Skolinspektionen Halmstads kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Halmstads kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(15) Tillsyn i Halmstads kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Halmstads kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen fritidshem. Måluppfyllelse och resultat Det finns ingen officiell statistik över fritidshemmens måluppfyllelse att tillgå. Huvudmannen har inte heller redovisat någon sammanställning över fritidshemmens resultat på huvudmannanivå. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet 2. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet i r i, 2017-01-10 hi)1( ii(v 2017-01-10 1 kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte tillser att elevgrupperna i fritidshemmen har en lämplig sammansättning och storlek då tillsynen visar att det finns fritidshem som inte kan bedriva en pedagogisk verksamhet för att fullt ut uppfylla målen i läroplanen. Skolinspektionen bedömer även att huvudmannen inte säkerställer att alla elever i fritidshemmen vistas i en god miljö, då det vid tillsynen framkommer att det finns fritidshem som inte erbjuder en anpassad miljö utifrån verksamhetens uppdrag. Skolinspektionens tillsyn visar att Halmstad kommun inte tar sitt ansvar när det gäller att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever i fritidshem. Huvudmannen kan därmed inte heller säkerställa att anmälningar om kränkande behandling utreds och att relevanta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker i framtiden vidtas.
3(15) Bristen visar sig i att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever och att det inte sker någon kontinuerlig rapportering av anmälningar om kränkande behandling till nämnden och att anmälningar därmed inte kommer till huvudmannens kännedom tillräckligt skyndsamt för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med skollagen. Tillsynen visar att Halmstad kommun brister i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Utredningen visar att förvaltningen inte sammanställer fritidshemmens resultat. Eftersom resultaten inom utbildningen i fritidshemmen inte sammanställs och följs upp systematiskt, genomförs inte heller någon analys där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen planerar därmed inte heller för utvecklingsåtgärder, genomför inte dessa och det sker inte någon dokumentation på huvudmannanivå. Tillsynen visar även att Halmstad kommun brister i att fördela resurser till utbildningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Dämied saknas en viktig förutsättning för att kunna säkerställa en likvärdig utbildning. Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Halmstads kommun att senast den 10 januari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska ge chefen för fritidshemmet och övrig personal vid fritidshemmet förutsättningar, så att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda elever utbildning i fritidshemmet. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att förse fritidshemmen med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att elevgrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de rektorer eller förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid fritidshemmen, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående fritidshem vars huvudman kommunen godkänt.
Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Beslut 4(15) Huvudmannen ser till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö. (14 kap. 9 skollagen) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska säkerställa att elevgrupper i fritidshemmen har en sådan sammansättning och storlek samt en god miljö så att det går att bedriva en verksamhet som fullt ut uppfyller målen i läroplanen. Huvudmannen ska ta emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, samt säkerställa att omständigheterna kring de angivna kränkningarna skyndsamt utreds och i förekommande fall att de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. Motivering till bedömning av brist Lämplig sammansättning av elevgrupperna och god miljö på fritidshemmen Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte tillser att elevgrupperna i fritidshemmen har en lämplig sammansättning och storlek då det på grund av elevgruppernas sammansättning och storlek inte går att bedriva en pedagogisk verksamhet för att fullt ut uppfylla målen i läroplanen. Tillsynen visar att huvudmannen inte gör några barnkonsekvensanalyser eller på annat sätt följer upp att grupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Skolinspektionen bedömer även att huvudmannen inte säkerställer att alla elever i fritidshemmen vistas i en god miljö utifrån fritidshemmens verksamhetsbehov, då det vid tillsynen framkommer att det finns fritidshem som inte erbjuder en anpassad miljö utifrån verksamhetens uppdrag. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i dessa delar.
5(15) Skolinspektionens utredning Intervjuade fritidspedagoger uppger att elevgrupperna på fritidshemmen i flera fall är för stora för att de ska kunna genomföra en fritidshemsverksamhet med god kvalitet. Vidare berättar de om fritidshem där man inte kan låta eleverna leka fritt eftersom det då uppstår mycket konflikter eftersom personalen inte är anpassad till elevgruppens behov. Andra exempel som de intervjuade fritidspedagogerna berättar om är fritidshem där de är för lite personal för att kunna göra utflykter med eleverna. I flera fall uppger intervjuade fritidspedagoger och rektorer för fritidshemmen att stödet som eleven har i skolan inte följer med över till elevens vistelse i fritidshemmet trots att de uppger att elevens stödbehov även finns på fritidshemmet. Intervjuade fritidspedagoger berättar även om fritidshem där elevantalet överstiger antalet personer som får vistas i lokalen och där det inte finns tillräckligt med utrymme för eleverna att röra sig. Både fritidspedagoger och rektorer för fritidshemmen uppger i intervju att ingen analys av konsekvenser sker när nya elever kommer in i befintlig grupp. Fritidspedagogerna uppger att det ibland sker en dialog med rektor men att beskedet från rektororena är att alla elever ska ges plats. I bästa fall, säger fritidspedagogerna, får man reda på vilken elev som kommer. Rektorer uppger i intervju att en bamkonsekvensanalys eller annan analys av konsekvenser av förändrade elevgrupper inte efterfrågas av huvudmannen. I praktiken, berättar rektorerna, går det till så att fritidshemmen tar mot alla elever i behov av plats och att rektorerna i efterhand tar upp frågan med personalen om hur gruppen påverkats. Förvaltningschefen uppger att ingen analys av konsekvenser av förändrade elevgrupper genomförs idag då elevgrupper förändras. Hon berättar att de inte har arbetat lika systematiskt med barnkonsekvensanalyser på fritidshemmen som de gjort på förskolorna men att det finns planer på att utarbeta ett instrument för att göra barnkonsekvensanalyser vid förändringar i elevgruppen. På frågan om huvudmannen följer upp att fritidshemmen kan bedriva en verksamhet som ger en meningsfull fritid för eleverna svarar rektorer att huvudmannen inte följt upp den frågan och säger att de tycker att skolformen kommit i kläm i Barn- och ungdomsförvaltningen. Fritidshemmens verksamhet drunknar mellan skola och förskola säger en rektor Både fritidspedagoger och rektorer för fritidshemmen uppger i intervju att fritidshemmen i flera fall inte har lokaler anpassade efter verksamheten.
6(15) Rektorerna uppger att flera verksamheter är mycket trångbodda och att kvaliteten på fritidshemsverksamheten påverkas negativt, till exempel genom att möbleringen inte är anpassad till verksamheten och att inga längre projekt kan genomföras eftersom allt material måste plockas undan varje dag. Problem med ventilationen i flera av fritidshemmens lokaler är andra exempel som rektorerna uppger. Rektorerna uppger vidare att huvudmannen inte följer upp miljön i fritidshemmen I intervjun med skolområdescheferna uppger de att de lägger mycket tid på lokalfrågor för de olika skolverksamheterna och att kommunens fastighetsfunktion är eftersatt. Skolområdescheferna uppger vidare att förvaltningschefen nu tagit initiativ till en övergripande förvaltningschefsgrupp för att diskutera bland annat lokalfrågor. På frågan om det finns det utrymme arbeta med fritidshemmens mål svarar skolområdescheferna att det är parallellprocesser, men att de inte kan arbeta lika mycket med allt samtidigt och att lokalfrågor upptar mycket tid. Förvaltningschefen uppger i intervju att merparten av hennes tid används till lokalfrågor, men att det saknas samarbete mellan Barn- och ungdomsförvaltningen, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen. Förvaltningschefen uppger att kommunstyrelsen känner till att lokalerna inte alltid motsvarar de krav verksamheten har. På frågan om hur huvudmannen följer upp elevgruppernas sammansättning och storlek svarar förvaltningschefen att förvaltningen inte jobbat systematiskt med den frågan, men att det borde göras. Presidiet för barn- och ungdomsnämnden uppger att kommunen i dagsläget inte arbetar effektivt med lokalfrågorna och att de anser att nämnden behöver bli tydliga med vilka lokalbehov som finns för framtiden. Politikerna uppger vidare att det tar kraft och energi att hantera alla inblandade förvaltningar samt kommunstyrelsen. På frågan om huvudmannen tillser att det på fritidshemmen bedrivs en verksamhet som ger de äldre eleverna en meningsfull fritid svarar politikerna att man inte gör det. Rättslig reglering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna i fritidshemmen har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö.
7(15) Anmälan om kränkande behandling Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte tar emot anmälningar om kränkande behandling av elever i fritidshem. Huvudmannen kan därmed inte säkerställa att anmälningar om kränkande behandling utreds skyndsamt och att relevanta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker i framtiden vidtas. Med huvudmannanivå avser kommunen den tjänstemannanivå där skolområdeschefer befinner sig och det är också till dessa som rektorer rapporterar. Det finns därefter inget system för när och hur ansvarig nämnd ska informeras och nämnden har inte informerats sedan augusti 2015. Utredningen visar även att det finns en osäkerhet hos rektorer kring hur kommunens instruktioner ska tolkas och när de ska anmäla. Rektorer anmäler därmed kränkande behandling i mycket olika omfattning. Eftersom utredningen visar att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever och det inte sker någon kontinuerlig rapportering av kränkande behandling till nämnden, bedömer Skolinspektionen att dessa inte kommer till huvudmannens kännedom tillräckligt skyndsamt för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med skollagen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i denna del. Skolinspektionens utredning Skolområdeschefer uppger i intervju att de tar emot anmälningar om kränkande behandling via ett digitalt verktyg, där de får en sammanställning av hur många anmälningar som rapporterats av respektive rektor. De uppger att senast de redovisade antalet anmälningar för nämnden var i augusti 2015. Intervjuade skolområdeschefer uppger att det ser väldigt olika ut mellan skolorna där fritidshemmen är belägna, att vissa anmäler många ärenden medan andra fritidshem gör mycket få eller inga anmälningar alls. De säger att rektorerna inte har samma bild av vad som ska anmälas och att instruktionerna för anmälan av kränkande behandling tolkas för olika av rektorerna. Det finns ett system, men förvaltning och rektorer måste bli mycket bättre på att använda det, enligt intervjuade skolområdeschefer. Samtliga intervjuade skolområdeschefer är överens om att det inte finns något system för uppföljning av kränkningsanmälningar och endast en av skolområdescheferna säger att hen haft samtal med en rektor kring antalet anmälningar från skolan. De säger vidare att de har haft samtal i rektorsgruppen, initierade av huvudmannen, om hur man kan prata om vad som är en kränkning, men att detta är ett utvecklingsbehov
8(15) Förvaltningschefen uppger att förvaltningen inte i tillräcklig utsträckning rapporterar uppåt, att de tagit upp ämnet och samtidigt hållit utbildning för nämnden två gånger det senaste året. Förvaltningschefen uppger att förvaltningen konstaterat att det finns en skillnad mellan fritidshemmen i hur många anmälningar om kränkande behandling som rapporteras och att en jurist därför arbetar med att skicka ut frågor till rektorerna om anmälningarna. Presidiet i Barn- och ungdomsnämnden uppger att de inte får någon information om anmälningar gällande kränkande behandling som det är nu. De får ingen återkoppling från förvaltningen på antalet anmälningar eller hur arbetet med att förebygga kränkande behandling fortlöper, enligt presidiet. De anger att detta är ett bristområde och att nämnden har uppmärksammats på det av revisionen. Presidiet uppger vidare att nämnden inte tar initiativ till att se till att den informeras. Rektorer som intervjuas uppger att riktlinjerna kring vad och när de ska anmäla kränkande behandling är ganska vaga och att det leder till osäkerhet gällande både när de ska anmäla och vilka direktiv de ska ge sin personal. Vidare uppger de att de inte får någon återkoppling kring eller frågor om de anmälningar de gjort från huvudmannen. I Barn- och ungdomsförvaltningens "Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering" beskrivs hur personal ska arbeta med att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling. Under punkten "Att anmäla" står att rektor ska anmäla till huvudmannen och där finns även en länk till kommunens intranät, där anmälan ska göra. I dokument som skickats till Skolinspektionen inför tillsynen, Utvecklingsplan för ökad måluppfyllelse BUF 2016-2018, har förvaltningen beskrivit behov av att synliggöra kränkningar, genom att tydliggöra och ytterligare implementera kommunens "Rutin för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering". Detta är en av punkterna i en av tre huvudprocesser som valts som utvecklingsområden. Rättslig reglering Enligt skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
9(15) Av skollagen, 2 kap. 2 andra stycket, framgår det vidare att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Halmstads kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Halmstads kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i fritidshemmet inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. 1 detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid fritidshemmen. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende elevernas utveckling och lärande, och resultaten avseende tryggheten och studieron vid fritidshemmen. 1 arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger fritidshemmen, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som cheferna för fritidshemmen tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete på enhetsnivå, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som chefen för fritidshemmet tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid fritidshemmen. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan fritidshemmen anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas utveckling, lärande och trygghet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmarmen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen)
10 (15) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom fritidshemmet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, det vill säga; följa upp resultat och måluppfyllelse i fritidshemmen i förhållande till de nationella målen, utifrån uppföljningen av resultaten analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen i fritidshemmet, utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsåtgärder som ska genomföras i dessa skolformer och fritidshemmet för att de nationella målen ska uppfyllas, planera och genomföra de beslutade utvecklingsåtgärderna samt dokumentera kvalitetsarbetet på huvudmannanivå på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska fördela resurserna i fritidshemmen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Motivering till bedömning av brist Huvudmannens kvalitetsarbete i fritidshemmen Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Halmstad kommun brister i det systematiska kvalitetsarbetet av fritidshemmen på huvudmannanivå. Utredningen visar att förvaltningen inte sammanställer fritidshemmens resultat. Utredningen visar vidare att det inte heller genomförs någon analys där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Utredningen visar slutligen att huvudmannen inte heller planerar eller genomför utvecklingsåtgärder, och det sker inte någon dokumentation på huvudmannanivå. Skolinspektionens utredning I den dokumentation som lämnats till Skolinspektionen inför tillsynen redovisar Halmstads kommun inga resultat eller någon analys av fritidshemmens verksamhet. I intervjuerna med rektorer med ansvar för fritidshem, förvaltningschef och presidiet för Barn- och ungdomsnämnden uppger alla i intervjuer att huvudmannens uppföljning av fritidshemmens mål är bristfällig
11(15) Rektorerna uppger att det inte är tydligt i mallen för verksamhetsrapporter om huvudmannen efterfrågar resultat från fritidshemmen. Rektorer berättar vidare att de upplever att fritidshemmen har kommit i kläm mellan förskola och skola och att ingen återkoppling och inga utvecklingsåtgärder riktade mot fritidshemmen kommit från huvudmannen det senaste året. Skolområdescheferna uppger att målen för fritidshemmen är luddiga eftersom det är svårt att sätta mål när man inte har något utgångsläge. Förvaltningschefen uppger att huvudmannen inte följt upp fritidshemmens mål tillräckligt. Presidiet för Barn- och ungdomsnämnden uppger att de vill ta fram en uppföljningsmetod för fritidshemmen för att de ska följa upp fritidshemmens mål. Rektorer, förvaltningschef samt presidiet för barn- och ungdomsnämnden berättar i intervju att det under våren 2016 har påbörjats ett arbete för att tydliggöra fritidshemmens resultat i verksamhetsrapporterna och att arbetet leds av en verksamhetsutvecklare på förvaltningen samt en områdeschef. Rättslig reglering I skollagen föreskrivs att huvudmannen på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp, och utveckla utbildningen. Inriktningen för det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Fördelning av resurser till utbildningen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att kommunen inte lever upp till skollagens krav på att resurser ska fördelas till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Tillsynen visar att Halmstads kommun inte fördelar resurser till utbildningen inom fritidshemmen efter elevers olika förutsättningar och behov. I intervjuerna med företrädare för de olika fritidshemmen i kommunen framkommer att det saknas ett behovsprövat resursfördelningssystern för fritidshemmen, vilket bekräftas av företrädare för huvudmannen. Utredningen visar vidare att det inte heller görs någon uppföljning av resursfördelningen till fritidshemmen. Därmed saknas en viktig förutsättning för att kunna säkerställa en likvärdig utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i dessa delar.
12(15) Skolinspektionens utredning Rektorerna uppger i intervju att fördelningen av ekonomiska resurser till fritidshemmen är schablonmässig och samma år från år. Rektorerna säger vidare att fördelningen inte utgår från fritidshemmens behov. Den ekonomiansvariga på förvaltningen uppger i intervju att pengar till fritidshemmen fördelas utifrån antal inskrivna elever, utan socioekonomisk eller annan viktning. Hon säger att skolområdescheferna kan omfördela mellan skolverksamheten och fritidshemmen samt att skolområdescheferna har stort mandat men inte så mycket resurser att fördela. Vidare uppger den ekonomiansvariga att det inte sker någon uppföljning av den resursfördelning som sker och vilka effekter den får på verksamheten. Förvaltningschefen uppger i intervju att alla skolområden har arbetat olika med sin ekonomi men att fritidshemmens resursfördelning inte följts upp på huvudmannanivå. Presidiet för Barn-och ungdomsnämnden uppger i intervju att rektor får resurs per inskriven elev i fritidshemmen men att det vid tiden för inspektionen inte finns någon systematisk uppföljning av resursfördelningen och vilka effekter den får på verksamheten. Presidiet berättar dock att man avser att arbeta fram en uppföljningsmetod för fritidshemmens behov. Rättslig reglering I skollagen föreskrivs vidare att kommuner ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I förarbetena till skollagen framhålls att för att kommunerna ska hitta resursfördelningsmodeller som främjar en hög likvärdighet är det är av stor betydelse att kommunerna följer upp och utvärderar sina resursfördelningssystem och vilka effekter dessa får på verksamheten (prop. 2013/14:148, s. 20). Motivering till föreläggande som ingripande Då Halmstads kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Halmstads kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar
13 (15) Maria Karrman Enhetschef Ulrika Rosengren Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga I: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Halmstads kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Halmstads kommun Bilaga Halmstads kommun är Sveriges nittonde största kommun med 96 000 invånare. Politiskt ansvarig nämnd för fritidshemmen är Barn- och ungdomsnämnden. Tillhörande förvaltning leds av en förvaltningschef som utöver fritidshemmen ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola och resurscentrum Kärnhuset. Enligt kommunens redovisning är totalt 3643 elever inskrivna på fritidshemmen i kommunen. Enligt huvudmannen är det cirka 50 elever per grupp och antal inskrivna elever per personal är 19,5 i kommunen som helhet. Enligt den nationella databasen SIRIS är 81,8 procent av alla elever i åldersgruppen 6-9 år i kommunen inskrivna i fritidshem vilket är något lägre än kommungruppen (83,2 procent). I åldern 10-12 år är det 12,5 procent av eleverna som är inskrivna på fritidshemmen jämfört med 21,9 procent i kommungruppen. Antal inskrivna elever per årsarbetare är 20,9 jämfört med 22,7 elever i kommungruppen. Andelen (procent) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är 66 procent jämfört med 63 procent i kommungruppen.