggande behandling/rehabilitering, gäller inte karensdagen. 23

En karensdag kan inte bytas ut mot annan ledighet. Även om arbetsgivaren skulle medge att första arbetsdagen i sjuklöneperioden tas ut som en semesterdag eller kompensationsledighet blir den första arbetsdagen därefter en karensdag om arbetstagaren fortfarande är sjuk. En sjuklöneperiod inleds enligt SjLL alltid med en karensdag. De enda undantagen från denna regel inträffar vid återinsjuknande och högriskskydd. Se vidare avsnitten om dessa bestämmelser. Sjuklönen under dag 2 14 För dag 2 14 i sjuklöneperioden betalas sjuklön med 80 procent av månadslönen och eventuella andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. En arbetstagare får endast sjuklön för de dagar han eller hon skulle ha arbetat under sjuklöneperioden. Om en arbetstagare insjuknar på en fridag, t.ex. en lördag eller en söndag, blir den första dagen han eller hon skulle ha arbetat en karensdag. Exempel ersättningsbar tid En arbetstagare är sjuk fredag t.o.m. torsdag. Lördagar och söndagar är arbetsfria dagar och då betalas inte någon sjuklön. För fredagen betalas inte någon sjuklön (karensdag). För måndag t.o.m. torsdag betalas sjuklön med 80 procent av arbetstagarens lön och andra anställningsförmåner. Beräkningsunderlag Beräkningen av sjuklön ska grundas på den lön och andra anställningsförmåner som normalt skulle ha utgetts om arbetstagaren hade varit i arbete. Någon allmän regel ges inte i SjLL om hur lönen ska beräknas. Det är oftast inget problem att beräkna sjuklönen om arbetstagaren har fast lön i form av exempelvis månadslön. Är det däremot fråga om timlön ska sjuklönen beräknas efter vad som skulle ha utgjort arbetad tid. Sjuklön ska således endast betalas för tid då arbetstagaren skulle ha arbetat. En löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, ska inte räknas in i beräkningsunderlaget. Naturligtvis ska inte heller ersättning som avser sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han eller hon utför sitt arbete räknas in i underlaget. 24

Kollektivavtal Enligt SjLL kan arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal, som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan, träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek. I ALFA finns bestämmelserna om beräkning av lön under sjukfrånvaro i 6 kap 4-6. Se vidare avsnitt 2.2.3. 2 Sjukfall till och med dag 14 2.1.6 Allmänt högriskskydd 6 SjLL För att inkomstförlusten till följd av karensdagar inte ska bli alltför stor för anställda som ofta är sjuka finns det ett s.k. allmänt högriskskydd i SjLL. Det innebär att antalet karensdagar för en anställd inte får överstiga 10 under en tolvmånadersperiod. För att tillämpa denna regel krävs en rullande uppföljning av antalet karensdagar. (Detta sköts automatiskt i de flesta lönesystem). Om en sjuklöneperiod t.ex. inleds den 15 april ska beräkningen av tolvmånadersperioden således utgå från den 15 april året innan. Då 10 karensdagar uppnåtts ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent, även för den första dagen i varje ny sjuklöneperiod under återstoden av de 12 månaderna. Då de 12 månaderna förflutit börjar en ny period att löpa med 10 nya karensdagar. Högriskskyddet gäller oberoende av orsaken till sjukfrånvaron. Om inget beslut om läkarintygsföreläggande finns behöver den anställde inte visa läkarintyg. Arbetsgivaren bör dock uppmärksamma om en arbetstagare drabbas av många återkommande sjukdomsfall utan att någon uppenbar medicinsk förklaring kan ges. Många korta sjukdomsfall kan vara en signal om att arbetstagaren har problem av något slag. Det kan gälla medicinska, sociala eller arbetsmiljöproblem. Vad gäller läkarintygsföreläggande, se avsnitt 2.2.2. Flera arbetsgivare Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos en arbetsgivare inte ska läggas ihop med antalet sjukfall hos en annan arbetsgivare eller hos försäkringskassan. 25

2.1.7 Särskilt högriskskydd 13 16 SjLL Allmänt I SjLL finns också ett s.k. särskilt högriskskydd. Syftet med detta är att underlätta situationen på arbetsmarknaden, bl.a. för personer med hög sjuklighet eller arbetshandikapp. Skyddet innebär att arbetsgivarens kostnader för sjuklön och sociala avgifter ersätts av försäkringskassan. Ansökan och beslut En arbetstagare måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att kunna omfattas av det särskilda högriskskyddet. Ett beslut om särskilt högriskskydd gäller i regel ett år i taget. Omfattande sjukfrånvaro Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd om sökanden har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod 1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder (alternativ 1 nedan) eller 2. medföra risk för en eller flera längre sjukperioder (alternativ 2 nedan). Donation Fr.o.m. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om högriskskydd även i samband med donationer (alternativ 3 nedan). Alternativ 1 I de fall sökanden har en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod (alt. 1) ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent av lönen redan från den första dagen i varje sjuklöneperiod. För att kunna få särskilt högriskskydd enligt alternativ 1 krävs att arbetstagaren har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom, som kan antas medföra att arbetstagaren kommer att drabbas av betydligt fler kortvariga sjukdomsfall än vad som är normalt. Med lagtextens uttryck större antal avses att antalet avslutade sjukdomsfall under en tolvmånadersperiod kan bedömas överstiga 10 stycken. Det kan t.ex. bli aktuellt för personer med allergi eller återkommande ryggbesvär. 26

Alternativ 2 Försäkringskassan kan fatta beslut om särskilt högriskskydd för anställda som riskerar att återkommande insjukna under längre perioder. Det kan t.ex. röra sig om personer som har reumatism eller cancer. Med längre sjukperiod avses fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod. I de fall den anställde får rätt till särskilt högriskskydd enligt alternativ 2 ska arbetsgivaren betala sjuklön som vanligt med 80 procent. Sjuklön ska inte betalas för karensdagen men arbetsgivarens kostnader ersätts av försäkringskassan. 2 Sjukfall till och med dag 14 Alternativ 3 Fr.om. den 1 januari 2002 kan försäkringskassan fatta beslut om särskilt högriskskydd för donatorer. Det gäller arbetstagare som är givare av organ eller annat organiskt material och som till följd av detta får sin arbetsförmåga nedsatt. I en sådan situation ska arbetsgivaren betala sjuklön med 80 procent redan från den första dagen i sjuklöneperioden. Ersättning till arbetsgivaren En arbetsgivare som har haft kostnader för sjuklön för en arbetstagare som omfattas av det särskilda högriskskyddet, kan efter ansökan få ersättning för sina kostnader från försäkringskassan. Arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklöneperioden. Förutom den sjuklön som arbetsgivaren har betalat till arbetstagaren omfattar ersättningen också beräknade lönekostnader i form av sociala avgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Även avgifter som arbetsgivaren betalat enligt lagen om allmän löneavgift omfattas av ersättningen. Ersättning ges bara för den sjuklön och andra lönekostnader som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt SjLL. Ersättning betalas inte för eventuell sjuklön som betalas enligt avtal. Ansökan till försäkringskassan Arbetsgivaren måste göra en skriftlig ansökan till försäkringskassan för att få ersättning för den betalda sjuklönen. För detta ändamål finns det en särskild blankett hos försäkringskassan ANSÖKAN om försäkringsersättning för sjuklönekostnader särskilt högriskskydd (FKF 7467). 27