Medicinska fakulteten
Medicinska fakulteten Forskning och utbildning inom hälsa och vård 13 institutioner, 3 centrumbildningar 1 172 anställda, varav 44 % lärare/forskare 13 utbildningsprogram på grundnivå, 80 fristående kurser 3 334 helårsstudenter, 5 855 registrerade studenter Ca 524 forskarstuderande, varav 56 % kvinnor Ca 80 ämnesinriktningar i forskarutbildningen Årsomsättning totalt 1 498 miljoner kronor (2012) varav 408 miljoner kronor externa medel
Milstolpar Riksdagsmotioner 1946 och 1947 om högskola och rikssjukhus till Umeå Beslut 1951 om vetenskapligt bibliotek med femte exemplaret Odontologisk klinik 1956, tandläkarutbildning 1957 Läkarutbildning 1957 Umeå universitet invigs 1965 Hälsohögskolan integreras med Medicinska fakulteten från 1997, fullt genomfört 2002 Medicinska och odontologiska fakulteterna slås samman från 1 juli 1999 till Medicinsk-odontologiska fakulteten Namnbyte till Medicinska fakulteten från 1 april 2004 Regionaliseringen (till Östersund, Sundsvall, Sunderbyn) av läkarutbildningens kliniska del inleds 2008
Institutioner Farmakologi och klinisk neurovetenskap Folkhälsa och klinisk medicin Integrativ medicinsk biologi Kirurgisk och perioperativ vetenskap Klinisk mikrobiologi Klinisk vetenskap Medicinsk biovetenskap Medicinsk kemi och biofysik Molekylärbiologi Odontologi Omvårdnad Samhällsmedicin och rehabilitering Strålningsvetenskaper
Centrumbildningar UFBI Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning Studerar hjärnan med olika avbildningstekniker, bl.a. fmri Startår 2001. Mer info: www.umeabrainimaging.com UCMM Umeå centrum för molekylär medicin Startår 1999, direkt under fakulteten från 2007 Integrerar molekylärbiologi med klinisk forskning Omfattar f.n. (2012) tio självständiga forskargrupper UCMR Umeå Centre for Microbial Research Inkluderar den svenska noden i The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine, MIMS. Anknuten till Institutionen för molekylärbiologi Startår 2007. Mer info: www.ucmr.se
Utbildning Grundnivå Omfattar mer än hälften av fakultetens anslag: ca 390 miljoner kronor (budget 2013) 13 utbildningsprogram, de flesta direkt inriktade mot yrken på området vård och hälsa Alla program är forskningsanknutna Utbildningen sker vid institutionerna, ett program kan ha lärare från en eller flera institutioner Avancerad nivå påbyggnadsprogram Forskningsförberedande master- och magisterprogram Specialistutbildningar för sjuksköterskor Påbyggnadskurs i psykoterapi /utbildning/
Utbildningsprogram medicin Biomedicinprogrammet inkl. master 180+120 hp Totalt 103 HST (budget 2013) Tränarprogrammet med inr. mot idrottsfysiologi, idrottsmedicin och idrottspsykologi 180/240 hp Första antagning ht 2006, samarbete med sam.fak. Totalt 100 HST Logopedprogrammet 240 hp Totalt 24 HST Antagning HT 2013 Samarbete med sam.fak. och hum.fak. Läkarprogrammet 330 hp Totalt 1 033 HST Delar förlagda till Sunderbyn, Sundsvall och Östersund /utbildning/
Utbildningsprogram odontologi Tandhygienistprogrammet inkl. påbyggnadsår i oral hälsa 120/180 hp Totalt 83 HST Tandläkarprogrammet 300 hp Totalt 300 HST Tandteknikerprogrammet 180 hp Totalt 77 HST /utbildning/
Utbildningsprogram vård (1) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Totalt 747 HST Kursorter: Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik Nätburen utb. i Lycksele (nästa start planeras HT 2014) Högskoleprogrammet med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad 120 hp Startade ht 2008 Totalt 45 HST Nätburen distans, träffpunkt Skellefteå, antagning ht Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp Totalt 50 HST /utbildning/
Utbildningsprogram vård (2) Arbetsterapeutprogrammet 180 hp Totalt 202 HST inkl. master/magister, bildterapi Biomedicinsk analytikerprogrammet 180 hp Totalt 98 HST Sjukgymnastprogrammet 180 hp Totalt 182 HST inkl. master/magister /utbildning/
Påbyggnadsutbildningar Specialistutbildningar för sjuksköterskor: Barnmorskeutbildning 90 hp 20 HST Specialistutbildningar 60-75 hp (ca 10 st) Master- och magisterutbildningar med huvudämnena Arbetsterapi Biomedicin Folkhälsovetenskap Idrottsmedicin (endast magister) Medicinsk biokemi (biomedicin) Medicinsk mikrobiologi (biomedicin) Omvårdnad (endast magister) Sjukgymnastik Tandteknik /utbildning/
Påbyggnadsprogram psykoterapi Fyra inriktningar: Barn- och ungdomspsykoterapi, 90 hp Familjeterapi, 90 hp Psykodynamik, 90 hp Kognitiv och beteendeinriktad terapi, 90 hp /utbildning/
Forskning Fakultetsanslag på ca 244 miljoner kronor (budget 2013) Växande tillskott från externa anslagsgivare, totalt ca 408 miljoner kronor (2012) Merparten sker vid institutionerna Tre centrumbildningar nästan helt inriktade på forskning: Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM)) Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI) /forskning/
Utbildning på forskarnivå Brygga mellan grundutbildning och forskning Ett ämne Medicinsk vetenskap med ca 80 ämnesinrikningar Leder till licentiat- eller doktorsexamen Totalt 524 forskarstuderande vid fakulteten 2012, 56 % kvinnor 79 doktorsexamina 2012 99 antagna 2012, varav 49 kvinnor utbildning/utbildning-pa-forskarniva/
Organisation
Fakultetsnämnden Fakultetens högsta beslutande organ. Sammanträder ungefär en gång i månaden Utses för tre år i taget; den nu sittande tillträdde 1 okt. 2011 Sju ledamöter utsedda av fakultetskollegiet (dvs. samtliga ordinarie disputerade lärare) plus en extern ledamot (representant för Västerbottens läns landsting). Tre representanter för Medicinska studentkåren Leds av dekanus (Anders Bergh, ordf.), prodekanus (Maria Fällman) och vice dekanus (Birgitta Bernspång) Bemanningsplaneringsutskottet (BPU), inrättat från 2012, är direkt underställt Fakultetsnämnden och bereder frågor om lärarbemanning på kort och lång sikt. Ordförande är dekanus.
Beredningsorgan Grundutbildningsnämnden GUN Bereder övergripande ärenden inom grundutbildningen Består av ordförandena i programråden, 3 studeranderepr. Ordförande vice dekanus Birgitta Bernspång Forskningsnämnden FoN Ärenden som rör forskningsaktivitet inom fakulteten Tio ordinarie ledamöter varav en extern, 2 studeranderepr. Ordförande prodekanus Maria Fällman Forskarutbildningsutskottet FUT Underställt Forskningsnämnden Planering och beslut kring utbildning på forskarnivå Löpande ärenden hanteras av studierektor (Ann Sörlin) Sex ordinarie ledamöter, bland dem studierektor. En doktorandrepr. Ordförande: Anders Blomberg (även vice ordf. i FoN) Anställnings- och docenturnämnden ADN Bereder anställning och befordran av forskare/lärare Bereder ansökningar om docentur vid fakulteten Sex ordinarie ledamöter, sex suppleanter, en studeranderepr. Ordförande: Erik Johansson
Programråd PRAST Arbetsterapeutprogrammet, sjukgymnastprogrammet och tränarprogrammet PRB Biomedicinprogrammet PRBMA Biomedicinsk analytiker-programmet PRL Läkarprogrammet PRLP Logopedprogrammet (repr. från flera fakulteter) PRPH Masterprogrammet i folkhälsovetenskap PRO Odontologiska utbildningar (tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerprogrammen) PRS Röntgensjuksköterskeprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och Högskoleprogrammet psykiatrisk omvårdnad PRSA Sjuksköterskeprogram avancerad nivå
Delegationsordningen Regler om beslutsnivå inom universitet för olika ärenden Rektor eller Fakultetsnämnden överför uttryckligen beslutanderätt till andra organ Görs skriftligt i regelsamling Arbetsordningen för medicinska fakulteten Fastställs av Fakultetsnämnden Regler om uppgifter och ansvar för fakultetens beredningsorgan
Samverkan ALF/TUA/VårdSam Regionalt samverkansavtal mellan Västerbottens läns landsting och Umeå universitet (december 2008) ALF (Avtal om läkarutbildning och forskning m.m.) reglerar statens ersättning till sjukvården för dess merkostnader av läkarutbildningen. Före 1990: LUA (Läkarutbildningsavtalet). ALF-samrådet gäller numera tre områden: Grundutbildning av läkare Medicinsk forskning Utveckling av sjukvården TUA (Tandläkarutbildningsavtalet) är en motsvarighet för tandläkarutbildningen. VårdSam betecknar samverkan kring de vårdutbildningar som tidigare låg under landstinget
Samrådet med landstinget
Regelverk (1) Verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor styrs bland annat av: Högskolelagen (1992:1434) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1992:1434 Högskoleförordningen (1993:100) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:100 Förvaltningslagen (1986:22) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1986:223
Regelverk (2) Högskolelagen (1992:1434) Kapitel 1. Kvalitet Utbildning och forskning på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Högskolorna ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet (tredje uppgiften). 6 : För forskningen skall som allmänna principer gälla: 1. Forskningsproblem får fritt väljas 2. Forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. Forskningsresultat får fritt publiceras Kapitel 2. Organisation Rektorn leder högskolans verksamhet och ingår i dess styrelse. Regeringen utser ordförande. Kapitel 3. Lärare Regler för professor och lektor. I en professors eller lektors arbetsuppgifter ska det normalt ingå både utbildning och forskning. Varje högskola bestämmer själv vilka kategorier av lärare som ska anställas därutöver.
Uppdraget Högskolelagen 2 kap. Riksdagen bestämmer vetenskapsområden för forskarutbildning. Minst en fakultetsnämnd skall finnas vid högskola där det finns ett vetenskapsområde. Fakultetsnämnderna skall ansvara för forskning och forskarutbildning. Nämnderna skall också ansvara för grundutbildningen, om inte universitetet eller högskolan inrättar särskilda organ för den utbildningen. Detaljer i Högskoleförordningen (1993:100).
Centrala aktörer Riksdagen Regeringen Utbildningsdepartemetet Beslutsunderlag till regeringen i frågor som rör bl.a. barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, universitets- och högskoleväsende, forskning, studiestöd och studiesociala frågor. Universitetskanslersämbetet (Fram till 2013 Högskoleverket, HSV) Kvalitetsgranskning, tillsyn, utredning och analys. Universitets- och högskolerådet (Fram till 2013 bl.a. Verket för högskoleservice,vhs) Samordnad antagning till högskolan, upphandlingstjänster,, studieinformation,värdering av utländska utbildningar m.m.
Budgetdatum Den ekonomiska vårpropositionen (vårbudgeten) kommer i mitten av april. Innehåller bl.a. regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn. Riksdagsbeslut i juni. Regeringen ska lämna budgetpropositionen, ett mer detaljerat budgetförslag för nästa kalenderår, till riksdagen senast 20 september. (Senareläggs under valår.) Riksdagsbeslut i december.
Årscykeln