Försäkringskassans arbete med internationella ärenden - Redovisning av regeringsuppdrag

imi FK90010_005_G SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (48) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans arbete med internationella ärenden - Redovisning av regeringsuppdrag

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (48) Regeringsuppdrag om internationella ärenden Försäkringskassan har genom ett regeringsbeslut den 25 april 2013 fått i uppdrag att redovisa hur myndighetens arbete med internationella ärenden förhåller sig till ett antal uppgifter som myndigheten har, i huvudsak enligt sin instruktion. I denna rapport redovisas detta uppdrag. Försäkringskassan överlämnar härmed rapporten. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Dan Eliasson i närvaro av rättschefen Eva Nordqvist, försäkringsdirektörerna Birgitta Målsäter, Ann Persson Grivas, Svante Borg, Bengt Stjärnsten och Laura Hartman, ekonomidirektören Sture Hjalmarsson, IT-direktören Stefan Olowsson, kommunikationsdirektören Jonas Lindgren, avdelningschefen Dani Razmgah, verksamhetsområdeschefen Kjell Skoglund samt enhetschefen Martina Irving, den senare som föredragande. Dan Eliasson Martina Irving

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (48) Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 7 Behov av förbättrat IT-stöd... 7 Statistik... 8 Ett proaktivt förhållningssätt... 8 Förbättrad information... 9 Hantering av läkarutlåtanden... 10 1. Inledning... 11 1.1 Om uppdraget... 11 1.2 Innebörden av ett internationellt ärende enligt uppdraget... 11 1.3 Disposition av rapporten... 12 2. Internationella ärenden hos Försäkringskassan... 13 2.1 Bakgrund... 13 2.1.1 Ökad rörlighet av personer mellan olika länder... 13 2.1.2 Regler och riktlinjer som styr Försäkringskassans internationella verksamhet... 13 Materiella regler... 13 Regler och riktlinjer om handläggning och hantering av frågor av internationell karaktär... 14 2.2 Närmare om internationella ärenden... 16 2.2.1 Kunden lämnar eller kommer till Sverige med anledning av arbete eller flytt - försäkringstillhörighet... 17 2.2.2 Kunden har försäkringsperiod från annat land sammanläggning och beräkning... 17 2.2.3 Kunden är bosatt utomlands - export... 18 2.2.4 Övriga särskilda internationella förmånsslag... 18 2.3 Organisation och handläggning hos Försäkringskassan avseende internationella ärenden... 19 2.3.1 Inledning... 19 2.3.2 Handläggning av internationella ärenden vid NFC... 19 2.3.3 Handläggning av internationella ärenden på LFC... 22 2.4 Samverkan och samarbete med andra myndigheter i Sverige och andra länder i generella frågor och individuella ärenden... 24

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (48) 2.5 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 25 3. Ge information till berörda om socialförsäkringen... 26 3.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 26 3.2 Beskrivning av uppdraget... 27 3.2.1 Vilka är berörda?... 27 3.2.2 Vad informerar Försäkringskassan om, hur och i vilka kanaler?... 27 3.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 29 3.3.1 Nationellt och internationellt samarbete... 29 3.3.2 Nordiskt samarbete... 29 3.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 30 3.4.1 Försäkringskassans webbplats... 30 3.4.2 Personligt möte på webben... 31 3.4.3 Behov av utökat digitalt informationsutbyte... 31 4. Se till att föreskrifter och andra styrande dokument och rutiner är kostnadseffektiva och enkla att följa och förstå för enskilda och företag... 32 4.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 32 4.2 Beskrivning av uppdraget... 32 4.2.1 Styrande dokument, processer och IT-stöd i internationella ärenden... 32 4.2.2 Hur säkrar Försäkringskassan att dokument och rutiner är enkla och kostnadseffektiva att följa?... 33 4.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 34 4.3.1 Nationellt samarbete... 34 4.3.2 Internationellt samarbete... 35 4.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 35 4.4.1 Beskrivning av internationella bestämmelser i styrande dokument. 35 4.4.2 Överföring av uppgifter och elektronisk direktåtkomst från andra myndigheter... 35 4.4.3 Rutiner på EU-nivå, bättre interna rutiner för stödet till Socialdepartementet... 36 4.4.4 Prioriteringar... 37 4.4.5 Långa svarstider... 38

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (48) 5. Säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. 38 5.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 38 5.2 Beskrivning av uppdraget... 39 5.2.1 Riktade kontroller och urval... 39 5.2.2 Riskhantering och kontrollstruktur... 39 5.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 40 5.3.1 Samarbete avseende uppehållsrätt och rörlighetsdirektivet... 40 5.3.2 Samarbete med Skatteverket... 40 5.3.3 Samarbete med CSN... 41 5.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 41 6. Följa och analysera socialförsäkringssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle... 42 6.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 42 6.2 Beskrivning av uppdraget... 42 6.2.1 Prognoser och statistik... 42 6.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 43 6.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 43 7. Stödja forskning inom socialförsäkringsområdet... 44 7.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 44 7.2 Beskrivning av uppdraget... 44 7.2.1 Försäkringskassans stöd till forskning... 44 7.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 44 7.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 44 8. Säkerställa att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker för att möjliggöra myndighetens strategiska och praktiska arbete rörande internationella och gränsöverskridande frågor... 45 8.1 Uppdraget i Försäkringskassans instruktion... 45 8.2 Beskrivning av uppdraget... 45 8.2.1 Medel för att säkerställa en kvalificerad kunskapsuppbyggnad... 45 Regelbunden utveckling och förvaltning av administrativa styrdokument... 46

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (48) Ha beredskap inom organisationen för kända kommande regel- och tillämpningsförändringar... 47 Informationsmeddelanden om ny tillämpning eller nyheter som berör handläggningen... 47 Utbildningsinsatser... 47 8.3 Samverkan och samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder... 48 8.4 Vad fungerar bra och vad kan förbättras?... 48

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (48) Sammanfattning och slutsatser Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att redovisa myndighetens arbete med internationella ärenden, utifrån ett antal instruktionsenliga uppgifter och uppgifter som myndigheten har enligt myndighetsförordningen. Om Försäkringskassan bedömer att det finns brister ska myndigheten redovisa dessa tillsammans med en åtgärdsplan för lösningen av bristerna. Uppdraget redovisas i denna rapport. I rapporten lämnas en utförlig redogörelse för Försäkringskassans arbete med internationella ärenden. Som framgår av rapporten fungerar det mesta väl. Följande förbättringsområden har dock identifierats. Behov av förbättrat IT-stöd Som framgår nedan är utvecklingen av Försäkringskassans IT-stöd en nyckelfråga för myndighetens arbete med internationella ärenden. Med hänsyn till de prioriteringar som Försäkringskassan redan har gjort beträffande utveckling av IT-stödet generellt finns för närvarande inte resurser att inom ram bekosta en ytterligare utveckling av IT-stödet i förhållande till internationella ärenden. En sådan utveckling skulle således kräva ytterligare resurser. - En stor utmaning är att möjliggöra ett mer effektivt samarbete med myndigheter i andra länder för att minska handläggningstiderna i enskilda ärenden. En förutsättning för att så ska ske är ett förbättrat ITstöd i dessa ärenden, både internt inom Försäkringskassan och externt mellan myndigheter i Sverige och andra länder. Internt har utvecklingen av ett sådant stöd av ekonomiska skäl fått stå tillbaka för andra volymmässigt mer angelägna projekt samtidigt som utvecklingen av EESSI, det IT-system som ska hjälpa socialförsäkringsorgan inom EU/EES och Schweiz att snabbare och säkrare utbyta information, kraftigt har försenats. - Försäkringskassan har tillsammans med Migrationsverket genomfört en förstudie om elektronisk överföring av information från Migrationsverket till Försäkringskassan. I denna har föreslagits att Försäkringskassan, genom direktåtkomst, ges möjlighet att inhämta information för bedömning av bosättnings- och arbetsvillkor enligt

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (48) socialförsäkringsbalken. För att kunna fullfölja detta arbete krävs dock att de förslag på författningsändringar som Försäkringskassan gett in till Regeringskansliet genomförs (dnr JU/2011/8411/L7). - Ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och andra medlemsländers institutioner skulle också underlätta myndighetens arbete med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs i internationella ärenden och vidare underlätta arbetet med att motverka bidragsbrott på detta område. Mer upparbetade kanaler till andra länders socialförsäkringsorgan skulle underlätta handläggningen av internationella ärenden, underlätta att hitta rätt urval till riktade kontroller och att utreda de ärenden som ingår i en riktad kontroll. Försäkringskassan har vidare för avsikt att fortsätta att utveckla samarbetet med CSN och Sveriges kommuner och landsting. - Möjligheten att följa upp och analysera förändringar rörande internationella ärenden begränsas i hög grad av svårigheten att identifiera vilka ärenden som har en internationell aspekt. En utökad datafångst där dessa ärenden kan särskiljas, skulle skapa möjligheter att följa upp och analysera de internationella aspekterna av socialförsäkringen på ett bättre sätt. En stor fördel skulle vara att lägga in data om de internationella ärendena i Försäkringskassans datalager STORE. Detta förutsätter dock utveckling av ett internt och externt ITstöd. - Det stöd som Försäkringskassan ger till forskning i internationella socialförsäkringsfrågor ingår i samma stöd som ges till forskning som rör nationella frågeställningar på socialförsäkringsområdet. Emellertid finns det tekniska begränsningar för att identifiera vilka ärenden som utgör internationella ärenden inom en viss förmån. En utökad datafångst skulle därför även leda till större möjligheter att tillgängliggöra relevanta data för forskare. Statistik - När det gäller statistik finns det framför allt behov av ett mer utvecklat IT-stöd (se ovan). Ett proaktivt förhållningssätt - Försäkringskassans arbete med att fånga upp frågor som är angelägna att lyfta i det internationella samarbetet kan utvecklas. Under första

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (48) kvartalet 2014 har myndigheten för avsikt att samla berörda funktioner i syfte att hitta alternativa sätt att arbeta med detta. En förhoppning är att myndighetens nya modell för ledning och styrning kommer att underlätta arbetet. - I projektet Enklare styrning och stöd vid tillämpningen av försäkringen arbetar Försäkringskassan med att bl.a. kartlägga flödet i Försäkringskassans arbete från det att ett behov uppstår att styra tillämpningen till att handläggarna har en fungerande styrning och stöd i sitt arbete. Försäkringskassans förhoppning är att utfallet av detta projekt även ska kunna bidra till ett säkerställande av en kvalificerad kunskapsuppbyggnad i förhållande till internationella ärenden. - Försäkringskassan behöver också förbättra bevakningen av ändringar i internationella regelverk och domar från EU-domstolen som kan få konsekvenser för Försäkringskassans tillämpning. Inom Försäkringskassan finns ett pågående arbete med detta i myndighetens s.k. tillämparteam för internationella frågor. En effektivare bevakning bör finnas på plats i januari 2014. - Försäkringskassans uppdrag att i övrigt signalera förhållanden av betydelse för frågor om socialförsäkringen i ett internationellt perspektiv till Socialdepartementet kan utvecklas. Under första kvartalet 2014 har myndigheten för avsikt att samla berörda funktioner i syfte att hitta alternativa sätt att arbeta med detta. Här krävs också en öppen och fortlöpande dialog mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan. Förbättrad information - Försäkringskassan kommer att utreda om det är möjligt att ge mer detaljerad information på myndighetens webbplats om vad som gäller i internationella situationer, t.ex. genom mer detaljerade sökverktyg. - Försäkringskassan kommer även att se över möjligheten att bygga ut tjänsten på webbplatsen avseende personliga möten, t.ex. genom att undersöka en vidareutveckling av den digitala tjänst som redan idag är driftsatt för förmånen aktivitetsstöd. - Försäkringskassan ser också en utvecklingspotential vad gäller att hålla samman kundflöden mellan myndigheter, så att en myndighet avlöser en annan. På detta sätt skulle Försäkringskassan kunna erbjuda kunder ett gränslöst möte mellan olika myndigheter. För att detta ska bli

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (48) verklighet krävs emellertid en digitalisering myndigheterna emellan (se ovan). Hantering av läkarutlåtanden - Inom ramen för handläggning av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt EU:s samordningsbestämmelser krävs att läkare utfärdar läkarutlåtanden genom blanketten E213. Denna blankett anses komplicerad och tidskrävande att fylla i. Vissa läkare har inte heller rätt till ersättning för att utfärda detta läkarutlåtande. Försäkringskassan har därför för avsikt att se över hanteringen av förfarandet som föreskrivs för utfärdandet av dessa intyg. Detta kan t.ex. ske inom ramen för arbetet med EESSI.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (48) 1. Inledning 1.1 Om uppdraget Genom ett regeringsbeslut den 25 april 2013 (S2011/4671/SF, S2013/3286/SF) har Försäkringskassan fått i uppdrag att redovisa hur myndighetens arbete med internationella ärenden förhåller sig de uppgifter som myndigheten har att - ge information till berörda om socialförsäkringen, - se till att föreskrifter och andra styrande dokument och rutiner är kostnadseffektiva och enkla att följa, - säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott, - följa och analysera socialförsäkringens utveckling och effekter för enskilda och samhälle, - stödja forskning inom socialförsäkringsområdet, - säkerställa att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker för att möjliggöra myndighetens strategiska och praktiska arbete rörande internationella och gränsöverskridande frågor samt - samarbeta med berörda myndigheter i Sverige och andra länder i generella frågor och individuella ärenden. Om Försäkringskassan bedömer att det finns brister i arbetet med internationella ärenden ska myndigheten, enligt uppdraget, redovisa dessa tillsammans med en åtgärdsplan för lösningen av bristerna. Försäkringskassan ska vidare, enligt uppdraget, inhämta nödvändig information från andra myndigheter som berörs av de internationella åtagandena om samordning av socialförsäkringsförmåner. Uppdraget ska genomföras i samråd med Pensionsmyndigheten och Socialdepartementet. Försäkringskassan har inom ramen för arbetet med uppdraget bildat en arbetsgrupp bestående av representanter för olika delar av myndigheten. Denna arbetsgrupp har under våren och hösten 2013 genomfört arbetsmöten och har deltagit i samrådsmöten med representanter för Socialdepartementet och Pensionsmyndigheten. 1.2 Innebörden av ett internationellt ärende enligt uppdraget Med ett internationellt ärende avses, enligt uppdraget, en gränsöverskridande situation mellan Sverige och en annan stat som berör rätten till en svensk eller en utländsk socialförsäkringsförmån inklusive de situationer där internationell samordning ska ske i enlighet med EU-rätten eller Sveriges internationella

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (48) åtaganden i övrigt. Internationella ärenden kan, enligt uppdraget, även inbegripa situationer då en person arbetar, bor eller vistas i Sverige, men är omfattad av ett annat lands lagstiftning. 1.3 Disposition av rapporten I avsnitt 2 i denna rapport beskrivs de regler och riktlinjer som styr Försäkringskassans internationella verksamhet och vidare vilka huvudtyper av internationella ärenden som förekommer hos Försäkringskassan. Slutligen beskrivs i detta avsnitt Försäkringskassans organisation kring och handläggning av internationella ärenden, inklusive den samverkan och det samarbete med andra myndigheter i Sverige och andra länder som sker i dessa ärenden samt vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Därefter följer en redovisning av uppgifterna i regeringsuppdraget. Varje avsnitt består av fyra delar. Först återges uppdraget i Försäkringskassans instruktion. Sedan ges en beskrivning av uppdraget som följs av en beskrivning av den samverkan och det samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder som finns i förhållande till det aktuella uppdraget. Avslutningsvis finns ett avsnitt med en beskrivning kring vad som fungerar bra och vad som kan förbättras utifrån det aktuella uppdraget. I avsnitt 3 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att ge information till berörda om socialförsäkringen i förhållande till internationella ärenden. I avsnitt 4 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att se till att föreskrifter och andra styrande dokument och rutiner är kostnadseffektiva och enkla att följa och förstå för enskilda och företag i förhållande till internationella ärenden. I avsnitt 5 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott med utgångspunkt i internationella ärenden. I avsnitt 6 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att följa och analysera socialförsäkringssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle i förhållande till internationella ärenden. I avsnitt 7 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att stödja forskning inom socialförsäkringsområdet i förhållande till internationella ärenden. I avsnitt 8 beskrivs hur Försäkringskassan arbetar med uppdraget att säkerställa att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker för att möjliggöra myndighetens strategiska och praktiska arbete rörande internationella och gränsöverskridande frågor i förhållande till internationella ärenden.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 13 (48) 2. Internationella ärenden hos Försäkringskassan 2.1 Bakgrund 2.1.1 Ökad rörlighet av personer mellan olika länder Försäkringskassan står inför utmaningar till följd av den ökade rörligheten av personer mellan olika länder. Myndigheten får allt fler kunder med internationell bakgrund och därmed också fler ärenden med internationell koppling att handlägga. Dessa ärenden är komplexa och kräver kunskaper om socialförsäkringen ur ett internationellt perspektiv. En ytterligare utmaning för Försäkringskassan är att möta kundernas behov av information om konsekvenser beroende på olika faktorer, såsom arbets- och boendeförhållanden samt familjesituation. Inför en längre utlandsvistelse uppstår en mängd frågor, där svaren om vilka bestämmelser som är tillämpliga kan skifta i stor grad beroende av t.ex. kundens specifika situation och vilka länder som är aktuella. 2.1.2 Regler och riktlinjer som styr Försäkringskassans internationella verksamhet De materiella regler som Försäkringskassan har att tillämpa i ett internationellt ärende utgörs i huvudsak av nationella författningar, Europeiska Unionens (EU) samordningsbestämmelser, bilaterala sjukvårdsavtal och konventioner, internationella överenskommelser och Försäkringskassans föreskrifter. Det finns också bestämmelser rörande handläggningen av internationella ärenden och hanteringen av frågor av internationell karaktär i nationell lagstiftning, EU:s samordningsbestämmelser, myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan (instruktionen) och Försäkringskassans arbetsordning. Materiella regler De nationella materiella bestämmelser som Försäkringskassan har att tillämpa i ett internationellt ärende finns i huvudsak i socialförsäkringsbalken. Rätten till vård i Sverige regleras främst i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i tandvårdslagen (1985:125). I lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet finns bestämmelser om rätt till ersättning för kostnader för vård som mottagits inom ett annat land inom EU/EES-området. De samordningsbestämmelser som tillämpas inom EU/EES och Schweiz har sin grund i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I kapitel IV slås de viktiga principerna om rätten till fri rörlighet för personer, tjänster och kapital fast. På socialförsäkringsområdet ska den fria rörligheten för personer främjas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (hädanefter kallad förordningen (EG) 883/2004) och Europaparlamentets och

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 14 (48) rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (hädanefter kallad förordning (EG) 987/2009), förordningen (EG) 1231/2010 om utökad tillämpning av förordningarna (EG) 883/2004 och (EG) 987/2009 på tredje stats medborgare i vissa fall samt äldre fortsatt gällande bestämmelser. I sammanhanget kan även förordningen (EG) 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet nämnas. Försäkringskassan har också att tillämpa bestämmelser rörande rätt till socialförsäkringsförmåner som finns i överenskommelser ingångna med länder utanför EU/EES och Schweiz samt med de nordiska länderna. Regler och riktlinjer om handläggning och hantering av frågor av internationell karaktär Internationellt arbete enligt Försäkringskassans instruktion I ovan angivna regelverk finns, förutom materiella bestämmelser, även bestämmelser kring hur handläggningen av frågan om eventuell rätt till förmåner och samordningen av dessa ska ske i ett internationellt perspektiv. I Försäkringskassans instruktion finns bestämmelser som myndigheten har att följa i förhållande till internationella åtaganden som Sverige har gjort. Försäkringskassan ska, enligt instruktionen medverka i EU-arbetet och annat internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde (2 7), i sin verksamhet belysa, analysera och uppmärksamma Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner till skydd för de mänskliga rättigheterna (2 8), vara centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande av verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, och fullgöra de uppgifter som åligger den enligt förordningen (2 13), fullgöra de uppgifter som en behörig myndighet har enligt artikel I i konventionen av den 30 januari 2002 om social trygghet mellan Sverige och Kanada vid tillämpning av vissa artiklar i konventionen när frågan gäller lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning (2 14), fullgöra de uppgifter som behörig myndighet har enligt artikel 1 i konventionen den 13 mars 1995 om social trygghet mellan Sverige och Chile vid tillämpning av vissa artiklar i konventionen när frågan gäller sjukförsäkring med sjukersättning och aktivitetsersättning, föräldraförsäkring och arbetsskadeförsäkring utom förmåner till efterlevande (2 14),

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 15 (48) fullgöra de uppgifter som en behörig myndighet har enligt artikel 1 i konventionen av den 30 juni 1978 mellan Sverige och Turkiet om social trygghet vid tillämpning av vissa artiklar (2 14), fullgöra de uppgifter som en behörig myndighet har för svensk del och efter hörande av Pensionsmyndigheten och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen enligt artikel 29 i konventionen mellan Sverige och Turkiet och social trygghet komma överens med den högsta förvaltningsmyndigheten i Turkiet om tillämpningsbestämmelser till konventionen (2 14), vara nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård och fullgöra de uppgifter som en sådan kontaktpunkt har enligt vissa artiklar i direktivet (2 14). Av Försäkringskassans instruktion följer också skyldigheten att samverka med berörda myndigheter, kommuner och landsting, samt andra berörda parter för att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet samt därvid särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs (5 1). Internationellt arbete enligt 7 myndighetsförordningen I myndighetsförordningen finns också bestämmelser som har bäring på Försäkringskassans arbete med internationella frågor. Enligt 7 myndighetsförordningen ska Försäkringskassan ge regeringen stöd vid Sveriges deltagande i verksamheten inom Europeiska unionen och i annat internationellt samarbete, ställa den personal till förfogande för deltagandet som regeringen begär och fortlöpande hålla regeringen informerad om förhållanden av betydelse för samarbetet. Försäkringskassan medverkar regelbundet, inom ramen för detta uppdrag, i möten i Administrativa kommissionen (AK), Tekniska kommissionen (TK) och Revisionskommittén (RK) på både ledamots- och expertnivå. Försäkringskassan deltar även i det arbete som sker i arbetsgrupper under AK och TK. Inom ramen för arbetet enligt 7 myndighetsförordningen lämnar Försäkringskassan även stöd till regeringen i samband med förhandlingar om socialförsäkringskonventioner och deltar i andra internationella arbetsgrupper. I Försäkringskassans riktlinjer (2011:11) för arbetet med internationella frågor finns en mer detaljerad beskrivning av de rutiner som gäller för Försäkringskassans uppdrag enligt 7 myndighetsförordningen. Rutinerna är anpassade till en promemoria från Socialdepartementet där samarbetet mellan myndigheter och Socialdepartementet i internationella frågor finns beskrivet. Uppdraget enligt 7 innebär bl.a. att Försäkringskassan, inför olika möten på EU-nivå, blir ombedd att lämna in skriftligt yttrande i olika frågor. Yttrandena ska bl.a. innehålla en konsekvensbeskrivning och förslag till svensk ståndpunkt. Uppdraget innebär också att medarbetare vid Försäkringskassan

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 16 (48) deltar vid förberedande möten inför mötena på EU-nivå och vid EU-mötena. Uppdraget innefattar också en skyldighet för Försäkringskassan att rapportera olika tillämpningsproblem av samordningsbestämmelser eller internationella överenskommelser till regeringen. Det kan gälla förhållanden som har samband med en konkret bestämmelse, vilka konsekvenser en tillämpning av en viss bestämmelse får och eventuella problem i samarbetet med ett annat land. För att internt nå ut med information och för att få underlag i dessa frågor har det utsetts kontaktpersoner inom berörda delar av organisationen. Det underlag som tas fram utgör sedan grunden för det yttrande som Försäkringskassan lämnar inför t.ex. ett möte i AK eller inför konventionsförhandlingar. Kontaktpersonerna får också del av minnesanteckningarna från mötena. Sedan 2012 har Försäkringskassan uppgiften att ha en samordnande roll att bereda frågor som uppkommer inom ramen för TK på myndighetsnivå och i ett myndighetsgemensamt yttrande lägga fram förslag till svenska ståndpunkter för slutlig beredning i Regeringskansliet. Efter mötena i TK ska Försäkringskassan, som ansvarig för samordningen, distribuera minnesanteckningar till samtliga berörda. Övrig samordning, t.ex. svar på enkäter och övrig administration relaterad till TK, sköts också av Försäkringskassan. Försäkringskassan ansvarar även för rapporteringen till regeringen av de svenska myndigheternas arbete med det kommande EESSI-systemet (det ITsystem som ska hjälpa socialförsäkringsorgan i EU/EES-området samt Schweiz att snabbare och säkrare utbyta information i enlighet med EU-reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen). Försäkringskassan uppdaterar regelbundet information i MISSOC-databasen (MISSOC-databasen innehåller detaljerade, jämförbara och aktuella uppgifter om nationella socialförsäkringssystem på engelska, franska och tyska) samt besvarar rapporter om tillämpningen av Europeiska balken och ratificerade ILO-konventioner. 2.2 Närmare om internationella ärenden Försäkringskassan uppfattar definitionen av ett internationellt ärende i regeringsuppdraget som att det, som utgångspunkt, finns en koppling till ett enskilt försäkringsärende. Regeringen efterfrågar dock i uppdraget även en redogörelse för Försäkringskassans samarbete med berörda myndigheter i Sverige och andra länder i generella frågor. Dessa förhållanden utgör en utgångspunkt för redovisning av det aktuella uppdraget. Ett internationellt ärende kan, med utgångspunkt i beskrivningen i regeringsuppdraget, delas upp i olika typer av socialförsäkringsärenden, i vilka det finns en gränsöverskridande dimension. Ett internationellt ärende kan uppkomma både när en kund anländer till Sverige och när denne lämnar Sverige.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 17 (48) En komplett redovisning av samtliga typer av internationella ärenden låter sig inte göras inom ramen för detta regeringsuppdrag, eftersom det finns ett mycket stort antal varianter av internationella ärenden. Inom i princip alla försmånsslag, inklusive ärenden om tillämplig lagstiftning, kan dock följande tre huvudtyper av internationella ärenden identifieras. Kunden lämnar eller kommer till Sverige med anledning av arbete eller flytt (försäkringstillhörighet) Kunden har försäkringsperiod från annat land (sammanläggning, beräkning) Kunden är bosatt utomlands (export) 2.2.1 Kunden lämnar eller kommer till Sverige med anledning av arbete eller flytt - försäkringstillhörighet I regel involverar samtliga tre huvudtyper en bedömning av försäkringstillhörigheten i någon mån. Särskilt framträdande blir dock denna bedömning i det första typfallet. Bedömningen av försäkringstillhörigheten är grundläggande i prövningen av rätt till eller beräkning av en förmån i ett internationellt ärende. Den är också grunden för intjänande av pensionsrättigheter och för i vilket land sociala avgifter ska betalas. Denna bedömning kan vara komplex och utredningskrävande, särskilt vid prövning av försäkringstillhörighet enligt förordningen (EG) 883/2004. Kunden har endast rätt till en socialförsäkringsförmån från Försäkringskassan om han eller hon är eller har varit omfattad av svensk socialförsäkring. När en person kommer till eller lämnar Sverige på grund av arbete eller bosättning kan detta utgöra grund för Försäkringskassan att pröva försäkringstillhörigheten, dels för det fall personen kan ha rätt till förmåner där ansökan normalt inte behöver göras, vilket är fallet när det gäller t.ex. barnbidrag, dels för det fall personen söker en förmån som kräver en ansökan. Bedömningen av försäkringstillhörighet kan få avgörande betydelse även i ärenden om misstänkt felaktig utbetalning, dvs. i kontroll- och återkravsärenden. 2.2.2 Kunden har försäkringsperiod från annat land sammanläggning och beräkning Det andra typfallet kan gälla flera olika förmånsslag där det är nödvändigt att beakta försäkringsperioder som har fullgjorts i en annan stat om en tillämpning av endast nationella regler skulle innebära att kunden inte skulle ha rätt till en förmån, eller endast skulle få en förmån till ett lägre belopp om dessa perioder i det andra landet inte hade beaktats. En sådan sammanläggningsprincip finns reglerad både i konventioner och i förordning (EG) 883/2004. Ett exempel på en ovan angiven situation är när en kund ansöker om föräldrapenning i Sverige och inte uppfyller det s.k. 240-dagarsvillkoret om försäkring i Sverige. Förhållandena kan dock vara sådana att kunden kan

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 18 (48) tillgodoräkna sig försäkringsperioder i en annan EU/EES-stat eller i Schweiz och därigenom uppfylla villkoret. En förutsättning för rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan är dock också att kunden omfattas av svensk socialförsäkring. 2.2.3 Kunden är bosatt utomlands - export Det tredje typfallet kan också gälla flera olika förmåner som kan betalas ut till en kund som är bosatt utomlands. Det handlar i detta sammanhang om s.k. exportregler som finns både i nationell lagstiftning, konventioner och förordning (EG) 883/2004. Ett exempel i detta avseende är en kund som arbetar i Sverige och omfattas av svensk socialförsäkring, men är bosatt i Danmark. Om kunden blir sjuk kan han eller hon ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Ett annat exempel är en kund som är berättigad till inkomstrelaterad sjukersättning i Sverige och flyttar till Mocambique, i vilket fall kunden har rätt till fortsatt sjukersättning. 2.2.4 Övriga särskilda internationella förmånsslag Nedan följer en beskrivning av specifika internationella ärendeslag som omnämns i kommande avsnitt i denna rapport. Internationell vård Med ärenden om internationell vård avser Försäkringskassan främst ärenden som rör rätten till ersättning för vård som en kund fått i en annan EU/EES-stat eller i Schweiz med stöd av förordning (EG) 883/2004 eller, fr.o.m. den 1 oktober 2013, inom EES-området med stöd av lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Kunder som är försäkrade i andra medlemsstater kan också ha rätt till vård i Sverige enligt dessa regler. Ärenden om internationell vård kan vidare avse situationer där kunden har fått vård i ett land med vilket Sverige har en konvention eller en sjukvårdsöverenskommelse som reglerar ersättning för vård, eller att en person som är försäkrad i Sverige har fått vård i detta land. Ett exempel på ett land som Sverige har en sådan överenskommelse med är Australien. EU-familjeförmåner Med begreppet EU-familjeförmåner avser Försäkringskassan förmåner som koordineras enligt samordningsreglerna om familjeförmåner i förordning (EG) 883/2004. Familjeförmåner enligt förordningen är avsedda att kompensera för en familjs utgifter. Förmåner i svensk lagstiftning som utgör familjeförmåner är barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Alla dessa EU-familjeförmåner utgör dock inte socialförsäkringsförmåner.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 19 (48) Övriga internationella ärendeslag Andra exempel på ärendeslag som kan involvera en gränsöverskridande situation är sjukersättning och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetsskada, handikappersättning och vårdbidrag, där kunden är bosatt utomlands eller, där försäkringsperioder från ett annat land ska beaktas. Ytterligare exempel är ärenden om sjukpenning för gränsgångare, ärenden om underhållsstöd i internationella förhållanden samt återkrav mot personer som inte omfattas av svensk socialförsäkring. 2.3 Organisation och handläggning hos Försäkringskassan avseende internationella ärenden 2.3.1 Inledning Sedan 2008 finns Försäkringskassans kundmötesorganisation inom tre olika avdelningar, nämligen Kundcenter, Självbetjäning, lokala kontor och kundfrågor (KS), Nationella försäkringscenter (NFC) och Lokala försäkringscenter (LFC). I detta avsnitt ges en beskrivning av handläggningen av internationella ärenden vid NFC och LFC. En beskrivning av handläggningen av internationella ärenden vid KS finns i avsnitt 3. Vid NFC handläggs ärenden där det geografiska avståndet mellan kund och handläggare har mindre betydelse och vid LFC handläggs ärenden där det finns behov av en nära kontakt med kunden. Denna organisatoriska uppdelning gäller även för de internationella ärendena. 2.3.2 Handläggning av internationella ärenden vid NFC Inom NFC-organisationen är huvuddelen av handläggningen av de internationella ärendena koncentrerad till kontoret i Visby (NFC Visby) och till viss del till kontoret i Malmö (NFC Malmö). NFC Visby har två enheter i Sunne respektive Haparanda. De förmåner som är koncentrerade till NFC Visby är sjuk- och aktivitetsersättning för utlandsbosatta (inklusive utlandsbosatta sjömän), ersättning vid arbetsskada, handikappersättning och vårdbidrag, underhållsstöd (beviljande och krav), internationell vård och återkrav och kontroll. Försäkringstillhörighet och EU-familjeförmåner handläggs vid NFC Visby och NFC Malmö. I ärenden där arbetsgivare sänder ut en arbetstagare för att arbeta i ett annat land har en del större företag tillgång till särskilda kontaktpersoner. Inom vissa förmånsslag finns etablerade kontaktvägar med socialförsäkringsorgan i framförallt de nordiska länderna. NFC Malmö och NFC Visby deltar även i samarbetet med Öresund direkt, Grensetjänsten och Nordkalottens gränstjänst (dessa verksamheter beskrivs under avsnitt 3.3.2). Vid NFC finns en bred språkkompetens bland medarbetarna, med 20-talet olika språk tillgodosedda.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 20 (48) En skillnad i handläggningen av internationella ärenden i förhållande till den i nationella ärenden är att IT-stödet inte är lika väl utbyggt. Delvis beror detta förhållande på ärendenas komplexitet. De internationella ärendena kräver således ett större mått av manuell handläggning. I synnerhet gäller detta förhållande inom handläggning av ärenden om internationell vård. Nedan följer en beskrivning av de specifika internationella ärendeslag som handläggs koncentrerat. Därutöver kan tillämpning av det internationella regelverket bli aktuell inom nästan alla förmåner som administreras vid NFC. Exempelvis kan handläggare inom huvudsakligen nationella förmånsslag som t.ex. föräldrapenning och sjukpenninggrundande inkomst (SGI), tillämpa principer om sammanläggning vid fastställandet av rätt till förmån och storlek på SGI. Inom nästan alla ärendeslag utförs viss kontroll av försäkringstillhörighet. Sjukersättning och aktivitetsersättning Ansökningar om sjukersättning och aktivitetsersättning handläggs vid NFC Visby i de fall kunden är bosatt utomlands eller saknar känt hemvist. Inom EU/EES och Schweiz är det mest vanligt förekommande förfarandet att kunden lämnar in sin ansökan till behörig institution i bosättningslandet. Därefter aviserar bosättningslandet Försäkringskassan om att en ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning kommit in. Vid NFC Visby utreds sedan om formella och medicinska förutsättningar för rätt till aktuell förmån är uppfyllda, utifrån det svenska regelverket. För det fall rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning bedöms finnas i någon grad, kan det bli aktuellt med en samordning av ersättningar från övriga EU/EES-länder och Schweiz. Det som kännetecknar dessa ärenden är att många dokument är formulerade på andra språk, vilket ofta kräver en auktoriserad översättning. De medicinska underlagen är utformade på ett annat sätt än de svenska motsvarigheterna. Kommunikationen med kunden sker ofta på annat språk och det är vanligt att kommunikationen sker med e-post eller vanlig postförsändelse. Handikappersättning, ersättning vid arbetsskada och vårdbidrag NFC Visby utreder även ärenden om rätten till handikappersättning, ersättning vid arbetsskada och vårdbidrag. Oftast sker det i samband med att en person lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land. Antalet ärenden är mycket få och handläggs av medarbetare som även handlägger ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning. Underhållsstöd och underhållsbidrag Handläggningen av ärenden om underhållsstöd och underhållsbidrag i internationella förhållanden är koncentrerad till NFC Visby. Det avser ärenden där den bidragsskyldige bor utomlands eller bor i Sverige och har inkomster i eller från utlandet. NFC Visby handlägger både den bidragsberättigades rätt till underhållsstöd och ansökningar om indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden. Även ärenden där den bidragsberättigade finns i

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 21 (48) utlandet och behöver hjälp med att driva in underhållsbidrag från en bidragsskyldig bosatt i Sverige handläggs vid NFC Visby. Internationell vård Handläggningen av ärenden som gäller rätten till vårdförmåner i EU/EESländerna eller Schweiz samt rätten till sjukvårdsförmåner i de länder med vilka Sverige ingått konventioner och överenskommelser har Försäkringskassan koncentrerat till NFC Visby. Med vårdförmåner avses i detta sammanhang sjukvård, tandvård, hjälpmedel, läkemedel m.m. som ges fritt eller till reducerat pris inom ramen för det allmänna sjukvårdssystemet i ett land. Det kan vara fråga om både nödvändig och planerad vård. Ärendena avser såväl personer som tillfälligt vistas i Sverige och har fått vård här, som personer som tillfälligt vistas i utlandet. Även pensionärer bosatta utomlands kan omfattas av dessa regler. Handläggningen kräver ett samarbete med bl.a. kommuner och landsting, apotek och utländska institutioner inom i första hand EU/EES eller Schweiz. En annan del av verksamheten består i utfärdande av diverse intyg och fakturahantering. Handläggningen är till stor del manuell och saknar i stort ett IT-stöd. Många dokument är på annat språk och försäkringsmedicinska rådgivare konsulteras i frågor om vårdmetoder m.m. I många ärenden krävs även svar från annat land. Återkrav Vid NFC hanteras återkrav avseende de förmåner som handläggs inom NFCorganisationen. En särskild grupp placerad vid NFC Visby handlägger återkrav avseende personer som avregistrerats och inte längre tillhör det svenska socialförsäkringssystemet. Det innebär en hantering av återkrav för samtliga förmåner. Förfrågningar från andra EU/EES-länder eller Schweiz med begäran om avräkning mot förmån är också koncentrerad till denna arbetsgrupp. Försäkringstillhörighet Handläggningen av ärenden om försäkringstillhörighet är koncentrerad till NFC i Malmö och NFC Visby. Området kan delas upp i tre huvudtyper av ärenden; registrering, avregistrering och lagval enligt EU:s samordningsbestämmelser eller konventionsbestämmelser. Ärenden där kunden väntar på en förmån och utsändningsärenden prioriteras. Många situationer kan vara komplicerade att ta ställning till och kräver god kännedom om EU:s regelverk. Det har etablerats nära kontakter med en del större företag och arbetsgivare, som har många utsända medarbetare. Särskilda kontaktpersoner är utsedda och det ges specialinriktad information som genomförs på olika sätt. Det förekommer även gemensamma informationsträffar med olika grupper tillsammans med exempelvis Skatteverket och Migrationsverket. Samarbetet med andra länders institutioner varierar från land till land. I enskilda ärenden finns det standardiserade blanketter som används gemensamt inom hela EU/EES och Schweiz.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 22 (48) EU-familjeförmåner Familjeförmåner enligt definitionen i förordning (EG) 883/2004 är sådana förmåner som har syftet att täcka utgifter som barnfamiljer har. Samordning av familjeförmåner kan bli aktuellt om det för samma barn och samma tid finns en rätt till förmån från mer än en medlemsstat. De svenska förmåner som samordnas som familjeförmåner är barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag till hemmavarande barn, studiebidrag, extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag och efterlevandestöd. Handläggningen av dessa ärenden är koncentrerad till NFC Malmö och NFC Visby. Ärendena kräver ofta omfattande utredningar och informationsinhämtning hos kunden och myndigheter i andra länder. Informationsutbytet sker till stor del manuellt. Många ärenden har lång handläggningstid beroende på att det kan ta lång tid att få behövliga svar från andra medlemsländer. Kunden blir som regel dock inte lidande ekonomiskt, eftersom Försäkringskassan i många fall har möjlighet att fatta interimistiska beslut. 2.3.3 Handläggning av internationella ärenden på LFC Vid LFC handläggs ärenden där det generellt sett finns ett behov av nära kontakt mellan kund och handläggare. I dagsläget finns det knappt 50 LFCkontor, organiserade i fyra geografiska verksamhetsområden samt ett nationellt verksamhetsområde kallat Tidig Bedömning (TB) med fyra enheter. Den övervägande delen av internationella ärenden avser förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning för personer bosatta i Sverige samt vidare sjukpenning och samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förekomsten av internationella ärenden i övriga förmånsslag som hanteras inom LFC, t.ex. assistansersättning, handikappersättning och vårdbidrag, är så liten att den inte närmare behandlas i denna rapport. Mot bakgrund av att det ofta finns ett behov av någon form av möte mellan kund och handläggare handläggs de internationella ärendena integrerat med övriga ärenden. Det innebär att det, förutom för utlandsbosatta sjömän, inte finns någon nationellt koncentrerad verksamhet som enbart fokuserar på internationella ärenden. Handläggningen av de flesta ärenden för utlandsbosatta sjömän sker på Sjöfartskontoret, som är placerat på ett LFC-kontor i verksamhetsområde Väst. Sjukpenning/Rehabilitering Vid TB tas kundens ansökan om sjukpenning emot och här fattas det första beslutet om rätten till ersättning. I de fall sjukfallet fortsätter tar Fortsatt Bedömning och Samordning (FBS) som finns på LFC-kontoren över kundens ärende. Där arbetar en personlig handläggare vidare med ärendet i nära kontakt

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 23 (48) med kunden och aktuella aktörer, t.ex. hälso- och sjukvården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. De internationella ärenden som förekommer inom sjukpenningområdet är då en person som bor i ett EU/EES-land eller i Schweiz och arbetar i Sverige blir sjuk och begär sjukpenning, eller i den omvända situationen, personen bor i Sverige och arbetar i annat EU/EES-land eller i Schweiz. Dessa personer brukar benämnas som s.k. gränsarbetare och exempel på sådana situationer är när en person bor i Finland och arbetar i Sverige eller när en person bor i Sverige och arbetar i Norge. Arbetslandet ansvarar för ersättning vid sjukdom och bosättningslandet ansvarar för eventuell arbetslivsinriktad rehabilitering. För att underlätta för kunderna och administrationen kan medlemsländerna i vissa fall ingå överenskommelser, t.ex. om att utbetalningen av ersättningen kan göras i bosättningslandet på bekostnad av det behöriga landet och utifrån detta lands regler. Sjukersättning och aktivitetsersättning Ansökningar om aktivitetsersättning och sjukersättning för personer som är bosatta i Sverige utreds av personliga handläggare vid LFC-kontoren och beslut om rätt till ersättning fattas av särskilt utsedda beslutsfattare efter föredragning. Internationella ärenden förekommer i sjukersättnings- eller aktivitetsersättningsärenden som handläggs inom LFC i de situationer då kunden som ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning har varit bosatt eller arbetat i annat EU/EES-land, Schweiz eller konventionsland. Oavsett om Försäkringskassan beslutar att bevilja eller avslå en ansökan är Försäkringskassan skyldig att avisera det andra landet när det kommer in en ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan ska pröva rätten till ersättning med stöd av 36 kap. 25 SFB (utbyte av sjukpenning till sjukersättning eller aktivitetsersättning). Om institutionerna i de båda länderna beviljar någon grad av ersättning samordnas ersättningarna. Rätten till sjukersättning när det gäller internationella ärenden utreds på samma sätt och av samma handläggare som de nationella ärendena, förutom att handläggaren i ett internationellt ärende hämtar in specifika uppgifter från kunden och i vissa fall läkaren med anledning av den internationella anknytningen. Beräkningen av sjukersättningen görs av särskilda handläggare som är specialiserade på beräkningsområdet. Det är samma handläggare som arbetar med samordning av ersättningen, fastställer den svenska försäkringstiden och aviserar det andra landet. I dessa fall förekommer det viss lokal koncentration av de internationella ärendena till vissa handläggare. Det finns även s.k. gränsarbetare inom sjuk- och aktivitetsersättningsområdet. Det förekommer t.ex. att en person, som bor i Sverige och arbetar i Norge

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 24 (48) blivit sjuk och uppbär sjukpenning från Norge, och därefter ansöker om sjukersättning från Sverige. Sjöfartskontoret På grund av sjöfartens internationella natur och de speciella omständigheterna till sjöss regleras socialförsäkringen för sjömän i särskilda regler som bl.a. finns i socialförsäkringsbalken, konventioner och särskilda regler i EU:s förordningar om samordning av sociala trygghetssystem. Sjöfartsbranschen har de senaste åren, till följd av att allt fler redare väljer att flagga fartyg i andra länder än i Sverige, krympt kraftigt i Sverige. Trots detta, finns det inom sjöfartsbranschen en högre andel personer som arbetar i Sverige och bor i något annat land, än i många andra branscher. Vanligast förekommande är att personer som arbetar på svenska fartyg bor på Åland eller i Finland och i något mindre utsträckning Estland och Polen, och arbetar inom färjetrafiken i Östersjön. Det finns även en inte obetydlig del sjömän som är bosatta i Danmark eller Norge, som arbetar på färjor eller i offshoreverksamhet. Inom internationell transport finns också fortfarande en relativt stor andel sjömän som är bosatta på Filippinerna och arbetar under s.k. TAP-avtal (avtal för tillfälligt anställda befäl från länder utanför EU/EES och Schweiz). Utöver ovanstående grupper är det också relativt vanligt att enstaka personer som bor i andra länder arbetar på svenska fartyg utan att något särskilt mönster kan urskiljas avseende bosättning. Förmåner som handläggs vid Sjöfartskontoret är försäkringstillhörighet, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, EU-familjeförmåner, sjukpenning, förebyggande sjukpenning, rehabiliteringsersättning, smittbärarersättning, graviditetspenning och ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning, om det finns ett pågående sjukpenningärende. Det finns också en hel del förmånsslag som inte handläggs vid Sjöfartskontoret, men ärenden inom dessa förmånsslag är, förutom ärenden enligt arbetsskadeförsäkringen, sällan förekommande för utlandsbosatta sjömän. Det som kännetecknar ärendena för utlandsbosatta sjömän är att kontakten med kunden i regel sker på annat språk och via telefon eller e-post. Medicinska underlag är ofta utformade på andra sätt än de svenska motsvarigheterna och de innehåller andra uppgifter, skrivna på andra språk. 2.4 Samverkan och samarbete med andra myndigheter i Sverige och andra länder i generella frågor och individuella ärenden I avsnitt 2.1.2 återfinns en beskrivning av i huvudsak det uppdrag som Försäkringskassan har enligt 7 myndighetsförordningen att ge stöd till regeringen vid Sveriges deltagande i verksamheten inom EU och annat internationellt arbete, vilket leder till ett samarbete mellan myndigheter och institutioner på såväl nationell som internationell nivå.