Analyskonferens om Landsbygdsprogrammet 2007-13 Stockholm 17 maj 2016 En lärande ansats Dialog om värdefulla, utmanande, preliminära svar på de övergripande utvärderingsfrågorna. Värdefulla för att det finns skäl, möjligheter och vilja att använda lärdomen till förändringar. Få era bidrag till slutrapporten och påverka er vardag. 1
Utmaning 1: Geografiska aspekter LBP är en politik (likt regionalpolitik) som har en överordnad princip om värdefördelning i ett geografiskt perspektiv. Ur LBP 2007-2013, landsbygden pekas ut som mål för insatserna, exempelvis: Ny varu- och tjänsteproduktion med anknytning till jord- och skogsbruk, övriga areella näringar och landsbygden bör utvecklas för att stärka den ekonomiska basen och för att öka tillväxt- och sysselsättningsmöjligheterna i landsbygdsområdena Primär landsbygdspolitik Sekundär landsbygdspolitik Stödformer med överordnad geografisk inriktning; projektstöd har ofta ett prioriterat syftet att stödja samhällsstrukturer på landsbygden Stödformer med geografisk betydelse men med svag geografisk prioritering; företagsstöd till jord- & skogsbruksföretag hamnar på landsbygden men syftet är i första hand att stödja jord- och skogsbrukföretagandets villkor 2
Den geografiska inriktningen av värdefördelningen i LBP är ibland oreflekterad De geografiska strategierna för LBP kunde utvecklas: * Är det några särskilda av landsbygdsområdena som bör prioriteras? * Kan man skapa fler synergier mellan sekundär och primär landsbygdspolitik? * Hur görs geografiska prioriteringar i de regionala strategierna? Temagrupp 1: Om diversifieringsstödet (åtg. 311): Om självselektion. Resultatet är att (311) endast ger signifikanta positiva effekter på sysselsättningen för företag i stadskommuner, men inga sådana effekter för företag i landsbygdskommuner. Detta kan peka på att landsbygdskommuner saknar en kritisk massa för en marknadspotential för (311). Men det kan ju vara så att stödsökande företag i landsbygdskommuner ser (311) som en möjlighet att rädda sig ur en pressad situation - medan effekten i stadskommuner för (311) blir en överkompensation i en redan gynnsam situation. Då kanske stödet fungerar landsbygdspolitiskt; med ett starkare geografiskt tänk bör stödet tas bort i stadskommuner och stärkas i landsbygdskommuner. 3
Utvärderingsmaterialet innehåller flera olika iakttagelser som antyder ett oreflekterat geografiskt tänk i genomförandet av LBP: * svårförståeliga regionala variationer i Axel 3 (åtg. 321, 322, 323) "mycket stor skillnad mellan olika län vad gäller i vilken mån man alls utnyttjat möjligheten att finansiera projekt inom dessa åtgärder. De sex län som har beviljat flest projekt (V. Götaland, Gävleborg, Skåne, Norrbotten, Uppsala, Kalmar) har tillsammans handlagt nära 60 % av det totala antalet projekt. De sex län som beviljat minst antal projekt (Ö-götland, Södermanland, Örebro, Jämtland, Västernorrland, Halland) har tillsammans beviljat knappt 10 % av det totala antalet projekt (ur temagrupp 3s rapport) Dialogfråga 1 Geografiska aspekter Hur bör resurser/stödformer för landsbygden prioriteras i ett geografiskt perspektiv? - prioritering av områden med redan god potential för utveckling? - prioritering av områden för att skapa god potential för utveckling? - andra geografiska prioriteringar? 4
Utmaning 2: Innovativa ansatser Redan i halvtidsutvärderingen noterades betydande svårigheter att besvara frågan om landsbygdsprogrammets bidrag till innovation i jord- och skogsbruksnäringen. Syntesgruppen kan i likhet med halvtidsutvärderingen notera att det empiriska underlaget innehåller brister för att kunna dra säkra slutsatser och det saknas en precisering i målformulering vad som avses med innovativa ansatser. Slutsatser om i vilken utsträckning LBP bidragit till införandet av innovativa ansatser är svårbedömd. Den samlade bilden indikerar att insatserna inom programmet inte lyckats med att främja innovativa ansatser i på ett tydligt sätt. Programmet förefaller att i hög grad vara inriktat mot gamla eller traditionella affärsmodeller - tunga stödformer (som moderniseringsstödet) är riktade mot investeringar inom primärproduktion som leder till produktionseffektivet (men inte till innovationer). 5
Programmets administration och kontrollsystem kan i vissa delar ha hämmat innovationskraften. Det finns i temagruppernas rapporter noteringar om att det i olika åtgärder finns potential för att utveckla innovationer. Satsningen på bredband har givit det lokala näringslivet bättre förutsättningar. Dialogfråga 2 Innovativa ansatser Innovativa ansatser har kännetecknats av en brist på definition och fokus. För att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation kan satsningar göra på tre nivåer. Bör innovativa insatser inriktas mot individnivå, företagsnivå och/eller strukturell nivå? Vad kan göras på de olika nivåerna? 6
Utmaning 3: Klimat och förnybar energi Jordbrukets utsläpp Lustgas från odlad mark Metan från idisslande djur Metan och lustgas från gödselhantering Koldioxid och lustgas från mulljordar Koldioxid från diesel- och eldningsoljeanvändning Indirekta utsläpp från tillverkning av mineralgödsel och foder Kan kompenseras genom inbindning av kol 7
2016-05-18 Hållbar landsbygd Ca 10 miljoner ton CO2 ekvivalenter per år Jordbruksverkets rapport 2012:35 Hållbar landsbygd 8
Insatser inom landsbygdsprogrammet Information och kunskap Kompetensutveckling och rådgivning Stöd och subventioner Investeringar och projekt Leader Jordbruksverkets rapport 2015:10 Vad säger utvärderingen? Mål och indikatorer handlar om energianvändning och produktion av förnybar energi Måluppfyllelsen i form av insatser har varit låg Orsaker: - förutsättningsskapande insatser - ej tillräckliga stöd för att uppnå lönsamhet Saknas: - insatser för att minska dieselanvändning i lantbrukets maskiner - insatser för att minska utsläpp från biologiska processer Ex. Brukande av organogena jordar 9
I kommande program: - fortsätt reducera användningen av fossil energi - minska emissionerna av lustgas och metan - jordbrukaren som producent av förnybar energi Potential för biogas 10
Procentuell fördelning av beviljade insatser inom biogas för Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Slutvärdering av Landsbygdsprogrammet Temagrupp 2, 2016 Klimatanpassning Endast få projekt beviljade för klimatanpassning Vattenhushållning Markavvattning Bevattningsdammar 11
Dialogfråga 3 Klimat och förnybar energi Hur kan mål och indikatorer utvecklas så att fler insatser för klimatåtgärder kommer till stånd? Hur kan potentialen för mer bioenergiproduktion utnyttjas? Kan åtgärder för klimatanpassning stimuleras? Utmaning 4: Den regionala styrningen En grundläggande förutsättning för LBP är att den totala måluppfyllelsen ökar om programmet har en 'verksam' förankring i lokala och regionala förhållanden samordnas med andra politikområden, främst den regionala tillväxtpolitiken och miljö/klimatpolitiken 12
Regional tillväxtpolitik Landsbygdspolitik Från 1995 alltmer av allmän tillväxtpolitik och mindre av regionalpolitik Horisontell styrning i nätverk Governance Bilden av politik för innovation Från 1995 alltmer ett eget politikområde Vertikal styrning - regler Government Bilden av ett 'Jordbruksstöd' I utvärderingsunderlaget noteras flera problem i LBPs styrningskedja (tung kritik från RRV): * fixering vid budgetutnyttjande * formalistisk och detaljerad styrning * det finns handläggare som upplever rädsla för att göra fel! * förkortade handläggningstider har blivit ett självändamål * svaga processer för lärande- och kunskapsåterföring * svaga synergier med den regionala tillväxtpolitiken * svaga synergier mellan olika åtgärder/axlar inom LBP * svagt genomslag för horisontella mål 13
En iakttagelse från temagrupp 3: Ett dilemma som LBP har att hantera är att både ha god kontroll över användningen av medel och se till att systemen för detta inte går ut över möjligheten och lusten för icke-etablerade organisationer att söka medel. I den mån man på allvar vill nå ut till lokala grupper och vill att politiken ska verka genom att personer med bakgrund i privat sektor och i civilsamhälleliga grupper engageras i utvecklingsprojekt så är detta ett strategiskt viktigt område för förändring. I förlängningen handlar detta om tillit mellan myndigheter och medborgare och om det sociala kapitalet. Programmets kontrollregleringar utgör i sig själva ett stort socialt dilemma. Dialogfråga 4 Den regionala styrningen På vilka sätt kan kontaktytorna, nätverken och samordningen mellan landsbygdsutveckling och den regionala tillväxtpolitiken utvecklas? Hur kan man hantera att ha en både legitim och rättssäker hantering av landsbygdsstöd och samtidigt skapa både tillit och lust bland kreativa aktörer (privata, ideella) att bidra till en positiv landsbygdsutveckling? 14
Utmaning 5: Integration och jämställdhet Trots att integration är ett prioriterad mål och att landsbygdsnätverket haft en särskild temagrupp om integration, visar utvärderingsresultaten på ett svagt intresse i programmet, liten andel stöd och mycket små effekter inom integrationsområdet. Vad beror detta på? Endast 2 % av företagsstödet gick till utrikesfödda, bara 1,5 % hade en utlandsfödd företagsledare och de med utländsk bakgrund fick oftare avslag än andra. Integrationssatsningarna var svagt utvecklade och intresset för att arbeta med frågan var lågt inom programmet. Insatserna gick främst till befintliga sociala grupper, inte nya. Diversifieringsstödet gav mycket små effekter. 15
Trots att jämställdhet är ett prioriterad mål och att landsbygdsnätverket haft en särskild temagrupp om jämställdhet som utvecklat material, instrument och checklistor, visar utvärderingsresultaten att jämställdhetsaspekterna var svagt utvecklade, knappast tillgodosedda i beslutsstrukturerna och begränsade i strategierna. Vad beror detta på? Endast 16% av ansökningarna om företagsstöd kom från kvinnor. Kvinnor beviljades företagsstöd i mindre utsträckning (särskilt i Skåne, Halland, Jönköping och Gotland) Beslutsfattarna hade svårare att se affärspotentialen i kvinnors ansökningar. Det saknades öronmärkta medel för jämställdhetssatsningar. 16
Genusskillnader Formuleringarna i både det nationella landsbygdsprogrammet och i de regionala planerna om jämställdhet saknade praktisk relevans n = 69 Instämmer inte Instämmer Kvinnor 9 20 Män 21 19 Dialogfråga 5 Integration och jämställdhet Vad krävs för att få fler kvinnor och invandrare att bosätta sig och driva företag på landsbygden? Vilka konsekvenser har det för LBP? 17
Tack! Tack för er medverkan och era svar. Ta med dagens lärdomar hem och använd dem i er verksamhetsutveckling. 18