LÄNSPROJEKT Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012 Kommunerna i Jönköpings län PIK gruppen 2012 Foto: Smålandsbilder.se
Sammanfattning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra och kunna göra medvetna val av de livsmedel som säljs. Konsumenter får inte heller vilseledas genom felaktig presentation av livsmedel. Detta innebär t.ex. att om man som konsument köper Grekisk sallad med fetaost så ska det vara fetaost som ingår i maträtten och inte någon annan sorts ost som liknar fetaost. Mot denna bakgrund har kommunerna i Jönköpings län under 2012 utfört ett länsprojekt där redlighet i länets restauranger och pizzerior kontrollerats. Av 13 kommuner deltog 12. Totalt har 76 antal restauranger och pizzerior i kontrollerats. Redligheten kontrollerades på de fem förutvalda livsmedlen fetaost, krabba, oxfilé, parmaskinka och rödspätta. Kontrollerna skedde med en för projektet framtagen checklista. Menyer granskades och jämfördes med följesedlar och livsmedelsförpackningarnas originalmärkning. Vid kontrollerna delades ett för projektet framtaget informationsblad ut till livsmedelsföretagarna. Kartläggningen ger en bild över hur företagen uppfyller lagstiftningen. Av de livsmedel som ingick i projektet visade oxfilé och rödspätta på goda resultat medan resultatet av fetaost, krabba och parmaskinka var sämre. Det kan konstateras att det finns en förbättringspotential bland de kontrollerande restaurangerna och pizzeriorna. För att få en bättre redlighet och för att bibehålla den märkning som är bra, är det viktigt att det sker en fortsatt kontroll av redlighet. 1
Syfte och mål Projektets syfte är att undersöka och kartlägga om de maträtter som serveras på länets restauranger och pizzerior innehåller de råvaror och livsmedel som står på menyn. Verksamhetsutövarna kommer även att få ökade kunskaper i regelverket om märkning genom den information som förmedlas vid besöket. Målet med projektet är att länets samtliga kommuners livsmedelsföretagare serverar det livsmedel som utlovas på menyn. Metod Projektet genomfördes under våren och sommaren 2012. Fem produkter valdes ut att kontrolleras: fetaost, krabba, oxfilé, parmaskinka och rödspätta. En checklista (se bilaga 1) togs fram och användes för att kontrollera redlighet på restauranger och pizzerior. Redligheten kontrollerades genom att de utvalda livsmedlen jämfördes med menyer, följesedlar och livsmedelsförpackningarnas originalmärkning. Ett informationsblad Förbjudet att uppge falska namn på varor som tagits fram med anledning av projektet delades ut vid kontrollerna (se bilaga 2). Samtliga resultat från de medverkande kommunerna skickades för sammanställning. Sammanställningen redovisades vid länsmötet i Gislaveds kommun hösten 2012. Avgränsningar Varje kommun besökte minst 5 restauranger eller pizzerior för att undersöka menyernas överensstämmande med de speciellt utvalda livsmedlen: fetaost, krabba, oxfilé, parmaskinka och rödspätta. Uppföljning av avvikelser kommer att göras utanför projektet. 2
Bakgrund Kommunerna i Jönköpings län beslutade vid höstens länsmöte 2011 att genomföra ett projekt om redlighet i länets restauranger. I livsmedelslagstiftningen finns regler för att konsumenten inte ska vilseledas. Kunder/konsumenter ska kunna lita på att det som står på restaurangens/pizzerians meny verkligen innehåller det som det står på menyn. Det vill säga, kunderna ska inte bli lurade utan de ska få det livsmedel som de beställer. Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte föra kunden på fel spår. Laghänvisning Huvudsyftet med livsmedelslagstiftningen är säkra livsmedel och det är företagarens uppgift att ha kontroll på sin verksamhet och myndighetens uppgift är att kontrollera att målet uppnås hos respektive företagare. Följande lagstiftning har i huvudsak används i detta projekt: Artikel 8 och 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftningen, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien. Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel 3
Resultat Totalt bedrevs kontroller i 76 livsmedelsanläggningar, där totalt 152 av de fem utvalda livsmedlen kontrollerades. Antal kontrollerade livsmedel med och utan avvikelser: Livsmedel Överensstämde ej med menyn Överensstämde med menyn Antal kontroller Antal % Antal % Fetaost 41 29 70,7 12 29,3 Krabba 15 13 86,6 2 13,4 Oxfilé 61 3 4,9 58 95,1 Parmaskinka 14 8 57,1 6 42,9 Rödspätta 21 0 0 21 100,0 Totalt 152 Redlighet Överensstämde menyn Överensstämde inte menyn 100% 4,9 0 90% Procentuell fördelning 80% 70% 60% 50% 70,7 86,6 95,1 57,1 100 40% 30% 20% 10% 29,3 13,4 42,9 0% Fetaost Krabba Oxfilé Parmaskinka Rödspätta Livsmedel Fetaost fanns på menyn hos 41 restauranger och pizzerior. Av dessa hade 29 verksamheter annan ost i kylen, exempelvis salladsost. Därmed hade 29,3% av de kontrollerade restaurangerna och pizzeriorna märkning som överensstämde med menyn. Krabba fanns på menyn hos 15 restauranger och pizzerior. Av dessa hade 13 verksamheter annat livsmedel än krabba, exempelvis crabstick. Därmed hade 13,4% av de kontrollerade restaurangerna och pizzeriorna märkning som överensstämde med menyn. 4
Oxfilé fanns på menyn hos 61 restauranger och pizzerior. Tre av de kontrollerade restaurangerna och pizzeriorna hade annat livsmedel än oxfilé, exempelvis nötrulle av bog. Därmed hade 95,1% av de kontrollerade restaurangerna och pizzeriorna märkning som överensstämde med menyn. Parmaskinka fanns på menyn hos 14 restauranger och pizzerior. Åtta verksamheter hade annat livsmedel än parmaskinka. Därmed hade 42,9% av de kontrollerade restaurangerna och pizzeriorna märkning som överensstämde med menyn. Rödspätta serverades av 21 restauranger och pizzerior och samtliga kunde styrka att de hade rödspätta på menyn. Därmed överensstämde samtliga kontrollerade rödspättor med menyn. Diskussion I projektet deltog kontrollmyndigheter från alla länets kommuner utom Gnosjö. Totalt besöktes 76 livsmedelsanläggningar och 152 livsmedel kontrollerades. För att få en enhetlig kontroll gjordes en projektplan, en checklista och en excelfil för sammanställning av resultaten. Vid sammanställningen av resultaten konstateras att kontrollen skiljer sig vad gäller följesedlar. I vissa kommuner har följesedeln alltid kontrollerats medan andra kommuner har kontrollerat följesedeln endast om livsmedlet inte överensstämt med menyn eller märkningen på livsmedlets originalförpackning. Det är därmed inte möjligt att få fram ett gemensamt resultat när det gäller följesedlar till de på menyn angivna livsmedlen samt livsmedelsförpackningarnas originalmärkning. Resultatet från projektet ger en bild över hur företagen uppfyller lagstiftningens krav. Utifrån sammanställningen kan man dela in de fem livsmedlen i två grupper, en där redligheten näst intill är felfri och en där redligheten till stor del brister. I gruppen med goda resultat återfinns oxfilé och rödspätta. Bland rödspättorna överensstämde samtliga med menyn och endast tre av de kontrollerade oxfiléerna avvek från menyn. I den andra gruppen med ett sämre resultat, återfinns krabba, fetaost och parmaskinka. Att konstaterade brister framförallt återfanns hos dessa typer av livsmedel kan bero på okunskap eller ekonomiskt vinstintresse. Att använda sig utav billigare kopior på kända livsmedel t.ex. fetaost och parmaskinka och inte använda rätt beteckningar är att vilseleda konsumenterna och även bedrägligt i de fall originalprodukten är skyddad. En annan möjlig orsak till att just dessa tre livsmedel utmärkte sig, kan vara att det som konsument kan vara svårt att urskilja äkta vara mot liknande livsmedel. 5
I vissa fall sade sig livsmedelsföretagare att de beställt ett livsmedel men vid leverans fått en annan vara, exempelvis beställt fetaost men fått salladsost. Är så fallet brister rutiner hos både leverantör och livsmedelsföretagare. En annan anledning till vilseledande märkning som nämnts är att kunderna tycker att andra liknande produkter är godare än originalet t.ex. att salladsosten är godare än fetaost. En annan viktig aspekt är de allergena riskerna som uppkommer då en produkt inte är vad den utgör sig för att vara. Det finns till exempel en allergisk risk om livsmedelsföretagen anger att det är krabba som serveras men sedan serverar till exempel crabstick eller crabfish. Crabstick och crabfish är en smaksatt fiskprodukt som kan innehålla sojaprotein vilket innebär stora risker för den som är sojaproteinallergiker. I några fall kunde livsmedelsföretagare, genom följesedel eller originalförpackningars märkning, inte styrka att livsmedlet på menyn överensstämde med det livsmedel som serverades. Det är möjligt att det var rätt livsmedel men då varken originalförpackningens märkning eller följesedel kunde uppvisas kunde ingen bedömning göras. Som livsmedelsföretagare är man skyldig att kunna styrka att vad som serveras överensstämmer med det som utlovas på menyn. Kontrollmyndigheterna har vid besöken fått uppfattningen om att det framförallt rör sig om okunskap bland livsmedelsföretagarna och att de inte medvetet försöker lura konsumenterna. Vid kontrollerna har inspektörerna också fått uppfattningen om att livsmedelsföretagarna uppskattat projektet och att de tagit till sig informationen som lämnats. Slutsats Kontrollerna visade på goda resultat gällande oxfilé och rödspätta medan resultatet på de resterande tre livsmedlen fetaost, parmaskinka och krabba inte var lika bra. Möjliga anledningar till att redligheten brister kan vara okunskap, ekonomi och att konsumenten inte känner skillnad på äkta vara och liknande livsmedel. Kontrollmyndigheterna har dock upplevt att det framförallt handlar om okunskap bland livsmedelsföretagarna. Det kan slutligen konstateras att det är viktigt att även i fortsättningen kontrollera redligheten ute på restauranger och pizzerior, dels för att förbättra redligheten men också för att bibehålla den märkning som är bra. 6