Algblomning och Envisats frånfälle

Relevanta dokument
Årsrapport för Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Havsytan och CO 2 -utbytet

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

FAKTABLAD NR Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Tillståndet i kustvattnet

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Formas, Box 1206, Stockholm (

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Långtidsserier från. Husö biologiska station


SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

FAKTABLAD NR

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe

Sommarens stora algblomning

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

RESE Miljömål. Projektpresentation 2004

Fjärranalys för kommuner

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

GMES vår vaktpost i rymden

Badvattenrapport i Landskrona 2015

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Vilka fågelarter förekommer här?

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Kärnkraft och värmeböljor


Atmosfäriska systemet, väder

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Mångfalden av liv i Östersjön

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017

Fotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt

Gör så här för att rapportera:

Out to Sea. - Oceaner av plast

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Vatten och luft. Åk

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

SMHIs nederbördsmätning

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Badvatten provtagning sommaren 2007

Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Badvattenprofil Vikens havsbad

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

6sätt att slippa bottenmåla

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ljud från vindkraftverk

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Metod för kartläggning av skyddszoner

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015

ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 28 APRIL 2017

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

På våg mot Nationellt delegationsmöte

Transkript:

Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg

SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på www.smhi.se 7-dagars komposit med de dagliga kartorna. Rapporterar till Marina Infocentraler efter behov. Svarar på förfrågningar (telefon, mejl) från allmänhet och media om blomningar. Säsongssammanställning till 30 september (HELCOM). Underlag till SMHIs samt Havs- och Vattenmyndighetens årsberättelse. Underlag till SMHIs månadspublikation Väder och Vatten. 2

Cyanobakterieblomningar - vad är det? Foto: Kustbevakningen 3

Varför cyanobakterieblomningar? De näringsämnen som upplagrats i vattnet under hösten och vintern omsätts snabbt under vårblomningen. Vårblomningen upphör när näringsreserven är uttömd. Oftast återstår dock en rest av fosfat i ytvattnet 4

Varför cyanobakterieblomningar? Cyanobakterier kallades tidigare sig blågröna alger. De är dock inte alger utan ett slags bakterier. Vissa av arterna kan vara giftiga. Cyanobakterier kan tillgodogöra sig luftkväve som är löst i vattnet, och kan då utnyttja den kvarvarande fosfatpoolen i havsvattnet. Denna process är energikrävande och cyanobakterierna blir därför utkonkurrerade i vårblomningen. Men på sommaren har de fritt spelrum 5

Varför cyanobakterieblomningar? Foto: Kustbevakningen och kan då växa till stora mängder när konkurrensen är svag. 6

Satellitdata, tolkning och presentation Dagliga produktionsrutiner: Ladda hem data från den senaste passagen av de satelliter vi använder. Läsa in data i vårt ENVI + IDL-system. Köra automatklassning som jämför den normaliserade radiansen i två band, 551 och 667 nm (Modis) samt 560 och 665 nm (Meris). Editering av förslaget. Vid molnigt väder kolla andra informationskällor. Kör Seatrack Web för driftprognos, skriv rapport, Utspegling på smhi.se 7

Satellitdata, tolkning och presentation Satellitdata Bildtolkning MERIS AVHRR MODIS O&SI-SAF ENVI / IDL script Öppna kanaler/projektion/molnmask Årssammanställning, kartor och normaliserat index utbredning, varaktighet och intensitet Rapporter SMHI HaV HELCOM Artiklar Bildbehandling BEAM Analys/tolkning ROIs Algkarta Textfiler ROIs statistik Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Driftprognos SMHI.se Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Sea Track Web SST Driftprognos SMHI Intern 8

9

10

11

12

13

Envisat SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Detta har hänt: Från början användes data från AVHRR-sensorn på NOAA:s vädersatelliter, sedan 2007 kompletterat med data från ESA:s Envisat (MERIS). Tolkningen var först helt manuell, men 2010 infördes en rutin för automatisk klassning av blomningar. Då togs data från Envisat (MERIS) och NASA:s EOS Aqua (MODIS) in i produktionen, och AVHRR användes endast som backup. I april 2012, efter 10 års tjänst, upphörde Envisat plötsligt att sända data. ESA:s planerade ersättare, Sentinel skjuts upp allra tidigast hösten 2013. Vi hade då endast MODIS-data att lita på förra sommaren, med AVHRR-data som backup. Inför sommaren 2012 skulle vi delta i ett projekt tillsammans med Metria för att kunna få tillgång till filer i Envisat N1-format kort efter passage. Detta blev dock av naturliga orsaker inte av. 14

EOS Terra SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Förra sommaren: Då Envisat slutade sända data den 8 april 2012 försvann vårt skarpaste öga i övervakningen av cyanobakterieblomningar. Det var också strax innan säsongen skulle börja, så vi var med rätta lite bekymrade. Under tiden innan planerade vi för att vara med som användare i ett projekt tillsammans med Metria, där vi skulle få tillgång till Envisat Meris N1-data mycket snart efter satellitpassage. Detta skulle ha varit en stor fördel för oss. Eftersom det var så kort tid kvar fanns inte mycket annat att göra än att förlita oss på den satellit vi fortfarande hade tillgång till, EOS Aqua. En åtgärd vi kunde göra på den korta tid som stod till buds var att ta in data från EOS Terra i samma flöde som vi använt för Aqua. Produktionen under förra sommaren löpte ändå nästan felfritt, undantaget ett bortfall av data i samband med ett stort strömavbrott i USA kring 1 juli. 15

Suomi NPP Sentinel 3 SMHIs användning av satellitdata Framtiden: Sent 2011 sköt NOAA/NASA upp satelliten Suomi NPP, vars instrument VIIRS nu trimmas in för att kunna ge ocean color-data av hög kvalitet, jämförbara med de som MODIS ger. Suomi NPP (VIIRS) är den första i en serie som inom en snar framtid ska ersätta både NOAA (AVHRR) och EOS Aqua (MODIS), vilka båda passerat sin beräknade livstid. För att säkerställa fortsatt tillgång på satellitdata planerar vi inför kommande sommar att använda oss av data från Suomi NPP i produktion. Dessa data kan vi, i likhet med data från MODIS, ta emot med den nya X-bandsantennen på taket till SMHIs huvudkontor i Norrköping. Det krävs dock ännu en del arbete, för att dessa data ska kunna användas på bästa sätt i vårt system. Sedan återstår det att se när Sentinel 3 kan tänkas komma upp 16

2013??? Sammanställning av säsongerna 1997-2012. Den senaste sommaren blev blomningen lindrig, beroende på det kalla och blåsiga vädret. 17

18

19

Tack för att ni lyssnade! 20