Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 1 2009 Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning Nytta och nöje på samma plan Så mäts ditt virke Hack i häl på skapelsen

Ledaren Virkesvärdet skogsbrukets största utmaning Att äga skog skänker glädje på flera plan. Känslan av egen mark under fötterna är ofta skäl nog till att vara skogsägare. De flesta vill också att värdet på fastigheten, och avkastningen, ska vara så bra som möjligt. Historien visar att det reala priset på råvaror och många produkter sjunker över tiden. Övertydliga exempel på detta är mobil telefoner och tvättmaskiner. Skogsråvarans värde har stått emot tidens tand bättre. Men om vi fortfarande haft yxa och såg, hästdrivning, flottning, ramsågar och små ineffektiva fiberindustrier skulle skogsnäringen i Sverige slagits ut för länge sedan. Då hade priset på vårt virke avgjorts av vad industri i något annat land funnit för gott att betala. I stället har svenskt skogsbruk varit världsledande när det gäller att förbättra produktiviteten i alla led, från produktion av högklassiga skogsplantor till avverkning Mats Sandgren VD SCA SKOG och transporter. Faktum är att antalet avverkade kubikmetrar per dagsverke har ökat oavbrutet sedan 1950-talet och fram till en bra bit in på 2000-talet. Denna utveckling har varit central för att upprätthålla ekonomin i skogsägande, skogsbruk och skogsindustri i vårt land. Naturligtvis har det också varit avgörande att såväl sågverk som fiberindustri under samma tid förbättrat sina processer. Råvaran har successivt nyttjats på ett allt effektivare sätt samtidigt som produkterna ut vecklats så att de kunnat motivera högre priser hos slutkunden. I dag ser vi dessvärre att utvecklingen i skogsbruket generellt sett planat ut. Produktiviteten ökar inte längre snabbare än kostnaderna för löner, räntor och annat. Världsmarknaden ger inget utrymme för att vältra över stigande kostnader på industrin eller dess slutkunder. Risken är uppenbar att virkesvärdet realt försämras. Inför detta sitter vi alla skogsägare, stora som små, i samma båt. SCA Skog kommer därför att tillsammans med entreprenörer, maskintillverkare, forskningsinstitut och andra engagerade krafter ta krafttag för att åter hitta den väg som så starkt bidrar till att säkra virkesvärdet i norra Sverige. Innehåll Virkesmarknad under press...3 Nytta och nöje på samma plan...4 Fyrbent alternativ i brant terräng...7 Förenkling vid generationsskiften...10 Så mäts ditt virke...11 Bonsai naturens skapelser i miniatyr...14 Förröjning ger bättre gallring...16 Strävan mot den optimala plantan...18 SCA-träff under Skid-SM...20 Turism och skogsbruk i skön förening...21 I med- och motvind...24 Mårdhunden invaderar Sverige...26 Närkontakt med NHL-stjärnor...28 Omslagsbild: Michael Engman DIN SKOG Upplaga: 36 000 Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 Hemsida: www.scaskog.com Ansvarig utgivare: Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2

Virkesmarknad under press Lågkonjunktur, finanskris och elände. Året 2009 hade kunnat födas under trevligare omständigheter. Det som började med lättsinnig långivning till husköpare i USA nådde till sist även skogsbruket i norra Sverige. Under hösten 2008 bröts den uppåtgående spiralen på virkesmarknaden. Ett antal industrier, såväl sågverk som fiberindustrier, begränsade sin produktion och efterfrågan på virke minskade. Strax före årsskiftet sänkte Norra Skogsägarna, som första stora virkesköpare, sina grundprislistor för både timmer och massaved. Något senare följde även Norrskog exemplet och justerade ner sina prislistor. Flera andra aktörer följde i spåren på denna utveckling. Eftersom SCA har välinvesterade och livskraftiga industrier kommer vi långsiktigt att behöva mycket virke. Dessvärre börjar nu även vi tappa fart och tvingas också följa med i prissänkningarna. Få etablerade prognosmakare förutsåg den ekonomiska vågdal som drabbat världsekonomin. Ännu färre spådde att den skulle bli så djup som den nu är. Mot den bakgrunden är det i stort sett ingen som känner sig kallad att förutsäga när det vänder uppåt igen. Rolf Edström Överfyllda lager Det faktum att priserna sjunker när efterfrågan går ner är inte förvånande. Alla i branschen har kunnat se att många industrier fyllt sina lager över bräddarna. I det långa loppet kan man inte ta in mer virke än man faktiskt förbrukar. När inkörningen stryps måste även den totala avverkningen ute i skogen minska. Att flera virkesköpande aktörer sänkte sina prislistor runt årsskiftet är ett resultat av detta, förklarar Morgen Yngvesson, virkeschef vid SCA Skog. Produktionsrekord Vad som nu kommer att hända är osäkert. Finanskrisen och lågkonjunkturen håller tillbaka efterfrågan på såväl sågade trävaror som många pappersprodukter. Vi har haft en stor efterfrågan på virke från SCAs industrier, som trots allt kunnat sälja sina produkter i bra takt ända in i 2009. Ett exempel på detta är att Östrands massabruk slog produktionsrekord i december. Därför har vi inte drabbats av några större lagerproblem utan kunnat hålla igång verksamheten med normalt tempo. Tack vare detta har vi haft möjlighet att hålla ut längre än våra konkurrenter och fortsatt att köpa virke till våra industrier, konstaterar Morgen Yngvesson och fortsätter: Det finns ju också en framtid efter de dåliga tiderna. Många industrier har fyllt sina lager över bräddarna, vilket påverkat såväl efterfrågan som priserna. Foto: Mikael Lundgren/Norrlandia 3

Nytta och nöje på samma plan Skogsbruksplanen kan på ett konkret sätt öka intäkter, eller sänka kostnader för skogsägaren. På samma gång är planen en källa till kunskap som fördjupar glädjen med skogsägandet för många. 4 En plan engagerar. Ofta är det så att ju mer man vet, desto mer vill man lära, säger Cecilia Persson, virkesköpare i Bredbyn. I sin roll som virkesköpare är Cecilia rådgivare till ett stort antal skogsägare i frågor som rör deras fastigheter. I diskussionerna blir det då och då tydligt att SCAs PLUS Plan skulle vara till hjälp. Det är inte så vanligt att skogsägare hör av sig spontant och vill ha en skogsbruksplan. Det är ofta när vi diskuterar andra frågor som man känner behov av en plan, förklarar hon. Att göra skogsbruksplaner är roligt. Man får se väldigt många olika typer av skog och träffa många markägare, säger Cecilia Persson. Foto: per Ågren En beställning av en skogsbruksplan är starten på en lång kedja vars slutresultat är själva planen som levereras i en pärm och, om så önskas, även på en CD. Bildtolkning Produktionen inleds med tolkning av flygbilder av fastigheten. Utifrån flygbilderna kan en kunnig bildtolkare göra förslag till indelning av bestånd och uppskattningar av vissa skogliga data. När bildtolkningen är klar flyttar arbetet ut i skogen. Uppgifterna kontrolleras och kompletteras genom att alla bestånd besöks av en planläggare. Detta arbete sker under barmarkssäsongen. Cecilia Persson har tidigare arbetat med produktion av planer och har sett mycket skog; Fältarbetet är väldigt roligt. Man får se många olika typer av skog och träffa många markägare, konstaterar Cecilia Persson. Trädborr och handdator Fältarbetet är en blandning av datateknik och klassiska verktyg. Såväl handdator som trädborr ingår i ut rustningen. I den GPS-utrustade handdatorn finns alla uppgifter från bildtolkningen. I fält kontrolleras, justeras och fastställs alla data och förslagen till beståndsindelning. Dess utom registreras marktyp och markens produktionsförmåga. Planläggaren gör ofta även andra fynd som noteras och läggs in i beskrivningen av de olika bestånden. Det kan vara att man hittar spår efter tidigare skogsbränder, sten rösen, större stenblock eller annat som känns speciellt. Ibland kan sådant underlätta för markägaren att orientera och avgöra vilket bestånd man står i, förklarar hon. Utifrån informationen om respektive bestånd görs även ett förslag till åtgärder på kortare eller längre sikt. När information, åtgärdsförslag och kartmaterial är sammanställt görs ett utkast till plan. Detta gås sedan igenom tillsammans med markägaren innan planen fastställs. Ekonomi, ekologi och lite till Motiven till varför man skaffar en skogsbruksplan är naturligtvis olika, men det finns ett antal tydliga exempel på hur planen hjälper skogsägaren att öka intäkter eller sänka kostnader på sin fastighet: Med rätt information kan man röja i rätt tid vilket sänker kostnaden och ger ett bättre resultat. På samma sätt kan man gallra i rätt tid vilket ökar den totala intäkten från beståndet. Planen hjälper skogsägaren att hitta tidigare genomhuggna restskogar med dålig tillväxt. Äldre granbestånd med risk för röta och värdeminskning kan upptäckas. Fröträd som stått för länge (mer än fem år) och som hämmar tillväxten i plantskogen kan upptäckas.

Flygbilder över fastigheten är grunden för informationen i en PLUS Plan. Bilderna säger en hel del om skogen och används framför allt för att hitta gränser mellan bestånd (områden med likartad skog). Höjd Marktyp Träslag Ålder Produktionsförmåga Ute i fält kontrolleras de förtolkade uppgifterna och data om skogen samlas in. Fastigheten beskrivs både i text och i kartor. Temakartor visar på ett tydligt sätt hur bestånden skiljer sig från varandra. Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Röj Ga Gö S v ing lring dsling Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning utavrkning Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Röjning Gallring Gödsling Slutavverkning Planläggaren gör förslag till åtgärder i de olika bestånden. Om skogsägaren så önskar lämnas även förslag på produktionshöjande åtgärder. Innan planen fastställs och levereras görs en avstämning i samråd med skogsägaren. Om skogsägaren så önskar kan SCA lämna förslag på produktionsoch värdehöjande åtgärder såsom gödsling, dikesrensning och vägbyggnad. Allt i skogen är inte bara ekonomi. I planen beskrivs även natur- och kulturvärden av olika slag. Jag har själv hittat saker som fångstgropar, gravrösen, kolbottnar, husgrunder och bestånd med sällsynta arter och andra höga naturvärden. Det är ofta uppskattat av markägarna, berättar Cecilia Persson. Rolf Edström 5

Bra fart på contortan Contortan växer så det knakar. En inventering av SCAs contortabestånd visar att contortan växer 36 procent bättre än svensk tall på motsvarande mark. Foto: juliana Yondt I själva verket är siffran ännu högre. De här studierna har nämligen gjorts på våra första contortaplanteringar med de problem vi hade då, som plantering på fel ståndort och rotsnurr till följd av undermåliga plantodlingssystem. Eftersom vi förbättrat planteringarna mycket sedan dess är vi övertygade om att merproduktionen i de senare planteringarna kommer upp i 40 procent, säger Magnus Andersson, skogsskötselspecialist vid SCA. Bollsta sågverk investerar 24 miljoner SCAs sågverk i Bollstabruk investerar 24 miljoner kronor i sitt justerverk. Investeringen omfattar bland annat automatsortering, en uppgradering av kaputrustning och paketmaskin. Det här är en viktig investering som ökar vår effektivitet och höjer vår konkurrenskraft, säger Katarina Levin, sågverkschef. Tyvärr innebär i regel ny teknik också minskat behov av arbetskraft. Vi kommer att söka så bra lösningar som möjligt för de berörda. Vilket träslag? Skogsbränsle går som tåget SCA Norrbränslen och Skellefteå Kraft har inlett ett samarbete för att försörja bioenergikombinatet i Hedensbyn med miljövänligt biobränsle från skogen. Bränslet transporteras med tåg, vilket ger låga koldioxidutsläpp och konkurrenskraftiga kostnader. Tågtransporter innebär att även skogsbränsle som finns långt från Hedensbyn och andra förbrukare kan få ett värde. Bengt Slöjdare i Hede tillverkar träkort som konkurrerar med plastkorten. Scandic Hotel använder träkorten som nyckelkort, Vägverket har dem som utbildningsbevis och Hemköp använder dem som betalkort. Men vilket träslag passar egentligen bäst för ett sådant kort? Det får inte ha för grova porer, eftersom det ska gå att tillverka riktigt tunna skivor och trycket på kortet måste bli tillräckligt bra. Dessutom bör träslaget vara elastiskt så att korten blir böjliga. Rätt svar hittar du längst ner på sidan. Källa: Tidningen Träinformation Röjarskiva med traktorkomp Motorsåg, tvåcylindrig jordbrukstraktor, fiol, flöjt och olika gitarrer. Det är några av instrumenten som den jämtländske skogsägaren och musikern Olle Hemmingsson använde när han spelade in sin nya CD Röjarskivan. För några år sedan väckte Olle stor uppmärksamhet med sina låtar med traktorkomp. Han har bland annat uppträtt på Elmia och gästat TV 3:s uppesittarkväll, givetvis med en traktor på plats i studion. På den nyutgivna skivan finns både egenkomponerade låtar och tolkningar av andras melodier. Fyra av låtarna har traktorkomp. Skivan finns att köpa på www.jengel.se 6 Rätt svar: Korten tillverkas av björk

Fyrbent alternativ i brant terräng Ett sexårigt ardennersto kan naturligtvis inte mäta sig med effektiviteten hos en modern skotare. Men i brant terräng, där inga maskiner tar sig fram, är hästen överlägsen. Dessutom väsnas hon mindre och luktar bättre. Och hon är ett gott sällskap i skogen, säger John Ingelsson, 83. Det är en tidig morgon i januari. Gryningsljuset har precis börjat teckna konturerna av det branta Råberget utanför Hoting. I mörkret hörs en bjällras spröda klang när ardennerstoet Torin otåligt ruskar på sig. Hoj, ropar John Ingelsson. Här uppe. Följ bara mig. Invid ett grått uthus väntar John på oss. Han har, precis som alla andra dagar, varit uppe tidigt för att sela på hästen och spänna för timmerkälken. När det blivit tillräckligt ljust är det dags att ge sig iväg. Arbetsdagen avslutas först när mörkret smyger sig på. >> 7

"När det är brant, bergigt och eländigt i terrängen är hästen som bäst." Bäst i berg John Ingelsson har jobbat i skogen i hela sitt liv. Och alltid med hästen som sällskap. Nu bor han på föräldrahemmanet utanför Hoting, med utsikt över åker, äng och sjö och med de höga bergen i ryggen. När det är brant, bergigt och eländigt i terrängen är hästen som bäst, konstaterar han, uppflugen på kälken och med tömmarna i handen. Med några rop manar han på Torin som villigt ger sig av. Det knarrar om seldonen när den breda baken gungar iväg på den smala körvägen för att snart försvinna mellan träden. Bjällran klingar muntert i gryningsljuset. Körvägen slingrar sig uppför branterna. Vi hinner bli ordentligt varma innan vi är ikapp ekipaget och sätter oss tacksamt ner i Johns koja för att hämta andan. Han har fått eld i spisen och det sprakar muntert när värmen sprider sig i rummet. Häruppe på berget äger John 200 hektar välskött skog. Ännu syns spåren efter den skogsbrand som härjade 1917. Svarta stubbar sticker upp ur snön och på många furor ser vi invallade brandlyror i stammarna. Spänstig kropp Medan Torin får ta igen sig med lite hö konstaterar John att man måste vara ytterligt försiktig när man jobbar ensam i skogen. En gång höll det på att gå illa. Han hade lastat hela stammar på släden när ett träd kom i rullning och klämde fast foten mot isen i spåret. En millimeter till och benpipan hade gått tvärt av, säger han. Men som tur var stod hästen still. Efter en lång stund lyckades han få tag på dragsaxen som höll fast stockarna och kunde hacka sig loss. John är idag 83 år, men spänstig i kroppen som en ung man. Ännu gör han sex fulla dagsverken i veckan och lev e- rerar varje vinter motsvarande nästan två fulla timmerlass till SCA. Och hit upp kommer inga maskiner, varken skördare eller skotare, så jag och hästen får göra allt själva, säger han och ger sig iväg längs körvägen för att såga ner en hög fura som han har sett ut. Från Johns skogsskifte levereras framför allt prima sågtimmer som går till sågverket i Bollsta. Planerar arbetet John skottar bort snön runt stammen och ser sig noga omkring för att fälla trädet åt rätt håll. Varje moment planeras noga. Han arbetar genomtänkt och ekonomiskt, sparar på krafterna och ser till att inte behöva slita i onödan med stockarna. Med en suck lägger sig furan tillrätta i snön. John kvistar med van hand och apterar stammen med minsta möj 8

liga spill. Han ersätter skördare och dator med erfarenhet och noggrannhet. Varje stock hamnar på bekvämt avstånd från körvägen så att de ska vara lätta att lasta. Jag brukar fälla två till tre träd innan fikat, sedan kan det väl bli tre till fyra innan jag gör kväll, summerar han. Torin är ivrig att få röra på sig. Hennes hovar är stora som huggkubbar och det gungar i den frusna marken när hon klampar förbi på körvägen. John manövrerar så att han med timmersaxen kan lyfta upp stocken på kälken. Hästen väntar tålmodigt tills det är färdiglastat och kedjan runt timret satts fast. Ropar i kurvorna Mellan åtta och tio stockar får plats på släden, med lite massaved på topp. Den tunga ardennern får hugga i ordentligt för att få fart på lasset. Hovarna tar spjärn, det ångar om kroppen och musklerna spelar. Jag minns hur det var att dra två barn i pulka uppför en bakhal sluttning i Hemavan Nerför berget går det undan. John hojtar och ropar till hästen i kurvorna. Ett felsteg kan bli ödesdigert, på sina håll är det inte mycket som skiljer en lyckosam nerfärd från en mindre lyckosam. Häromåret var han flera gånger tvingad att förankra släden med en vajer i en stubbrytare och sedan spela ner både häst och timmerlass till planare mark. När det är så brant finns ingen modern teknik som kan ersätta hästen i skogen, konstaterar John när vi pustar ut framför stallet. Dessutom är det billigare med hö och kraftfoder än bensin och olja. Mats Wigardt Foto: Michael Engman Ardenner Ardennern är en kallblodig hästras från Belgien. Det är en tung och stark arbetshäst med stor dragvilja och lugnt temperament. Den kom till Sverige 1873 för att användas inom jordbruket och betraktas idag som en gammal svensk lantras. 2005 fanns cirka 4 000 ardennerhästar i Sverige. (Källa: Nationalencyklopedin) John Ingelsson och ardennern Torin är ett strävsamt par i skogen. Tillsammans gör de sex fulla dagsverken i veckan. 9

SKOGSEKONOMI Förenkling vid generationsskiften: Skogskonton kan överlåtas skattefritt För att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter är det nu möjligt att överlåta skogskonton och skogsskadekonton skattefritt till den nya ägaren. Beskattning görs först när motta - g aren gör uttag från skogskontot. Tidigare har skogskonton varit personliga och inte kunnat överlåtas utan att beskattas, men från den 1 ja n u ari gäller nya regler. En av tankarna bakom förändringen är att pengarna på skogskonto ska komma fastigheten tillgodo i form av återbeskogning och annan skogsvård även efter ett generationsskifte. En fördel är att man nu kan ta större hänsyn till biologiska faktorer och virkespris när man planerar sina avverkningar, även om man står inför ett generationsskifte. Tidigare har man i vissa fall varit tvungen att hålla på avverkningen för att finansiera generationsväxlingen. Med närstående avses en bestämd krets av den närmaste släkten, exempelvis makar, barn och syskon. Parterna måste göra en skriftlig överenskommelse om att även skogskontot ska överlåtas. Överföringen av kontot måste ske under samma år som fastigheten överlåts. För att kunna föra över skogskontomedel måste det vara en lantbruksenhet med skogsmark som överlåts. Om den närstående endast får en del av skogsmarken får man endast överlåta motsvarande andel av skogskontot. Övertar tidsgränser Den som övertar kontomedel på detta sätt övertar också de tidsgränser som överlåtaren hade angående när pengar får tas ut från kontot och hur lång tid kontot får finnas. Villkor för reglerna Det finns vissa villkor för att man ska kunna utnyttja de nya reglerna. Ett grundläggande krav är att fastigheten överlåts genom arv, gåva, testamente eller bodelning. Ett annat villkor är att det är en närstående som tar över. Åsa Willén, Areal 10

Så mäts ditt virke När virket kommer in till SCAs industrier och virkesterminaler mäts det av en oberoende virkesmätare. Vår uppgift är att mäta virket rättvist, opartiskt och kostnadseffektivt, säger Sven- Erik Löfvenring, distriktschef vid VMF Nord. Virkesmätaren Anders Roos mäter en trave massaved som levererats från en privat skogsägare. Foto: Per-Anders Sjöquist Ännu en virkesbil rullar in till mätstationen vid Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. Virkesmätaren Anders Roos från VMF Nord plockar fram handdatorn, häktar av den långa mätstickan och börjar granska travarna. I virkesordern finns alltid angivet vilken mätmetod som ska användas. I det här fallet kommer massaveden från en privat skogsägare och då är det travmätning som gäller, förklarar han. Många faktorer Grunden för en travmätning är att han mäter höjden, bredden och längden på travarna. Men det räcker inte. Det finns en rad andra faktorer att ta hänsyn till för att kunna räkna fram den verkliga vedvolymen. Hur ligger virket i traven? Är det mycket klena dimensioner eller krokigt virke? Är det grovbarkigt? säger Anders Roos medan han granskar traven med erfarna ögon. En del kan tycka att den slutliga volymen blir liten i jämförelse med travens volym, men de kanske inte tänker på att upp till halva volymen kan vara luft och bark. Generellt kan man säga att ju kle Grunden för volymmätningen av en trave är längd, bredd och höjd. I den summa man då får fram ingår även barken och tomrummet mellan stockarna. Därför anges också vedvolymprocent, alltså hur mycket ved traven innehåller i förhållande till travvolymen. nare och krokigare virke det är i traven, desto mer luft är det. Anders kontrollerar även eventuell andel vrak och rötavdrag. Givetvis kollar han även märkningen, så att virket verkligen kommer från rätt leverantör. Kontinuerlig kontroll För att veta att virkesmätarna mäter korrekt görs kontinuerligt slumpmässiga stickprover. Då slås en kedja runt den aktuella traven som läggs åt sidan, för att sedan kontrollmätas stock för stock. (Se faktaruta på nästa uppslag). Det ger oss ett kvitto på att vi ligger rätt och resultaten från samtliga travmätningar korrigeras sedan baserat på dessa stickprov, säger Anders Roos, samtidigt som fler virkesbilar kör in och ställer sig i kö för mätning. Missförstånd kring vrak Det förekommer ibland missförstånd kring vrakandelar på kollektivmätt virke. Här är det viktigt att förtydliga att alla parametrar mäts per trave individuellt, utan på verkan från andra leveransers resultat. Sven-Erik Löfvenring vid VMF Nord förklarar: Mätaren granskar varje enskild trave som kommer in och bedömer hur stor andel vrak den innehåller. Den siffran korrigeras sedan med en viss procentsats utifrån de stickprov >> 11

En del av travarna med massaved som virkesmätarna mäter in väljs slumpmässigt ut för kontroll. Så beräknas vrakandelen i massaved Det görs kontinuerliga stickprover av de mätningar som virkesmätarna gör. Vissa av travarna som mäts slumpas ut för kontrollmätning och då granskas de stock för stock av en särskild kontrollmätare. På så sätt får man facit på hur mycket mätarna brukar underskatta eller överskatta andelen vrak. Eftersom mätarna inte ser allt virke i traven handlar det i regel om en viss underskattning. Resultatet från kontrollmätningarna ger en siffra som visar hur mycket mätarna ligger fel i genomsnitt och den siffran används för att korrigera alla travar som mäts in. Detta omräkningstal uppdateras kontinuerligt för att fånga mätarnas eventuella försämringar eller förbättringar i mätprecision. I exemplet ovan visas ett kollektiv* där mätarnas vrakandel enligt kontrollen (facit) i medeltal underskattas med en procent, så alla travar som mäts in på kollek - tivet räknas därför upp med den siffran. * Kollektiv är ett sätt att dela in virkesleveranserna i leverantörskategorier. SCA har till exempel sina virkesleveranser från privata skogsägare och virke från SCAs egen skog i separata kollektiv. som har gjorts och som visar hur stor felbedömning mätarna brukar göra. Teoretiskt sett kan siffran räknas både upp och ned, men i regel underskattas vrakandelen vilket innebär att siffran behöver räknas upp. (Se faktaruta här ovanför). Det här arbetssättet innebär att virkesleverantörerna inte behöver o roa sig för att de ska få ett större vrak avdrag för att andra kanske levererar virke med sämre kvalitet än vad de själva gör. Det är virkeskvaliteten i varje enskild trave som bedöms och den korrigering som görs är endast för att kompensera för mätarnas medelfel. Sågtimmer stockmäts När det gäller timmer kan mätningen göras på två olika sätt. Det timmer SCA köper som leveransvirke eller som avverkningsuppdrag mäts stock för stock vid industrin eller virkesterminalen. Stockarnas diameter och volym mäts då individuellt per stock och en mätare från VMF Nord bedömer sedan varje enskild stock utifrån bland annat kvist, rakhet och röta. Tallen klassas i fyra kvalitetsklasser och granen i två. För virke som köps genom så kalllat leveransrotköp har SCA och skogsägaren gjort upp om ett fast pris (per m 3 f eller per sortiment och m 3 f), då mäter VMF enbart volymen. Det görs genom travmätning, på samma sätt som mätning av massaved. Thomas Ekenberg Kerstin Olofsson Fotnot: Vissa specialsortiment kan i vissa lägen mätas av annan än VMF Nord. 12

4+1=5 1+1=2 7+1=8 3+1=4 2+1=3 5+1=6 7+1=8 1+1=2 3+1=4 Exempel: Kontrollmätningen visar att virkesmätarna i snitt underskattar andelen vrak med 1%. Den vrakandel som virkesmätarna anger för respektive trave räknas därför upp med 1%. Virkesmätaren Anders Roos arbetar för VMF Nord, som är norra Sveriges virkesmätarförening. VMF Nords styrelse består av lika många representanter för köpare som säljare och har en opartisk ordförande. Foto: Per-Anders Sjöquist VMF garanterar opartisk mätning Nästan allt virke som levereras till skogsindustrin i Sverige mäts av opartiska virkesmätningsföreningar. Det finns tre föreningar i landet, där VMF Nord är den nordligaste som täcker SCAs verksamhetsområde. Det är en ekonomisk förening utan vinstintresse, som ägs till lika delar av köpare och säljare. Vid stockmätning av timmer granskar en virkesmätare varje stock och klassar in dem i rätt kvalitetsklass. Foto: Lars Björklund SDC sköter redovisningen När VMF har mätt in ditt virke vid industrin skickar de uppgifterna vidare till SDC, som är skogsnäringens ITföretag. SDC sammanställer och bearbetar informationen och skickar ut information i form av mätbesked till dig som leverantör. SDC är opartiskt och har ett 50-tal medlemmar. 13

onsai naturens skapelser i miniatyr Att det tar lång tid från plantor till uppvuxen skog vet förstås varenda skogsägare. Riktigt lika lång tid tar det inte att skapa bonsaiträd, även om det även här krävs en stor portion tålamod. Det gäller att på så kort tid som möjligt få trädet att se så gammalt ut som möjligt vilket brukar ta mellan fem och tio år. Ordet bonsai betyder ordagrant skål (bon) och växt (sai). Begreppet har funnits i tusentals år och kommer ursprungligen från Kina, även om bonsaitraditionen utvecklats mest i Japan, från 1000-talet och framåt. Myrtus communis (myrten). Växer fram som konstverk Det ligger en hel del arbete bakom en bonsai och den kräver kontinuerlig vård och omsorg. En som vet hur man gör är Eva Selstam i Umeå, kontaktperson för Svenska Bonsaisällskapets norra krets, en av fyra kretsar i landet. Det viktiga med en bonsai är att det ska likna trädet i dess naturliga form. Målet är att det ska se ut som ett gammalt träd men i miniatyr, berättar Eva Selstam och visar några av sina och sambon Ken Sudas skapelser, som just nu övervintrar inomhus. Hon visar bland annat en klätterfikus, Ficus pumila, som normalt klättrar på trädstammar i tropiska skogar. Det här 20 centimeter höga exemplaret har klippts och böjts till en kaskadform, en bonsai som Eva och Ken arbetat med i 14 år. En bonsai växer sakta fram som ett konstverk, det är det som är tjusningen. Trädets proportion är viktig, det ska vara harmoniskt, något du tittar på och njuter av i kropp och själ. Grenar i harmoni Tillvägagångssätten för att skapa en bonsai är flera. Man kan börja från frö, men det tar väldigt lång tid. 14

En bonsai kan leva mycket länge och behöver en hel del vård och omsorg. Denna klätterfikus har Eva Selstam arbetat med i 14 år. Genom att ta sticklingar sparar man några år. Det går också att köpa ett uppvuxet träd i en handelsträdgård och utgå från det. Eller så kan man gå ut i naturen och hitta ett träd som redan är ganska gammalt. Du kan hitta lämpligt material på klippor och myrar där det inte växer så bra. Därefter gäller det att forma trädet, helst efter några av de stilformer som japanerna utvecklat. Med hjälp av aluminiumtråd som viras runt grenarna kan man få växten att anta den form man vill uppnå. Man skapar en harmoni med grenar i samma lutning mot stammen. När bonsaien fått den form man eftersträvar tas tråden bort. Viktiga komplement Genom regelbunden beskärning av skott, grenar och stam håller man bonsaien i den storlek man vill. Med beskärning kan man också styra storleken på bladen. Det gäller även att hålla undan rotmängden. Större rötter klipps bort vilket gör att man ofta får binda fast trädet i krukan, som ska vara proportionerlig. Ju mindre kruka desto större ser trädet ut att vara. Bonsai handlar både om att skapa trädet och att kunna ta foton av det så att motivet blir balanserat, gärna med något mörkt i botten som trädet står på, som kan symbolisera marken. Tall och gran väntar på våren Alla växter som kan bilda knoppar på vedartad stam kan bli en bonsai, alltså även gran och tall. De är lätta att hitta ute på berghällar och på torra marker där de kan vara ganska gamla när man tar dem. Vi tycker mycket om att jobba med tall, som har snygg bark. Tallen har också fler olika former än gran, berättar Eva, som däremot inte har någon levande gran- eller tall-bonsai att visa upp mitt i vintern. De kräver rejäl vintervila i låg temperatur och ligger nu nedgrävda i väntan på våren. Vill du veta mer om bonsaiodling har Svenska Bonsaisällskapet, med cirka 300 medlemmar, en gedigen hemsida med massor av samlad kunskap om bonsai: www.bonsaisallskapet.se Första helgen i september arrangeras årsmöte i Umeå, med stor bonsaiutställning och möjlighet att lyssna till en inbjuden bonsaimästare som håller demonstrationer. Nils Ågren Foto: Håkan Nordström Fotnot: Givetvis ska markägaren tillfrågas innan du gräver upp något träd. Gran som dött. Man sätter ofta namn på bonsaiträd och denna heter My way. 15

Det är mycket lättare att göra en bra gallring när det ser ut så här mot för när det ser ut så här, säger Anders Björklund, avverkningsentreprenör. Ett förröjt bestånd gör att skördarens prestation ökar. Det blir också enklare att ta sig fram och enklare att göra rätt stamval och dessutom minskar risken för skador. Förröjning ger snyggare och snabbare gallring Allt fler skogsägare väljer att förröja innan gallring. Det är avverkningsentreprenören Anders Björklund mycket nöjd med. Kvaliteten på gallringen blir bättre om det är förröjt och dessutom blir ju beståndet så mycket snyggare, säger han. Att förröja innebär att man tar bort buskar och klena stammar innan det är dags att gallra. Det görs främst i bestånd som har röjts för tidigt eller inte har röjts alls, men på bördiga marker kan det behövas även om man har röjt enligt konstens alla regler. Dålig sikt När SCA köper gallringsvirke inom Sundsvallsområdet är det ofta Anders Björklunds företag som gör jobbet. Anders och hans två anställda har tillsammans 85 års gallringserfarenhet och förröjning är en fråga som engagerar dem. Anders tar med oss för att visa ett bestånd som inte är förröjt, trots att det skulle behövas. Vi möts av en vägg av underväxt och ibland är det svårt att över huvud taget ta sig fram. Ni kan ju föreställa er hur det är att sitta i skördaren och försöka se vilka stammar som är bäst att spara och vilka som bör avverkas. Med så här mycket skymmande busk är det givetvis större risk att man väljer fel, säger Anders. Större skaderisk Det är också större risk för skador eftersom de stammar som upparbetas kan studsa mot underväxten och komma åt de kvarvarande träden. När gallringen är klar blir det inte heller den rena, vackra skog som man är van vid. Nej, det ser inte bra ut om det är en massa underväxt kvar. Vi vill lämna ett så snyggt bestånd som möjligt efter oss, så att kunden verkligen blir nöjd. Men det är svårt med såna här objekt. Nöjda skogsägare Gallringen går givetvis snabbare i bestånd som är förröjda, vilket ger lägre avverkningskostnader, men det är inte alltid det går att räkna hem en förröjning rent ekonomiskt. Det beror på hur mycket underväxt det är och hur mycket den sinkar arbetet. Men de flesta som förröjer blir väldigt nöjda, konstaterar Anders. Ofta är målsättningen med gallringen framför allt att 16

Skogsaffärer för 80 miljarder Inom en femårsperiod planerar ca 15 procent av Sveriges privata skogsägare att sälja eller överlåta sin fastighet. Det visar undersökningen Skogsbarometern 2008. Om skogsägarna gör slag i saken innebär det att ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, till ett uppskattat värde av 80 miljarder kronor, kommer att byta ägare inom den närmaste femårsperioden. Så här snyggt skulle det inte ha varit om beståndet inte hade varit förröjt innan vi kom hit och gallrade, säger Anders Björklund som har företaget Anders Björklund Skog AB. få ett fint bestånd, samtidigt som man får ett bra netto och ökar det framtida virkesvärdet. Då brukar förröjning vara ett bra alternativ. Ofta optimist? Den som har tid och möjlighet kan göra förröjningen själv då blir det definitivt en lönsam insats. Gör det allra helst ett par år innan det är dags att gallra, så hinner busk och sly tyngas ner av snön under vintern. Men tänk på att inte städa bort alla buskar från beståndet. Det behövs inte och är inte heller bra för naturhänsynen, säger Magnus Andersson, skötselspecialist vid SCA. Om du funderar på att förröja själv och är osäker på hur det bör göras fråga gärna din virkesköpare om råd. Men som vanligt är det lätt att vara för optimistisk i planerna för hur mycket man ska hinna med. Kanske kan du röja en del själv och leja bort resten? Kerstin Olofsson Foto: Per-Anders Sjöquist Röjningsformer Man ska inte blanda ihop förröjning med ungskogsröjning. Ungskogsröjning gör man för att forma ungskogen på ett bra sätt. Då väljer man vilka trädslag man ska satsa på och vilka stammar man ska spara, men framför allt röjer man för att få en bättre dimensionstillväxt och därmed grövre träd när det är dags att gallra. Ungskogsröjning görs oftast när träden är 2-3 meter höga och ibland en gång till. Förröjning gör man strax innan gallring för att underlätta skördarens arbete, minska skadorna och få ett snyggt bestånd. SCA på plats i Piteå SCA har flyttat lokalkontoret i Älvsbyn in till Piteå. Där sitter bland andra virkesköparna Anders Sundström och Therese Johansson (som för tillfället är föräldraledig). Kontoret ligger på Malmgatan 25 i nya fräscha lokaler. Välkommen in och hälsa på! Ny virkesköpare i Sorsele-Storuman Åke Johansson är ny virkesköpare i Sorsele- Storuman. Han har tidigare jobbat som virkesköpsassistent vid förvaltningen. Åke bor i byn Giltjaur väster om Sorsele med sin sambo och en 16-årig dotter. På fritiden fiskar han gärna harr och öring eller jagar älg med sin hälleforsare. Erland Gustavsson, som tidigare var mark nads chef och köpte virke inom Sorsele-Storuman, har bytt tjänst men är kvar inom SCA. Numera är titeln produktionschef vid Västerbottens skogsförvaltning. Almanackan 2009 19 mars SCA ordnar en skattekväll tillsammans med Handelsbanken i Sollefteå. 4 april Jaktmässa i Örnsköldsvik. SCA är en av deltagarna. 18 april Välkommen på SCAs skogsdag i Kramfors-Ullånger. Temat är Gallring, vägar och röjning. 17

Strävan mot den optimala Plantornas utveckling har varit enorm under den tid Leif Gulin jobbat som biolog vid SCAs plantskolor. En av hans viktigaste uppgifter har varit att få de odlade plantornas rötter att likna rötterna hos de självföryngrade. Vi tävlar med vår herre och nu tycker jag att vi är honom hack i häl, konstaterar Leif. Till våren går han dock i pension och låter därför nästa generation ta över. Ända sedan täckrotsplanteringen inleddes under 1970-talet har rötternas utveckling varit i fokus. Rötterna är nämligen A och O för hur plantan klarar sig när den sätts i marken. De första krukodlade plantorna drabbades ofta av rotsnurr och andra problem, vilket gav träd med sämre tillväxt och stabilitet och i slutänden ett sämre virkesvärde. När Leif Gulin började på SCA i början av 80-talet hade utvecklingen bara kommit en liten bit på väg. SCA hade tagit fram Hiko-krukan med styrlister som minskade problemen med rotsnurr, men än fanns mycket kvar att göra. Naturen har facit Vad som är målet för arbetet har alltid varit tydligt. Vi har ju facit det är de självföryngrade plantorna. Det är så vi strävar efter att våra odlade plantor ska se ut och jag tycker att vi kommit en bra bit på väg, konstaterar Leif nöjt. I dagens JackPot-krukor används en kombination av olika metoder för att få rötterna att växa på det sätt man vill. Styrlister i kombination med luftspalter och kopparmålning ger rötter som är mycket lika de som skapas när naturen själv får bestämma. Finessen med kopparfärgen är att rötterna slutar växa när de kommer i kontakt med krukväggen. De blir inte deformerade eller börjar snurra runt i krukan. När plantan sedan sätts i jor den så sätter tillväxten fart igen och rotsystemet blir väl förgrenat och fint, förklarar Leif. Kopparmålningen används också vid odlingen av årets stora nyhet midiplantan. Det är en mindre planta som gör odling, transport och plantering billigare. Just nu görs stora fältförsök och de första resultaten är mycket lovande. 100-tals tester Vägen fram till dagens fina plantor stavas försök, försök och åter försök. Frön, torv, gödsel, bevattning och alla andra faktorer som påverkar plantorna har studerats och utvecklats genom åren. Och sedan var det det där med krukorna. Jag har testat 100-tals olika modeller genom åren, konstaterar Leif. När jag har en idé om vad som kan förbättras tar jag helt enkelt en av de befintliga krukorna och modifierar den för hand. Efter det låter vi en Till våren går Leif Gulin, (till vänster) i pension och lämnar över ansvaret för SCAs plantutveckling till Oskar Skogström. Eftersom SCA står för ca 50 procent av alla plantor som sätts i Norrland är det ett uppdrag av vikt. 18

plantan plastfabrik producera krukorna, med en massa olika variationer. Sedan är det dags att så frön och vänta på att plantorna ska växa upp. Inte förrän de planterats ut och växt till sig kan man utvärdera resultatet fullt ut. En utvecklingsprocess som tar tid alltså Forskning är inte flashigt, utan ett väldigt nötande, säger Leif. Men det fina med det här jobbet är att jag får syssla med skog, det är ju något speciellt med de långa tidshorisonterna. Det är också roligt att jobba med något som har en så stor betydelse. Ungefär hälften av alla plantor som sätts i Norrland kommer från SCA så kvaliteten på våra produkter får stora effekter. Jag skulle sova dåligt på nätterna om jag visste att vi inte gjort ett bra jobb. Oskar tar över Men Leif behöver inte oroa sig för nattsömnen och han kan med gott samvete lämna över till sin efterträdare Oskar Skogström, teknologie doktor i växtfysiologi. Det känns spännande, men visst är det lite pirrigt med ansvaret för Norrlands framtida skogar, säger Oskar. Oskar kommer främst att ägna sig åt midiplantorna framöver. Vi ska följa upp om de är så bra som vi tror. Det har ju gått för kort tid efter plantering för att vi ska veta det än. När det gäller plantornas rötter menar både Oskar och Leif att man kommit så nära den naturliga förebilden att det inte finns några stora steg kvar att ta. Däremot kan vi lära oss att ta fram plantorna snabbare och billigare. I framtiden tror jag också att vi kommer att kunna hjälpa plantorna till en snabbare etablering i fält. Från plantor till hundar Till våren lämnar Leif Gulin över ansvaret till Oskar. I stället för att utveckla plantor tänker han ägna sig mer åt fritidsintresset att utveckla hundar, eller närmare bestämt hälleforsare. Som ordförande för Svenska Hälleforsföreningen är han mycket engagerad i avelsarbetet för rasen. Man tänker ungefär på samma sätt oavsett om det är plantor eller en hundras man vill förbättra. Det handlar om att veta vad man vill uppnå och sedan hitta lösningarna för att komma dit, summerar Leif. Kerstin Olofsson Foto: Per-Anders Sjöquist Leif Gulin visar hur plantornas rötter har utvecklats. Roten till höger är från 80-talets Hiko-kruka. Den vänstra är från en JackPot-kruka och mycket lik roten hos en självföryngrad planta. Döp SCAs nya planta vinn en friggebod SCA har tagit fram en ny mindre planta som hittills har kallats för midi plantan. Den gör både odling transport och plantering billigare eftersom det får plats nästan dubbelt så många plantor per låda jämfört med SCAs normalstora plantor, så kallade JackPot-plantor. Nu har du chans att döpa den nya plantan! Namnet får gärna an knyta till SCAs succé JackPot-plantan. Vinn a ren belönas med en gedigen friggebod på 15 kvadratmeter, tillverkad av Permans Trähus i Erikslund. Leverans ingår, men inte montering. Skicka ditt förslag senast den 3 april till: SCA SKOG AB NorrPlant Box 215 861 26 TIMRÅ Mitt namnförslag:... Namn... Adress... Postadress... Telefonnummer dagtid... 19

Hellre skog än aktier Drygt hälften av skogsägarna skulle välja att köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera. 20 procent skulle sätta in det på sparande och 18 procent skulle köpa aktier, enligt undersökningen Skogsbarometern 2008. Foto: Cecilia Andersson SCA-träff under Skid-SM När Skid-SM arrangerades på Södra berget i Sundsvall passade SCA på att bjuda in skogsägare för att se Charlotte Kalla, Anders Södergren och de andra landslagsstjärnorna forsa fram i spåren. Under lördagens sprinttävlingar fanns Medelpads för valtning på plats, medan Ångermanlands förvaltning ordnade en bussresa till söndagens distanslopp. SCA bjöd på värmande brasa, stärkande gulaschsoppa och självklart en del skogliga råd för dem som ville ha det. Under lördagen fick besökarna också en del vallatips, ifall tävlingarna lockat till egna besök i skid spåren. Rekord- produktion på Östrand och Ortviken Trots de tuffa tiderna slog både Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk produktionsrekord under 2008. Östrand producerade för första gången över 500 000 ton sulfat- och CTMP-massa medan Ortviken klarade 850 000 ton papper. Timret ska utnyttjas maximalt Utnyttja virkesråvaran maximalt. Det är målet för projektet Mera virke, mindre spån. Råvaran utgör cirka 70 procent av sågverkens totala kostnader. Att förbättra utnyttjandet av virket är därför av största vikt för sågverkens ekonomi och konkurrenskraft. Mera virke, mindre spån har som mål att utveckla metoder och teknik för att kunna öka sågutbytet med två procentenheter. Det låter blygsamt, men motsvarar en årlig ökning av det totala produktvärdet för de svenska sågverken med drygt en miljard kronor, säger Johan Oja, forskare på SP Trätek i Skellefteå. Han räknar upp ett brett batteri åtgärder som forskarlaget och före tagen ska jobba med: tunnare sågblad, anpassat krympmånstillägg och lägre erforderlig sågmån. Kan man såga med tunnare klingor är mycket vunnet. Ett par tiondels millimetrar gör fantastiska pengar. Men samtidigt är tunna klingor mer instabila och kan därför ha en negativ inverkan på slutprodukten. Här gäller det att göra rätt avvägningar. Att styra bearbetningsprocessen utifrån varje stocks och varje träbits unika egenskaper ger oanad förbättringspotential. Denna möjlighet till förbättrad processtyrning har hittills nästan inte utnyttjats alls. Men nu är läget ett annat. Det finns teknik för en förfinad råvarukaraktärisering on-line, konstaterar Johan Oja. Projektet är delfinansierat av Vinnova. Luleå tekniska universitet, SP Trätek och flera företag deltar, däribland SCA Timber. Staffan Ljung, SP/Teknik och Forskning 20

Årrenjarka fjällby Turism och skogsbruk i skön förening Foto: Lars Lindqvist I Årrenjarka fjällby, tio mil väster om Jokkmokk, drar högsäsongen i gång nu när ljuset återvänder. Fiske- och skoterturister kommer i mängder för att njuta av den storslagna naturen. Familjen Mannberg som driver fjällbyn äger även skogen runt omkring. Att bedriva skogsbruk på samma marker som de driver turism kräver naturligtvis en del kompromisser. Årrenjarka bebyggdes under 1810- talet och har sedan dess bebotts av samma släkt. Gun Mannberg, som äger Årrenjarka fjällby tillsammans med maken Lars Lindqvist, hör till den femte generationen på platsen. Tidigare levde släkten på jordbruk, men i slutet av 60-talet skickades de sista korna i väg och i stället blev turism den nya inkomstkällan. Naturen lockar Fjällbyn, som ligger idylliskt vid sjön Saggats strand med utsikt över såväl vatten som fjäll, har i dag nästan 7 000 gästnätter per år. Här finns förutom 30-talet stugor även restaurang, butik och en kåta som rymmer större sällskap. Vi har många skoterturister och de blir fler för varje år. Många kommer också för att fiska i sjöarna runt omkring och under sommar och höst är det fint att vandra här, berättar Lars Lindqvist. Den mäktiga naturen lockar så väl svenskar som norrmän, engelsmän och finländare. Många är stamgäster. De bokar ofta stuga för nästa år redan när de ska fara härifrån. Söker medelväg Tillsammans med sina syskon och kusiner äger Gun även skogen runt omkring fjällbyn, men när man driver en verksamhet som bygger på naturturism blir förutsättningarna I den mysiga timmerkåtan ordnas viskvällar, middagar och andra aktiviteter. Foto Lennart Jönsson för skogsbruk givetvis lite annorlunda. Det gäller att se till andra värden än bara de rent skogliga och sedan hitta en medelväg. >> 21

Kiruna Årrenjarka Gällivare Jokkmokk Haparanda Luleå Piteå Det är ett privi - l egium att få bo så här, menar Lars Lindqvist och Gun Mannberg som driver Årrenjarka fjällby. Så många skoterturer hinner de dock inte med, utan de har fullt upp med att serva gästerna. Foto: Per Pettersson Naturen är vår största tillgång för att locka turister, därför är vi beroende av att skogen är vacker. Det finns områden där man enligt regelboken borde ta ned alltihop, men vi har valt att bara gallra, säger Gun. Särskild hänsyn Vid juletid 2007 drog en kraftig storm fram i trakten, men familjen Mannberg hade tur och deras skog klarade sig förhållandevis bra. De behövde ändå röja upp en del vindfällen, ett jobb som utfördes av SCA. Arbetet utfördes i samma anda som vanligt, med hänsyn till både skog och turism. När man tog reda på vindfällena passade man på att glesa ut skogen lite för att få bättre utsikt mot sjön. Skogsbruket påverkas också av att Årrenjarka är en plats med lång historia. Tallbackarna runt fjällbyn hyser fornlämningar som berättar om livet här för 4 000 år sedan, då det fanns en så kallad aktivitetsboplats som beboddes under barmarksperioden. För att skydda lämningarna krävs särskild hänsyn vid avverkning och andra skogliga insatser. Vårvintern är hektisk i Årrenjarka, med full beläggning i stugorna. Matlagning, skoterguidning, snöskottning och städning är bara några av alla de sysslor som behöver utföras. Under högsäsongen har vi sex-sju anställda och själva jobbar vi 14-timmarspass. Ledighet är det inte tal om, säger Gun. "Naturen är vår största tillgång för att locka turister." 22

Bilden överst till vänster: Maggi Arvidsson expedierar Brith Habel och Olle Lind i fjällbyns butik. Snart står den nya byggnaden klar och då flyttar butiken dit, tillsammans med bland annat matsal och kök. Foto: Per Pettersson En av Gun Mannbergs alla uppgifter är matlagning främst med lokala råvaror som röding och ren. Bästa maten norr om Rom är ett av omdömena i gästboken. Foto: Per Pettersson Ett 20-tal skotrar finns till uthyrning. Leif Mannberg, som jobbar i fjällbyn, ser till att skotrarna är i bra skick inför en dagstur. Foto: Per Pettersson Ett något udda uppdrag, som också ska hinnas med, är de väderobservationer som de utför åt SMHI. Fem gånger per dygn ska bland annat temperatur, vind, molnmängd och molntyp rapporteras. Uppdraget har blivit betydligt lindrigare sedan de satte in en automatisk mätstation här. Tidigare skulle vi rapportera var tredje timme, dygnet runt, men nu får vi sova hela nätterna, kommenterar Gun. Stor satsning Det här året är det extra intensivt i stugbyn. En ny byggnad med kök, matsal och butik håller på att byggas en investering på ca tio miljoner kronor varav länsstyrelsen bidrar med ca 30 procent. Vi har växt ur våra gamla lokaler, så det här är verkligen behövligt. Dessutom ställer gästerna högre krav på standarden för varje år som går. Visst är det mycket pengar, men vi måste satsa för framtiden. Det är ett privilegium att få leva här, men ska vi kunna göra det måste vi själva skapa arbetstill fällen, konstaterar Lars. Kerstin Olofsson 23

I med- och motvind Det växande intresset för vindkraft kan ge höglänt, vindpinad skog med dålig tillväxt en avkastning som vida överstiger själva skogsproduktionen. Foto: Sven Gräfnings/Norrlandia 24

Anders Sjögren, lantmätare vid SCA Skog, menar att vindkraftsexploatering kan vara klart intressant för skogsägaren, men att det finns ett antal punkter som är bra att fundera igenom innan man upplåter sin mark för vindkraft. Som markägare ska man komma ihåg att vindkraftsetableringar helt bygger på frivilliga överenskommelser. Markägaren kan väga föroch nackdelar mot varandra och ta beslut utifrån vad som väger tyngst. Fördelar är bland annat intäkter, möjlighet till förbättrat vägnät och det faktum att vindkraften är ren, förnybar och inhemsk. Nackdelar kan vara att fastighetens karaktär förändras och att mark tas i anspråk, säger han. Hinder på vägen Man bör även ha klart för sig att långt ifrån alla diskuterade vindkraftsprojekt kommer att genomföras. Orsaker till skrinlagda planer kan vara att det blåser för lite på den aktuella platsen, att infrastrukturen i form av elnät och vägar blir för dyr eller motstånd från exempelvis närboende, rennäring eller naturvårdsintressen. Etableringar kan också stupa på att projektören inte har den förmåga som krävs för att kunna genom driva projektet. Det kan då handla om att företaget saknar den ekonomiska uthållighet som behövs för att driva projektet i mål eller driver för många projekt samtidigt. Om man blir uppvaktad av en projektör som vill etablera vindkraft kan det vara klokt att titta närmare på företaget, dess ägare och affärsidé. Finns det referenser från pågående och genomförda projekt? Är finansieringen klar? Har man en tydlig tidplan för vindmätningar, tillståndsansökan och byggstart och så vidare, råder Anders Sjögren. Avtalsmodeller Om allt verkar gediget och villkoren känns bra kan man som markägare välja mellan två olika avtalskonstruktioner. En modell är att exploatören och markägaren först upprättar ett nyttjanderättsavtal som innebär att exploatören under cirka fem års tid får rätt att genomföra vindmätning, projektering och tillståndsansökan i syfte att anlägga ett kraftverk. "Utan tvekan kan vindkraft ge bra avkastning på marken." Avtalet ger även exploatören rätt att träffa ett arrendeavtal enligt vissa överenskomna villkor när alla tillstånd är klara. Ersättningen för ett nyttjanderättsavtal är vanligtvis ett fast belopp. Parterna kan också enas om att upprätta ett arrendeavtal redan från början. Arrendeavtalen sträcker sig ofta över cirka 30 år och ger exploatören rätt att uppföra och driva vindkraftverk under denna tid. Ersättningen utgår ofta i form av procent på kraftverkets bruttointäkt och de övriga villkoren detaljregleras i avtalet. Nackdelen med att skriva ett arrendeavtal direkt, är att man då har ett sämre underlag för innehållet i avtalet, säger Anders Sjögren. Ta gärna hjälp Om det blir aktuellt att skriva ett nyttjanderätts- eller arrendeavtal av seende vindkraftsexploatering är det oftast en bra idé att ta hjälp av en lantmätare eller jurist som behärskar området. Vanligtvis är avtalen skrivna så att normalt skogsbruk kan bedrivas inom och intill det upplåtna området. Exploatören får bara rätt att avverka för själva kraftverket och tillhörande anläggningar. Det avverkade virket tillhör markägaren eller ersätts enligt virkesprislista. Möjligheterna att bedriva jakt och fiske ska inte begränsas av upplåtelsen. Bra avkastning Hur är det då med intäkterna för den markägare som träffar ett arrendeavtal och verkligen får en vindsnurra på marken? Arrendeersättningen ligger i dag på ungefär tre-fyra procent av kraftverkets bruttointäkt. Med nuvarande elpriser och avtalsnivåer ger ett vindkraftverk med en effekt av två megawatt mellan etthundratusen och tvåhundratusen kronor årligen till markägaren. Den mark som tas i anspråk för vägar, byggnader och nätanslutning för ett kraftverk uppgår till en-två hektar. Utan tvekan kan vindkraft ge en bra avkastning på marken, konstaterar Anders Sjögren. Rolf Edström Anders Sjögren, lantmätare vid SCA Skog. Foto: Per-Anders Sjöquist 25