Processbarhet = producerbarhet? Processbarhet inom förståelse och produktion. Joanne Yager

Processbarhet = producerbarhet? Processbarhet inom förståelse och produktion Joanne Yager C uppsats Lingvistik Juni 2010 Lunds Universitet Handledare: Gisela Håkansson 1

Abstract This paper reports on a study on the acquisition of Swedish as a second language by adult learners. Both oral production (picture description) data and comprehension (picture identification) data were elicited from 11 adult beginner learners of Swedish. The theoretical framework of the study was Pienemann's (1998) Processability Theory. In the rather large base of research surrounding Processability Theory and in the field of second language acquisition in general, the domain of comprehension has been largely ignored. It is largely unknown what kind of processes comprehension involves and whether these processes take place in the same language processor as those involved in oral production. The aim of the current study is to investigate at what point processability within comprehension is reached by second language learners in relation to processability within oral production. The morphological structure of the Swedish language, with its attributive and predicative adjective congruence and nouns that are unmarked for plural, offers the perfect opportunity to test both the comprehension and production of structures on two different PT levels. Results show that the ability to comprehend certain structures comes before the ability to produce them in speech. This suggests that learners can have grammatical abilities that can only be used in comprehension and not production, and thus that comprehension and oral production involve different processes. Tack Jag vill tacka Fredrik Persson så mycket som var så snäll och lånade ut sina underbara studenter som informanter. Mina informanter var otroligt duktiga och gav så snällt av sin tid. Tusen tack till min handledare Gisela Håkansson för all trevlig och nyttig handledning, den omfattande kunskap hon har och att hon med glädje för den vidare till mig. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund och tidigare forskning 2.1 Fältet andraspråksinlärning 2.2 Processbarhetsteorin 2.3 Levelts talproduktionsmodell 2.4 Teorier inom perception 2.5 Tidigare forskning: PT och svenskan 2.6 Tidigare studier inom förståelse och produktion 3. Utgångspunkter 3.1 Processbarhetsteorin som utgångspunkt 3.2 Svenskans lämpliga morfologi 3.3 Frågeställning och hypoteser 4. Metoder och material 4.1 Informanter 4.2 När och hur testerna utfördes 4.3 Bildmaterial 1: test 1-4 4.4 Bildmateral 2: test 5-7 5. Resultat 5.1 Förståelse och produktion 5.2 Syntax i huvudsatser och bisatser 5.3 Jämförelse morfologi- och syntaxnivå 4 5.4 Teachability 5.5 Markeringens påverkan på processbarhet 5.6 Kronologisk ordning 6. Diskussion 6.1 Vad innebär resultaten för huvudhypotesen? 6.2 Andra hypoteser 6.3 Felkällor och frågor för framtida forskning 7. Sammanfattning 8. Referenser 9. Bilagor 3

1. Inledning Fältet andraspråksinlärning har haft en dynamisk utveckling sedan dess uppkomst för 50 år sedan. Från att mest ha handlat om pedagogik har det kommit att handla mer om såväl sociala som kognitiva faktorer. Man fokuserar numera på själva inlärningsprocessen, på utvecklingssekvenser och processerna som sker när man lär in ett språk. En teori som fokuserar på dessa processer är Processbarhetsteorin (PT, Pienemann 1998, 2005). Denna teori har tillämpats i flera studier om svenska som andraspråk och ger detaljerade förutsägelser om ordningsföljden för inlärning av några morfologiska och syntaktiska fenomen. PT analyserar processbarhet av strukturer vid olika steg under inlärningen med fokus på talproduktion. Enligt PT kan man bara producera det som man kan processa. Men innebär det att man bara kan processa det som man kan producera? Eller kan man ha grammatiska kunskaper som inte kan användas i produktion? Vad skulle det innebära för idén 'processbarhet' om man kan förstå strukturer som man inte kan producera? Vad skulle det innebära för kunskaper om andraspråksinlärning? Vad innebär det att kunna ett språk? Är det att kunna producera eller att förstå? Huvudsyftet med denna studie är att testa om det finns något samband mellan produktion och förståelse utifrån ett processbarhetsperspektiv. Den tar upp produktion och förståelse av attributiv och predikativ adjektivkongruens, strukturer som ligger på två nivåer inom processbarhetsteorins inlärningsgångar för svensk morfologi. Andra frågor som diskuteras i studien gäller relationen mellan processbarhetsteorins morfologi- och syntaxnivåer, överföring av omarkerad grammatisk information, och Pienemanns (1984) hypotes om teachability, nämligen om det finns någon relation mellan utvecklingsstadier och det som man kan lära sig genom undervisning. 2. Bakgrund och tidigare forskning 2.1 Fältet andraspråksinlärning Andraspråksinlärning är ett ganska ungt forskningsfält och har bara funnits sedan 1950-talet. Andraspråksinlärning definieras som inlärning av ytterligare språk efter att modersmålet är inlärt. Under de senaste 50 år har fältet genomgått många olika faser och blivit mycket brett och omfattande. De första tankarna om andraspråksinlärning baserades på behaviorismen, en populär teori inom psykologi vid denna tid. Den första viktiga teorin var Lados (1957) kontrastiva hypotes (Contrastive Analysis Hypothesis), vilken gick ut på att inlärares första 4

språk påverkar inlärningen av andraspråk. Enligt denna teori är de saker på målspråket som är lika modersmålet lättare att lära in än de saker som är olika. Detta fenomen kallas för transfer. I början av 1970-talet när man hade börjat med empirisk forskning inom fältet fick denna idé väldigt mycket kritik. Forskare som Selinker (1972) började inse att det fanns en rad likheter i hur inlärare använder språk, oavsett förstaspråk och målspråk. Selinkers (1972) hypotes om interimspråk går ut på att inlärare använder ett språk som är systematiskt och drivet av dess egna regler och grammatik, som ett eget naturligt språk. De flesta teoribildningar intresserar sig även idag av hur interimspråket ser ut och fungerar. Ett fenomen som många teorier numera fokuserar på är inlärningsgångarna i vilka andraspråk lärs in. På 1970-talet kom de första studier som visade att det fanns en naturlig ordning i vilken språk lärs in. Dulay & Burt (1974) fann att vissa strukturer lärs in före andra hos barn som lär in ett andraspråk, medan Krashen et al (1977) fann samma fenomen hos vuxna andraspråksinlärare. Pienemanns (1998) processbarhetsteori fokuserar på dessa inlärningsgångar utifrån ett processbarhetsperspektiv. Enligt Pienemann beror den naturliga inlärningsordningen på inlärares processningskapacitet. Sedan dess uppkomst har PT tillämpats till en rad olika språk, till exempel tyska, svenska, engelska, arabiska, mandarin och japanska (se Pienemann 2005 för dessa studier). 2.2 Processbarhetsteorin Som beskrivits ovan rör processbarhetsteorin sig om inlärningsgångar som beror på inlärares processningskapacitet. Teorin handlar om inlärargrammatiken och hur den utvecklas, det vill säga principerna som gäller när inlärare bildar sin nya grammatik. Pienemann tar dessa processningsprinciper och tillämpar dem på strukturerna i specifika språk, med den grammatiska modellen Lexical-Functional Grammar (LFG, se Pienemann 1998 för beskrivning). På så vis kan man förutse inlärningsgångarna som gäller när man lär in olika språk. När den inre grammatiken bildas successivt i språkprocessorn bygger varje stadium på de föregående så att strukturer på lägre nivåer måste kunna processas innan strukturer på högre nivåer ska kunna läras in och processas. De processningsprocedurer som enligt PT bygger upp en inlärares grammatik visas i Tabell 1. 5

Tabell 1. Implikationell ordningsföljd av processningsprocedurer (adapterad från Pienemann & Håkansson 1999) Utvecklingsordning: PT-nivåer Tidsaxel Procedurer: 1 2 3 4 5 Bisatsprocedur - - - - + Satsprocedur - - - + + Frasprocedur - - + + + Kategoriprocedur - + + + + Ord + + + + + På den första processningsnivån har man tillgång till ord i lexikonet. Ord gäller både det som traditionellt sett kallas ord och även fasta fraser som inlärare har lärt in som ett ord i sitt lexikon. På den andra nivån börjar man ha tillgång till grammatisk information om ord, eller ordens 'kategorier', och nu kan man processa till exempel lexikala morfemer. På den tredje nivån kan grammatisk information överföras inom en fras, och på den fjärde mellan fraser inom en sats. På den femte nivån kan huvudsatser och bisatser åtskiljas och processas (Pienemann 1998). När man tillämpar dessa grammatiska procedurer till svenskan kan man förutse följande inlärningsgångar för svensk morfologi och syntax: Tabell 2. Processningsprocedurer tillämpade för svensk morfologi och syntax (adapterad från Pienemann & Håkansson 1999 och Håkansson 2004) PTnivå Processingsprocedurer 5 Satsgränsprocedur 4 Satsprocedur eller ordföljdsregler Strukturer för inlärning Grammatisk information mellan satser. Skillnad huvudsats/ bisats Grammatisk information inom satser, mellan fraser Svensk morfologi Svensk syntax Negation Ej inversion (b) negation före hjälpverb och huvudverb (a) negation före finita verbet Kongruens (predikativ) Inversion i satser med framförställt adverb (verbet alltid på andra plats) Negation efter finita verbet 6

3 Frasprocedur Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi 2 Kategoriprocedur Ordklass, lexikal morfologi Kongruens (attributiv) Plural, bestämdhet, presens, preteritum, etc. ADV + subjekt före verb Kanonisk ordföljd (oftast subjekt före verb) 1 Ord Ord Oböjda former Enstaka konstituenter Både (hjälpverb) + verb + neg, och (hjälpverb) + neg + verb Negation före infinita verb, adjektiv, etc. Inlärningsgången bygger på att strukturer som gäller överföring av grammatisk information över mindre avstånd kan processas före strukturer som gäller överföring av information över större avstånd (först mellan ord inom fraser, sedan mellan fraser, och sist mellan satser). Sedan Pienemann publicerade sin (1998) teori har det varit en rad studier om teorins implikationer till olika språk, och i synnerhet som använt muntlig produktiondata. Detta för att processbarhetsteorin är en modell specifikt anpassad till talproduktion enligt teorin är en struktur processbar när den kan produceras i spontan talproduktion. Trots det har det även varit en rad studier som testat andra datatyper utifrån PT, som till exempel skriftlig produktion (Eklund Heinonen 2009, Håkansson & Norrby 2010), kontrollerad talproduktion (Glahn et al 2001) och grammatikalitetsbedömning (Philipsson 2007). Det har dock inte forskats inom förståelse, vilket mest beror på att detta är svårtestat. Vi vet därför inte om det finns åtskilda processer eller språkprocessorer när det gäller produktion och förståelse. Är en viss struktur processbar när den kan produceras, eller när den kan förstås? Kan språkprocessorn hantera förståelse av strukturer på en viss nivå innan vi ser bevis på detta produktionsmässigt? 2.3 Levelts talproduktionmodell Pienemann baserar sin talproduktionmodell på den modell som föreslagits av Levelt (1989). Levelts modell ser talaren som 'a highly complex information processor' (Levelt 1989:1). Enligt Levelts modell innebär talproduktion en rad processer som sker i två olika processorer inom talaren: Conceptualizern och Formulatorn. Conceptualizern genererar koncept som ska kommuniceras, och Formulatorn tar dessa koncept och genererar en grammatisk och en fonetisk plan på hur de ska kommuniceras. Till sist sker self-monitoring där talaren lyssnar på och kontrollerar både den interna fonetiska planen och det muntliga tal som producerats. 7

Jag fokuserar här på Levelts modell för grammatisk kodning, eftersom det är denna del av Levelts modell som Pienemanns (1998) modell baseras på. Grammatiska Encodern genererar grammatiska relationer som speglar de konceptuella relationerna i det som ska kommuniceras. När ett ord i lexikonet matchar konceptet som ska kommuniceras aktiveras även de syntaktiska uppbyggningsprocedurer som gäller för detta ord. 'When, for instance, the lemma give is activated by the conceptual structure of the message, the syntactic category V will call the verb-phrase-building procedure... Also, the syntax of each word is part of its lemma information... An item in the lexicon [also] contains information about its morphology and its phonology...' (Levelt 1989:11) När ett ord används av en inlärare aktiveras då de grammatiska procedurer som gäller för detta ord. När en grammatisk plan har genererats sker fonologisk encoding, där en fonetisk plan byggs för varje lemma samt för hela yttrandet. Articulatorn använder sedan talmusklerna för att förverkliga denna fonologiska plan, och resultatet är muntligt tal. Levelt skriver om selfmonitoring som ett sista steg i talproduktion, vilket han menar innebär samma processer som perception av andras tal: 'Self-monitoring involves various components that need no detailed treatment in a book on language production since they are the processing components of normal language comprehension... A speaker has access to both his internal speech and his overt speech. He can listen to his own overt speech, just as he can listen to the speech of his interlocutors.' (Levelt 1989:13). Med andra ord anser Levelt att förståelse av eget tal innebär samma processer som förståelse av andras tal. En viktig del av Levelts modell är att medan konceptgeneration och 'monitoring' är kontrollerade uppgifter för vilka behövs talarens kontinuerlig uppmärksamhet tycks grammatisk encoding, form encoding, och muntlig produktion till stor grad vara automatiska: 'A speaker doesn't have to ponder the issue of whether to make the recipient of GIVE an indirect object... These things come automatically without any awareness. They also come with very high speed...' (Levelt 1989:22). Här beskriver Levelt processerna som sker under infödda talares talproduktion. Men hur tillämpar man detta till andraspråksinlärning? Pienemann baserar sina (1998) hypoteser om andraspråksinlärning på Levelts (1989) modell: 'the hypotheses will focus on the internal implicational relationship of the components of the Formulator' (Pienemann 1998:73). När en viss struktur är processbar för en inlärare tycks dess 8

produktion innebära samma processer som Levelt beskriver för infödda talare: enligt Pienemann sker grammatisk kodning automatiskt när en struktur är processbar. Som diskuterades ovan skriver Levelt att perception av eget tal inte är en automatisk process: 'Message construction is controlled processing, and so is monitoring.' (Levelt 1989:21). Då han skriver att perception av eget tal innebär samma processer som perception av andras tal kan man säga att för Levelt innebär produktion och förståelse två olika sorters processer den ena är automatisk och den andra kontrollerad. Innebär då processbarhet inom produktion att processning är automatisk, medan inom förståelse är det en helt annan sorts process, där processbarhet inte innebär automatisk processning? 2.4 Teorier inom perception I en sammanställning av studier inom perception som utfördes under åren 1970-1976 (Levelt 1978) skriver Levelt att perception innebär processning från grammatisk 'surface structure' (t. ex. en mening) till koncept: 'a linguistic object (a text, sentence, etc.) is mapped onto a nonlinguistic object (a conceptual structure).' (Levelt 1978:2). Detta speglar det som Levelts (1989) grammatiska encoder utför i talproduktion. Man skulle kunna säga att enligt Levelt innebär produktion och förståelse motsatta processer: talproduktion innebär tolkning från koncept till grammatiska former eller 'surface structure', medan perception innebär tolkning från 'surface structure' till koncept. 2.5 Tidigare forskning: PT och svenskan Som nämndes tidigare har processbarhet undersökts i en hel rad studier sedan Pienemanns (1998) teori publicerades. Här diskuteras forskning inom PT på svenska som andraspråk, både i studier som analyserar muntlig produktionsdata och andra datatyper. Pienemann & Håkansson (1999) var den första studien som anpassade PT till svenskan. Här tillämpades PTs processningsnivåer till svensk morfologi och syntax för att komma fram till en rad förutsägningsbara inlärningsgångar hos inlärare av svenska. Dessa förutsägelser sedan testades genom en analys av tidigare forskning på inlärning av svenska som andraspråk. Pienemann & Håkansson (1999) fann att resultaten från dessa tidigare studier bekräftade den förutsagda inlärningsgången och fann inget motbevis i den mån samma strukturer var med. 9

En viktig studie för PT inom de skandinaviska språken är Glahn et al (2001), en gemensam insats av forskare inom svenska, norska och danska för att testa PT inom de skandinaviska språken. Här testades validiteten av den inlärningsgång som förutsas av Pienemann & Håkansson (1999). De testade produktion av adjektivkongruens i både attributiva och predikativa kontexter samt bisatsordföljd. Dessa strukturer ligger på tre åtskilda nivåer inom PT (nivå 3, 4 och 5) och valdes för att testa PTs förutsagda inlärningsgång i vilken strukturer som kräver överföring av information över mindre avstånd lärs in före de som kräver överföring över större avstånd. Deras resultat stämde bra överens med Pienemann och Håkanssons (1999) förutsagda nivåer, att attributivkongruens lärs in före predikativkongruens, vilket lärs in före bisatsordföljd. De fann även att numerus adjektivkongruens lärs in före genus adjektivkongruens, och menar att detta beror på att genus måste läras in för varje ord och inte har någon semantisk betydelse för talaren. I Eklund Heinonens (2009) avhandling analyserades Tisus-testresultat utifrån PT. Tisus-testet (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) används för att bedöma utländska studenters kompetens på svenska inför studier vid svenska universitet. Ett antal godkända och ett antal underkända muntliga testresultat jämfördes gällande testtagares PT-nivå. Hon fann att de testtagarna som blev underkända hade PT-nivå 3 och de som blev godkända hade PTnivå 4 eller högre. Det fanns på så vis ett tydligt samband mellan PT-nivå och betyg i detta test som är avsett till att mäta kompetens med fokus på kommunikativ kompetens. Detta visar att PTs grammatiska processningsnivåer stämmer överens med andra bedömningar som ska ta tillvara allmän kompetens. Håkansson och Norrby (2010) jämförde inlärning av svenska som andraspråk och som främmandespråk för att utforska inlärningsmiljöns påverkan på språkinlärning. De testade informanter både i Malmö, Sverige och Melbourne, Australien, inom grammatik, pragmatik och ordförråd. Till den grammatiska delen använde de PT för att analysera informanternas nivåer. De fann att inlärares grammatiska förmåga inte påverkades av miljön i vilken inlärningen skedde, medan deras pragmatik och ordförråd påverkades. 2.6 Tidigare studier inom förståelse och produktion Tidigare studier som jämfört förståelse och produktion har kommit fram till olika slutsatser. Trots att de flesta studier som har utgått från PT bygger på muntlig produktion har det också 10

varit studier som använt andra datatyper. Philipssons (2007) avhandling hade som syfte att undersöka effekten av olika datatyper på resultat samt att utforska utvecklingsgångarna för inlärning av ordföljd i frågestrukturer och svenskans verbmorfologi. Den del av undersökningen som testade informanters receptiva förmåga handlade om vad som gör att inlärare uppfattar ett yttrande som en fråga. Philipsson konstaterar att processbarhetsteorins inlärningsgångar även stämmer när det gäller förståelse; 'resultaten från det receptiva experimentet ger indikationer om att språkprocessningskapaciteten har betydelse även för den receptiva förmågan, på ett likartat sätt som för muntlig språkproduktion.' (Philipsson 2007:193). Fastän resultaten tydde på att inlärningsgången följer samma steg inom förståelse som inom produktion analyserades inte hur dessa fungerar ihop. När det gäller datatyper konstaterar Philipsson att trots att PT är en talproduktionmodell utesluter detta inte att andra datatyper kan användas för analys utifrån PT, som till exempel skriftlig produktion, perceptionsdata och grammatikalitetsbedömning. Han menar samtidigt att om resultaten inte stämmer överens med teorins förutsägelser innebär det inte att PT inte fungerar, eftersom teorin inte påstår sig behandla dessa saker. Det har i princip inte varit några studier som jämfört produktion och förståelse hos andraspråksinlärare ur ett processbarhetsperspektiv. I Håkansson och Hansson (2000) undersöktes dock produktion och förståelse hos barn som lär in sitt modersmål. De jämförde språkstörda barns språkutveckling (som har SLI, specific language impairment) med barn med normal språkutveckling. De fann att relationen mellan produktion och förståelse förändras vid olika steg under utvecklingen. Efter sex månader hade både grupperna utvecklats i produktionförmåga, medan vid det första testet visade de två grupperna olika resultat. Barnen med normal språkutveckling visade ganska jämn förmåga till produktion och förståelse, medan barnen med SLI visade bättre förmåga till förståelse än produktion. De fann att hos SLI barnen var det möjligt att förstå en struktur (nämligen bisatser) innan de kunde producera den (det vill säga, använda bisatsord och producera bisatser). En studie som undersökt förståelse utifrån en annan teoretisk bas är White et al (2004). Studien fokuserade huvudsakligen på en jämförelse mellan förmågan till genus- och numerusmarkering och mellan inlärare med modersmål franska (som har grammatisk genus) och engelska (som inte har grammatisk genus). Medan analysen inte fokuserade på jämförelsen mellan produktion och förståelse utfördes tester inom både produktion och 11

förståelse. Resultaten visade att kompetensen inom produktion var allmänt bättre än inom förståelse, vad gällde båda grupper informanter och både numerus- och genusmarkering. 3. Utgångspunkter 3.1 Processbarhetsteorin som utgångspunkt I Tabell 2 presenterades de olika nivåerna inom PTs inlärningsgångar för svensk morfologi och syntax. I denna studie fokuserar jag huvudsakligen på morfologinivåerna 3 och 4 och på syntaxnivåerna 4 och 5. Att processa strukturer på morfologinivå 3 innebär att kunna överföra grammatisk information mellan ord inom en fras, och på morfologinivå 4 att kunna överföra grammatisk information mellan fraser inom en sats (Pienemann 2005). Inom svensk morfologi sker denna överföring i adjektivkongruens, på nivå 3 är det attributivkongruens (mellan substantivet och adjektivet inom en nominalfras) och på nivå 4 är det predikativkongruens (mellan substantivet och adjektivet inom en predikativsats). Adjektivkongruens gäller överföring av information för både numerus och genus, men observera att i denna studie analyseras inte genus för att detta har visats läras in vid ett mycket senare stadium (Glahn et al 2001). På syntaxnivå 4 kan man producera rätt placering av negationen i huvudsatser och på syntaxnivå 5 kan man skilja huvudsatser från bisatser och därför placera negation och andra adverb i rätt ordning i förhållande till verbet i bisatser. En sekundär fråga som tas upp i studien är hur morfologi- och syntaxnivåerna som beskrevs i Tabell 2 fungerar i relation till varandra. Om inlärare kan processa strukturer på morfologinivå 4, innebär det att de också kan processa strukturer på syntaxnivå 4? Inom PT tycks nivåerna inom morfologi och syntax nås i en viss ordning där varje nivå bygger på de föregående. Men bygger morfologinivåerna och syntaxnivåerna på varandra? Glahn et al (2001) skriver: 'one of the main points of Pienemann (1993, 1998) is that morphology and syntax can be brought together into the same framework.' (Glahn et al 2001:391). Då sambandet mellan syntax och morfologi är en viktig del av teorin är det en intressant fråga hur detta samband fungerar. En annan fråga som tas upp i denna studie handlar om Pienemanns (1984) hypotes om teachability, vilken säger att man inte kan ändra på ordningen i vilken inlärare lär in ett språk, utan att varje nivå inom inlärningsgången bygger på den föregående, och förmågan att processa strukturerna inom inlärningsgången byggs upp i en fast ordning. Därför kan 12

strukturer på nivå 5 (till exempel bisatsordföljd) inte läras in av en inlärare för vilken strukturer på nivå 4 inte är processbara. Pienemann anser däremot att undervisning kan påskynda inlärningen om den fokuserar på strukturer som ligger på en nivå strax över de strukturerna som är processbara för inläraren just då (Pienemann 1984). Under testerna i denna studie lärdes informanterna ett nytt ord, nämligen bisatsinledningsordet 'som', för att få data om negationsplacering i bisatser. Då var det en intressant fråga om huruvida informanter skulle kunna processa detta nya ord och strukturen som det innebar, om de inte var redo för att kunna lära in den. En viktig del av processbarhetsteorin är att vissa av inlärningsnivåerna beror på överföring av information över allt större avstånd. I denna studie valdes för det mesta neutrumord, som inte markeras för plural, men ett par utrumord som markeras valdes även för att testa ytterligare en hypotes, om sambandet mellan grammatisk markering och processbarhet. Det var intressant att se om numerus adjektivkongruens skulle kunna processas i en fras som 'två svarta bilar', (där numerus markeras på substantivet) före i en fras som 'två svarta får' (där det inte markeras). Tidigare forskning har inte behandlat dessa två sorts ord som olika på något vis, men då grammatisk information ska överföras är det en intressant fråga om huruvida denna information behöver finnas på ordet ifråga för att kunna överföras. 3.2 Svenskans lämpliga morfologi Tidigare forskning inom processbarhetsteorin har inte alls fokuserat på förståelse av strukturer, vilket mest beror på att detta är svårtestat. Med svenskans morfologi är det dock möjligt att testa både förståelse och produktion av strukturer på olika PT-nivåer. För att kunna testa förståelse av strukturer inom processbarhetsteorin måste det finnas ett sätt att isolera strukturerna på just de nivåerna man vill testa för att ge specifikt information som informanter kan visa att de förstår. Med svenskans morfologi finns adjektivkongruens både inom frasen och över frasgränsen, vilka utgör två åtskilda PT nivåer inom morfologin som kan testas för processbarhet. Dessutom är det med svenskan möjligt att testa förståelse av dessa strukturer genom att formulera meningar i vilka numerus av substantivet endast markeras på adjektivet. På så vis kan man testa förståelse av numerus adjektivkongruens utan störning från numerusmarkering på andra ord. Då kan man testa både förståelse och produktion av strukturer på två PT nivåer inom samma grupp informanter och utreda hur förståelse ser ut i relation till produktion. 13

3.3 Frågeställning: Kan strukturer på morfologinivå 3 och 4 i förståelse processas samtidigt som de kan processas i produktion? Hur fungerar relationen mellan morfologinivåerna och syntaxnivåerna (nivå 4 på morfologi och syntax)? Vad händer om inlärare försöker att lära in en struktur som ligger på en för hög nivå enligt Pienemanns hypotes om teachability? Är det lättare att processa överföring av grammatisk information som markeras än grammatisk information som inte markeras? Om det visar sig att förståelse kommer före produktion, vad innebär detta för idén 'processbarhet'? Hypotesen: Strukturer på morfologinivå 3 och 4 ska kunna processas samtidigt i förståelse och produktion. Denna hypotes baseras på att varken själva teorin eller tidigare forskning skiljer produktion från förståelse när det gäller processbarhet inom vuxna andraspråksinlärare. Förmågan att producera strukturer på morfologinivå 4 ska komma samtidigt som strukturer på syntaxnivå 4. Denna hypotes baseras på att teorin placerar dessa strukturer på samma nivån och då antar att de kommer vid samma steg. Om inlärare försöker att lära in en struktur som ligger på en för hög nivå ska de inte lyckas. Denna hypotes baseras på hypotesen om teachability. Markering av grammatisk information ska inte påverka processbarhet. Därför ska strukturer med utrumord inte vara lättare att processa än strukturer med neutrumord. Denna hypotes baseras på att dessa former inte åtskiljas inom tidigare forskning. 4. Metoder och material 4.1 Informanter Informanter var studenter vid Lunds universitets Svenska för utbytesstudenter nivå 1 kurs. Dessa informanter valdes på grund av deras nybörjarnivå de hade fått 16 timmars undervisning i svenska över 4 veckor. 11 informanter valdes av läraren med tanke på att de helst skulle ha en bred spridning av modersmål. Informanternas språkliga bakgrund presenteras i Tabell 3. 14

Tabell 3. Informanters språkliga bakgrund Toby Modersmål engelska Andra språk Jonatan tyska engelska, latin Valeria ungerska engelska, tyska Joseph engelska, kinesiska malaysiska, franska* Gemma franska, engelska tyska Amélie franska engelska, tyska José spanska, galiciska portugesiska, engelska, franska Ludwig tyska engelska, franska*, spanska* Kristina italienska engelska, tyska, spanska, franska* Josh engelska spanska* Timotée franska engelska, spanska* * = informanten anger sig bara ha läst lite av detta språk Alla informanter har minst ett europeisk språk som modersmål, och sex av informanterna har ett germanskt språk (engelska eller tyska) som modersmål. Alla förutom en har åtminstone lite erfarenhet av att lära in ett andraspråk, de flesta av dessa har läst två eller fler andraspråk. Sex av informanterna talar tyska, och alla kan tala engelska på en hög nivå, en förutsättning till studier vid svenska universitet. 4.2 När och hur testerna utfördes Intervjuerna och testerna utfördes under en två veckors period och ägde rum direkt efter informanternas svenska lektioner. Informanter hade två 120 minuters svenska kvällslektioner i veckan. Informanter intervjuades och testades en i taget. Först intervjuades informanterna för att få tag i biodata, i synnerhet information om språklig bakgrund, sedan utfördes tester på bildmaterial. Materialet bestod av två bildmaterial, med det första utfördes fyra tester på produktion och förståelse av attributivkongruens och predikativkongruens, och med det andra utfördes två tester på produktion av ordföljd i huvudsatser och bisatser. Se Bilaga 1 för bildmaterial. 4.3 Bildmaterial 1 Med Bildmaterial 1 testades markering av numerus på adjektiv både inom en fras och över frasgränsen. Endast färgadjektiv användes. Bildmaterial 1 bestod av sexton bilder, uppdelade i 15

fyra grupper. Varje grupp bilder visade ett objekt i fyra olika varianter. En grupp bilder till exempel visade 1. en pojke med ett svart får, 2. en pojke med två svarta får, 3. en flicka med ett vitt får, och 4. en flicka med två vita får. De fyra objekten på bilderna var hus, träd, får, och bilar. Sex olika färgadjektiv representerades i bilderna gul, röd, grön, brun, svart och vit. Varje objekt fanns i två olika färger, och för varje objekt av vardera färg fanns både en singulär bild och en plural bild, för att få data på både singulära och plurala former på färgadjektiven. På så vis var informanterna tvungna att välja rätt objekt med rätt färg och rätt numerus i sina svar. Materialet designades så att språket var så enkelt som möjligt på grund av informanternas nivå. Därför valdes enkla former och ord som inlärare på väldigt låg nivå förväntades ha lärt sig. De tre neutrumorden (hus, träd och får) valdes för att testa huvudhypotesen, eftersom dessa inte markeras för plural, medan utrumordet 'bilar' valdes för att testa hypotes 4 angående markeringens påverkan på processbarhet. I Tabell 4 finns det som står på de 16 bilderna i Bildmaterial 1. Tabell 4. Bildmaterial 1 ett grönt träd (med pojke) ett brunt träd (med flicka) ett rött hus (med flicka) ett gult hus (med pojke) ett vitt får (med flicka) ett svart får (med pojke) en röd bil (med pojke) en gul bil (med flicka) två gröna träd (med pojke) två bruna träd (med flicka) två röda hus (med flicka) två gula hus (med pojke) två vita får (med flicka) två svarta får (med pojke) två röda bilar (med pojke) två gula bilar (med flicka) Bilderna presenterades för varje informant och det påpekades att det fanns olika färger på bilderna. Testerna utfördes sedan, först för produktion av predikativkongruens, produktion av attributivkongruens, sedan för förståelse av predikativkongruens och till sist förståelse av attributivkongruens. Tabell 5 ger exempel på eliciteringsfrågor samt målresponser till de fyra testerna. 16

Tabell 5. Bildmaterial 1: Test 1-4 Test Eliciteringsfråga Målrespons 1. Produktion av predikativkongruens 2. Produktion av attributivkongruens 3. Förståelse av predikativkongruens 4. Förståelse av attributivkongruens Vilken färg är hans får? (pekar på en bild) Vad har han? (pekar på en bild) Hans får är svart/svarta. svart/svarta får Hans får är svart/svarta. Han har ett svart får/två svarta får. (informanten ska peka på rätt bild) (informanten ska peka på rätt bild) Det var viktigt att produktionstesterna utfördes före förståelsetesterna för att inte ge informanterna en modell på strukturerna inför produktionstesterna. En lista på alla eliciteringsfrågor och målresponser till Bildmaterial 1 finns i Bilaga 2. De fyra testerna som utfördes med Bildmaterial 1 beskrivs nedan. Test 1 Intervjuaren frågade sexton frågor totalt, en fråga om varje bild på Bildmaterial 1, i ingen särskild ordning, förutom att frågorna om 'bilar' kom sist. Detta gjordes för att pluralmarkeringen på dessa utrumord inte skulle påverka resultat på de neutrumord som inte markeras för plural. Intervjuaren frågade till exempel 'Vilken färg är hans får?' och pekade på en av bilderna, och informanten skulle svara i predikativa meningar med rätt numerusform på färgadjektivet, till exempel 'Hans får är svart/svarta'. Test 2 I Test 2 gjorde intervjuaren som ovan, förutom att frågan denna gång var 'Vad har han/hon?'. Informanten skulle då svara i attributiva meningar med rätt numerusform på färgadjektivet, till exempel '(Han har) ett svart får/två svarta får'. Test 3 I Test 3 beskrev intervjuaren en bild och informanten skulle avgöra och peka på vilken bild som beskrevs. Intervjuaren sa en predikativ mening med numerus adjektivkongruens, till exempel 'Hans får är svart/svarta', och informanterna behövde processa informationen om numerus på adjektivet och peka på rätt bild. Observera att numerus inte markerades någon 17

annanstans i eliciteringsmeningarna förutom på adjektivet. Detta gällde alla meningar förutom de med 'bilar', där numerus markeras på substantivet. Test 4 Test 4 utfördes liksom Test 3, förutom att nu var eliciteringen en substantivfras med numerus attributivkongruens, till exempel 'svart/svarta får'. Observera att som ovan var den enda markeringen för numerus denna på adjektivet, så att informanten behövde kunna processa adjektivkongruens för att kunna peka på rätt bild. Som ovan gällde inte detta fraserna med 'bilar'. 4.4 Bildmaterial 2 Bildmaterial 2 var en serie kort som visade människor som gör (och inte gör) olika verb, det var 8 par kort, en positiv bild och en negativ bild för varje verb. Tabell 6 visar det som fanns på bilderna på korten i Bildmaterial 2. Tabell 6. Bildmaterial 2 en flicka som cyklar en pojke som sover en flicka som skriver en man som äter en flicka som dricker en pojke som pratar en flicka som inte cyklar en pojke som inte sover en flicka som inte skriver en man som inte äter en flicka som inte dricker en pojke som inte pratar Bildmaterial 2 baserades på LOTTOspelet som användes i Glahn et al (2001) och Håkansson & Hansson (2000). Detta material adapterades för att bara innehålla bilder på väldigt enkla verb. Syftet med detta bildmaterial var att testa negativplacering i huvudsatser och bisatser, strukturer som ligger på PTs syntaxnivå 4 och 5. Bildmaterial 2 finns i Bilaga 1. Test 5 I Test 5 testades negativplacering i huvudsatser genom elicitering med korten i Bildmaterial 2. Intervjuaren visade först en positiv bild och sedan en negativ bild på varje verb, och eliciterade en negativsats genom att beskriva den positiva bilden, till exempel 'Hon cyklar, men hon...?'. Informanten skulle sedan beskriva den negativa bilden, till exempel 'cycklar 18

inte', och sedan fortsätta att nämna det som människorna gjorde och inte gjorde på alla tolv kort. En lista på alla eliciteringsmeningar och målresponserna till testerna 5-7 finns i Bilaga 3. Test 6 I Test 6 testades negativplacering i bisatser genom LOTTOspelet (som användes i Håkansson & Hansson 2000). I detta test skulle informanter använda bisatser med 'som' för att beskriva vad som fanns på bilderna. Informanten och intervjuaren fick var sin bricka och korten las upp och ner i mitten. På varje bricka fanns hälften av bilderna från korten illustrerade, och syftet i spelet var att vara den första att fylla sin bricka. Efter att intervjuaren förklarade spelets syfte och att informanten skulle berätta vad som fanns på kortet spelade de spelet. Informanten och intervjuaren tog ett kort i taget, för varje kort frågade intervjuaren 'vad fick jag/du?' och informanten svarade med en beskrivning av det som fanns på kortet. Om en bild fanns med på informantens bricka fick den kortet, och om den fanns med på intervjuarens bricka fick hon kortet. Den som samlade alla 6 bilder på sin bricka först 'vann' spelet. Tabell 7 visar eliciteringsfrågorna och målresponserna till Bildmaterial 2. Tabell 7. Bildmaterial 2: Test 5 & 6 Test Eliciteringsfrågor Målresponser Test 5: Huvudsatser Test 6: Bisatser Han äter, men han? Och hon? Men hon? Vad fick du? Vad fick jag? Äter inte. Cyklar. Cyklar inte. Jag fick mannen som äter. Du fick mannen som inte äter. Test 7 Trots att Test 6 designades för att ge möjlighet att elicitera bisatser med 'som' var det ingen informant som använde bisatser utan majoriteten använde huvudsatser för att beskriva bilderna. Ingen använde ordet 'som'. För att elicitera bisatser 'lärde' intervjuaren informanterna ordet 'som'. Efter några turer i spelet där informanterna svarade med huvudsatser frågade intervjuaren 'har du hört ordet 'som'?', därpå hon förklarade att på engelska det betyder 'which' och att när hon frågar 'Vad fick du?' kunde informanten svara 'Jag fick...' och använda ordet 'som'. Detta förklarades utan att ge informanterna en modell på hur ordet används. Efter detta spelade de vidare. En transkription av en exempelpresentation finns i Bilaga 3. 19

5. Resultat 5.1 Analysmetod Resultaten analyserades enligt det kriterium som föreslagits av Pienemann, det så kallade emergenskriteriet. The emergence criterion identifies the point of first emergence of a structure in an interlanguage system (Pienemann 2005:54). Det innebär att en inlärare tycks kunna processa en viss struktur när den produceras en gång. I följande resultattabeller innebär ett plus ('+') på en PTnivå att strukturer på denna nivå användes minst två gånger. Observera att det dock krävs minimala par. Strukturen måste finnas i båda plural och singular form, det vill säga 'röda hus' innebär '+' bara om informanten även sa 'röd/rött hus'. På samma vis innebär '[+]' att informanten producerade eller förstod strukturen en gång medan ' ' innebär att det fanns minst två fall för strukturen men att informanten inte producerade eller förstod den en enda gång. Symbolen '/' innebär att informanten inte hade några fall där strukturen borde använts. I sådana fall vet man inte huruvida strukturen kan processas. 5.2 Förståelse och produktion Tabell 8 visar informanters processbarhetsnivåer inom produktion och förståelse för morfologinivåerna 3 och 4. Observera att eftersom genus inte analyserades i datan räknades alla responser med rätt numerus på adjektivet som adjektivkongruens. Om en informant till exempel producerade ett adjektiv i singular kontext med singular form men fel genus (t. ex. 'gul hus' istället för 'gult hus') analyserades detta ändå som rätt vad gäller numerus. Tabell 8. Förståelse och produktion på morfologinivåerna 3 och 4 Nivå 3 förståelse Nivå 3 produktion Nivå 4 förståelse Nivå 4 produktion Toby + + + / Jonatan + + + - Valeria + + + - Joseph + + + / Gemma + + + / Amélie + + + / José + - + / Ludwig + - + / Kristina + + [*] / Josh + - [*] / Timotée [*] - [*] - 20

Symbolen [*] i tabellen innebär att informanten förstod plurala former endast när det gällde utrumordet 'bilar', vilket inte innebär att adjektivkongruens var processbar i dessa fall. Dessa informanter kunde processa att 'röda bilar' och 'hans bilar är röda' är plural, men inte att 'röda hus' och 'hans hus är röda' är plural. 'Bilar' markeras nämligen för plural, medan 'hus' inte gör det. Detta gäller information på ordnivå som ska vara processbar redan på PT-nivå 2. Resultaten i Tabell 8 stämmer generellt överens med tidigare forskning om PTs inlärningsgångar. Det var ingen informant som producerade strukturer på nivå 4 som inte producerade strukturer på nivå 3. Det var ingen informant som förstod strukturer på nivå 4 som inte förstod strukturer på nivå 3. När det gäller jämförelsen mellan produktion och förståelse var det ingen informant som kunde producera strukturer på nivå 3 som inte kunde förstå strukturer på nivå 3, och ingen som kunde producera strukturer på nivå 4 som inte kunde förstå strukturer på nivå 4. Någonting som inte förväntades var att de allra flesta informanter (alla förutom en) kunde förstå strukturer på båda nivå 3 och 4 innan de kunde producera strukturer på nivå 3. Om man ordnar tabellen på ett implikationellt sätt skulle det se ut som nedan i Tabell 9, med de två förståelsenivåerna före de två produktionsnivåerna. Tabell 9. Implikationell ordning av resultaten från Tabell 8 Nivå 3 förståelse Nivå 4 förståelse Nivå 3 produktion Nivå 4 produktion Toby + + + /* Jonatan + + + - Valeria + + + - Joseph + + + / Gemma + + + / Amélie + + + / José + + - / Ludwig + + - / Kristina + [*] + / Josh + [*] - / Timotée [*] [*] - - 21

I testerna för produktion av PT-nivå 4 svarade majoriteten av informanterna med ett ord, till exempel 'röda', 'svart', 'gröna', istället för med predikativa meningar 'de är röda' eller 'det är svart'. Därför hade de flesta informanter inga kontexter för predikativkongruens, och då var det i de flesta fall ingen indikering om informanternas förmåga att processa strukturer på morfologinivå 4. I de tre fall där predikativa meningar producerades var det ingen adjektivkongruens. Tabell 10 sammanfattar siffrorna från testerna på produktion och förståelse av morfologinivåerna 3 och 4. Tabell 10. Resultat sammanfattade med siffror Nivå 3 förståelse Nivå 3 produktion Nivå 4 förståelse Nivå 4 produktion singular plural singular plural singular plural singular plural Toby 8/8 7/8 + 8/8 6/8 + 8/8 7/8 + 0/0 0/0 / Jonatan 8/8 8/8 + 8/8 7/8 + 8/8 8/8 + 5/5 0/3 - Valeria 8/8 8/8 + 8/8 8/8 + 8/8 8/8 + 8/8 0/8 - Joseph 7/8 8/8 + 8/8 4/8 + 8/8 8/8 + 0/0 0/0 / Gemma 8/8 8/8 + 5/8 8/8 + 8/8 6/8 + 0/0 0/0 / Amélie 8/8 7/8 + 6/8 8/8 + 6/8 3/8 + 1/1 0/0 / José 5/8 7/8 + 8/8 0/8-6/8 8/8 + 0/0 0/0 / Ludwig 5/8 7/8 + 8/8 0/8-6/8 7/8 + 0/0 0/0 / Kristina 8/8 3/8 [+] 8/8 8/8 + 7/8 2/8 [*] 0/0 0/0 / Josh 8/8 2/8 + 8/8 0/8-8/8 1/8 [*] 0/0 0/0 / Timothée 8/8 2/8 [*] 8/8 0/8-8/8 2/8 [*] 6/6 0/8-5.3 Syntax i huvudsatser och bisatser För att analysera informanternas förmåga att producera strukturer på syntaxnivå 5 var det viktigt att kunna avgöra vad som utgör en bistats och vad som inte gör det, det vill säga om man ska basera bedömningen på funktionella eller formella skäl (se Håkansson 1987 och Andersson 1975 för diskussion). Är ' Jag fick en flickvän skriver inte', 'Du fick som hon drickar', och 'Jag flickte de pojk de pratar inte' bisatser? Den första meningen saknar bara bisatsordet 'som', den andra saknar substantiv efter 'fick' och har orden 'som hon' i fel ordning. I den tredje meningen används ordet 'de' istället för 'som'. Vi kan anta att dessa är alla avsedda för att vara bisatser, funktionellt sett, men kan de sägas vara det formellt och grammatiskt sett? I denna studie analyseras som bisatser alla satser som inleds med bisatsord (t. ex. 'som', 'att', 'om', o.s.v., eller andra ord som används istället för bisatsord, t. ex. 'de'), även om dessa 22

inte är ord som egentligen används så i svenskan. Enligt denna bedömning är den andra och tredje exempelmeningarna ovan bisatser (på grund av ordet 'som' och 'de'), men den första är en huvudsats (för att ingen bisatsord används). Resultaten från Test 5, negationsplacering i huvudsatser och Test 6, negationsplacering i bisatser, finns i Tabell 11. Tabell 11. Test 5 & 6: Negationsplacering i huvudsatser och bisatser syntaxnivå 4 syntaxnivå 5 Toby 12/12 + 0/1 - Jonatan 6/6 + 0/5 - Valeria 11/11 + 0/1 - Joseph 0/11-1/1 -* Gemma 8/8 + 0/4 - Amélie 12/12 + 0/0 - José 15/15 + 0/0 - Ludwig 8/8 + 0/2 - Kristina 11/11 + 0/2 - Josh 1/13 [+] 0/0 - Timotée 10/10 + 0/3 - *Trots att Joseph hade 'inte + V' ordföljd i bisatser hade han samma ordföljd även i huvudsatser, vilket innebär att han inte kan processa en skillnad mellan bisatser och huvudsatser. Alla informanter förutom en hade nått syntaxnivå 4, medan ingen hade nått nivå 5. Att nivå 4 kommer före nivå 5 stämmer överens med PTs förutsagda inlärningsgångar. 5.4 Jämförelse morfologi och syntax nivå 4. Resultaten från Test 5 och Test 1 jämfördes för att se om det finns något samband mellan morfologinivå 4 och syntaxnivå 4. Jämförelsen presenteras i Tabell 12. 23

Tabell 12. Morfologinivå 4 och syntaxnivå 4 jämförs morfologinivå 3 syntaxnivå 4 morfologinivå 4 syntaxnivå 5 Toby + + / - Jonatan + + - - Valeria + + - - Joseph + - / - Gemma + + / - Amélie + + / - José - + / - Ludwig - + / - Kristina + + / - Josh - [+] / / Timotée - + - - Strukturen som analyserades för syntaxnivå 4 var placering av negation 'inte' i huvudsatser, som ligger på syntaxnivå 4. Strukturen för morfologinivå 3 var produktion av attributiv adjektivkongruens och för morfologinivå 4, produktion av predikativ adjektivkongruens. Om man tolkar teorin så som att det finns ett samband mellan syntax- och morfologinivåerna förväntar man sig att morfologinivå 3 måste kunna processas före både morfologinivå 4 och syntaxnivå 4. Men resultaten visar att det var tre informanter som kunde producera strukturer på syntaxnivå 4 men inte morfologinivå 3, medan bara en informant kunde producera strukturer på morfologinivå 3 men inte syntaxnivå 4. 5.5 Teachability Under Test 6 lärdes informanterna ett nytt ord, 'som', för att elicitera data om bisatsordföljd. Då kom det upp frågor om teachability, nämligen om inlärarna skulle klara av att lära in en struktur som ligger på en, vid denna tidpunkt, för hög nivå. Tabell 13 visar resultaten från Test 7, LOTTOtestet efter 'som' presentationen. 24

Tabell 13. Test 7: Bisatsanvändning Bisatsanvändning Bisatsstruktur Toby 1/6 [+] Substantiv + som + V + inte sedan: V + inte Jonatan* 7/7 + Substantiv + som + V + inte Valeria 6/6 + Som + subjekt + V + inte (t ex 'Jag fick som han äte inte') Joseph 6/6 + Substantiv + som + inte + V Gemma 5/5 + Substantiv + som + V + inte Substantiv + ven de + V + inte Substantiv + de + V + inte 'Som' användning, kommentar Bisatser undvikes: 1 mening med 'som' men sedan huvudsatser t ex 'flicken cykle inte' Dubbelsubjekt t ex 'Jag fick som han äte inte.' 'Som' används en gång, men sedan 'ven' eller 'de' användes istället. t ex 'Jag flickte de pojk de pratar inte' Amélie 0/4 - Substantiv + V Bisatser undvikes: 'som' utelämnas t ex 'Du fickad en flicka cyklar.' José 0/5 - Substantiv + V + inte Bisatser undvikes: huvudsatser användes t ex 'han sovar inte' Ludwig 6/6 + Substantiv + som + V + inte Kristina* 4/4 + Substantiv + som + V + inte Josh 0/0 / 'Som' ej presenterats Timotée 6/6 + Substantiv + som + V + inte * Dessa informanter visste redan vad ordet 'som' betyder. Här behövdes ingen 'som' presentation, de förstod att de skulle använda ordet efter att ha frågats 'har du hört ordet 'som'?'. Innan 'som' presentationen var det ingen informant som använde formella bisatser, trots att två av informanterna hade hört ordet och redan visste hur man skulle använda det. Efter presentationen klarade fem av de åtta informanter som presenterades med det nya ordet av att producera bisatser. Alla dessa förutom en använde ordet 'som' i alla svar efter presentationen, medan en efter ett svar med 'som' ersätt det med orden 'ven' och 'de'. När man jämför dessa resultat med data på andra PT-nivåer kan man avgöra vad resultaten säger om teachabilityhypotesen. I Tabell 14 jämförs resultaten på 'som' användning med morfologinivå 3 och syntaxnivåerna 4 och 5. 25

Tabell 14. Teachability: sambandet mellan 'som' användning och de andra nivåerna Morfologinivå 3 Syntaxnivå 4 'Som' användning Syntaxnivå 5 (bisatsordföljd) Toby + + [+] - Jonatan* + + + - Valeria + + + - Joseph + - + - Gemma + + + - Amélie + + - - José - + - - Ludwig - + + - Kristina* + + + - Josh - [+] / / Timotée - + + - Observera att det var ingen informant som producerade några svar med korrekt negationsplacering i bisatsen (förutom Joseph, som hade 'inte + V' ordföljd i både huvudsatser och bisatser). Man kan alltså konstatera att informanterna inte kunde processa bisatsproceduren, som skiljer huvudsatser från bisatser, trots att de flesta klarade av att producera bisatser efter 'som' presentationen. Vi ser här inget tydligt samband mellan 'som' användning och de föregående PT-nivåerna. Av de som inte producerade några svar med 'som' kunde en processa både morfologinivå 3 och syntaxnivå 4 och den andra processa syntaxnivå 4 men inte morfologinivå 3. 5.5 Markeringens påverkan på processbarhet Resultaten från produktionstesterna 1 och 2 analyserades för att avgöra markeringens påverkan på processbarhet. I de allra flesta fall inom Test 1 var det inga kontexter för predikativkongruens. För att predikativkongruens skall finnas måste det nämligen vara ett kopulaverb (i detta fall 'är'). I de flesta fall där informanterna svarade med ett ord (till exempel 'svart' istället för 'det är svart' eller 'de är svarta') var det då inga kontexter för predikativkongruens. När man analyserar datan för produktion av minimala par när det gäller numerusmarkering (till exempel om informanten sa både 'svart' och 'svarta') får man ändå lite data för analys. Denna data sedan jämfördes med den från Test 1. I materialet var de flesta substantiven neutrumord som inte markeras för plural. Men för ett av substantiven valdes ett utrumord, 'bil', för att testa en hypotes om markeringens påverkan på processbarhet. Överförs 26