Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Tillbyggnad Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Tillbyggnad Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Författare: Grafisk form: Anders Gutehall Foto: Omslagsbild: Tillbyggnaden från sydväst ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2008
Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:...Malmö stad Ort:...Malmö Fastighet:... Teatern 4 Ägare:...Malmö stad, Stadsfastigheter Länsstyrelsens tillstånd:... 2006-12-14 Malmö Kulturmiljös yttrande:...muntligt Syn av arbetsområdet:... 2007-01-24 Arbetena påbörjades:... 2007-06-04 Slutbesiktning:... 2008-03-28 Byggmötesprotokoll:... BM1 2007-06-07, BM2 2007-06-28, BM3 2007-08-16, BM 4 2007-09-05, BM 5 2007-09-28, BM 6 2007-10-19, BM 7 2007-11-09, BM 8 2007-11-30, BM 9 2007-12-20, BM 10 2008-01-18, BM 11 2008-02-08, BM 12 2008-03-06. Projektledning:... Göran Davidsson, Stadsfastigheter... Richard Lindkvist, Harald Olsson Byggadministration AB Arkitekt:...Torsten Persson, Stadsfastigheter... Syd Ark Arkitekter AB, Malmö Entreprenör:... AB Byggcompagniet i Malmö (GE)...Bravida Prenad AB, Malmö (Rör)...Bravida Totalinstallatören AB, Malmö (Vent)... Bravida Prenad AB, Malmö (El)...TAC Svenska AB, Malmö (Styr)... KONE AB, Malmö (Hiss) Konsult:... B&B VVS-Konsult AB, Malmö (VVS)...WSP IT Com, Malmö (El)... Tyréns AB, Malmö (Konstruktion) Arbetsbeskrivning:...Syd Ark Arkitekter AB, Malmö...Stadsfastigheter, Malmö stad Antikvarisk kontrollant:..., Malmö Kulturmiljö Arkiverat material:...ls- beslut,foton, ritningar, arbetsbeskrivningar,...mötesprotokoll, korrespondens mm Historik Den 23 september 1944, invigdes Malmö Stadsteater och Konserthus under stort pompa och ståt. Den sades vara norra Europas då modernaste teaterbyggnad uppförd i en modernistisk arkitektur och med avancerad scenteknik. Ambitionen hade varit att skapa en fondbyggnad i slutet av Fersens väg som skulle locka till sig folk ur olika samhällsskikt och konkurrera med biografernas utbud. Malmös ledande politiker ville genom byggnationen stärka stadens ställning som socialdemokratisk ledstjärna. Den nya teatern skulle därför vara en folkteater i demokratisk anda där klassiska teaterstycken skulle blandas med konsertföreställningar, boxningsmatcher och konferenser. Av denna anledning kom salongen att utformas med antikens amfiteatrar som förebild där åskådarna placerades i en hästskoform kring den utskjutande förscenen. Man eftersträvade en salong där alla platser skulle vara i stort sett likvärdiga, allt i enlighet med demokratins tankesätt. För att ytterligare understyrka funktionen som totalteater skapades ett system av mobila väggpartier som innebar att salongens form och antalet platser kunde ändras allt efter den aktuella föreställningens behov. Den gamla tittskåpsteaterns tid var därmed förbi. Vägen fram till beslutet om att uppföra denna monumentala, storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg. Omfattande kritik och problem med finansieringen kom dock att skjuta projektet på framtiden. Under 1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan. Ett ritningsförslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz och stadsingenjören Erik Bülow-Hübe utredde
vilket läge i staden som kunde anses mest lämpat för uppförandet av en byggnad av denna dignitet. Valet föll på det som idag utgör Raul Wallenbergs plats. När så en arkitekttävling utlystes 1933 var förutsättningarna ändrade, troligen ansågs den tidigare förordade platsen för liten. Istället för en centrumbyggnad vid Gustav Adolfs torg handlade det nu om att ta fram förslag på en fondbyggnad i slutet av Fersens väg. Av de 72 förslag som lämnades in kom ett radikalt funktionalistiskt förslag signerat Sigurd Lewerentz att segra. Trots detta utlystes en omtävling mellan de tre prisbelönta förslagen samt ytterligare åtta inkomna förslag. Återigen segrade Lewerentz med ett något modifierat förslag. En av prisnämndens ledarmöten reserverade sig dock och för att inte riskera hela projektet bestämdes att Lewerentz tillsammans med andrapristagarna, Erik Lallerstedt och David Helldén, skulle utarbeta de slutgiltiga ritningarna för Malmö Stadsteater och Konserthus. Det blev inte ett alldeles lätt samarbete särskilt då arkitekttrions sammansättning måste ha känts som ett nederlag ur Lewerentz synpunkt. Byggnaden kom slutligen att uppstå som en kompromiss mellan tre viljestyrkorna. Förenklat kan sägas att Lewerentz främst arbetade med den tekniskt avancerade scenen och salongen, medan foajéer, administrationsutrymmen och restaurangdel främst formades av Helldén och Lallerstedt. Slutresultatet blev en teaterbyggnad i vilken funktionalismens tankar och formspråk kom att kombineras med klassiska arkitektoniska drag och material. Under årens lopp har en rad om- och tillbyggnader genomförts, framförallt vad gäller verkstadsdelen som idag inrymmer Verkstadsscenen samt administrationsbyggnaderna som utökats allt eftersom. I början av 1970-talet kläddes scenhusets putsade fasader med skivor av korrugerad eternit, helt i linje med arkitekternas ursprungliga tanke. Eternitskivorna demonterades och den ursprungliga putsade fasaden återställdes 2005. I samband med detta byttes Piazzans ursprungliga marmorbeläggning till granit och omfattande interiöra ombyggnader och restaureringar vidtogs. Malmö Stadsteater framstår idag som en av stadens främsta arkitektoniska pärlor. Figur 1. Teatern från väster på 1940-talet. (Malmö Operas arkiv)
Arbetenas omfattning Arbetena omfattar en tillbyggnad i form av ny administrationsbyggnad samt ny entré till Verkstadsscenen i anslutning till den befintliga administrationen mot söder. Antikvarisk kommentar Under många år har teatern haft brist på lokaler för den administrativa verksamheten. Redan 1959 förlängdes och byggdes den västra delen av administrationsbyggnaden på med ytterligare en våning. Under 1990-talet och början av 2000-talet löstes platsbristen genom att kontorsbaracker placerades på gräsmattan mot den stora parkeringen i söder. Diskussionerna om en permanent lösning startade och resulterade i tankarna att en ny byggnadskropp skulle kopplas till de befintliga i vinkeln mellan verkstaden och receptionen. De antikvariska förutsättningarna var att de befintliga byggnadskropparnas arkitektur skulle vara vägledande för tillbyggnadens utseende samt att ingreppen i den befintliga byggnaden skulle minimeras. Fasaderna som påverkades hade genom årens lopp genomgått omfattande förändringar bland annat genom att balettsalen tillkommit på den plats en ursprunglig terrass funnits, administrationens påbyggnad, igensättning av portar och fönster samt påbyggnad av ventilationshus. Den arkitektoniska tanken är att den nya byggnadskroppen ska ge teaterns nuvarande baksida en känsla av framsida för besökare till verkstadsscenen och för teaterns personalen. Den antikvariske kontrollantens arbeten har koncentrerats till tillbyggnadens fasad samt ingrepp i den befintliga byggnaden. Exteriör Fasaderna är klädda med ett gult handslaget tegel från Petersminde (PT-491 BS gult kolbränt) utan förekomst av svarta inslag. Tegelstorleken (65x120x250mm) är något mindre på höjden än ursprungsstenen. Trots detta ökade man inte på fogarnas tjockleken. Orsaken var att man inte ville riskera att den nya fasaden uppfattades som mer grå än de ursprungliga fasaderna. Dessutom finns inte något direkt möte mellan gammalt och nytt tegel. Fönstertypen är densamma som på den ursprungliga administrationsbyggnad, pivåhängda fönster, tillverkade i furu som laserats med Beckers Ädelträfernissa (EP 20070384) och som sedan lackats. Fönstren är tillverkade av Fönsterspecialisten i Lönsboda AB. Vred och gångjärn har anpassats till de ursprungliga fönstrens detaljer. Portarna är tillverkade i stål med glasningslister i ek med de ursprungliga portarna som förlaga. Fönstren har försetts med markiser fabrikat Sandatex architect textil 15/1 (motsvarande NCS S 2010-Y10R). Plåtdelar är målade i kulör RAL 1013. Interiör I receptionen plockades det ursprungliga kalkstensgolvet från Komsta fram under sentida lager av plastmatta och parkett. Golvet slipades och polerades. Komplettering i den tillbyggda delen är gjord med så kallad belgisk svart granit. I utrymmet ovan receptionen finns ett konferensrum, den så kallade Holken, som avgränsas mot hallen med ett äldre glasparti. För att kunna nyttja hallen på ett mer ändamålsenligt sätt har dörren i detta parti bytt plats med ett fönsterparti. Verkstadsbyggnadens västra vägg har i och med tillbyggnaden blivit en innervägg. Tanken var att denna gula tegelvägg endast skulle strykas med ett tunt lager ofärgad kalkbruk. Väggen kom dock att slammas och målas vit.
De nya innerdörrarna har i formspråket anpassats till äldre innerdörrar i den ursprungliga administrationsbyggnaden. Dock gör dagens brandkrav att den ursprungliga smäckerheten inte kan uppnås.
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Arbeten utförda 1955 2007. Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Antikvarisk kontroll. Hipp. Förändringsarbeten gård. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:008 Arbeten utförda 2002 2007. Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Antikvarisk kontroll. Malmö stadsteater. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län.
Fotobilaga Före tillbyggnad Efter tillbyggnad