Luftburen ambulanssjukvård Sverige-Norge Gränsöverskridande ambulanshelikoptersjukvård Transboundary Helicopter Emergency Medical Service Sweden-Norway 1(20)
1. Summary 1.1 Helicopter Emergency Medical Service (HEMS) HEMS combines a high level of medical competence with fast and lenient transportation. Several acute medical conditions and severe injuries are dependent on medical treatment starting early to prevent death and reduce suffering and permanent disability. In areas with difficult terrain and remote countryside helicopters can be the fastest and easiest mean of transportation of injured and ill patients. On board are advanced medical resources such as specialized medical doctors and/or nurses, drugs, and medical technical equipment. 1.2 Purpose Transportation of patients with ambulance helicopter has for many years been carried out between the two countries. However, these operations have not been well described or prepared and there have been a number of obscure issues related to governmental rules, circumstances of responsibility, operational prerequisites, etc. A feasibility study showed that there was a potential for a closer and more standardized cooperation between the countries. The consequence is safer and better acute medical service for people who live and visit the borderland between Sweden and Norway. They should not perceive a difference between Swedish and Norwegian medical aid. The coordination of resources should make the operations more cost effective. The preparedness in case of disasters is increased. 1.2 Goal During spring 2012 the two project owners Västra Götalandsregionen and Luftambulansetjenesten ANS decided to start off the project, after decision of financing from EU/Interreg. In Sweden the county councils of Jämtland, Dalarna and Värmland were also taking part co-financing the project. The mission was to develop a contract arrangement which regulates responsibilities and describes mutual medical and operational principles and routines. To reach this goal three partprojects were created. 1. Contract arrangement and principles for charging 2. Medical management and responsibilities 3. Operational steering and management 1.4 Results The concrete result, the contract of cooperative HEMS across the border of Sweden and Norway, was delivered in January 2014. The contract is now signed by 10 parties, four in Norway and six in Sweden. The contract is following the political intentions of the Nordic governments, outlined in the agreement Nordic Health Readiness Agreement 2002. It is the purpose of the parties of the agreement to make use of existing ambulance helicopter and hospital resources optimally without being restrained by national borders. A group for border collaboration has been created to administrate and develop the agreement. Facts: Project name: Helicopter Emergency Medical Service Head partner Sweden: Västra Götalandsregionen Head partner Norway: Luftambulansetjenesten ANS Total budget: Sweden: 6 200 000 SEK Norway: 1 070 226 NOK EU funding: 3 100 000 SEK Norwegian Interreg funding: 535 113 NOK Contact info: bodil.nielsen@vgregion.se 2(20)
1. Svensk sammanfattning 1.1 Ambulanshelikoptersjukvård Ambulanshelikoptersjukvård kombinerar hög medicinsk kompetens med snabb och skonsam transport. Flera Total budget: sjukdomar med akut insjuknande och allvarliga Sverige: 6 200 000 SEK skadetillstånd är beroende av att medicinsk behandling Norge: 1 070 226 NOK sätts in tidigt för att förlänga livet samt reducera bestående EU finansiering: 3 100 000 SEK skador och lidande I områden med svår terräng och i Norsk Interreg finansiering: 535 113 NOK glesbygd kan helikoptern vara det snabbaste och enklaste Kontakt: bodil.nielsen@vgregion.se transportmedlet av skadade och sjuka patienter. Ombord finns avancerade akutmedicinska behandlingsresurser såsom kvalificerad kompetens, specialistutbildade läkare och/eller sjuksköterskor, läkemedel och medicinskteknisk utrustning. 1.2 Syfte Transport av patient med ambulanshelikopter har utförts under många år mellan länderna. Denna verksamhet har inte varit så bra beskriven eller förberedd och det fanns en rad oklara frågor avseende myndighetsbestämmelser, ansvarsförhållanden, operativa förutsättningar med mera. En förstudie visade att det fanns en potential for ett närmare och mer standardiserat samarbete mellan länderna. Det ska leda till att människor som bor och besöker gränsområdet mellan Sverige och Norge erbjuds säkrare och bättre akutmedicinsk hjälp. De ska inte uppleva någon skillnad mellan svensk och norsk hjälpinsats. Samordningen av resurser ska göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Katastrofberedskapen i området förstärks. 1.3 Mål Under våren 2012 startade projektet efter beslut om EU/Interreg-finansiering, gemensamt av de två projektägarna Västra Götalandsregionen och Luftambulansetjenesten ANS. I Sverige deltog landstingen i Jämtland, Dalarna och Värmland som medfinansiärer. Uppdraget var att ta fram en avtalskonstruktion som reglerar ansvarsförhållanden och beskriver gemensamma medicinska och operativa principer och rutiner. För att nå målet skapades tre delprojekt. 1. Avtalskonstruktion och debiteringsprinciper 2. Medicinsk ledning och ansvar 3. Operativ styrning och ledning 1.4 Resultat Det konkreta resultatet, avtalet om gränssamverkande helikoptersjukvård mellan Sverige och Norge, levererades i januari 2014. Avtalet är nu påskrivet av 10 parter, fyra i Norge och sex i Sverige. Avtalet följer de hälsopolitiska intentionerna från ländernas regeringar nedtecknade i avtalet Nordiskt Hälsoberedskapsavtal 2002. Det är avtalsparternas syfte att utnyttja existerande ambulanshelikopter- och sjukhusresurser optimalt utan att hindras av nationsgränsen. En Gränssamverkansgrupp har bildats för att förvalta och utveckla avtalet. Fakta: Projektnamn: Luftburen ambulanssjukvård Projektägare Sverige: Västra Götalandsregionen Projektägare Norge: Luftambulansetjenesten ANS 3(20)
2. Projektets bakgrund Projektet skall leda till att människor som bor och besöker gränsområdet mellan Sverige och Norge erbjuds säkrare och bättre akutmedicinsk hjälp. De ska inte uppleva någon skillnad mellan svensk och norsk hjälpinsats. Samordningen av resurser ska göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Katastrofberedskapen i området förstärks. Projektet anses var en naturlig uppföljning av Nordiskt Hälsoberedskapsavtal. Ambulanshelikoptersjukvård kombinerar hög medicinsk kompetens med snabb och skonsam transport. Flera sjukdomar med akut insjuknande och allvarliga skadetillstånd är beroende av att medicinsk behandling sätts in tidigt för att förlänga livet samt reducera lidande och bestående skador. I områden med svår terräng och i glesbygd kan helikoptern vara det snabbaste och enklaste transportmedlet av skadade och sjuka patienter. Generellt genomgår både Norge och Sverige strukturella förändringar av hälso- och sjukvården. Transportavstånden till den optimala behandlingsnivån förlängs, vilket innebär ett ökat behov av luftburen ambulanssjukvård. Under 2011 gjordes en förstudie (bilaga 1) av Västra Götalandsregionen och Helseforetakenes Nasjonale Luftambulansetjeneste ANS (Luftambulansetjenesten ANS) för att ta reda på om det fanns orsak att arbeta vidare gemensamt med problem/hinder i den ambulanshelikoptertrafik som förekommer över gränserna. Studien visade att det fanns en potential för ett närmare och mer standardiserat samarbete mellan länderna inom ambulanshelikopterverksamheten. Två regionala helseforetak hade redan ingått avtal med sina respektive svenska landsting om ambulanssamarbete över gränsen och det har i många år varit en viss luftambulanstrafik över gränsen. Denna verksamhet var emellertid inte så bra beskriven eller förberedd och det fanns en rad oklara frågor avseende myndighetsbestämmelser, ansvarsförhållanden, operativa förutsättningar med mera. Frekvensen uppdrag mellan länderna är inte omfattande men nästan alltid akuta. Det är vanligare att en norsk ambulanshelikopter flyger till Sverige än tvärtom. Se tabell nedan. Ambulanshelikopterflygningar mellan Sverige och Norge Denna statistik visar antalet transporter 2011-2013 med ambulanshelikopter. Under perioden finns inte något avtal mellan länderna som reglerar ambulanshelikoptersjukvården. Räddningshelikoptrarna ingår inte i statistiken. Antal flygningar till Norge 2011 2012 2013 Kommentar Norrbotten läns landsting 1 0 1 trp. av pat. från Sverige till Norge x 1 Jämtland läns landsting 1 0 7 Lämnar patient till norsk ambulans i Storlien x 1 Västra Götalandsregionen 0 0 0 Totalt: 2 0 8 till Trondheim x 4 till Levanger x 1 Möte ambulans norska gränsen i Härjedalen x1 Antal flygningar till Sverige* Lörenskogbasen (Oslo) 1 5 2 Til Oslo, Fredrikstad Övriga baser längs gränsen 10 15 15 Til Trondheim, Mosjøen, Sandnessjøen, Totalt: 11 20 17 *1/3 av flygningarna genomfördes inte,helikoptern återkallades Mo i Rana, Bodø, Narvik, Tromsø 4(20)
Totalt i Norge finns 11 ambulanshelikopterbaser med 12 ambulanshelikoptrar och i Sverige sju baser. Se karta framsidan! Landstinget i Värmland etablerar en bas i Karlstad under sommaren 2014 vilket blir den 8:e i Sverige. Från 1 maj 2015 finns ytterligare en bas i Norge, vid Evenes. Landstinget Dalarna har beslutat om etablering av en bas i Mora under 2015. Luftambulansetjenesten ANS och Västra Götalandsregionen tillsammans med landstingen i Jämtland, Dalarna och Värmland blev överens om att vid de transporter som genomfördes ska operativa, medicinska och avtalsmässiga strukturer finnas och arbetas fram gemensamt. Utgångspunkten var att höja kvaliteten och säkerheten för patient och personal vid varje enskild transport. Om detta är klarlagt kan också den katastrofmedicinska beredskapen också höjas. Gränsområdet och sjukvårdsområdet som projektet har arbetat med är på norsk sida inom de regionala helseforetak som har gräns mot Sverige. På svensk sida omfattar arbetet de landsting som har gräns mot Norge. ( Se kartbild på första sidan. Kartan visar också, med klargul färg, vilka regionala helseforetak och landsting som har varit representerade i styrgrupp.) Geografin i området är sådan att det är mycket glesbygd, fjäll och vintertid mycket turism i dessa områden. Med flera gånger dåliga vägar för marktransporter. Det finns också storstadsområden som Göteborg och Oslo. Vid stora olyckor och katastrofer kan många resurser behövas i och runt storstadsregionerna. Flera länssjukhus och universitetssjukhus finns inom området. I regel är det universitetssjukhusen som har så kallade traumacenter vilket betyder specialisering inom akutmedicinsk vårdverksamhet. Och flera gånger är det dit patienter transporteras med allvarliga skador. För de landsting som inte har eget universitetssjukhus finns avtal om att transportera till landsting med universitetssjukhus. Det kan vara stora avstånd mellan universitetssjukhus och platsen där patienten drabbas av skada eller sjukdom. Ambulanshelikoptern kan i många fall utföra den transporten på det snabbaste sättet. Ombord finns avancerade akutmedicinska behandlingsresurser såsom kvalificerad kompetens, specialistutbildade läkare och/eller sjuksköterskor, läkemedel och medicinskteknisk utrustning. Norska räddningshelikoptrar har samma medicinska kapacitet och används till ambulansuppdrag. Om dessa ska användas i Sverige måste svensk larmcentral först inhämta tillstånd hos Hovedredningssentralen (HRS). Räddningstjänst ingår inte i projektet. 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter 3.1 Projektbeskrivning Som en följd av förstudiens slutsatser blev parterna eniga om att gå vidare med ett huvudprojekt. En önskan fanns att det skulle vara ett operativt projekt, det vill säga att konkreta resultat som kunde tas emot och omsättas av ländernas involverade helikopterverksamheter levererades och implementerades. Det bör nämnas att ambulanshelikopterverksamheten är organiserad på olika sätt i Sverige och Norge. I Norge drivs verksamheten av den nationella Luftambulansetjenesten ANS som finansieras av de fyra regionala helseforetaken. I Sverige organiserar varje enskilt landsting sin ambulanshelikopterverksamhet. 5(20)
Efter beslut om EU/Interreg-finansiering sattes ett projekt upp i april 2012 gemensamt av de två projektägarna Västra Götalandsregionen och Luftambulansetjenesten ANS. I Sverige deltog landstingen i Jämtland, Dalarna och Värmland som medfinansiärer. Arbetet skulle pågå till augusti 2014 men detta datum ändrades sedan till årsskiftet 2013-2014. 3.2 Målgrupper Den främsta målgruppen för projektet är de patienter i gränsområdet som kommer att nyttja ambulanshelikoptersjukvården. Syftet är att med hjälp av avtal och gemensamma regler och rutiner för akutmedicinska insatser och helikoptertransporter skapa ett mervärde för patienten i form av hög kvalitet vid omhändertagandet och säker transport till vårdinrättning oavsett vilket land som har huvudansvaret för insatsen. Genomgång och förbättring av flygoperativa rutiner höjer också säkerheten för personalen ombord. En tredje målgrupp är de som hos respektive organisation beställer och upphandlar tjänster avseende ambulanshelikopterverksamhet (ex. vis helikopteroperatörer, SOS Alarm AB). Målet är att bli en bra beställare/uppdragsgivare. Ett samarbete förväntas också ge bonuseffekteter om man behöver hjälp vid stora olyckor och katastrofer. En avtalskonstruktion som reglerar ansvarsförhållanden och beskriver gemensamma medicinska och operativa principer och rutiner var det som skulle levereras från projektet till parterna. För att nå målet skapades tre delprojekt: 1. Avtalskonstruktion och debiteringsprinciper 2. Medicinsk ledning och ansvar 3. Operativ styrning och ledning 3.3 Resultat Det konkreta resultatet (avtalet) levererades i januari 2014 och signering från parterna påbörjades i februari 2014. (Bilaga 2). Avtalet är nu påskrivet av 10 parter, fyra i Norge och sex i Sverige: Norge Helse Nord RHF Helse Midt-Norge RHF Helse Sör-Öst RHF Helse Vest RHF Sverige Jämtlands läns landsting Landstinget Dalarna Landstinget i Värmland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Avtalet gäller tills någon part säger upp det. Avtalet fortsätter att gälla för övriga parter även om en part drar sig ur. Avtalet förbinder inte parterna att upprätthålla helikopterberedskap för annat land utan gäller om det finns ambulanshelikopter tillgänglig. Det är avtalsparternas syfte att utnyttja existerande ambulanshelikopter- och sjukhusresurser optimalt utan att hindras av nationsgränsen. Avtalet följer de hälsopolitiska intentionerna från 6(20)
ländernas regeringar nedtecknade i avtalet Nordiskt Hälsoberedskapsavtal 2002. Länderna blev här eniga om att skapa förutsättningar för effektiv assistans när en kris eller katastrof drabbar ett nordiskt land samt förbättra samarbetet inom detta område. En Gränssamverkansgrupp har bildats för att förvalta och utveckla avtalet. Den består av ledamöter från de sex svenska landstingen och två ledamöter från Luftambulansetjenesten ANS, som verkställer avtalet åt de regionala helseforetaken i Norge. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan länderna. Styrgruppen lämnade formellt över ansvaret för förvaltning och utveckling av avtalet till gruppen i maj 2014. Gränssamverkansgruppen har haft sitt första konstituerande möte i samband med att styrgruppen avslutade sitt arbete. Avtalet innehåller principer för regleringar av: Kompetens, försäkringar och legitimationer för sjukvårdspersonalen* Medicinska ansvarsförhållanden och sjukvårdslagstiftning Avvikelserapporteringar vid felbehandling Användande och utlarmning av annat lands helikopter Kriterier för val av vårdinrättning dit patienten ska transporteras Dokumentation och journalföring Patientskadeersättningar Kostnader för ambulanshelikoptertransporter (bilaga 3). Kostnader for sjukhusbehandling Dessutom finns också beskrivningar av: Operatörernas ansvar (helikopteroperatörer och larmoperatörer) Krav på larm- och helikopteroperatörer (i egna dokument **) Rapportering av utförda uppdrag (utvecklas av Gränssamverkansgruppen) Gränssamverkansgruppens uppdrag (bilaga 4). *Förutsättningen för att de medicinska ansvars- och ledningsförhållandena ska gälla är att den sjukvårdande personalen har det andra landets läkar- eller sjuksköterskelegitimation/autorisjason. Vid genomgång av hur status var på dessa legitimationer/autorisjasoner i respektive land så sågs att de norska läkarna i liten grad hade svensk legitimation. Däremot var det många av den svenska personalen (läkare och sjuksköterskor) som också hade norsk autorisjasion. ** Krav på operatörerna är specificerade i dokument som kallas för Vägledningar. Det är riktlinjer som ska inarbetas i ordinarie rutiner hos parterna. Dessa vägledningar beskriver detaljerat och på två språk hur och vad som ska tas hänsyn till vid gränsöverskridande ambulanshelikoptertransporter. Dessa vägledningar kräver kontinuerlig översyn då flera lagar 7(20)
och regler för helikopterflygning ingår. Gränssamverkansgruppen har ansvaret att se till att översyn och revideringar görs årligen. Vägledning finns för: Utlarmning av ambulanshelikopter Mottagande av ambulanshelikopter Flight Following Kommunikation/samband med ambulanshelikopter Beredskapsplan för saknad ambulanshelikopter (Vägledningarna finns i bilagor 5-9). 3.4 Delprojektens resultat Delprojektens slutrapporter publiceras i sin helhet som bilagor (10-12) då ett omfattande arbete beskrivs för att minimera hindren för gränssamverkan. Det finns mycket värdefull kunskap ur olika aspekter att hämta från dessa rapporter avseende hur man undanröjer gränshinder inom respektive område. Här ges bara delprojektledarnas sammanfattning av delprojektens arbete. 3.4.1 Avtalskonstruktion Delprojekt 1 i Interregprojektet Luftburen ambulanssjukvård Sverige - Norge hade som uppgift att i ett avtal reglera de legala frågorna för gränsöverskridande ambulanshelikopterverksamhet och hur parterna i ett sådant samarbete ska få ersättning för sina kostnader orsakade av denna samverkan. Avtalet ska också reglera när någon part har rätt att påkalla hjälp, hur man påkallar hjälp och hur hjälpen ges. Delprojektet har tagit fram ett avtal där dessa principer är angivna. I delprojekt 2 och 3 är principerna överförda till handling hur man gör. Avtalet är signerat av samtliga parter och gäller från signeringsdatum. Det har varit viktigt att den grupp som ska förvalta avtalet i framtiden, bildas omgående. 3.4.2 Medicinsk ledning Delprosjekt 2 har utredet de forutsetninger som må være oppfylt for at bruk av annet lands ambulansehelikopter kan skje på en forutsigbar og ensartet måte (felles alarmkriterier og avklart beslutningsansvar), at lege kan ha medisinsk behandlings- og eventuelt ledelsesansvar (autorisasjon/legitimation/avtaler) og at pasientene til enhver tid er dekkes av erstatningsordninger ved eventuell feilbehandling. Det er også avklart forhold vedrørende tilbakeføring til til hjemlandet (repatriering), hvilke pasient- og virksomhetsdata som kan rapporteres over grensen og hvordan hendelser/avvik skal rapporteres. Delprosjektets resultater er innarbeidet i den formelle avtalen mellom regionale helseforetak og landstingene. Mye informasjons- og opplæringsarbeid gjenstår. Et samarbeidsorgan skal sikre implementering og videre oppfølging. 8(20)
3.4.3 Operativ ledning Delprosjekt 3 har arbeidet med å analysere og utforme felles rutiner for alarmering, radiosamband og ledelse- og styringsansvar ved innsats over grensen med ambulansehelikopter. Vi har hatt en systematisk tilnærming til oppgaven og gjennomført en stor kartlegging av status i begge land opp mot oppdragsgivere, helikopteroperatører, alarmsentraler og redningspersonell på bakken. Kartleggingen og resultatet av dette arbeidet er presentert i rapporten. Vi har hatt i oppgave å fremme felles retningslinjer og rutiner som skal kunne benyttes av respektive organisasjoner ved grenseoverskridende innsatser knyttet til ledelse, radiokommunikasjon og alarmeringsrutiner. Det er utarbeidet flere veiledninger som er vedlagt rapporten. Delprosjekt har også hatt ansvar for å økt kunnskap om flyområdet. Dette arbeidet har blant annet bestått i å ha en et stort fokus på luftfartsregler og sikkerhet i alle fellespresentasjoner for hele prosjektgruppen. 3.5 Avvikelser från uppsatta projektmål Styrgruppen fattade beslut i december 2012 om att projektet skulle leverera resultat redan vid årsskiftet 2013-2014. Den förkortade projekttiden innebar inte att projektmålet riskerades men en del av de aktiviteter som var inplanerade och som rörde framförallt förankring och uppföljning av implementering av avtalet och vägledningarna i egen organisation har fått överlåtas till Gränssamverkansgruppen. Eftersom projekttiden förkortades så innebar det också att de sökta projektmedlen inte kunde disponeras fullt ut av varken svensk projektägare eller medfinansiärerna. När detta stod klart ansökte projektet om reducerad budget och en ny finansieringsplan. Det beviljades av förvaltande myndighet i första kvartalet 2014. 3.6 Metoder och arbetssätt Samtliga aktiviteter startade med nulägesbeskrivningar. Syftet med detta var att identifiera likheter och olikheter i ländernas ambulanshelikopterverksamheter. Ett annat syfte var att identifiera lagar, regelverk och tolkningar av dessa i respektive land, som t.ex Nordisk konvention. Slutligen så kunde också befintliga avtal mellan länderna gås igenom och utvärderas och användas som underlag avseende avtal om ambulanshelikoptersjukvård. När olikheter, hinder eller problem var identifierade startade arbetet med att åtgärda eller minska hindren som fanns. Detta innebar t.ex. kontakter med myndigheterna i respektive land, med upphandlade helikopteroperatörer och med AMK:er (akutmedisinska kommunikasjonssentraler) och SOS-Alarm AB. Samtidigt gjordes också en riskanalys på hela projektet och per deluppdrag. Analysen visade att det fanns risk för att olika kulturer, värderingar och arbetssätt kunde bli ett hinder för samarbetet och resultatet. Vid projektslut och i resultatet från utvärderingen finns inte detta med som hinder. Snarare beskrivs samarbetet som en tillgång och en framgång för delprojekten och för projektet som helhet. Utöver detta har projektet anordnat så kallade stormöten med cirka halvårsintervall dit samtliga projektdeltagare kallats, även styrgrupp och referensgrupp. I samband med dessa möten förlagda i Oslo, Stockholm eller Göteborg har delprojekten också haft sina separata möten. 9(20)
Projektledarna och delprojektledarna har också träffats enstaka gånger men i övrigt mest haft avstämningsmöten per telefon. Översikt möten och aktiviteter Aktiviteter Antal Kostnader Deltagande Projektledarmöten i Oslo, Stockholm, Strömstad, Vänersborg, Göteborg 9 Resa + konferenskostnader + logi Samtliga projektledare Styrgruppsmöten 10 Resa + konferenskostnader + logi Styrgrupp + projektledare Referensgruppmöten 1 Resa + konferenskostnader + logi Referensgrupp + projektledare Delprojektmöten 16 Resa + konferenskostnader + logi Delprojektdeltagare Projektmöten (alla) 4 Resa + konferenskostnader + logi Samtliga + inbjudna Föredragningar Nordisk Hälsoberedskapsgrupp (Svalbard) 2 Resa + logikostnader Styrgruppens ordförande + projektledare Grenseövning 2013 Magnor 1 Helikopterkostnad, resa + logikostnader Styrgrupp, projektledare + projektdeltagare Möte med GGI 2; Östersund 1 Resa + logikostnader Projektledare +delprojektledare Föredrag Kartverket, Norge 1 Resa Delprojektledare Möten med EU-sekretariat + Interregsekretariat + nationell kontrollant Möte med Gränskommittén Östfold-Bohuslän - Dalsland Norge-möte Internationella enheten, VGR Skandinavisk akutmedicinsk konferens Möten och föredrag med/hos myndigheter och organisationer 4 Resa + logikostnader Projektledare, ekonomer 1 Resa Projektledare 1 Resa Styrgruppens ordförande, projektledare 1 Resa Projektledare 8 Resa+ logi Delprojekten + projektledarna Summerat antal timmar från april 2012 till och med maj 2014 är på svensk sida 9076 tim. varav projektägaren står för 64 % av timantalet och medfinansiärerna för 36 % tillsammans. Värdet gemensamt för nerlagd tid från projektstart uppgår till 4 668 542 SEK. Summerat antal timmar för norsk projektägare april 2012- maj 2014 är 748 tim. för egen personal. I tillägg har176tim. används av andra än Luftambulansetjenesten ANS. Totalt från projektstart är kostnaden för egen och extern personal 700 243 NOK. 10(20)
3.7 Projektorganisation Styrgruppen har haft representation från projektägarna, Västra Götalandsregionen och Luftambulansetjenesten ANS. Ordförande har svensk projektägare varit. Övriga representanter har varit från medfinansiärerna i Sverige, landstingen i Jämtland, Dalarna och Värmland, samt från Helsedirektoratet och Helseforetak Sör-Öst RHF i Norge. Alla representanter har haft övergripande och/eller ledande ställning i egen organisation. Styrgruppen har haft 10 möten. Något enstaka har varit telefonmöte. På bilden syns från vänster: Öyvind Juell, norsk projektägare och daglig ledere Luftambulansetjenesten ANS, Mats Friberg, styrgruppens ordförande och svensk projektägare, Västra Götalandsregionen, Ingalill Persson, centrumchef opererande specialiteter, Jämtlands läns landsting, Gösta Andersson, regionsamordnare, Landstinget Dalarna, Torstein Pålsrud, plansjef, Helse Sör-Öst RHF, Ulf Erik Reuterdahl, seniorrådgiver, Helsedirektoratet och Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef, Landstinget i Värmland. Referensgruppen har haft representanter från landstingen i Norrbotten och Västerbotten. Från norsk sida har Helse Nord RHF och Helse Midt-Norge RHF samt Hovedreddningssentralen Nord ingått. Referensgruppen har haft möte med styrgruppen två gånger och i övrigt deltagit på alla stormöten som projektet har haft. På bilden syns från vänster: Stig Holmberg, länsansvarig ambulanssjukvård, Norrbottens läns landsting, Lars Nedrevåg, redningsleder, Hovedreddningssentralen Nord och Oddvar Emil Larsen, beredskapsleder, Helse Nord RHF. På bilden saknas Helge Brändström, beredskapsöverläkare, Västerbottens läns landsting och Steinar Björås, rådgiver, Helse Midt-Norge RHF. Huvudprojektledare och norsk projektledare Sammanhållande för alla aktiviteter, resultat och ekonomiska redovisningar har svensk huvudprojektledare från projektägaren varit. Huvudprojektledaren har haft ett nära och konstruktivt samarbete med norsk projektledare från Luftambulansetjenesten ANS. Båda projektledarna har varit föredragande i styrgruppen. Norsk projektledare har också varit delprojektledare för delprojekt 2 och deltagit i delprojekt 1. På bilderna Bodil Nielsen, huvudprojektledare, Västra Götalandsregionen och Pål Madsen, norsk projektledare och medicinsk rådgivare, Luftambulansetjensten ANS. 11(20)
Delprojektledarna har utsetts från projektägarorganisationerna. Delprojekt 1 har haft svensk delprojektledare, de övriga två norska delprojektledare. Avtalskonstruktion Medicinsk ledning Operativ ledning Lars Hillerström Pål Madsen Per Magne Tveitane Finanschef Medicinsk rådgivare Kvalitetsrådgivare Västra Götalandsregionen Luftambulansetjenesten ANS Luftambulansetjenesten ANS De olika delprojekten bemannades med lämplig kompetens från styrgruppens organisationer och/eller referensgruppens organisationer. Denna bemanning och sammansättning av kompetenser visade sig vara framgångsrik för arbetet och projektresultatet. (Fotografier finns i delprojektrapporterna). Delprojekt 1 Avtal och debiteringsprinciper; bemannades med ekonomer, jurister och läkare. Delprojekt 2 Medicinsk ledning och ansvar; bemannades med läkare och ambulansansvariga. Delprojekt 3 Operativ styrning och ledning; bemannades med operativ personal från AMK, prehospitala och/eller helikopterverksamheter, beredskapshandläggare och läkare. För ekonomiska rapporter har ekonomisk rådgivare från Luftambulansetjenesten ANS svarat för den norska delen och ekonom från Västra Götalandsregionen svarat för den svenska. Marianne Hunstad Ekonomisk rådgivare Luftambulansetjenesten ANS Krystyna Östling Ekonom Västra Götalandsregionen Vid inledningen av projektet kontaktades flera organisationer/myndigheter på svensk och norsk sida om det fanns intresse att medverka som aktiv representant, referens eller som expertis. Flertalet valde att ställa sig till förfogande som experter. För kommunikations- och informationsaktiviteter har Västra Götalandsregionen tagit hjälp av egen kommunikationsavdelning. Exempel på aktiviteter är pressmeddelanden, kommunikationsplan, hemsida på internet och kartmaterial. Aktiv media- och omvärldsbevakning har utförts av Luftambulansetjenesten ANS. 12(20)
3.8 Intressenter till projektets avtalskonstruktion Förutom projektets målgrupper så finns också flera andra intressenter till resultatet. Bland annat är det de projekt som Luftburen ambulanssjukvård har samarbetat med under tiden. 3.8.1 Projekt för samverkan prehospitala resurser Norge-Sverige-Finland Projektet har som uppdrag att verkställa avtalet om prehospitala resurser som skrevs på under 2012 av parterna Helse Nord RHF, Norrbottens läns landsting och de norra sjukvårdsområdena i Finland. Vårt interreg-projekts avtal reglerar till exempel sjukvårdspersonalen kompetens och behörighet för att arbeta i annat land med akuta insatser. Regelverk och lagar är de samma oberoende av om insatsen görs med helikopter eller med markambulans. De flesta insatser över gränsen görs trots allt med markambulans. Projektet har kartlagt, med hjälp av Helsedirektoratet i Norge och Socialstyrelsens i Sverige, och lyft fram ett gränshinder som parterna måste åtgärda. I ett längre skede är det myndigheterna som kanske får se över och åtgärda de gränshinder som finns för att leva upp till den Nordiska Hälsoberedskapsplanen från 2002. Vårt arbete och projektresultat har via samverkan och information överförts till projektet för prehospitala resurser mellan Norge- Sverige-Finland. Ett liknande men mindre omfångsrikt avtal har ingåtts mellan Helse Midt-Norge RHF och Jämtland läns landsting. 3.8.2 Svenskt nationellt projekt om samordning av luftburen ambulanssjukvård Det pågående svenska nationella projektet som Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver är en viktig intressent. Luftambulansetjenesten ANS i Norge påtalade redan vid projektstart att man önskar en avtalspart och inte ett avtal med respektive landsting utmed gränsen som dessutom kan innehålla olika regler. Det avtal vi nu gemensamt har tagit fram är lika för alla landstingen vid gränsen. Det nationella projektets mål är att samordna all ambulanshelikopterverksamhet (även flygambulans) under ett tak i Sverige. Därför har man från SKL:s sida varit intresserade av hur ett sådant gemensamt avtal kan tas fram inte enbart mellan länderna utan också att landstingen kan enas om samma avtal. 3.8.3 Avtalskonstruktioner mellan svenska landsting Avtalet som reglerar ambulanshelikoptertrafiken mellan länderna har också utgjort grund för avtal mellan Landstinget i Värmland och Västra Götalandsregionen om motsvarande tjänster och utbyte av resurser. Fler landsting i Sverige är nu intresserade av att få en sådan avtalskonstruktion med andra landsting som förenklar och optimerar utnyttjandet av en förhållandevis dyr sjukvårdsresurs. 3.8.4 Grenseövning 2013 Vi har också samarbetat med Interreg-projektet Grenseövning 2013 vars mål var att genomföra en stor och omfattande övningsolycka med tåg i Magnor, Norge med norska och svenska resurser. Det är inte ofta som sådana övningar kan få tillgång till ambulanshelikopter för övning. Projektägarna samfinansierade tillsammans med Länsstyrelsen i Värmland kostnaden för en tre timmar lång ambulanshelikopterinsats under övningen. Syftet var att öva och testa hur de Vägledningar som delprojekt 3 lagt ner mycket arbete på praktiserades. Det framgick av den 13(20)
övningen hur viktigt det var att arbeta vidare med vägledningarna och få dem implementerade i respektive organisation så snabbt som möjligt. Vägledningarna var inte nya men de var inte kända av alla som borde känna till dem. Och därmed brast man i tillämpningen. 3.8.5 Projekt Gränshinder för näringslivet Samverkan har skett med EU-projektet Gränshinder för näringslivet som arbetat på uppdrag av Gränskommittén för Östfold, Bohuslän och Dalsland. Den viktigaste frågan vi har diskuterat är om tullregler när ambulanshelikoptern passerar gränsen. Vid akuta insatser kan inte flygningen annonseras en timma i förväg som krävs då helikoptern inte landar på en flygplats som tullmyndigheterna har godkänt. Ett enda helikopterföretag har sökt och fått dispens från den regeln. Tullbestämmelser är ett formellt hinder för samverkan över gränsen. Vårt projekt har inte lyckats få svar från tullmyndigheterna om hur hindret kan överbryggas. 3.8.6 Övrig samverkan med intressenter Samverkan av en annan art har också förekommit med GGI-projektet i Jämtland som arbetat med att ta fram ett digitalt kartmaterial. En av projektdeltagarna har också ingått i ett samverkansprojekt mellan Norge och Sverige som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Syftet är att samordna den tekniska radiokommunikationen mellan länderna. Arbetet beräknas färdigt 2015. 3.8.7 Information till Nordisk helseberedskapsgrupp (Svalbardgruppen) Vid två tillfällen (2013 och 2014) har projektet informerat Nordisk Helseberedskapsgrupp (den så kallade Svalbardgruppen) som består av representanterna från de nordiska ländernas sjukvårdsmyndigheter. Det är Norge, Danmark, Finland, Sverige, Island, Färöarna, Grönland och Åland. Gruppen är en undergrupp till Nordiska Ministerrådet. Avsikten med att informera denna grupp är att belysa att inom ramen för Helseberedskapsavtalet 2002 finns möjligheter att fördjupa samarbetet om till exempel luftburna ambulanstransporter inkl. flygambulansresurser. Från Åland och Island finns ett klart uttalat intresse att arbeta med samma projektkoncept och avtalskonstruktion som vi gjort, även Danmark och Finland är klart intresserade av detsamma och vill att vi fortsätter i ett nordiskt samarbete. Arbete med att ge förutsättningar till ett möjliggörande av ett samnordiskt projekt har redan startats upp. 3.9 Utvärdering av projektet En utvärdering gjordes vid slutet av den aktiva projekttiden i form av web-enkät för att få samtliga deltagares åsikter om hur arbetet upplevts under projekttiden. Enkäten skickades till 34 personer och svarsfrekvensen låg på drygt 70 %. Frågorna utgjordes av påståenden och svaren var hur respondenten upplevde att påståendena stämde på en skala mellan 1 och 5, med egen upplevelse. Resultatet av hela enkäten blev bra och att arbetet har upplevts överlag positivt: 96 % upplevde att förväntningarna på projektresultat var uppfyllda. 96 % -100 % upplevde att delprojekten och projektet som helhet lyckats leverera enligt projektmålen. 80 % (nästan) upplevde att man har nytta av projektresultaten i sitt dagliga arbete. 65 % anser att projektresultatet kommer att leda till flera uppdrag med ambulanshelikopter över gränsen. 14(20)
91-100% anser att projektresultatet kommer att leda till bättre genomförda ambulanshelikoptertransporter över gränsen och bättre akutmedicinsk kapacitet i gränsområdet. 79-100 % anser att alla projektledarnas, styrgruppens, referensgruppens och den egna rollen har varit tydlig. 92-100 % anser att samarbetet och kommunikationen inom projektet har fungerat bra. 100 % anser att kultur, språk och värderingar inte utgjort något problem *. 92-96 % anser att projektadministrationen (tidrapportering, ekonomirutiner, rapporter, Antura) och mötesfrekvens och mötesformer har fungerat bra. *Vid riskanalysen som gjordes vid projektstart var det en klart uttalad risk att kultur, språk och värderingar kunde lägga hinder för samarbete och projektresultat. (Hela utvärderingen finns i bilaga 13). 4. Indikatorer och effekter För att mäta en del av Interregprogrammets effekter har ett antal indikatorer fastställts i programmet. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Om projektet gett resultat på indikatorer som inte finns i beslutet om stöd redovisas även dessa. Notera att indikatorer både för A (Ekonomisk tillväxt) och B (Attraktiv livsmiljö) kan förekomma i ett projekt. Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. Antal enligt projektbeslut Resultat vid projektslut 15 9 20 25 Kommentarer 1 1* Avtalets syfte är att undanröja formella gränshinder i form av olika tolkningar eller konkreta lag/regelhinder. Kort beskrivning av de viktigaste resultaten nedan. 0 1 Samarbetsformen att gemensamt undanröja formella gränshinder skapar möjligheter för fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte. Risken att kultur, språk och värderingar skulle hindra arbetet 15(20)
(B) Etablerade institutionella samarbeten. Egna indikatorer Tidpunkt Resultat - antal uppdrag som sker med ambulanshelikopter över gränsen undanröjdes effektivt med samarbetet. 15 1** Avtalet mellan 10 parter (offentliga organisationer) är ett samarbete som kommer att följas upp av en tillsatt Gränssamverkansgrupp. Efter projekt Kan inte följas upp förrän avtalet har varit giltigt en tid - insatstid vid helikopteruppdrag över gränsen - patienttillfredsställelse vid nyttjande av grannlandets luftambulansresurs och eventuell sjukvård Efter projekt Övriga indikatorer kan följas upp av Gränssamverkansgruppen - antal landsting/helseregioner som nyttjar eller förväntas nyttja framtagen avtalskonstruktion (2-4) Vid projektavslut 10 - antal gemensamma riktlinjer som tas i bruk eller förväntas tas i bruk av parterna (> 5) 5 - antal organisatoriska samarbetsstrukturer (>3) 1 Gränssamverkansgruppen - antal uppföljningsparametrar för projektmålens långsiktiga påverkan (>5) (>5) *Kort beskrivning av de viktigaste resultaten 1. Tidigare divergerande avtal mellan enskilda landsting och regionalt Helseforetak vilket skapat problem för LAT ANS därför att avtalen inte beskrev de praktiska förhållandena tillräckligt bra och inte var tillfredsställande implementerade. 16(20)
2. Avtalet mellan parterna har undanröjt hindret att medicinsk legitimerad personal inte kan arbeta med sjukvård i annat land om resp. svenskt landsting inte har godkänt eller har avtalat om det. 3. Divergerande prissättning på helikoptertransporter kunde ha gjort att val av helikoptertransport hade fallit på det billigaste landet. Snarlik prissättning tar bort hindret för att betalningsproblem utgör orsaken till att inte använda annat lands helikopter. 4. Dubbla legitimationer krävs för att arbeta med sjukvård i det andra landet. Projektet har bidragit med att belysa problemet med en mycket komplicerad söknadsprocedur för norska läkare att få svensk legitimation och slutligen också till att förenkla söknadsproceduren för norska helikopterläkare. Genom att underlätta för de norska läkarna att ansöka om svensk legitimation som är kravet är hindret undanröjt för att norska helikoptrar kan hjälpa Sverige. 5. Efter diskussioner med projektet angående patientersättningar vid eventuell felbehandling/motsv. har Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag och Norsk Patientskadeerstattning gjort en gemensam tolkning av hur reglerna ska gälla för patientskadeersättningar när behandlande sjukvårdspersonal arbetar i annat land än hemlandet. Kunde ha utgjort ett gränshinder att ersättningen/erstattningen upphörde att gälla utanför behandlande personal egen nationsgräns. 6. Nordisk konvention reglerar inte akuta insatser över gränsen. Genom avtalet om gränsöverskridande helikoptersjukvård regleras ersättningar för transport och sjukvård då patienten förs över gränsen och/eller till annat lands sjukvård. Det har tidigare varit ett hinder då ersättning för helikoptertransporter inte har kunnat fås av Försäkringskassan i Sverige/HELFO Utland i Norge. 7. Flygtekniskt har man undanröjt gränshinder i form av att flight following procedurer är genomlysta och uppmärksammade för att följa sin egen helikopter in i annat land. Internationellt krav. Proceduren är till för att hitta helikopter och personal snabbt vid eventuellt haveri. 8. Genom att ha gemensamma och reglerade utlarmingskriterier undanröjs tveksamheter om utfört uppdrags riktighet/lämplighet eller inte och därmed också om betalningsansvaret efter genomfört uppdrag. Ett oklart betalningsansvar utgör hinder för anlitande av annat lands helikopter. 9. Genom att avtalet mellan länderna finns och flygningar över nationsgräns ingår kommer också helikopteroperatörerna att skaffa de tillstånd och flygteknisk utrustning (kartor, kommunikation)som krävs och i övrigt anpassa sina transporter till avtalets villkor. Här är gränshinder undanröjda då helikopteroperatörer måste se över vilka regler som gäller och skaffa kartmaterial, ordna kommunikation, procedurer för flight following. Det här var inte gjort förut. 10. Ett helikopterföretag har sedan projektet började höra sig för om tullregler vid akuta ambulanshelikoptertransporter och skaffat sig dispens för att landa i annat land och utanför flygplats som tullen har godkänt. Om man inte landar på godkänd flygplats ska man enligt reglerna meddela tullen 1 timma i förväg var man tänker landa. Detta faller på sin egen orimlighet eftersom en akut transport har ett snabbare skede än 1 timma i regel. Eftersom Tullverken i de båda länderna inte har kunnat ge svar på frågan om hur reglerna ska tolkas vid akuta flygningar, så är dispensförfarandet en undanröjning av 17(20)
detta gränshinder. Genom att projektet har belyst frågan så skaffade sig helikopterföretaget dispensen. ** Parter i Gränssamverkansgruppen är Sverige: Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Västra Götalandsregionen Norge: Luftambulansetjenesten ANS (2 representanter) Representerar Helseforetaken RHF Nord, Midt, Vest och Sör-Öst. 5. Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna 5.1 Gränsregionalt mervärde Det framtagna avtalet med tillhörande debiteringsprinciper och vägledningar stödjer redan idag akutmedicinska insatser över gränsen. Avtalskonstruktionen kunde omöjligt ha tagits fram av bara ett land. Det bidrar alltså momentant till bättre utnyttjande av de ambulanshelikoptrar som finns i området och skapar ett mervärde för de som bor eller vistas i området. En Gränssamverkansgrupp kommer att följa upp att avtalet efterlevs och revideras i förekommande fall. 5.2 Bättre miljö Projektet betraktar säkerhet som en miljöfråga. Avtalet som parterna godkänt bidrar till exempel till att flygoperativa rutiner görs kända och blir tillämpade av alla berörda. Det i sin tur kan minska säkerhetsriskerna för patienter och berörd personal. Förankrings- och implementeringsarbetet har pågått sedan projektstart men intensifieras i samband med att avtalet blev undertecknat. Gränssamverkansgruppen har en viktig roll i detta arbete. Projektet har också arbetat med miljöhänsyn utifrån de policys som finns hos aktörerna, till exempel miljöpolicys och resepolicys för att minimera negativ miljöpåverkan. Det innebär till exempel att telefonmöten har använts när det har varit möjligt. 5.3 Jämställdhet, etnisk mångfald och integration Hälso- och sjukvården ska tillvarata allas rätt till lika behandling och omvårdnad. Projektet har skapat ett mervärde för alla de boende och alla de som vistas i gränsområdet oavsett nationalitet, genom att strukturera ett samarbete mellan ländernas ambulanshelikopterverksamheter och sjukhusvård. 18(20)
Bilagor 1. Slutrapport förstudie 2011 2. Avtal om gränssamverkan 3. Debiteringsprinciper 4. Uppdraget till Gränssamverkansgruppen (svensk och norsk) 5. Vägledning Utlarmning av ambulanshelikopter (svensk och norsk) 6. Vägledning Mottagande av ambulanshelikopter (svensk och norsk) 7. Vägledning Flight Following (svensk och norsk) 8. Vägledning Kommunikation/samband med ambulanshelikopter (svensk och norsk) 9. Vägledning Beredskapsplan för saknad ambulanshelikopter (svensk och norsk) 10. Slutrapport delprojekt 1 Avtalskonstruktion 11. Slutrapport delprojekt 2 Medicinsk ledning 12. Slutrapport delprojekt 3 Operativ ledning 13. Projektutvärdering 20(20)