Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-2822 Vittsjö www.regito.com water@regito.com 451-234 5
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Hässleholms kommun Tekniska förvaltningen Rapport 216-3-v1b (94 sidor) Första upplagan 216 Regito AB Denna rapport kan beställas i tryckt eller elektronisk form från: Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-2822 Vittsjö E-post: water@regito.com Ytterligare rapporter och information finns på webben: www.regito.com Foton förstasidan Figur 1. Medlemmar ur Finjasjöns Fiskevårdsförening monterar den nya fiskebryggan 215-6-5 som snart ska invigas till glädje för allmänheten. Figur 2. Mats Bengtsson provar en ny taktik med stormaskiga nät för att fånga stor braxen på grunt vatten. 215-5-21. Figur 3. Vattenståndet var ovanligt högt i början av året och provtagningsbåten fick förtöjas i lyktstolparna 215-1-17. Figur 4. En rökt braxen som Bengt H. Nilsson hade tillagat blev middag under ett sammanträde 215-2-25. Figur 5. I år arbetade tidvis extra personal för att återförandet av rovfisk skulle bli ännu noggrannare med bibehållen kapacitet under höstens ringnotsfiske. 215-1-29. Figur 6. En privat fiskhämtare kämpar för att få med sig så mycket fisk som möjligt 215-11-3. Foton: Johan Forssblad. Alla foton angiven fotograf. ISBN 978-91-87321-13-9 2 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING! 7 BAKGRUND OCH HISTORIK! 9 Presentation av Finjasjön en sjö i norra Skåne!... 9 Avloppsvatten förstörde sjön!... 9 Fosfor läckte från sjöns bottensediment!... 1 Klarare vatten med reduktionsfiske!... 1 Ett sommardämme förhindrar för låg vattennivå!... 11 METODER! 12 Provtagning!... 12 Vattenkemi!... 12 Syrgashalt!... 13 Färgtal!... 13 Växtplankton!... 13 Djurplankton!... 13 Något om behandling av mätvärden och medelvärden!... 14 Sommarmedelvärden!... 14 Årsserier och trendberäkningar!... 14 Detektionsgränser!... 14 RESULTAT! 15 Fysikaliska och kemiska undersökningar!... 15 Siktdjup!... 15 Turbiditet (grumlighet)!... 16 Turbiditet (grumlighet) 213 215!... 17 Turbiditet i vattendrag vid Finjasjön!... 18 Vattenstånd!... 18 Vattenstånd 215!... 18 Vattenstånd 26 215!... 2 Nederbörd!... 2 Nederbörd månadsvis 215!... 2 Nederbörd 198 215!... 21 Nederbörd i Sverige en jämförelse!... 21 Vattentemperatur!... 22 Vattentemperatur 26 215!... 22 Vattentemperatur i vattendrag vid Finjasjön!... 23 Syrgashalt!... 24 Syrgashalt 28 215!... 25 3 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Syrgashalt i vattendrag vid Finjasjön!... 25 ph!... 25 ph 21 215!... 26 ph i vattendrag vid Finjasjön!... 26 Konduktivitet!... 27 Konduktivitet 211 215!... 27 Konduktivitet i vattendrag vid Finjasjön!... 28 Klorofyll a!... 28 Klorofyll a 26 215!... 29 Klorofyll a i vattendrag vid Finjasjön!... 29 Totalfosfor!... 29 Totalfosfor 26 215!... 3 Totalfosfor i vattendrag vid Finjasjön!... 31 Fosfatfosfor!... 31 Fosfatfosfor 26 215!... 32 Fosfatfosfor i vattendrag vid Finjasjön!... 32 Totalkväve!... 32 Totalkväve 26 215!... 33 Totalkväve i vattendrag vid Finjasjön!... 34 Nitratkväve!... 34 Nitratkväve 27 215!... 35 Nitratkväve i vattendrag vid Finjasjön!... 35 Ammoniumkväve!... 36 Ammoniumkväve 26 215!... 36 Ammoniumkväve i vattendrag vid Finjasjön!... 37 Kemisk syreförbrukning, CODCr!... 37 Kemisk syreförbrukning, CODCr, 26 215!... 38 Totalt organiskt kol, TOC!... 38 Totalt organiskt kol 29 215!... 39 Totalt organiskt kol i vattendrag vid Finjasjön!... 39 Sulfat!... 4 Sulfat 26 215!... 4 Sulfat i vattendrag vid Finjasjön!... 41 Totaljärn!... 41 Totaljärn 26 215!... 42 Totaljärn i vattendrag vid Finjasjön!... 42 Färgtal!... 42 Färgtal 213 215!... 43 Färgtal i vattendrag vid Finjasjön!... 44 Planktonundersökningar!... 44 Växtplankton!... 44 Växtplankton under åtta sommarperioder, 28 215!... 45 Cyanobakterier (blågröna alger) 28 215!... 45 Djurplankton!... 46 Mindre djurplankton (hjuldjur, rotatorier)!... 46 4 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Större djurplankton (hoppkräftor och hinnkräftor)!... 47 Observationer av algförekomst och vattenkvalitet 215!... 49 Maj!... 49 Juni!... 49 Juli!... 5 Augusti!... 52 September!... 53 Oktober!... 53 DISKUSSION! 54 Vårdfisket!... 54 Vårdfisket är mycket effektivt för att sänka fosforhalten!!... 54 Vårdfisken 215!... 54 Bottengarnsfisket våren 215!... 54 Ringnotsfisket hösten 215!... 56 Nätprovfiske efter lekbraxen!... 57 Fiskspaning med ekolod!... 57 Fisksamhällets utveckling över tiden!... 57 Arternas fördelning vid olika fiskemetoder mörten ökar!!... 57 Provfisket 215!... 58 Upptagen fisk mellan olika somrar!... 59 Uppföljning av sex års ringnotsfisken!... 59 Etisk använding av den upptagna fisken!... 61 Aktiviteter för främjande av rovfisk!... 62 Risvasar!... 62 Fisketävlingarna har ändrats mått istället för vikt!... 62 Vetenskaplig utvärdering av reduktionsfiske presenterades vid Finjasjön!... 62 Sammanfattning av EviEM:s forskningsrapport!... 62 Fiskeinsatser verkar behövas varje år!... 63 Finjasjöns nya tillstånd efter reduktionsfisken!... 63 Totalfosfor!... 63 Klorofyll a ett mått på mängden alger!... 64 Siktdjup!... 64 Samband mellan siktdjup och totalfosfor!... 65 Siktdjupet och turbiditeten hänger starkt ihop!... 66 Sommarmedelvärden, temperatur och vattenkvalitet!... 66 Sommarmedelvärden för fosfor relativt vattentemperatur!... 66 Sommarmedelvärden för klorofyll a relativt vattentemperatur!... 67 Sommardämmet 215!... 68 Är brunifieringen ett ökande problem i Finjasjön?!... 68 Olika förklaringar till brunifiering!... 69 Markanvändning!... 69 Dikning av mossmarker och barrskogsjordar!... 69 Hydrologi och klimat!... 69 5 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Atmosfärisk deposition av svavel!... 69 Olika färg på Finjasjöns tillflöden!... 69 Undersökning av dumpad ammunition i Finjasjön!... 7 Ökad bottenvegetation!... 7 Vattenpesten i Finjasjön!... 71 Sprids med växtdelar!... 71 Vattenpest är en främmande art i Europa!... 71 Täta bestånd av vattenpest kan ge problem!... 72 Kommer vattenpesten att öka eller minska i Finjasjön?!... 72 Vattenpest fanns inte i Finjasjön 1948!... 72 Vattenpesten försvann efter tre år!... 72 Kan vattenpesten försvinna från Finjasjön?!... 73 Vassklippning under 215!... 73 Vattenproblem i Sjörröd!... 73 FRAMÅTBLICK! 74 REFERENSER! 75 BILAGOR! 77 Turbiditet i vattendrag vid Finjasjön!... 77 Vattentemperatur i vattendrag vid Finjasjön!... 78 Syrgashalt i vattendrag vid Finjasjön!... 79 ph i vattendrag vid Finjasjön!... 8 Konduktivitet i vattendrag vid Finjasjön!... 81 Klorofyll a halt i vattendrag vid Finjasjön!... 82 Totalfosforhalt i vattendrag vid Finjasjön!... 83 Fosfatfosforhalt i vattendrag vid Finjasjön!... 84 Totalkvävehalt i vattendrag vid Finjasjön!... 85 Nitratkvävehalt i vattendrag vid Finjasjön!... 86 Ammoniumkvävehalt i vattendrag vid Finjasjön!... 87 Totalt organiskt kol (TOC) halt i vattendrag vid Finjasjön!... 88 Sulfathalt i vattendrag vid Finjasjön!... 89 Totaljärnhalt i vattendrag vid Finjasjön!... 9 Färgtal i vattendrag vid Finjasjön!... 91 ORDLISTA! 92 6 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 SAMMANFATTNING Denna rapport är en sammanställning och utvärdering av analysresultaten från regelbundna provtagningar under hela året 215 i Finjasjön, sjöns tillflöden och avflödet Almaån på uppdrag av Tekniska förvaltningen (tidigare Tekniska avdelningen), Hässleholms kommun. I rapporten finns även aktuella händelser dokumenterade och kommenterade. 225 2 Före fiske 2 Reningsverkets utsläpp till Finjasjön Efter/under fiske Totalfosforhalt, Ptot [µg/l] 175 15 125 1 75 5 156 39 17 Övriga åars utsläpp till Finjasjön Finjasjön (ytan) Utsläpp från sjön till Almaån 87 44 42 34 25 1988-1992 212 215 Figur 7. Fosforhalterna i Finjasjön och ut till Almaån har minskat med ca 8 % sedan reduktionsfisket har gjort verkan. Före fisket var fosforhalten i sjön till och med högre än i reningsverkets utsläpp. Nu ligger sjövattnet på under halva fosforhalten jämfört med reningsverkets vatten, Förr var koncentrationen av fosfor ut i Almaån högre än från reningsverket. (Värdena avser vecka 23 35, ca juni augusti.) Sommarmedelvärdet för siktdjupet 215 blev 1,93 (1,9 m 214). Detta är det högsta sommarmedelvärdet sedan år 1996 då värdet var 2,1 m. Totalfosforhalten ökade något till sommarmedelvärdet,42 mg/l, vilket var en försämring gentemot 214 då motsvarande siffra var,35 mg/l. (Fosforn finns under den varma perioden främst lagrad i växtplankton, särskilt då cyanobakterier.) Sommarmedelvärdet för algmängden, mätt som klorofyll a, blev 19 µg/l under 215. Under de senaste tolv åren har det inte uppmätts ett lägre sommarmedelvärde. Sommarmedelvärdet under 215 för växtplanktons biomassa blev 6,1 mg/l vilket är något lägre än 214 (6,9 mg/l). De grupper som dominerade växtplanktonsamhället var kiselalger, cyanobakterier och rekylalger. Blomningar av cyanobakterier inträffade periodvis under juli, augusti och september. Situationen med synlig förekomst av cyanobakterier var sämre under 215 jämfört med 214. Förekomsten av cyanobakterier på ytan kunde variera markant beroende på vindriktningen. Dämmet i Almaån användes för sjätte året i rad. Relativt högt vattenstånd under våren gjorde att dämmet sattes på plats rekordsent, först 215-5-22. Regleringen av vattenståndet fungerade utomordentligt väl tills dämmet lyftes bort 215-8-31. 7 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 För att bekämpa algblomning utfördes två vårdfisken (reduktionsfisken) som syftade till att reducera mängden karpfiskar (främst braxen som bökar i den fosforrika sedimentbottnen) samt djurplanktonätande fisk (främst mört). Reduktionsfiske bedrevs under 215 genom fiske med bottengarn, ringnot och nätfiske. Fiske med bottengarn bedrevs på våren, riktat mot braxen, under 35 fiskedygn.14, ton karpfisk togs upp medan 2, 7 ton rovfisk släpptes tillbaka. Fiske med ringnot utfördes i två perioder under november och december från flottar. Det gav 27,4 ton upptagen fisk på 32 notdrag under 21 fiskedygn. 12,9 ton rovfisk släpptes tillbaka. Ett riktat fiske med nät efter stor braxen visade sig vara mycket selektivt och gav sammanlagt 4,9 ton. Totalt togs 46,2 ton karpfisk upp under 215 års reduktionsfiske. Under 215 undersöktes vattenkemi i de sex tillflödena samt i Finjasjöns utflöde Almaån. I rapporten har de inbördes skillnaderna mellan vattendragen diskuterats och deras värden har jämförts med Finjasjöns samt med tidigare år. Jämfört med de övriga tillflödena hade utflödet från Magle våtmark generellt högst halter av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, sulfat och klorofyll a (alger). Under 215 var vattnet i vissa av de naturliga tillflödena kraftig färgat med färgtal generellt högre än 1 mg Pt/l. Dessa var Oberödsbäcken, Hogabäcken, och Matterödsån. Under sommaren uppmättes extremt höga färgtal med värden upp till 689 mg Pt/l. Siktdjupet styrs inte bara av alger utan de kraftigt färgade tillflödena ger stor inverkan på siktdjupet vid stora flöden. Exempelvis så försämrades siktdjupet från 3,8 m vecka 45 till 1,95 m vecka 49 en period med mycket nederbörd och stormen Gorm. Hässleholms kommuns Finjasjögrupp har under året haft möte ungefär varannan månad. Här har resultaten löpande diskuterats och strategierna dragits upp för det fortsatta arbetet med Finjasjöns restaurering. 8 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Limnologisk undersökning av Finjasjön 215 BAKGRUND OCH HISTORIK Presentation av Finjasjön en sjö i norra Skåne Finjasjön är belägen söder om Hässleholm i norra Skåne och är en av Skånes största sjöar (Tabell 1). Den ingår i Helgeåns vattensystem, vilket mynnar i Hanöbukten i Östersjön. På 18-talet sänktes sjön med tre meter. Detta medförde att sjöns volym minskade och en ökad andel sedimentbotten bildades jämfört med innan sänkningen. En del av den mark som nybildades dränerades genom täckdikning. Avrinningsområdet är cirka 24 gånger större än sjöytan. Skogsmark med inslag av myr dominerar området och jordbruksmark finns på en tiondel av ytan. Fram till 192-talet var Finjasjön en uppskattad sjö med klart vatten. Det fanns ett livligt nöjesliv med dansbanor och caféer. Tabell 1. Data 1 om Finjasjön. Latitud/Longitud 56 8 N/13 42 E Altitud [m ö. h.] 43,2 Areal [km 2 ] 1,4 Volym [Mm 2 ] 4 Maximalt djup [m] 12,2 Medeldjup [m] 3,8 Avrinningsområde [km 2 ] 253 Omsättningstid [månader] 6 Recipientsjö för obehandlat avloppsvatten 19 1949 Recipientsjö för mekaniskt renat avloppsvatten 1949 1964 Recipientsjö för avloppsvatten som renats mekaniskt och biologiskt 1964 1977 Recipientsjö för avloppsvatten som renats mekaniskt, biologiskt och kemiskt 1977 1995 Recipientsjö för avloppsvatten som renats mekaniskt, biologiskt, kemiskt och genom en anlagd våtmark 1995 Avloppsvatten förstörde sjön Fram till 192-talet hade Finjasjön god vattenkvalitet och var en fin badsjö. Vattenklosetter började emellertid att installeras i Hässleholm på 192-talet. Kloakvattnet rann orenat ut i sjön. På 193- talet började folk att protestera mot att sjön förorenades. Finjasjöns Fiskevårdsförening bildades år 1936 för att slå vakt om sjön samt för att kräva att avloppsvattnet renades innan det nådde sjön. Blomningar av cyanobakterier (blågröna alger) och grönalger försämrade vattenkvaliteten på 194- talet. Ett reningsverk med mekanisk rening började att användas 1948 men algblomningarna fortsatte ändå. 1964 effektiviserades avloppsreningsverket med biologisk rening men denna åtgärd medförde inte heller ett klart vatten. Finjasjön var under 196-talet och större delen av 197-talet en näringsrik sjö med mycket vattenväxter och periodvis förekommande algblomning. 1 Uppgifterna har uppdaterats efter en hydrologisk utredning 211 (Hellström, 211). 9 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Avloppsreningsverket förbättrades 1977 då kemisk rening minskade fosforhalten i avloppsvattnet. Trots det fortsatte algblomningarna och de till och med ökade i omfattning. De kraftiga algblomningarna bidrog till att sjön fick lågt siktdjup. En del av undervattensvegetationen försvann eftersom ljuset inte kunde nå särskilt långt ner i vattnet. En effekt av detta blev att dykänderna inte längre kunde hitta föda i vattnet och de dykänder som tidigare förekom (knipa, vigg och brunand) försvann från sjön. Fosfor läckte från sjöns bottensediment Orsaken till att algblomningarna fortsatte, trots att näringstillförseln till sjön hade minskat kraftigt, var att det läckte fosfor från sjöns sedimentbotten. Cirka 6 % av sjöbottnen är täckt med sediment. I slutet av 198-talet och i början av 199-talet gjordes försök att få stopp på fosforläckaget genom att muddra bort det översta, mest fosforrika lagret av sedimentbottnen. Denna åtgärd var dock ineffektiv. Den muddrade bottnen fortsatte att läcka fosfor och projektet avslutades 1991 då endast 25 % av sedimentbottnen hade muddrats (Annadotter med flera., 1999). Klarare vatten med reduktionsfiske Reduktionsfiske av karpfisk ett nytt projekt i syfte att förbättra sjöns vattenkvalitet startade 1992. 43 ton fisk, dominerat av mört och braxen, fiskades upp genom trålning under två år. Rovfiskarna sorterades och kastades tillbaka i sjön. Metoden går ut på att reducera mängden karpfiskar, främst mört och braxen, i syfte att förändra sjöns näringsväv. Dessa fiskarter lever på djurplankton och bökar i sedimentet. Tanken var att en minskning av av dessa fiskar skulle ge en bättre vattenkvalitet genom minskad grumling, lägre fosforhalter och minskade algblomningar. Metoden med reduktionsfiske gav snabbt resultat. Fisket minskade dramatiskt fosforläckaget från bottnen. Fosforhalten och algmängden i sjön minskade starkt, vilket fick till följd att siktdjupet ökade (Annadotter med flera., 1999). Detta resulterade i sin tur i minskade halter av fosfor och kväve i utflödet Almaån. Det goda resultat som erhölls i samband med trålningen 1992 1994 varade dock bara i tre år. 1997 började cyanobakterierna att öka och siktdjupet minska. 1998 1999 upprepades trålningen och ytterligare 1 ton karpfisk togs upp. Vattenkvaliteten förbättrades ånyo men den förbättrade vattenkvaliteten varade bara i några år. Mellan 1999 och 27 fiskades endast 5 ton karpfisk vilket var alldeles för låg fisketakt. Sedan 27 har trålning av fisk inte förekommit i Finjasjön. Trålningen kritiserades för att den ansågs skada rovfisken. Fiskarna pressades nämligen ihop när trålen lyftes och då kunde deras känsliga slemskikt skadas. Vid stora trålfångster kunde fisken få ligga på sorteringsbordet upp till 1 minuter, vilket är en relativt lång tid. Eftersom fiskens gälar inte fungerar i luft kunde fisken ta skada. En del fiskar kunde skadas redan i trålen då de försökte fly genom att dyka mot bottnen. En del fiskar kunde även få problem med simblåsan på grund av tryckförändringar under det moment då trålen hastigt vinschades upp. Framför allt gösen var känslig för detta och avsvimmade gösar sågs flyta i ytan efter att ha varit uppe i trålen. Sommaren 28 förekom kraftiga algblomningar i sjön vilket ledde till att en ny fiskestrategi designades. Istället för trålning användes andra fiskemetoder från och med år 21; bottengarn på våren och ringnot på hösten. Vid fiske med bottengarn och not vinschas fiskarna inte upp. Sportfiskare och sportfiskemagasin som var mycket kritiska till trålningen, är mer positiva till vårdfisket med bottengarn och ringnot. Sedan 21 har reduktionsfiske bedrivits årligen vilket har lett till att vattenkvaliteten ånyo har förbättrats. 1 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Ett sommardämme förhindrar för låg vattennivå Efter att sjön sänkts med tre meter på 18-talet blev det periodvis ett mycket lågt vattenstånd sommartid. Detta har orsakat besvär för badare och båtfolk. 29 togs ett dämme i Almaån i drift för att förhindra att vattennivån i Finjasjön sjunker för lågt sommartid. Enligt vattendomen får sommardämmet enbart användas under perioden mellan 1 april och 31 augusti för att i möjligaste mån förhindra risk för översvämningar av lågt belägna fastigheter. Det fanns flera goda skäl till att få till ett sommardämme: Det förenklar båttrafiken och det är positivt för badlivet. Tidigare var det så långgrunt att badare kunde få gå flera hundra meter för att kunna bada. Ur vattenkvalitetssynpunkt är det också gynnsammt med ett sommardämme. De oönskade cyanobakterierna gynnas av ett lågt vattenstånd som innebär större andel sedimentytor med varmt bottenvatten och därmed ökad intern fosforbelastning. Med dämmet så späds den fosfor som frigörs från bottnen ut i en större vattenvolym. Temperaturen hålls dessutom lite lägre på bottenvattnet vilket hämmar kemiska reaktioner som har betydelse för fosforläckaget från sedimentet. 11 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 METODER I detta kapitel redovisas främst hur provtagning och analyser har utförts men inga resultat eller upptäckter. Provtagning Under 215 undersöktes Finjasjön varannan vecka mellan vecka 1 och 51 (Figur 8). Under sommaren och första delen av hösten, vecka 23 41, togs prov varje vecka då förändringarna sker hastigare under den varma säsongen. Vattenprov insamlades över sjöns södra djuphåla Djuphålan med vattenhämtare från ytan och bottnen. Bottenprovet togs cirka,5 m ovanför sedimentytan. Vid provtagningen loggades ph, syrgas, konduktivitet och temperatur för varje meters djup med en Hanna HI 9828 logger. Parametrarna loggades även ca,1 m över bottnen samt i sedimentet. Siktdjupet mättes liksom tidigare med en vit siktskiva, diameter 2 cm, utan vattenkikare men i skugga. Prov insamlades för växtplankton, djurplankton, färgtal, klorofyll a och vattenkemi. Figur 8. Heléne Annadotter på väg ut till Djuphålan 215-1-4 för provtagning. Vindstyrka ca 9 m/s från sämsta tänkbara håll nordväst gjorde sjön ganska grov. Vattentemperaturen var bara 2,2 C men endast översvämmad mark var isbelagd. Foto: Johan Forssblad. Dessutom togs prov för vattenkemi och klorofyll a samt data loggades enligt ovan varannan vecka i de sju viktigaste tillflödena Tormestorpsån, Hovdalaån, Matterödsån, Hogabäcken, Mjölkalångaån, Magle våtmarks utlopp i Finjasjön och Oberödsbäcken jämte avflödet Almaån där proven togs vid bron uppströms dämmet. (Magle våtmark är i sin tur belastad av Hässleholms avloppsreningsverk.) I vattendragen skedde loggningen på halva vattendjupet. Finjasjön var aldrig helt tillfrusen under 215. Samtliga provtagningar kunde genomföras med båt. Vattenkemi Hälften av provvattenvolymerna (1 liter) filtrerades genom GF/C-filter. De filtrerade proven analyserades med avseende på sulfat, fosfat, ammonium och nitrat (Tabell 2). De ofiltrerade proven analyserades med avseende på totalkväve, totalfosfor, COD Cr (kemisk syreförbrukning), TOC (totalt organiskt kol), turbiditet och totaljärn. Vattenkemiska analyser utfördes av Hässleholms Vatten AB, Eurofins AB i Lidköping samt Regito AB. För att få tillförlitliga COD-analyser används kvicksilver vid analysen. Av miljöskäl bör användningen av denna giftiga tungmetall minska. Därför har vi beslutat att inte mäta COD utan i stället TOC 1 i tillflödena och avflödet. COD-analyserna kommer på sikt även att utgå för Finjasjön. 1 TOC är en alternativ mätmetod till BOD och COD. TOC omfattar nedbrutet organiskt material som humussyror, fulvosyror, aminer, urea samt syntetiska kolföreningar som till exempel detergenter och bekämpningsmedel. 12 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Tabell 2. Analysparametrar, analysmetodik, enhet, detektionsgräns och mätosäkerhet för de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna av Finjasjön. Analysparametrar Metod Enhet Detektionsgräns/ Mätosäkerhet +/- % mätområde Fosfatfosfor SS 28126 mg/l,2,8 1 Totalfosfor SS 28127 mg/l,2,8 1 Totalkväve St. Methods 419 A mg/l 1 5 1 CODCr Hach LCK114 mg/l 3 5 2 Ammoniumkväve SS 28134 mg/l,1 1,2 2 Nitratkväve SS28133-utgåva 2- modifierad mg/l,1 1 1 5 2 1 Klorofyll a SS 2 81 7, utgåva 1 µg/l volymberoende 1 Sulfat Standard method 45- mg/l 1 5 15 SO4-E-1998 TOC Hach LCK385 mg/l 3 3 2 Syrgashalt Djup då syrgashalten understiger kritiska gränser för fisk, 5 respektive 1 mg/l, har beräknats utgående från uppmätt syrgashalt på varje meters djup ( 11 m),,1 m ovanför sedimentet samt i sedimentet. Djupet har beräknats genom linjär prediktion. Sedimentet i Djuphålan har ansetts ligga på 11,6 m djup vid beräkningarna även om djupet varierat något på grund av variationer i vattenståndet. Syrgashalten avtar vanligtvis snabbt mot noll nära sedimentet varför man inte bör fästa alltför stort avseende på värdena närmast bottnen (Figur 22 & Figur 23). Färgtal Färgtal har, av olika laboratorier och med olika standarder, uppmätts vid olika våglängder genom årens lopp varför det kan vara vanskligt att jämföra färgtal rakt av. Vi har därför utfört mätningar vid de tre vanligaste våglängderna; 45, 41 och 42 nm (nanometer). Vi har använt 42 nm vid diskussionerna. Naturvårdsverket har jämförelsekriterier baserade på 42 nm (Bydén med flera., 23). Dessutom har 42 nm använts vid mätningar av ett stort antal sjöar i Sverige. Den nuvarande standarden föreskriver 41 nm och tidigare använde laboratoriet 45 nm. Växtplankton Ett blandat vattenprov på 5 liter insamlades mellan ytan och 2 meters djup. 1 ml av vattenprovet konserverades med sur Lugols lösning (jodjodkaliumlösning med isättika) i samband med provtagningen. De konserverade proven fick sedimentera i 2, 5 eller 1 ml planktonkammare. Proven undersöktes kvantitativt i omvänt mikroskop (Nikon Diaphot). De dominerande arterna räknades och deras biomassa kalkylerades enligt Cronberg (1982). Djurplankton Ett blandat vattenprov på 5 liter insamlades mellan ytan och 8 meters djup. Provvattnet filtrerades sedan genom 45 resp. 15 µm planktonnät och koncentrerades till två 9 ml djurplanktonprov. 1 ml formalin (4 %) tillsattes till en slutlig koncentration av 4 %. Proven fick sedimentera i 2, 5 eller 1 ml planktonkammare. Biomassorna beräknades enligt formler i Hansen med flera (1992). Djurplankterna separerades med planktonnäten i mindre och större djurplankton. Gruppen mindre djurplankton består av hjuldjur (rotatorier) medan gruppen större djurplankton består av hoppkräftor och hinnkräftor. 13 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Något om behandling av mätvärden och medelvärden Olika år har provtagning utförts olika frekvent. Detta har lett till en del svårigheter att jämföra resultaten. Exempelvis 215 utfördes mätningar på sjön varje vecka mellan vecka 23 41 och varannan vecka under resten av året. Åarna mättes däremot enbart varannan vecka under året. Vanlig medelvärdesbildning av samtliga mätvärden skulle då kunna bli vilseledande för att sommarvärdena för sjön får större tyngd. Mellanliggande veckor utan provtagning (eller om något värde saknats) har beräknats som medelvärdet av intilliggande veckor. Först därefter har medelvärdesbildning skett över perioden för att inte ge felviktade medelvärden. Sommarmedelvärden För en hel del parametrar har ett sommarmedelvärde beräknats. Detta omfattar vecka 23 35, vilket i stort sett är perioden juni augusti. Sommarmedelvärdet är intressant då mycket av algprocesserna sker under denna tid samtidigt som det är den viktigaste perioden för rekreation vid sjön. Årsserier och trendberäkningar För att åskådliggöra hur en del olika parametrar ändras från år till år har vi beräknat hur trenden utvecklar sig sedan regelbundna provtagningar över året återupptogs (oftast fr.o.m. 26). För att ge en meningsfull jämförelse med trendvisning har vi endast tagit med provtagningsveckor som förekommer samtliga år i diagrammen. Det innebär att trenden vanligtvis är beräknad på värden från vecka 23 41. (Om något enstaka värde saknats någon vecka har vi kompenserat det genom medelvärdesbildning av intilliggande veckor.) Detektionsgränser Ibland har något ämne funnits i så låg koncentration att det blivit svårt för laboratoriet att mäta det med bibehållande av specificerad noggrannhet. Olika anlitade laboratorier har olika detektionsgränser som dessutom kan variera med använd apparatur. En del sätter en fast gräns och rapporterar t ex <,1 mg/l. Då blir det svårt att rita värdet i ett diagram eller beräkna medelvärden. Värdet bör inte heller sättas till för det är ej möjligt att placera i logaritmiska diagram. Ett sätt är då att redovisa medelvärdet mellan detektionsgränsen och vilket blir hälften av detektionsgränsen. Denna metod använder vi numera för att beräkna medelvärden. Ett laboratorium kan även välja att presentera mätresultat under detektionsgränsen. Då kan låga mätvärden jämföras bättre men mätosäkerheten blir naturligtvis större. Detta gäller främst nitratkväve, fosfatkväve och ammoniumkväve som ibland varit i låg koncentration. Här har vi föredragit att presentera erhållna instrumentvärden framför en mer strikt bedömning t ex <,1 mg/l. Ovanstående kan medföra att det är svårt eller meningslöst att jämföra resultaten för svaga koncentrationer, särskilt mellan olika år. Var därför försiktig med att använda värden under detektionsgränsen. 14 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 RESULTAT Detta kapitel redovisar främst alla mätresultat med korta kommentarer. I kapitlet Diskussion finns mer ingående tolkningar av en del av resultaten. Vi har valt att visa de flesta mätvärdena som diagram för att inte trötta ut läsaren med oerhörda mängder siffror i svåröverskådliga tabeller. För att skapa ordentlig ordning bland de flera tiotusentals mätvärdena har Regito AB alla mätvärden upplagda i FileMaker Pro (version 14..5) databaser och därifrån exporteras data till Excel (version 12.3.6) för att göra beräkningar och diagram. Läsare som önskar exakta mätvärden, för t ex forskning, kan förfråga om datafiler med selekterade mätvärden efter behov. Många parametrar presenteras i två diagram. Det första visar vanligtvis årets samtliga värden. I det andra diagrammet har vi tagit med flera år i rad för jämförelse och ibland visning av trenden. Värden inom parenteser anger motsvarande mätvärde föregående år för snabb jämförelse. Fysikaliska och kemiska undersökningar Siktdjup Det rekord i siktdjup på 4,2 m som uppmättes under 213 (vecka 47) slogs varken under 214 eller 215 (Figur 9). Det högst uppmätta siktdjupet under 215 var 3,8 m (vecka 43). Däremot blev sommarmedelvärdet 1,93 m vilket är det högsta på 19 år. Ett högre sommarmedelvärde, 2,1 m, uppmättes under den kalla sommaren 1996. Lägst uppmätt siktdjup under 215, 1,26 (214: 1,5) m, uppmättes i mitten av september (vecka 37). Orsaken till det låga siktdjupet i mitten av september sammanföll med en förhöjd halt av växtplankton dominerat av kiselalger och cyanobakterier. Vid samma tillfälle uppmättes årets högsta halt av klorofyll a. Siktdjup [m],,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, 2,2 2,4 2,6 2,8 3, 3,2 3,4 3,6 3,8 4, 4,2 4,4 4, 2,9 3,1 3,8 2,9,68,75,85 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Vecka nr 1,5,7 1,26 3,8 4,2 215 214 213 212 211 21 29 Figur 9. Siktdjup vid Djuphålan i Finjasjön 29 215. 15 215-3-v1b
Sommarmedelvärdet 1 för siktdjupet har varit; 215: 1,93 m; 214: 1,9; 213: 1,68 ; 212: 1,63 m; 211: 1,28; 21: 1,46; 29: 1,23; 28: 1,17; 27 och 26: 1,18 m. Medelvärdet var envist stabilt 26 28. 29 var första året som dämmet användes och det verkar ha positiv inverkan på siktdjupet. Vi kan konstatera ett trendbrott (Figur 1) som startade 21 i samband med att det under vintern och våren 21 fiskades upp 6 ton mört och braxen med not och bottengarn. Vårdfisket har sedan dess pågått varje år. Siktdjup [m],,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, 2,2 2,4 2,6 2,8 3, 3,2 3,4 3,6 3,8 4, 4,2 Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Provtagning*varje*vecka*nr.*23 41* 1543 1533 1523 1513 153 1446 1436 1426 1416 146 1349 1339 1329 1319 139 1252 1242 1232 1222 1212 122 1145 1135 1125 1115 115 148 138 128 118 18 951 941 931 921 911 91 844 834 824 814 84 747 737 727 717 77 65 64 63 62 61 6 Veckonummer (år 2XX + veckonummer) Figur 1. Siktdjup vid Djuphålan i Finjasjön under vecka 23 41, 26 215. Den långsiktiga trenden är ett ökande siktdjup som har ungefär fördubblats på nio år. Turbiditet (grumlighet) Turbiditeten 2 började mätas under hösten 212 för både sjön och vattendragen. Dessa mätningar visar hur grumligt sjövattnet är (Figur 11) och vilka vattendrag som för ut mest grumligt vatten (Figur B1). Turbiditeten var lägst under en period från januari till juli samt från början av november och till årets slut. Årets lägsta värden uppmättes vecka 45 då 1,4 (1,5) FNU uppmättes för ytan och 1,9 (1,8) för bottnen. Turbiditeten ökade kraftigt vid ytan från och med slutet av juli (vecka 31) och den förhöjda turbiditeten förekom till och med mitten av september, vecka 37. Den förhöjda grumligheten under denna period sammanfaller med förhöjda halter av växtplankton och djurplankton. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsklasser (Bydén med flera., 23) klassas turbiditetsvärden >7 FNU som starkt grumlat vatten. Värden mellan 2,5 7, bedöms som betydligt grumlat vatten. Finjasjöns lägsta halter av turbiditet, som främst uppmättes under försommaren och i början av november, klassas som måttligt grumlat vatten eftersom halterna låg mellan 1, och 2,5 FNU. 1 Sommarmedelvärdet avser medelvärdet av provtagningar under vecka 23 35. Om någon vecka saknar mätvärde har det ersatts med medelvärdet av intilliggande mätvärden. 2 Grumligheten mäts med en turbidimeter. Den sänder in en ljusstråle och mäter hur mycket ljuset sprids åt sidorna av partiklar i vattenmassan. Turbiditeten ger en god bild av hur klart vattnet upplevs visuellt. 16 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 2 18,6 Ytan Bottnen 15 14,5 Turbiditet [FNU] 1 5 1,9 1,4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 Vecka nr Figur 11. Turbiditet, ytan och bottnen, 215. Naturvårdsverkets gräns för att hamna i sämsta klassen, Starkt grumligt vatten är >7 FNU. Turbiditet (grumlighet) 213 215 Det finns bara turbiditetsmätningar för de senaste tre åren (Figur 12) och dessa tre år skiljer sig ganska mycket åt. Under 213 var ytvärden på sommaren högre än bottenvärden men under 214 var det tvärt om. Turbiditetskurvorna för 215 påminner om de för 213 men 215 års toppar på ytvärdena ligger betydligt lägre vilket är positivt. 35 3 33, 34,6 Ytan Bottnen 25 Turbiditet [FNU] 2 15 1 18,6 5 13 135 131 1315 132 1325 133 1335 134 1345 135 142 147 1412 1417 1422 1427 1432 1437 1442 1447 1452 Veckonummer (år 2XX + veckonummer) Figur 12. Turbiditet, ytan och bottnen, 213 215. 154 159 1514 1519 1524 1529 1534 1539 1544 1549 17 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Turbiditet i vattendrag vid Finjasjön Högst turbiditet, 35,5 (26,) FNU uppmättes i utflödet från Magle våtmark i slutet av mars (vecka 13) (Figur B1). Från slutet av januari (vecka 5) till mitten av juni (vecka 25) uppmättes starkt grumlat vatten (FNU>7) i utflödet från Magle våtmark vid samtliga mättillfällen. De naturliga tillflödena hade högst turbiditetsvärden under sommaren och hösten där Matterödsån toppade med 24,8 (vecka 39) och Hogabäcken med 23,7 FNU vecka 41. Mjölkalångaån tillförde periodvis starkt grumlat vatten till sjön. Detta förekom vecka 17 21, 25 27, 39 samt 47 51. Högst uppmätt turbiditet var 11,4 FNU vecka 49. Perioder med förhöjd grumlighet observerades även i Mjölkalångaån under 214, 213 och 212. En period under 213 (veckorna 9 15) sammanföll med grävandet av en damm längs ån då grumligt vatten från dammen leddes ut i ån. Orsaken till de förhöjda grumlighetsvärdena i Mjölkalångan under de senaste åren återstår att utreda. Figur 13 Vatten från samtliga provtagningspunkter 215-5-8 filtrerades genom GF/C-filter för att åskådliggöra skillnaderna i grumlighet. Sjön (FP) ser visuellt ut att ha det renaste vattnet medan Magle våtmark (F-P8) för ut mest partiklar. Foto: Johan Forssblad. Vattenstånd Vattenstånd 215 Finjasjöns vattenstånd1 varierade ovanligt mycket under året, hela 1,85 (,87) m (Figur 16). Detta kan jämföras med den största uppmätta nivåskillnaden 198 215 som är ca 3,9 m (Figur 17). Figur 14. Vattnet gick ända upp till bordsskivan på pirens rastplats i hamnen 215-1-17. Foto: Johan Forssblad. Årets högsta vattenstånd, 44,41 (43,64) m ö. h. (Figur 16) uppmättes vecka 3 (215-1-17). 1 Från och med rapporten för 21 har vi räknat om alla höjder från höjdsystemet RH 7 till RH 2. Det innebär att höjdsiffrorna nu anges 8 cm högre vid dämmet. Om du själv vill avläsa vattenståndet på peglarna vid dämmet ska,8 m läggas till värdet på peglen för att få höjdsiffror i RH 2. Ovankanten () på peglarna vid dämmet ligger på 44, +,8 = 44,8 m ö. h. Vid Tormestorps båthamn är höjningen 9 cm. Tyvärr har bron sjunkit 6 cm mellan 198 och 21 när stadsbyggnadskontoret kontrollmätte fixpunkten. Det innebär att det är vanskligt att exakt jämföra och omräkna äldre vattenståndsuppgifter under den perioden. Vi har i våra presenterade siffror antagit att bron satte sig 6 cm då vattenståndet sjönk efter den stora översvämningen 22. Då blir den resulterande ändringen totalt en höjning på 3 cm för höjduppgifter som baserar sig på uppmätt avstånd mellan vattenytan och fixpunkten på bron från och med 22-3-9. 18 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Även om vattenståndet var så högt att vattnet nådde väggpanelen på båtklubbens stuga i hamnen, så låg vattenytan ändå,8 m lägre än vid rekordnoteringen 27 och ca 1,6 m under rekordnoteringarna 22. Figur 15. Vattenståndet var mycket lågt (42,6 m ö. h.) i Tormestorps båthamn 215-1-2. Många av båtarna stod på grund. Vattnet sjönk ytterligare 4 cm innan höstregnen kom och fyllde på sjön i november. Foto: Johan Forssblad. Årets lägsta vattenstånd, 42,56 (42,77) m ö. h., uppmättes under provtagningen vecka 45, 214-11-6. Det var ungefär en månad senare än vanligt som vattenståndet vände uppåt efter att dämmet tagits bort. Vattenytan vände bara,18 m ovan om rekordnoteringen från 28. Vattenstånd i Finjasjön och Alma å 215 Vattenståndet vid dämmet jämfört med vid småbåtshamnen. Dämmet&på&plats&v.&21&21525222& Högsta&uppmä7a&nivå&sedan&198:&ca&45,47&m&ö.&h.&(2222213&och&222329)& Vattenstånd [m ö. h.] 45, 44,41 44,39 44,5 44, 43,5 43,16 43,13 43, Dämmet&lyHes&gradvis&från&2152822&och& togs&bort&v.&36&21528231&& 45,5 Finjasjön i småbåtshamnen Alma å vid dämmet utan dämme Alma å ovanför dämmet Alma å nedanför dämmet 42,98 42,76 42,56 42,5 42,5 Lägsta uppmätta nivå i hamnen sedan 198: 42,38 m ö. h. (28-6-26) 42,31 42, 5 1 15 Höjdsystem:&RH&2& 2 25 Vecka nr 3 35 4 45 5 För ev. omräkning till RH 7 ska,8 m dras av vid dämmet. Figur 16. Vattenstånd ovanför och nedanför dämmet jämfört med sjöns vattenstånd vid Tormestorps småbåtshamn, 215. Vattenståndet var för högt för att sätta i dämmet 215-4-1. Inte förrän 215-5-22 sattes det på plats vilket blev rekordsent. (Det är antaget att dämmet ej behöver sättas i vid mycket nederbördsrika somrar.) Dämmet lyftes etappvis från 215-8-2 till 215-8-31 för att ge lugn vattenströmning i Almaån. Se kapitlet diskussion och Tabell 3 för detaljerad information om dämmet (Figur 92). Oktober bjöd på ovanligt lite nederbörd (Figur 18), endast 8 mm, medan november var desto blötare, hela 136 mm, vilket orsakade en snabb vattenståndsökning på ca en meter under november. Is hade inte lagt sig på sjön före årsskiftet. 19 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Vattenstånd 26 215 Dämmet har sedan 29 framgångsrikt förhindrat den drastiska nedgång i vattenståndet som tidigare brukade ske sommartid. 26 och 28 sjönk vattenståndet ungefär en meter från vecka 15 till vecka 3. 29 214 har vattenståndet däremot hållits ca,6 m högre under motsvarande veckor tack vare dämmet (Figur 17). Dämmet belyses mer ingående i kapitlet Diskussion och Tabell 3. Sommarmedelvärdet 1 för vattenståndet i sjön har varit: 215: 43,1; 214: 43,12; 213: 43,1; 212: 43,6; 211: 43,15; 21: 43,1; 29: 43,15; 28: 42,53; 27 2 : 43,61 och 26: 42,57 m ö. h. Vattenstånd [m ö. h.] 45,5 45, 44,5 44, 43,5 43, 42,5 42, 44,49 44,41 43,6 43,91 Nivå'vid'gångbron'över'Tormestorpsån'i'Tormestorps'småbåtshamn.'Dämme'i'driJ'under'sommarsäsongen'fr.o.m.'29.' 43,63 44,12 42,71 42,95 Högsta'uppmä,a'nivå'sedan'198:'ca'45,47'm'ö.'h.'(22A2A13'och'22A3A9)' Dämmet på plats v. 21, 215-5-22 43,29 43,1 42,75 42,38 44,19 43,25 42,98 42,44 42,71 42,64 42,5842,56 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Höjdsystem:'RH'2' Vecka nr Dämmet'lyJes'gradvis'från'215A8A2' och'togs'bort'v.'36,'215a8a31'' Figur 17. Finjasjöns vattenstånd vid gångbron i Tormestorps båthamn, 26 215. Dämme sommarsäsongen fr.o.m. 29. 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 43,57 42,92 42,56 Lägsta uppmätta nivå sedan 198: 42,38 m ö. h. (28-6-26) 43,96 Tack till stadsbyggnadskontoret för uppgifter före 29 Nederbörd Nederbörd månadsvis 215 Den närmsta nederbördsstationen finns på reningsverket hos Hässleholms Vatten AB, endast ca 4 m öster om Finjasjön. Nederbördsstationen avläses dagligen ca kl 7. 3 sedan 198. 215 blev årsnederbörden intill Finjasjön 744 mm (Figur 19), ett ganska normalt värde men oktober och november avvek rejält åt varsitt håll (Figur 18) från det normala. Oktober blev lite överraskande månaden med lägst nederbörd, endast 8 mm, att jämföra med oktobers medelvärde på 78 mm. Eftersom dämmet var borttaget sedan sista augusti sjönk vattenståndet rejält och båtarna hamnade på grund i båthamnen (Figur 15). November blev månaden med högst nederbörd, 136 mm, att jämföra med normalt ca 74 mm denna månad. Samtidigt var temperaturerna ganska höga vilket gjorde att det inte blev is och snö i 1 År 26 27 avlästes vattenståndet mer sällan, med upp till en månad mellan provtagningstillfällena. 2 27 var ett mycket avvikande år med rekordstora regnmängder under juli. Då ökade vattenståndet 1,44 m från vecka 21 till 28. 3 Avläst nederbörd rapporteras då ha fallit föregående dygn. Vi tackar Hässleholms Vatten AB som tillhandahållit fin nederbördsdata. 2 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 markerna utan vatten från hela avrinningsområdet rann omgående till sjön så att vattenståndet ökade rejält omkring årsskiftet igen. Nederbörd [mm] 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 75 87 39 87# 118# Medelnederbörd resp. månad 198 215 Nederbörd resp. månad 212 Nederbörd resp. månad 213 Nederbörd resp. månad 214 Nederbörd resp. månad 215 53 51 27 48# 18# 5 16 7 46# 52# 39 72 9# 71# 75 18 44# 3# 49 23 3 69 7 75 7 74 62 61# 62# 54# 54# 111# 93 136# 94 113# 95# 56 47# 58 52 53# 32 26 27 43# 8# 78 83 87# 78 86 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månad 55 56 49# Figur 18. Nederbörd månadsvis 212 215 samt medelnederbörden resp. månad 198 215. Nederbörd 198 215 Av Figur 19 kan man räkna fram att årsnederbörden vid Finjasjön i genomsnitt har varit 781 mm under perioden 198 215. Under de senaste 35 åren har maximal årsnederbörd varit 992 mm, dvs ca 27 % mer än i genomsnitt, detta inträffade 27. Det nederbördsfattigaste året inträffade 213 med endast 55 mm, ca 29 % mindre än medelvärdet för perioden. Det finns dock en tydlig trend att nederbörden i Hässleholm minskar. Trendlinjen i figuren visar en nederbörd på 818 mm omkring 198 till ca 745 mm omkring 215. Det innebär en minskning av nederbörden med ca 9 % på 35 år eller i genomsnitt ca -2,1 mm/år. Denna trend är tvärtemot den storskaliga trenden i Sverige! Nederbörd i Sverige en jämförelse Om man jämför Hässleholms nederbörd med genomsnittet i Sverige från SMHI:s mätningar (SMHI) så är Hässleholm förhållandevis nederbördsrikt. Ett utjämnat och homogeniserat genomsnitt för hela Sverige är ca 652 mm år 198, ökande till 79 mm 214; en ökning med närmare 9 % på 34 år eller i genomsnitt ca 1,7 mm/år. SMHI:s beräkningar börjar år 186 med 61 mm som utjämnat genomsnitt. Den genomsnittliga nederbörden i Sverige har således ökat ca 16 % på 154 år. 21 215-3-v1b
Nederbörd [mm] 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 814 88 758 198 1981 1982 1983 823 816 865 Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 1984 1985 1986 718 673 918 644 826 844 749 876 942 762 569 557 Figur 19. Årsnederbörd vid Hässleholms reningsverk, 198 215. En trendlinje visar att nederbörden har en långsamt avtagande trend, -73 mm eller -9 % på 35 år. De två nederbördsrikaste åren återfinns trots det på den högra halvan. Vattentemperatur Temperaturen vid ytan var som högst i vecka 29 med 21,49 (24,5) C. Vid bottnen uppmättes årets högsta värde, 18,39 (17,9) C, vecka 36 (Figur 2). Sjön var skiktad i perioder, från början av juni till mitten av augusti. 966 896 774 778 94 654 854 629 745 992 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 778 781 735 746 y"="$2,841x"+"818,16" 673 55 833 744 21 211 212 213 214 215 Temperatur [ C] 25 24 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1,48 1,9 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Vecka nr 21,49 18,39 Ytan Bottnen Figur 2. Temperatur, ytan och bottnen, 215. Vattentemperatur 26 215 Sommarmedelvärdet på ytvattentemperaturen var 18,9 C under 215. De föregående åren var sommarmedelvärdet följande: 22 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 214: 21,5 C; 213: 2,79 C; 212: 19,5; 211: 19,8; 21: 2,2; 29: 19,8; 28: 19,1; 27: 18,7 och 26: 21,8 C. Sommaren 215 var alltså ovanligt sval med det lägsta medelvärdet på ytvattnet sedan 27 (Figur 21). Sommarmedelvärdet för bottenvattnets temperatur har under 215 varit 16,6 C ;De föregående åren var sommarmedelvärdet följande: 214 var det16,7 C; 213: 18,16; 212: 16,84; 211: 17,2; 21: 16,7; 29: 17,4; 28: 17,2; 27; 16,9 och 26: 17,1 C. 215 års bottentemperatur var det näst kallaste sedan 26. Endast 214 hade kallare bottentemperatur än 215. 214 var det dock en osedvanligt kraftig skiktning med hög ytbattentemperatur. Temperatur [ C] 26 25 24 23 22 21 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ytan Bottnen 1543 1533 1523 1513 153 1446 1436 1426 1416 146 1349 1339 1329 1319 139 1252 1242 1232 1222 1212 122 1145 1135 1125 1115 115 148 138 128 118 18 951 941 931 921 911 91 844 834 824 814 84 747 737 727 717 77 65 64 63 62 61 6 Veckonummer (år 2XX + veckonummer) Figur 21. Temperatur, ytan och bottnen, 26 215. Vattentemperatur i vattendrag vid Finjasjön Högst uppmätt vattentemperatur under 215 var i Almaån vecka 27 med 23,78 C (24,87) (Figur B2). Vattentemperaturerna låg ganska samlade under våren (vecka 9 21) i de olika vattendragen. Från juni till september skiljde sig temperaturerna åt. Under denna period var det högre temperaturer i sjön, Almaån, utflödet från Magle våtmark och Oberödsbäcken. Vattnet var kallare i de andra vattendragen. Oberödsbäcken har varmare vatten än de övriga naturliga tillflödena vilket sannolikt beror på att denna bäcks vatten stannar upp i en grund damm utan skugga strax uppströms provtagningspunkten. Av samma skäl har dammvattnet från Magle våtmark förhöjda vattentemperaturer där maxtemperaturen 19,83 C (22,9) uppmättes vecka 33. Utloppet i Almaån har sommartid ofta den högsta temperaturen. Sjön är grund i ett stort område runt utloppet varför solen kan värma upp vattenmassan. Variationen i vattentemperatur under året samt skillnaden i temperatur mellan de olika vattendragen hade stora likheter med 211 214. 23 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Syrgashalt Förenklat sett kan en syrgashalt mindre än 5 mg/l generellt riskera att negativt påverka eller skada fiskarna (Wilander & Sonesten, 26). Detta är dock artberoende. Laxartade fiskar behöver mer syre medan bottenlevande fiskar (såsom braxen, sutare, karp och ål) kan klara betydligt lägre syrgashalt. Det är mycket positivt om det finns syrgas vid bottnen. Låg syrgashalt är skadligt för bottendjur även om det finns vissa arter som överlever vid låg syrgashalte Risken för läckage av fosfor från sedimentet ökar vid låg syrgashalt i bottenvattnet. Sjön täcktes aldrig med is under vintern 214 215. I mitten av februari frös sjön till vid kanterna under en kort period men sjön blev aldrig helt istäckt. Därför uppmättes inte någon syrgasbrist i bottenvattnet i början av året 215 (Figur 22) vilket annars ofta förekommer vid isläggning. Otillfredsställande syrgashalt uppmättes dock i de understa 1 6 meterna under tre perioder, sammanlagt under åtta veckor. Detta inträffade i början av juli, under en månad på sensommaren samt under tre veckor i slutet av året. Dödlig syrgashalt uppmättes endast vecka 35 och då begränsat till bottenvattnet. Denna låga syrgashalt, lägre än 1 mg/l, förekom då i 1 % av sjöns djup. De perioder då lägst syrgashalt uppmättes på sommaren uppmättes också skiktning av temperaturen med kallare bottenvatten och varmare ytvatten. 1 9 Otillfredsställande syrgashalt (<5 mg/l) Dödlig syrgashalt (<1 mg/l) Ytan ( m djup) 8 Andel av sjöns djup [%] 7 6 5 4 3 2 48 Bottnen (11,6 m djup) 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Vecka nr 1 Figur 22. Andel av sjöns djup vid P (Djuphålan) som hade låg syrgashalt i vattnet 215. Under den streckade linjen kan förekommande fiskarter riskera att påverkas eller skadas p.g.a. syrgashalt < 5 mg/l. Under den röda, heldragna linjen var syrgashalten < 1 mg/l vilket är dödligt för många fiskarter. Exempel vecka 33: Då hade 48 % av sjödjupets 11,6 m = 5,6 m otillfredsställande syrgashalt. (Omvänt kan man säga att det var tillfredsställande syrgashalt ned till 11,6-5,6=6 m djup.) 24 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 Syrgashalt 28 215 Syrgasbristen under 215 var mindre omfattande sommartid än något av de föregående åren. (Figur 23). 1 9 8 Otillfredsställande syrgashalt (<5 mg/l) Dödlig syrgashalt (<1 mg/l) Ytan ( m djup) Andel av sjöns djup [%] 7 6 5 4 3 2 1 Bottnen (11,6 m djup) 1552 1542 1532 1522 1512 152 1445 1435 1425 1415 145 1348 1338 1328 1318 138 1251 1241 1231 1221 1211 121 1144 1134 1124 1114 114 146 136 126 116 16 948 938 928 918 98 85 84 83 82 Veckonummer (år 2XX + veckonummer) Figur 23. Motsvarande diagram som föregående men 28 215 för jämförelse. (Se diagrammet som ett tvärsnitt från ytan till bottnen vid olika veckor.) Syrgashalt i vattendrag vid Finjasjön Lägst syrgashalt förekom i utflödet från Magle våtmark vid nästan samtliga mättillfällen (Figur B3). Lägst uppmätt syrgashalt noterades vecka 33 med 2,64 mg/l. Ett oväntat lågt värde i Tormestorpsån, endast 4,5 mg/l, uppmättes vecka 51. Vecka 49 var halterna också låga i Hogabäcken (4,13 mg/l) och Matterödsån (4,7 mg/l). Från mitten av mars (vecka 11) och till mitten av augusti (vecka 33) hade Almaån högst syrgashalt av samtliga vattendrag. En puckel med förhöjda syrgashalter vecka 29 till 33 sammanföll med förhöjda ph-värden. Förhöjningen av båda parametrarna kan förklaras med en hög fotosyntes av växtplankton samt de bottenväxter som koloniserat de grunda områdena i närheten av utflödet. ph höjs och syrgas produceras vid hög fotosyntes. ph Lägst ph vid ytan och bottnen uppmättes vecka 49 med 6,22 (6,95) respektive 6,21 (7,7). (Figur 24). Högst ph vid ytan uppmättes vecka 33 med 8,94 (8,91). ph stiger betydligt mer i ytvattnet än i bottenvattnet eftersom det är vid ytan som ljuset tränger ner och fotosyntesen kan fortgå. Vid fotosyntesen förbrukas koldioxid vilket gör att ph stiger. Finjasjön är inte en försurad sjö. 25 215-3-v1b
Annadotter & Forssblad: Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 9,5 9, 8,94 Ytan Bottnen 8,5 8, 7,87 7,5 ph 7, 6,5 6, 6,22 6,21 5,5 5, 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Vecka nr Figur 24. ph, ytan och bottnen, 215. ph 21 215 Diagrammet i Figur 25 visar utvecklingen av ph från 21 till 215. Det finns stora svängningar i ph inom ett och samma år men inte mellan de olika åren. Skillnanden i ph mellan ytan och bottnen beror framför allt på den ökade fotosyntesen under sommaren. 11, 1,5 1, Ytan Bottnen ph 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 1544 1534 1524 1514 154 1447 1437 1427 1417 147 135 134 133 132 131 13 1243 1233 1223 1213 123 1147 1137 1127 1117 117 15 14 13 12 11 1 Veckonummer (år 2XX + veckonummer) Figur 25. ph, ytan och bottnen, 21 215. ph i vattendrag vid Finjasjön ph varierade stort, liksom under tidigare år, mellan de olika vattendragen (Figur B4). Finjasjön ligger generellt sett högst, så även under 215. Almaån ligger i samma storleksordning som Finjasjön, eller högre, under växtperioden, från slutet av maj till slutet av oktober. 26 215-3-v1b