Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Värmdö kommun

Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Värmdö kommun Slutrapport 2012-11-20 Hugo Blom Christer Fahlström Anders Lundkvist Skandinaviska Utvärderingsinstitutet www.utvarderingsringen.se 1

Innehåll Sida Uppdraget 3 Arbetssätt 3 Rapportens innehåll och struktur 4 Principiella skillnader mellan kultur och fritid 4 Kommunalt föreningsstöd - möjligheter och begränsningar 5 Stödformer och politisk styrning 6 Det totala föreningsstödet i Värmdö kommun 7 Kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningar i Värmdö kommun 8 Lokalsubventioner 10 Det totala föreningsstädet 13 Om kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd 14 Verksamhetsanalyser 14 Resultat från föreningsenkäter 20 Kultur- och fritidsvanor 21 Taxor och avgifter 24 Alternativa stödmodeller som används i kommunerna 24 Normstyrda bidrag 24 Förhandlingsbaserade överenskommelser 25 Mellanformer av stödmodeller 25 Stöd till grupper utanför traditionellt föreningsliv 26 Våra iakttagelser, slutsatser och förslag 27 Bilagor: Bilaga 1 Uthyrda och prissatta objekt 2011 Bilaga 2 Kontanta bidrag per förening Bilaga 3 Individuella föreningsbokslut Bilaga 4 Verksamhetsanalyser Bilaga 5 Föreningsenkäter Avdelningens egna bilagor: Bilaga 6 Föreningsenkät om mångfald och inkludering Bilaga 7 Anläggningsinvesteringar 2005-2011 2

Uppdraget Uppdraget innebär en utredning av det totala stödet till bidragsberättigade föreningar som bedriver ungdomsverksamhet i Värmdö kommun där bl.a. följande har ingått. Kom munens kontanta bidrag har sammanställts och bidragens ekonomiska utfall har beräknats för bidragsberättigade föreningar utifrån uppgifter framtagna av kulturoch fritidsenheterna. Beräk ning av lokalsubventioner till föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar utifrån uppgifter framtagna av enheterna. totala stödet till föreningslivet i form av kontantbidrag och lokalsubventioner redovisas. redovisning av individuella föreningsbokslut för alla föreningar som erhållit kommunala kontantbidrag och/eller lokalsubventioner. Det En Barnoch ungdomsföreningarnas verksamhet har analyserats med avseende på bland annat typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. Fören ingslivets attityder till bidragsgivningen och lokalbokningen har undersökts genom enkäter. Utöver dessa undersökningar har kommunen genomfört en undersökning rörande mångfald och inkludering. redovisning av genomförd kultur- och fritidsvaneundersökning gelser, synpunkter och förslag till åtgärder presenteras. En Iaktta Arbetssätt Vi menar att ett grundläggande synsätt när det gäller kommunalt stöd till föreningar är att föreningsstöd inte endast ska tolkas som de kontanta bidrag som kommunen fördelar. Föreningsstödet måste ses som en helhet och innefatta såväl kontantstöd, taxor och avgifter, lokalsubventioner och eventuella andra stöd i form av t.ex. utbildningar, tryck- och layouthjälp som kommunen erbjuder. När det gäller barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet utgör kontantstödet endast en mindre del av det totala kommunala stödet. I arbetet har statistiska uppgifter från främst år 2011 använts. Orsakerna är flera. Dels var detta de senaste helårsuppgifter som fanns att få från kommunen vid utredningens början och dels var 2011 det senaste år då jämförelsesiffror ur riksstatistiken för kultur- och fritidssektorn fanns att tillgå. 3

Utredningen har medfört ett stort arbete för många personer inom kommunen. Lokalkostnader och timpriser i olika anläggningar har beräknats. Eftersom det ekonomiska redovisningssystemet inte alltid är uppbyggt med konton på objekts- eller delobjektsnivå har i många fall beräkningar och bedömningar gjorts för att på bästa sätt fördela kostnader. Dessutom har föreningsstatistik och uthyrningsstatistik tagits fram och bearbetats. Arbete har enligt vår uppfattning varit nödvändigt - inte bara för denna utredning utan också för kommunens fortsatta analys och kvalitetsarbete. Rapportens innehåll och struktur Vi har valt att relativt tidigt i vår rapport redovisa de principiella skillnader som finns mellan kultur- och fritidsverksamheter och de skilda arbetssätt som föreningarna har inom de två verksamhetsområdena. I rapporten försöker vi också som ett diskussionsmaterial - visa på olika stödformer och hur de fungerar som politiska styrinstrument. Olika modeller för föreningsstöd och varianter av modeller tas därför också upp i rapporten. I en beskrivning som baserar sig på den verksamhetsstatistik för år 2011 som funnits tillgänglig vill vi visa på vilka som deltar i den föreningsverksamhet som finns i kommunen. Vi har också försökt att analysera den befintliga föreningsverksamheten med avseende på bl.a. åldersgrupper och jämställdhet för de områden där uppgifter funnits. Föreningslivets villkor i kommunen när det gäller kontantbidrag, lokalsubventioner och taxor och avgifter beskrivs i ett kapitel. Här har vi speciellt arbetat med att ta fram och redovisa de lokalsubventioner som föreningslivet erhåller. Principiella skillnader mellan kultur och fritid Kultur- och fritidsområdet är ett mångfacetterat område där flera verksamheter med skilda inriktningar ingår. På många sätt finns stora skillnader mellan det traditionella kulturområdet och det som betraktas som fritid. I samband med frågor och diskussioner omkring föreningsstöd är vissa utgångspunkter viktiga att förstå vilket vi ska försöka belysa i nedanstående exempel. Kultur Fritid Allmänheten är största målgruppen De egna medlemmarna är största målgruppen De föreningar inom kulturområdet som får bidrag arrangerar oftast verksamhet som vänder sig till allmänheten i form av t.ex. musikarrangemang, konstutställningar, teater- och dansföreställningar samt studiecirkelverksamhet. De föreningar som får bidrag inom fritidsområdet anordnar verksamhet i huvudsak för sina medlemmar. Bidragens storlek grundas ofta på antalet medlemmar och den verksamhet som bedrivs för föreningens medlemmar. Kultur Fritid Uppdragsstöd är vanligt bland kulturföreningar Normerade bidrag gäller för fritidsföreningar 4

Inom kulturområdet görs ofta en bedömning från fall till fall och utifrån uppdragets art omkring bidragens storlek. Den enda bidragsform inom kulturområdet som är reglerat och betalas ut efter kvantitativa normer är stödet till studieförbunden. De flesta bidrag inom fritidsområdet betalas ut enligt givna kvantitativa normer som antal medlemmar, antal aktiviteter och kostnader för t.ex. lokaler. 5

Kultur Fritid Vänder sig i stor utsträckning till vuxna Barn och ungdomar under 20 år är prioriterade I många verksamheter inom kulturområdet utgör vuxna de vanligaste besökarna och konsumenterna. Föreningar inom fritidsområdet har bl.a. genom samhällsstöd en tydlig målgrupp i åldrarna under 20 år. Kultur Fritid Större andel unga tjejer utövar själva Större andel unga killar utövar själva Resultat från kultur- och fritidsvaneundersökningar visar att det är en större andel unga tjejer än unga killar som t.ex. spelar teater, sjunger i kör och utövar skapande aktiviteter medan det är en större andel unga killar än unga tjejer som spelar t.ex. fotboll, ishockey och innebandy. Kultur Fritid Ungdomsverksamhet i kommunal regi Ungdomsverksamhet i föreningsregi Inom kulturområdet sker ungdomsverksamheten oftast i kommunal regi genom t.ex. kulturskolan, biblioteken och i viss mån fritidsgårdarna. Inom fritidsområdet sker majoriteten av ungdomsverksamheten i föreningsregi. Enda undantaget är den verksamhet som bedrivs på fritidsgårdarna. Kultur Fritid Föreningarnas lokalsubventioner är inte omfattande Föreningarnas lokalsubventioner är mycket stora Lokalsubventioner för kulturföreningar det ekonomiska värdet av tider som föreningar använder i kommunala lokaler tycks inte vara omfattande. De kontanta bidragen till verksamhet är betydligt större. För fritidsföreningar är situationen den omvända. Det stora kommunala stödet utgörs av lokalsubventioner. Kommunalt föreningsstöd - möjligheter och begränsningar Kultur- och fritidsverksamheten i en kommun är en frivillig verksamhet. Kommunen har mycket stor frihet att själv utforma regler och villkor för hur denna verksamhet ska stödjas. En viss reglering finns i kommunallagen och i vissa så kallade smålagar som reglerar det kommunala stödet till ungdomsorganisationer. Kommunallagen innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen, dvs. vad en kommun får och inte får göra (2 kap 1 ). Den så kallade lokaliseringsprincipen innebär att allt vad en kommun gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna 6

kommuninnevånarna. Kommunen kan därför i princip bara ge ekonomiskt stöd till de föreningar som hör hemma i den egna kommunen. En annan princip är likställighetsprincipen (2 kap 2 ). Den betyder att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet, om det inte finns sakliga skäl för något annat. När fullmäktige har antagit normer för den kommunala bidragsgivningen ska därför alla föreningars ansökningar hanteras utifrån dessa normer. Ett exempel på en så kallad smålag är lag 1989:977 om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer. Lagen ger kommunen rätt att lämna ekonomiskt stöd till lokala ungdomsorganisationer inklusive föreningar som arbetar med politisk verksamhet. Dessa smålagar har numera samlats i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som reglerar ett 20-tal olika områden. Kommunallagen ger stora möjligheter till olika lösningar i fråga om föreningsstöd så länge kommunen följer lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. När det gäller kontantbidrag till föreningslivet har kommunen rätt att prioritera olika grupper t.ex. flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför mellanstadieåldrar etc. så länge dessa prioriteringar tillämpas för kommunens alla föreningar. Detta innebär också att kommunen har rätt att differentiera kontantbidragen till olika föreningskategorier och till verksamheter i skilda bostadsområden. Även när det gäller taxor och avgifter har kommunen en stor handlingsfrihet. Fria lokaler eller inte är ett ensidigt kommunalt beslut liksom differentierade taxor för olika målgrupper. Skilda avgifter i olika typer av verksamhetslokaler kan också tillämpas. Stödformer och politisk styrning I huvudsak omfattar det kommunala stödet till föreningslivet två områden. Dels ett kontant stöd till verksamhet som i Värmdös fall i första hand utgår till barn- och ungdomsföreningar och inriktat mot åldersgruppen 7 20 år eller som stöd till vuxenföreningar. Den andra formen av föreningsstöd är stöd till lokaler och anläggningar. Stödformen omfattar i Värmdö kommun subventioner i kommunala lokaler och anläggningar till såväl barn- och ungdomsgruppen som föreningslivets vuxna deltagare. På samma sätt som i alla andra kommuner är värdet av lokalsubventioner högre än de belopp som utgår i form av kontantbidrag. För varje krona kommunen betalar ut i kontantbidrag till föreningslivet utgår betydligt mer i form av subventionerade lokaler eller lokal- och driftbidrag. Det kan tyckas självklart att ha en politisk uppfattning om hur de skattepengar som fördelas till föreningslivet ska användas. Detta är nog också någonting som de allra flesta är helt överens om oavsett politisk tillhörighet. Frågan är nog snarare graden av den styrning som bör och kan tillämpas. I kommunen finns ett antal styrinstrument som kan användas för att det stöd som ges till föreningslivet ska stämma överens med de politiska mål som satts upp. Exempel på sådana styrinstrument är: Investeringar 7

Valet av lokaler och anläggningar som kommunen bygger påverkar bl.a. om verksamheten kommer att vända sig till pojkar eller flickor, om verksamheten förstärker redan starka intresseinriktningar eller vänder sig till helt nya områden. Kontantbidrag Även det kontanta stödet kan utformas för att stimulera och prioritera verksamhet för olika åldrar, olika bostadsområden, jämställdhet eller integration. Taxor och avgifter Via skilda avgiftssystem kan åldersgrupper, säsongsanpassad verksamhet eller arrangemangsvillkor påverkas. Tid och plats i anläggningar Detta är förmodligen det starkaste politiska styrinstrument som finns. Genom att styra vilka som ska få plats i lokaler och anläggningar samt när de ska få tider kan kommunen påverka allt från tidig specialisering till jämställdhet. Av tradition har föreningslivets insatser alltid värnats i kommunerna. Det har funnits en vilja att stödja ideellt arbete eftersom det ansetts vara en tillgång för samhällsutvecklingen. Detta har åtminstone tidigare ibland tagit sig uttryck i en ovilja att över huvud taget styra och påverka föreningslivets verksamhet. På senare år har det blivit alltmer tydligt att användandet av skattepengar kopplas till en politisk vilja om hur dessa medel bör användas. Om vi förenklar verkligheten har två skilda synsätt vuxit fram. Det ena är att föreningsverksamheten har ett stort egenvärde för samhället och föreningsmedlemmarna. Organisationerna arbetar utifrån egna mål och intressen. Kommunerna ska styra och påverka i begränsad omfattning. Ett givande samarbete uppstår när samhällets mål och intressen sammanfaller med organisationens arbete. Det andra synsättet är att föreningarna är användbara för att upprätthålla välfärdsproduktionen när samhällets resurser minskar. Föreningslivet blir alltmer uppdragstagare på det offentligas villkor. Det kan t.ex. handla om övertagande av anläggningsdrift, riktade uppdrag till studieförbunden eller insatser i kommunens drogförebyggande arbete. Den politiska uppgiften blir att hitta rätt balans mellan dessa synsätt. Det totala föreningsstödet i Värmdö kommun - 17 450 261 kronor 8

I den följande redovisningen kommer stödet att presenteras i detalj. Kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningar i Värmdö kommun Bokslutet för kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden för år 2011 visade en bruttokostnad på närmare 95 miljoner kronor, intäkter på c:a 3 miljoner kronor och en nettokostnad om närmare 92 miljoner varav idrotts och fritidsanläggningar 36 miljoner kronor. Under året betalades ca 5,6 miljoner kronor ut i form av kontanta föreningsbidrag. Vid sidan av kontantstödet erhåller föreningslivet i Värmdö ett indirekt stöd i form av tillgången till fria eller subventionerade kommunala lokaler och anläggningar. Detta stöd går till den del av föreningslivet som bokar tider via kultur- och fritidsenheterna. Inte minst gäller detta idrottsanläggningar där föreningslivet använder stora delar av den tillgängliga tiden. Även om anläggningarna används för skolans verksamhet och av allmänheten är den totala lokalsubventionen till föreningslivet betydande. Omfattningen av lokalsubventioner framgår inte i den enskilda föreningens ekonomiska redovisning och är därför helt okänd för de flesta föreningar. Rent allmänt kan sägas att lokalsubventionerna i alla kommuner är betydligt större än de kontantbidrag föreningslivet får. Naturligt nog är lokalsubventionerna större till de föreningar som har sin verksamhet i dyra specialanläggningar för idrott som t.ex. simhallar och ishallar. I Värmdö var värdet av de tider som föreningslivet bokat i kommunens lokaler och anläggningar år 2011 cirka 11 miljoner kronor. Föreningarna betalade totalt en hyra på ca 1,2 miljoner kronor varför värdet av lokalsubventionerna i kommunala lokaler och anläggningar som bokas via kultur och fritidsförvaltningen uppgick till knappt 9,8 miljoner kronor netto. Observera att ovanstående beräkningar baseras på de lokalbokningar som skett genom förvaltningens bokningsfunktion. Därutöver disponerar ett antal föreningar lokaler på årsbasis till exempel hembygdsgårdar och Evlinge Ridhus. Gustavsbergs Simsällskaps verksamhet bokas heller inte genom bokningsfunktionen utan direkt hos Gustavsbergsbadet. Kommunens subvention för de ovanstående objekten uppgick till närmare 2,3 miljoner kronor. Sammantaget uppgick de lokalsubventioner som föreningslivet erhöll 2011 till drygt 11,8 miljoner kronor netto. Lokalsubventioner till de olika föreningarna redovisas i avsnittet Lokalsubventioner senare i rapporten och i bilagan individuella föreningsbokslut. Kontant stöd De kontanta medel som fördelades till föreningslivet från kultur- och fritidsenheterna utgår från ett antal olika bidragsformer och uppgick år 2011 till drygt 5,6 miljoner kronor. I bilaga 2 Kontanta bidrag redovisas detaljerade uppgifter om bidragens fördelning per förening. 9

Aktivitetsbidrag Grundbidrag Föreningar- pensionärer och funktionsnedsatta Lovverksamhet Garantibidrag kultur Särskilt kulturbidrag Föreningsdriven kulturskoleverksamhet Studieförbunden Social omsorg Speciell tjejsatsning Övriga bidrag Summa 2 015 793 kr 995 658 kr 37 620 kr 215 000 kr 27 000 kr 169 850 kr 884 620 kr 285 400 kr 273 000 kr 118 800 kr 596 161 kr 5 618 902 kr I samanställningen till vänster finns vissa ersättningar för uppdrag som föreningarna genomför för kommunens räkning. Exempel på detta är kvinnojourens 154 000 kronor och föreningsdriven kulturskoleverksamhet där stödet 884 620 kronor kan ses som uppdragsersättningar och inte som ett traditionellt bidrag till den enskilda föreningens verksamhet. Vi har ändå valt att redovisa beloppet eftersom stödformen finns upptagen i kommunens sammanställningar över föreningsbidrag. Några detaljer Rubriken Social omsorg innehåller bidrag till organisationer och stödverksamheter som t.ex. Kvinnojouren, Brottsofferjouren och BRIS. Den föreningsdrivna kulturskolan drivs av Gustavsbergs Musik- och Balettstudio som fick ett kontantbidrag på 398 595 kronor och Värmdö Scenskola med ett kontantstöd på 486 025 kronor. I beloppet 596 161 kronor för Övriga bidrag är 280 000 kronor lokal-/anläggningsrelaterade bidrag till Djurö Skyttesportförening, Gustavsbergs Tennisklubb och Värmdö Motorklubb. 316 161 kronor är verksamhetsrelaterade bidrag - bl.a. 100 000 kronor till SISU idrottsutbildarna. Under rubriken Studieförbunden redovisas det samlade bidraget på 285 400 kronor. Stödet till studieförbunden under 2011 framgår i detalj av följande tabell: ABF Bilda Folkuniversitetet Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan NBV Studiefrämjandet Vuxenskolan Summa 15 840 kr 7 290 kr 13 410 kr 810 kr 6 210 kr 450 kr 36 810 kr 101 620 kr 285 400 kr Föreningslivet i Värmdö får huvudsakligen sitt stöd från Kultur- och fritidsnämnden men det kan inte uteslutas att också stöd från andra kommunala avdelningar kan förekomma. Någon total kartläggning av detta har inte genomförts. 10

Observera också att de driftbidrag som utgår till föreningar och föreningsägda bolag inte finns redovisade som kontantbidrag utan ingår som en del av kommunens kostnader för anläggningar vid beräkningen av lokalsubventioner i nästa avsnitt av rapporten. Lokalsubventioner i Värmdö kommun Beräkning av subventioner i kommunala lokaler/anläggningar Analysen av det ekonomiska värdet av bokningar i kommunala lokaler har för kommunen varit ett mycket arbetskrävande men viktigt moment i utredningen. Det har varit nödvändigt att överföra bokningsuppgifter från bokningssystemet till olika typer av sammanställningslistor. Lokalupplåtelse i Värmdö sker på två olika sätt som måste hållas isär för att beräkningar ska kunna göras. Upplåtelseform 1 Bokning sker via det befintliga databaserade bokningssystemet och där bokar kunden tid i form av timmar vilket medger att alla timmar kan prissättas. Upplåtelseform 2 Några kunder har avtal för vissa objekt som de då har exklusivt, egen tillgång till. Här bokas inga timmar utan subventionen utgör kommunens nettokostnad för respektive objektet. I denna grupp tas också Gustavsbergs Simsällskap med som förfogar över tider i Gustavsbergsbadet. Beträffande bokningar som gjorts via bokningssystemet är den totala omfattningen av bokade timmar 38 409. Av dessa har 30 530 timmar - c:a 80 % - prissatts, d.v.s. kommunens kostnader för anläggningen/lokalen har beräknats. Ett timpris har sedan räknats fram utifrån det öppethållande objektet/anläggningen har. Mellanskillnaden 7 879 timmar är i huvudsak kopplade till lokaler som enbart hyrs av privata kunder eller har hyrts ut så få timmar att de inte prissatts. Att räkna fram ett timpris för de olika bokningsobjekten har varit tidskrävande för personalen eftersom det för många anläggningar bara har funnits en totalkostnad. De olika delytorna i en anläggning och varje bollplan på en idrottsplats har kostnadsberäknats och timprissatts. Timpriskostnader har räknats fram utifrån objektens öppethållandetider. Detta har varit nödvändigt eftersom många av dessa anläggningar har olika uthyrningsbara delar. Därför måste kostnaderna fördelas på varje del. Ett exempel: en sporthall som kan hyras ut i sin helhet men som också kan delas i två mindre salar blir ju då 3 objekt som var för sig kan hyras ut. Varje del måste alltså kostnadsberäknas separat. På motsvarande sätt kan konstgräsplaner hyras ut som hel eller halv plan. Kommunens subvention måste beräknas var för sig för de två olika upplåtelseformerna. Upplåtelseform 1: objekten hyrs ut per timme via lokalbokningssystemet Bruttosubvention 10 715 871 kronor Föreningarna har betalt 1 159 169 kronor Kommunens nettosubvention 9 556 702 kronor Kommunens nettosubvention 89,2 % Upplåtelseform 2 - tillgång till objektet på heltid eller delar av total tid Kommunens nettosubvention 2 274 657 kronor Gustavsbergs Simsällskap har betalt en hyra på 150 000 kronor till Gustavsbergsbadet AB. I summan för nettosubventionen har hänsyn tagits till detta. 11

Subventioner per förening som bokat lokaler via bokningssystemet - upplåtelseform 1 Här nedan redovisas de föreningar som hyrt lokaler via kommunens lokalbokningsfunktion, hur många timmar de sammantaget hyrt i alla lokaler och anläggningar, kommunens kostnader för dessa timmar, vad föreningen betalt totalt och kommunens subvention i kronor och i procent. Bokade timmar Kommunens bruttokostnader Föreningen har betalt Kommunens nettosubvention Subvention % Förening Arken HC 26 28 516 4 777 23 739 83 BK Bleket 83 136 809 22 850 113 959 83 Bågskytteklubben Fiskgjusen 297 15 027 5 930 9 097 61 Djurö Båtsällskap 3 390 760-370 0 Djurö Skyttesportförening 3 174 90 84 48 Djurö Stavsnäs Föräldraförening 68 36 040 2 720 33 320 92 Djurö-Vindö IF 1 233 655 573 59 074 596 499 91 Föreningen Skärgårdsmuseet 6 319 330-11 0 GK Värmdö 2 884 696 929 71 420 625 509 90 Gustavsbergs Finska klubb 22 11 952 1 640 10 312 86 Gustavsbergs IF Badmintonklubb 317 136 396 12 653 123 743 91 Gustavsbergs IF Bandyklubb 782 752 489 59 623 692 866 92 Gustavsbergs IF Fotbollsklubb 645 668 687 40 795 627 892 94 Gustavsbergs IF Handbollsklubb 1 429 371 024 55 649 315 375 85 Gustavsbergs Musik och Balett 1240 130 467 33 295 97 172 74 Gustavsbergs Orienteringsklubb 50 10 027 1 520 8 507 85 Gustavsbergs Scenstudio 88 12 386 9 100 3 286 27 Gustavsbergs Simsällskap 19 1 767 570 1 197 68 Gustavsbergs Tennisklubb 295 34 437 7 998 26 439 77 Gustavsbergs Trolling och Sportfiskeklubb 2 178 540-362 0 Gustavsbergs Vänner 2 894 2 000-1 106 0 Gustavsbergskören 48 4 228 2 603 1 625 38 Håbo FF 8 21 352 1 390 19 962 93 IS Linné 31 3 255 1 470 1 785 55 Ingarö GK 35 5 435 1 100 4 335 80 Ingarö IF 2 497 1 526 827 120 227 1 406 600 92 Ingarö Segelsällskap 2 246 540-294 0 Judoklubben Havsörnen 197 11 426 5 910 5 516 48 Lillsved Idrottsfolkhögskolan 51 28 555 0 28 555 100 Mörtnäs Idrottsförening 111 37 447 4 669 32 778 88 Nacka-Värmdö skidklubb 20 1 780 1 300 480 27 Odelberg IBK 62 15 560 9 225 6 335 41 Siggesta Ryttare 13 1 625 390 1 235 76 Värmdö Allmänna Skridskoklubb 132 107 472 9 618 97 854 91 Värmdö Dansare 215 18 353 17 890 463 0 Värmdö Föreningsråd 73 32 408 18 125 14 283 44 Värmdö Föräldraförening 4 512 0 512 100 Värmdö Hockey Club 1 865 1 700 868 152 683 1 548 185 91 12

Värmdö IF 6 621 2 764 089 299 274 2 464 815 89 Värmdö Jolleseglare 28 2 656 825 1 831 69 Förening Bokade timmar Kommunens bruttokostnader Föreningen har betalt Kommunens nettosubvention Subvention % Värmdö Korpförening 151 62 719 10 501 52 218 83 Värmdö Motorklubb 26 1 858 1 560 298 16 Värmdö Scenskola 1 499 146 809 35 444 111 365 76 Värmdö Shitoryu Kofukan KFUK/KFUM 551 18 734 11 020 7 714 41 Värmdö Sjöscoutkår 5 2 235 300 1 935 87 Värmdö Skärgårdsgymnaster 1 586 314 190 33 201 280 989 89 Wermdö Bandy 48 59 498 10 725 48 773 82 Wärmdölandets Bollklubb 228 19 380 6 270 13 110 68 Ösbydalens Innnebandyklubb 269 99 853 9 575 90 278 90 Summa 25 870 10 715 871 1 159 169 9 556 702 89,2 Generellt kan sägas att subventionen är beroende av hur dyra anläggningar föreningen disponerar. Föreningar som använder isytor, konstgräs etc. får naturligtvis stora kommunala lokalsubventioner. Nya anläggningar - vilket är vanligt i Värmdö kommun - är också dyrare än äldre gymnastiksalar och idrottsytor. Se kommunens bilaga Anläggningsinvesteringar 2005 2011. I vissa undantagsfall betalar föreningar en högre avgift än vad lokalen kostar kommunen. Oftast gäller detta vuxenverksamhet i skolsalar eller aulor. Detaljerade uppgifter om alla lokaler och anläggningar finns i bilaga 1 Uthyrda och prissatta objekt 2011. Objekt/lokaler som föreningarna själva förfogar över på heltid eller delar av total tid - upplåtelseform 2 Objekt Kommunens nettokostnad Förening Nämndö Hembygdsgård 35 000 Föreningen Skärgårdsmuséet Runmarö Hembygdsgård 147 000 Runmarö hembygdsförening Svartsjö Hembygsgård 73 000 Värmdö norra skärgård Hembygdsförening Strömma Bygdegård 78 000 Strömma hembygdsförening Evlinge Ridhus 550 000 Värmdö Ridklubb Stavsnäs Bygdegård 53 000 Djurö Skyttesportförening Gustavsbergsbadet 835 920 Gustavsbergs Simsällskap - har betalat hyra på 150 000 kr till badbolaget som dragits av. PTK-badet 152 036 Djurö-Vindö IF Judolokal 253 501 Judoklubben Havsörnen Nattvandrarlokal 97 200 Värmdö Nattvandrare Summa 2 274 657 Sammanfattning av totala lokalsubventioner: Kommunens bruttokostnad - upplåtelseform 1 Betald hyra av föreningar - upplåtelseform 1 Kommunal lokalsubvention - upplåtelseform 1 Kommunal lokalsubvention - upplåtelseform 2 Summa kommunal lokalsubvention 10 715 871 kronor 1 159 169 kronor 9 556 702 kronor 2 274 657 kronor 11 831 359 kronor 13

Kommunal lokalsubvention totalt 89 % När hänsyn tagits till Simsällskapets hyra till badbolaget. Subventioner via Gustavsbergsbadet Anläggningen drivs av Gustavsbergsbadet AB som är ett helägt kommunalt bolag. Det innebär att i praktiken får en förening som är verksam i badet stöd från såväl kommunen som bolaget. Kontantbidrag betalas ut från kommunen och lokalsubventioner ges från bolaget. Vi har i våra beräkningar utgått från totalkostnaden för anläggningen. Vi har tillsammans med ansvariga på badet uppskattat att kostnaden för den del som Gustavsbergs Simsällskap använder har en årskostnad på 14, 4 miljoner kronor. Simhallen är kommunens mest kostnadskrävande anläggning och därför blir subventionen till Simsällskapet mycket stor. För simhallen har en särskild beräkning gjorts för att fördela ut kostnaderna mellan föreningen och övriga besökare som använder anläggningen samtidigt. Eftersom avdelade banor används av föreningen samtidigt som andra besökare finns i anläggningen har fördelningsnyckeln bantimmar använts. Hallen innehåller 6 simbanor och en undervisningsbassäng som kan sägas motsvara ytterligare en bana. Anläggningen var totalt öppen 4 750 timmar under år 2011. Den totala kapaciteten i simhallen räknas då om till bantimmar och föreningens andel av kapaciteten kan då prissättas. Föreningens nettosubvention blir då drygt 835 000 kronor för år 2011. Simklubben betalade 150 000 kronor för sin verksamhet i badet. Avgiften baserades på antalet tränande som erhöll entrekort som gav fritt tillträde till alla aktivitetsytor och verksamheter i anläggningen. Subventioner via Musikens hus Gustavsbergs Blåsorkester, Värmdö storband och PRO-kören hyrde Stora salen för sin verksamhet motsvarande 70 timmar vardera under 2011. Hyran uppgick sammantaget till 39 200 kronor. Enligt de beräkningar kommunen gjort utgör kommunens kostnad för den uthyrda tiden närmare 10 000 kronor. Gustavsbergs Blåsorkester, Värmdö storband och PROkören erhåller ingen kommunal subvention via Musikens hus varför några uppgifter inte redovisas i bilagedelen. Det totala föreningsstödet: kontantbidrag och lokalsubventioner områdesvis och totalt Våra beräkningar baseras på de utbetalningar och lokalbokningar som skett genom kultur- och fritidsenheternas bidrags- och bokningsfunktioner. Fritidsområdet 15 392 181 kronor Kontantbidrag till verksamhet aktivitet, grund, lov Lokalsubventioner via lokalbokningen Lokalsubventioner via egna anläggningar och simhallen Övrigt bidrag lokalrelaterat Övrigt bidrag verksamhetsrelaterat Kultur- och omsorgsområdet 2 058 080 kronor Lokalsubventioner via lokalbokningen Kontantbidrag - kulturföreningar Kontantbidrag pensionärer och funktionsnedsatta Kontantbidrag - social omsorg Övrigt bidrag Kontantbidrag - studieförbund 3 226 451 kr 9 342 802 kr 2 274 657 kr 280 000 kr 268 271 kr 213 900 kr 196 850 kr 37 620 kr 273 000 kr 166 690 kr 285 400 kr 14

Bidrag föreningsdriven kulturskola Totalt föreningsstöd Lokalrelaterat stöd 69 % Verksamhetsrelaterat stöd 31 % 884 620 kr 17 450 261 kronor 12 111 359 kronor 5 338 902 kronor Ytterligare underlag och detaljer redovisas i följande bilagor: Bilaga 1 Uthyrda och prissatta objekt 2011 Bilaga 2 Kontanta bidrag per förening Bilaga 3 Individuella föreningsbokslut Om kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet i Värmdö dominerades år 2011 helt av idrott. Det kommunala aktivitetsstödet utgår till åldersgruppen 7-20 år och skiljer sig inte från den åldersgrupp som får motsvarande statligt stöd. I över femtio år har föreningslivet fått statliga bidrag till sin barn- och ungdomsverksamhet, först i form av fritidsgruppsbidrag och därefter som statligt lokalt aktivitetsstöd. Villkoren för att få stödet varierar mellan idrottsföreningar och övriga föreningar. Under det senaste decenniet har det statliga stödet - som hämtas från det överskott Svenska Spel redovisar, men numera ingår som en delpost i statsanslaget till idrotten - i det närmaste tredubblats. Det betyder att i de allra flesta kommuner är det statliga lokala aktivitetsstödet betydligt större än kommunens aktivitetsstöd. I Värmdö gav kommunen år 2011 aktivitetsstöd med 2 015 793 kronor till 37 föreningar samtliga idrottsföreningar. Det statliga lokala aktivitetsstödet till idrotten i Värmdö uppgick år 2011 till 2 663 938 kronor som fördelades till 34 föreningar. Detta framgår mer detaljerat i bilaga 2 Kontanta bidrag. Verksamhetsanalyser Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs i Värmdö kommun har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från Riksidrottsförbundet och bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. Via RF:s statistik kan vi göra sammanställningar över typ av idrottsverksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. De största idrotterna i Värmdö 2011 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt paraply ett 70-tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Åldersgränserna för statligt lokalt aktivitetsstöd är 7-20 år. Totalt sett har föreningar med hemvist i Värmdö kommun redovisat verksamhet till RF inom 25 olika idrotter. Uppgifterna om verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. 15

Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. Deltagartillfällen och idrotter 2011 Idrott Tillfällen Belopp Fotboll 59 335 583 616 Innebandy 42 986 430 392 Ishockey 27 809 261 368 Ridsport 26 779 313 760 Gymnastik 22 240 236 080 Handboll 15 427 151 080 Tennis 14 367 189 800 Bandy 7 083 73 344 Simidrott 6 267 76 696 Skolidrott 5 000 49 816 Friidrott 4 475 45 856 Karate 4 232 43 000 Konståkning 3 461 44 032 Golf 2 760 30 456 Badminton 2 664 31 392 Segling 1 948 22 970 Basket 1 837 21 704 Bågskytte 1 448 15 016 Bordtennis 986 10 064 Casting 936 9 808 Akademisk idrott 909 11 152 Orientering 510 5 064 Skyttesport 432 5 592 Skidor 133 1 688 Issegling 12 192 Summa 254 036 2 663 938 25 idrotter från kommunen erhöll 2011 statligt lokalt aktivitetsstöd motsvarande ett värde av drygt 2,6 miljoner kronor. Kommunen betalade under 2011 ut 2,0 miljoner kronor i form av aktivitetsstöd. I likhet med landet i övrigt dominerar fotbollen. I Värmdö kommun utgör fotbollen drygt 23 % av samtliga deltagartillfällen. Innebandy, ishockey och ridsport är stora idrotter såväl i kommunen som på riksplanet. Tennis är en starkare idrott än normalt medan kampsporten inte är så omfattande. Jämställdhet Det förs ofta en livlig diskussion om hur idrotten lyckas i sitt jämställdhetsarbete. För att belysa situationen i Värmdö har vi valt att redovisa vilka idrotter i kommunen som har den största verksamhetsvolymen för flickor respektive pojkar. I tabellerna visas också fördelningen procentuellt sett mellan könen. Efter tabellerna ges en sammanfattande bild av idrottens jämställdhet i Värmdö. 16

Deltagartillfällen fördelat efter idrott och kön 2011 Med deltagartillfällen menas att om en förening har en samling med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Idrott flickor Idrott pojkar Ridsport 25 615 Fotboll 40 899 Gymnastik 19 696 Innebandy 30 518 Fotboll 18 436 Ishockey 27 553 Handboll 14 366 Tennis 9 548 Innebandy 12 468 Bandy 6 976 Tennis 4 819 Karate 3 398 Simidrott 3 487 Skolidrott 2 781 Konståkning 3 436 Simidrott 2 780 Friidrott 2 524 Gymnastik 2 544 Skolidrott 2 219 Golf 2 256 Badminton 1 186 Friidrott 1 951 Karate 834 Basket 1 616 Segling 724 Badminton 1 478 Golf 504 Segling 1 224 Akademisk idrott 497 Ridsport 1 164 Bågskytte 438 Handboll 1 061 Casting 355 Bågskytte 1 010 Orientering 268 Bordtennis 948 Ishockey 256 Casting 581 Basket 221 Akademisk idrott 412 Bandy 107 Skyttesport 384 Skidor 72 Orientering 242 Skyttesport 48 Skidor 61 Bordtennis 38 Konståkning 25 Issegling 4 Issegling 8 Summa 112 618 Summa 141 418 Skolidrott omfattar grundskola och gymnasium, akademisk idrott universitet, högskolor och folkhögskolor. Fotboll dominerar bland pojkarna följt av innebandy och ishockey en bild som är ganska vanlig även i andra kommuner. På flicksidan är normalbilden i landet att fotbollen är den klart största idrotten. I Värmdö kommun är ridsporten mycket stark och betydligt större än fotbollen. Även gymnastiken är större än fotbollen bland flickorna. Handbollen är en utpräglad flickidrott i Värmdö och betydligt större än normalt i kommunerna. Av samtliga deltagartillfällen utgör flickornas andel 44,3 % och pojkarnas 55,7 %. Även här skiljer sig kommunen från riksgenomsnittet där 40 % utgör flickverksamhet och 60 % pojkverksamhet. 17

Deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2011 flickor fördelat på idrotter och ålder Med deltagartillfällen menas att om en förening har en samling med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Idrott Tillfällen totalt Tillfällen flickor Andel flickor Flickor 7-12 år 13-16 år 17-20 år Ridsport 26 779 25 615 95,7% 12 686 10 678 1 808 Gymnastik 22 240 19 696 88,6% 14 899 3 400 1 397 Fotboll 59 335 18 436 31,1% 10 690 6 945 801 Handboll 15 427 14 366 93,1% 8 417 4 140 1 809 Innebandy 42 986 12 468 29,0% 5 371 3 802 3 295 Tennis 14 367 4 819 33,5% 2 604 1 603 612 Simidrott 6 267 3 487 55,6% 2 098 1 365 24 Konståkning 3 461 3 436 99,3% 2 392 769 275 Friidrott 4 475 2 524 56,4% 1 867 600 57 Skolidrott 5 000 2 219 44,4% 2 219 0 0 Som tabellen visar är det inte bara inom ridsporten som flickverksamheten är i majoritet. Gymnastik, handboll, friidrott och simidrott är andra exempel där flickverksamheten är större än motsvarande verksamhet bland pojkar. Deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2011 pojkar fördelat på idrotter och ålder Med deltagartillfällen menas att om en förening har en samling med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Idrott Tillfällen totalt Tillfällen pojkar Andel pojkar Pojkar 7-12 år 13-16 år 17-20 år Fotboll 59 335 40 899 68,9% 29 541 7 960 3 398 Innebandy 42 986 30 518 71,0% 15 770 9 507 5 241 Ishockey 27 809 27 553 99,1% 13 063 11 821 2 669 Tennis 14 367 9 548 66,5% 5 718 3 518 312 Bandy 7 083 6 976 98,5% 3 447 2 127 1 402 Karate 4 232 3 398 80,3% 2 532 729 137 Skolidrott 5 000 2 781 55,6% 2 781 0 0 Simidrott 6 267 2 780 44,4% 1 312 1 345 123 Gymnastik 22 240 2 544 11,4% 1 547 797 200 Golf 2 760 2 256 81,7% 1 247 642 367 De stora lagsporterna fotboll, ishockey, innebandy och bandy är kraftigt pojkdominerade och det är också förklaringen till att pojkverksamheten totalt är störst. Även tennis och golf är starka pojkidrotter i Värmdö. Andelen flick- respektive pojkverksamhet i varje enskild idrottsförening framgår av bilagan Verksamhetsanalyser. Jämställdheten inom idrotten i Värmdö är betydligt bättre än i Sverige som helhet. För all idrottsverksamhet i landet redovisar RF en könsfördelning med 60 % pojkverksamhet och 40 % flickverksamhet av den totala verksamheten. I Värmdö är andelen flickverksamhet drygt 44 %, vilket 18

är en klart större andel flickverksamhet av den totala verksamheten än i landet i stort. I bilaga 4 Verksamhetsanalyser kan också konstateras hur olika idrotter behåller sina utövare högre upp i åldrarna. I flickornas fall är det innebandyn som tycks vara mest attraktiv i de övre tonåren. Kommunens 10 största idrottsföreningar Deltagartillfällen per förening och statligt lokalt aktivitetsstöd 2011 Med deltagartillfällen menas att om en förening har en samling med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Förening Tillfällen Belopp Värmdö Idrottsförening 55 894 556 456 Ingarö Idrottsförening 36 921 364 232 Värmdö Hockeyclub 27 809 261 368 Gymnastikklubben Värmdö 15 263 157 720 Gustavsbergs Tennisklubb 14 367 189 800 Gustavsbergs IF Handbollsklubb 14 366 140 216 Värmdö Ridklubb 11 090 125 904 Djurö-Vindö Idrottsförening 10 843 113 536 Föreningen Siggesta Ryttare 9 708 117 016 Gustavsbergs IF Bandyklubb 7 083 73 344 Deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2010 Kommunala jämförelser - idrott Med deltagartillfällen menas att om en förening har en samling med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Kommun Antal Invånare Deltagartillfällen Tillfällen per invånare Antal Inv. 7-20 år Tillfällen per inv. 7-20 år Värmdö 38 894 255 059 6,56 7 787 32,75 Avesta 21 583 118 987 5,51 3 288 36,19 Botkyrka 84 357 488 139 5,79 15 619 31,25 Falkenberg 41 304 180 442 4,37 6 976 25,87 Haninge 78 141 387 908 4,96 14 023 27,66 Huddinge 98 807 660 903 6,69 18 359 36,00 Lidköping 38 220 235 208 6,15 6 391 36,80 Lidingö 44 081 298 028 6,76 8 104 36,78 Nynäshamn 26 248 99 327 3,78 4 477 22,19 Tyresö 43 328 365 942 8,45 8 778 41,69 Vallentuna 30 715 176 132 5,73 6 139 28,69 Vänersborg 36 962 167 910 4,54 6 142 27,34 Österåker 39 792 242 216 6,09 7 769 31,18 Värmdö har en omfattande idrottsverksamhet I jämförelse med andra kommuner I jämförelse mellan de 13 kommunerna ovan ligger Värmdö relativt högt när det gäller antalet deltagartillfällen per innevånare totalt. En förklaring till detta är att Värmdö tillsammans med Tyresö, Vallentuna och Österåker har en hög andel barn och ungdomar av den totala befolkningen. 19

Om vi i stället ser till den bidragsberättigade åldersgruppen 7 20 år, vilket är en mer riktig jämförelse, genomförs i Värmdö kommun i genomsnitt nästan 33 föreningsaktiviteter per individ och år vilket ger kommunen en femteplats bland de tretton kommuner vi jämfört Övriga barn- och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten I de allra flesta kommuner är föreningslivets verksamhet för barn och ungdomar vid sidan av idrotten ganska liten. Ofta svarar idrotten för uppemot 95 % av såväl medlemsantal som verksamhetsvolym. I Värmdö kommun är bilden densamma. De 35 föreningar som lämnat uppgifter till kommunen redovisar 7 644 medlemmar i bidragsberättigad ålder det vill säga 7 till 20 år. Av dessa medlemmar var 7 101 anslutna till en idrottsförening vilket motsvarar 93 % av hela gruppen. 7 % hade medlemskap i en barn- och ungdomsförening vid sidan av idrotten. Könsfördelningen var bland idrottsmedlemskapen 58 % pojkar och 42 % flickor. I gruppen övriga föreningar var andelen flickmedlemskap i jämförelse med idrotten något större eller 48 %. Totalt finns 7 787 barn och ungdomar i den åldern i kommunen enligt SCB:s uppgifter. Det betyder naturligtvis att många individer är medlemmar i flera föreningar. Av kommunens samlade kontantstöd till verksamhet för barn- och ungdom som kan sägas omfatta aktivitetsstöd och grundbidrag går 5 % till annan verksamhet än idrott. Den jämförelsevis goda jämställdheten inom idrotten när det gäller verksamhetsvolym har vi tidigare redovisat som 56 % pojkverksamhet och 44 % flickverksamhet. När det gäller övriga föreningar har vi inte tillgång till verksamhetsstatistik eftersom någon sådan inte rapporteras till kommunen. Erfarenhetsmässigt är den verksamheten troligen än mer jämställd, vilket också medlemsuppgifterna tyder på. Observeras bör att kulturskoleverksamheten i föreningsregi är omfattande och kan till viss del förändrar den idrottsdominerande bild vi gett ovan. Kulturskoleverksamheten har ett annat stödsystem som inte bygger på t.ex. aktivitetsstödet. Kommunen diskuterar införandet av kundvalssystem för kulturskoleverksamheten men avvaktar i väntan på den lagändring som kan bli aktuell. Idrotten är dominerande i alla kommuner och självklart beror detta på popularitet och stort engagemang från många ideellt arbetande ledare. Men de stödsystem som tillämpas i kommunerna är också skräddarsydda för idrott och framförallt lagidrott. Det kan därför finnas skäl att diskutera med föreningar vid sidan av idrotten om hur ett optimalt stöd till dem skulle kunna se ut för att på sikt behålla och stärka deras verksamhet. I bilaga 4 Verksamhetsanalyser idrott finns ytterligare tabeller och statistiska uppgifter. Kulturskoleverksamheten i Värmdö kommun Vi vill också något summariskt kommentera kulturskoleverksamheten i kommunen. Alla barn och ungdomar som är folkbokförda i Värmdö kommun har rätt att, i mån av plats, ta del av frivillig kulturskoleundervisning. 22 % av barn och unga i åldersgruppen 7-19 år i kommunen är deltagare år 2012. Deltagarantalet har ökat kraftigt de senaste åren. Vid sidan av den kommunala kulturskolan som har drygt 1 100 deltagare finns två ideella föreningar som med stöd av kommunala föreningsbidrag bedriver undervisning. Det är Gustavsbergs Musik- och Balettstudio med 179 elever varav 175 flickor och 4 pojkar samt Värmdö Scenskola med 320 elever varav 227 flickor och 93 pojkar. Könsfördelningen i den föreningsdrivna kulturskoleverksamheten är 81 % flickor och 19 % pojkar. Bägge dessa föreningar finns med i den kartläggning som ingår i rapporten. 20

21

Resultat från enkäter om föreningarnas syn på kommunens bidragsgivning och lokaluthyrning Under 2012 har undersökningar om föreningarnas attityder till såväl bidragsgivningen som lokalbokningen genomförts. Enkäterna innehåller två delar en viktdel och en betygsdel. Genom att mäta föreningarnas åsikter om hur viktigt ett påstående är och dessutom sätta ett betyg på påstående blir det lätt att sortera ut svaga och starka områden. Om t.ex. ett påstående anses viktigt av 85 % av de som svarat och dessa sätter ett betyg som är lågt är det allvarligt och åtgärder måste vidtas. Om betyget däremot är gott är det ett kvitto på att allt fungerar som det ska. I undersökningar som saknar vikt-del kan inte den analysen göras. Det finns då en stor risk att fel områden årgärdas t.ex. något som erhållit lågt betyg men inte är viktigt d.v.s. inte har någon betydelse för kunden/brukaren. Bidragsenkät Värmdö kommun 2012 Resultat från enkät om föreningarnas syn på kommunens bidragsgivning - 39 svar varav 19 svar från idrottsföreningar och 19 svar från andra föreningar. En förening har inte angivit föreningskategori. Alla 39 svar Vikt Betyg antal antal % 1-2 3 4-5 1 Informationen om bidragsgivning är lätt att förstå 32 82 % 3 8 20 3 Riktlinjerna/villkoren för bidragsgivningen är tydliga 25 64 % 1 9 14 7 Det lokala aktivitetsstödet fungerar bra för vår förening 23 59 % 1 4 15 11 Det finns friare bidrag t ex för projekt 23 59 % 10 5 5 4 Riktlinjerna/villkoren för bidragsgivningen är rättvisa 19 49 % 4 6 6 2 Det går enkelt att få tag på personalen som handlägger bidrag 15 38 % 1 7 5 5 Personalen som handlägger bidrag är kunnig 14 36 % 1 3 8 8 Bidragen till lokaler/anläggningar fungerar bra för vår förening 11 28 % 4 2 4 10 Utbetalning av bidrag sker snabbt efter ansökan 9 23 % 1 4 3 6 Jag blir alltid väl bemött av personalen som handlägger bidrag 5 13 % 0 1 4 9 Bidragen till ledarutbildning fungerar bra för vår förening 3 8 % 2 0 1 12 Totalt sett fungerar bidragsgivningen bra 1 15 21 Kommentar: Inf ormationen om bidragsgivning är lätt att förstå, Riktlinjerna/villkoren för bidragsgivningen är tydliga, Det lokala aktivitetsstödet fungerar bra för vår förening och Det finns friare bidrag t.ex. för projekt är påståenden som fler än 20 föreningar anses som viktiga. De tre första får dessutom höga betyg. Att någon form av friare bidrag finns anses som viktig men får av naturliga skäl låga betyg eftersom bidragsformen inte finns. 22

Enkät om lokalbokning Värmdö kommun 2012 Resultat från enkät om föreningarnas syn på kommunens bidragsgivning - 52 svar varav 17 svar från idrottsföreningar och 34 svar från andra föreningar. En förening har inte angivit föreningskategori. 3 5 8 4 6 7 10 2 9 12 1 11 13 Alla 52 svar Vikt Betyg antal antal % 1-2 3 4-5 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rimliga 44 85 % 11 3 28 Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 28 54 % 2 7 18 Information om lediga tider är lätt att hitta 25 48 % 8 6 9 Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 21 40 % 2 9 9 Det går enkelt att få tag på vaktmästarpersonalen 21 40 % 0 5 16 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 20 38 % 3 6 10 Vår förening får de tider vi önskar 20 38 % 3 4 13 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 16 31 % 0 8 6 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 15 29 % 4 6 4 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 15 29 % 1 4 9 Principerna för fördelningen av tider i kommunens lokaler är bra 14 27 % 1 7 6 Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 11 21 % 0 1 10 Totalt sett fungera lokalbokningen bra 3 12 35 Kommentar: Föreningarna anser totalt sett att lokalbokningen fungerar bra idrottsföreningar i högre utsträckning än andra föreningar. Två frågor erhåller ett snittbetyg över 4,0 och är kopplade till personalens kunnande och bemötande. I bilaga 5 Föreningsenkäter redovisas resultat från enkäterna i detalj. I bilaga 6 redovisas resultaten från den enkätundersökning rörande mångfald och inkludering som kommunen genomfört. Kultur- och fritidsvaneundersökning I anslutning till utredningen av föreningsstödet har också en kultur- och fritidsvaneundersökning genomförts i form av en enkät riktad till åldersgruppen 13-75 år. Syftet med undersökningen är att mäta i vilken omfattning kommuninnevånarna deltar i olika verksamheter och/eller besöker olika anläggningar. Förutom att mäta frekvensen av deltagandet och besök mäts också vilket intresse kommuninnevånare har av att delta i olika verksamheter eller besöka olika lokaler, verksamheter eller institutioner. Det går också att få reda på hur många som t.ex. aldrig besöker biblioteket eller simhallen men som är intresserade av att göra det. På så sätt kan det gå att ringa in intressanta målgrupper eller finna nya kunder eller brukar-/besöksgrupper. Kultur- och fritidsvaneundersökningar ger inte svar på frågor som varför vissa kommuninvånare inte utnyttjar en anläggning eller deltar i en speciell verksamhet. För att få svar på sådana frågor krävs kompletterande undersökningar. Detaljerade resultat från 2012 års kultur- och fritidsvaneundersökning har tidigare redovisats i särskild ordning till kommunen. Underlaget är i första hand en kundkapskälla och ett 23

analysunderlag för kommunen där resultaten redovisas dels för kommunen som helhet och dels för olika geografiska områden i kommunen. Vi väljer här att redovisa övergripande resultat i två tabeller. De vanligaste aktiviteterna som genomförts minst någon gång per vecka för åldersgruppen 13 75 år redovisas i andelen procent fördelat på kön och totalt. Aktivitet Kvinnor Män Totalt Promenerat/strövat i skogen 94 88 91 Läst tidningar/tidsskrifter/böcker 89 84 87 Surfat på internet 84 83 83 Plockat bär och/eller svamp 85 67 77 Läst tidningar på internet 75 74 75 Gått på bio 78 67 73 Besökt Värmdö kommuns hemsida www.varmdo.se 72 73 72 Besökt någon badplats/friluftsbad 73 66 70 Promenerat/joggat/gått med stavar 78 61 70 Vandrat på vandringsled eller naturstig 68 60 65 Besökt naturreservat eller friluftsområde 68 62 65 Fotograferat 65 61 63 Gått på museum 67 57 62 Gått på konsert 60 50 56 Gått på utställning 60 51 56 Cyklat som motion 56 49 53 Besökt kommunens bibliotek 59 42 51 Besökt simhallen Gustavsbergsbadet 52 47 49 Fiskat 41 54 47 Chatt/blogg på internet tex egen blogg, Twitter, Facebook 51 41 47 Nedan redovisas aktiviteter fördelat på kön som de tillfrågade i åldern 13 75 år aldrig gjort men har något eller stort intresse av att göra. Aktivitet Kvinnor Män Totalt Paddlat kanot/kajak 37 39 38 Släktforskat på bibliotek 40 36 38 Följt fullmäktigemöten på plats el via kommunens hemsida 30 32 31 Gått på kulturskolornas konserter/föreställningar 33 26 30 Använt iordningställt skidspår 30 27 29 Använt plogade sjöisar 28 31 29 Använt bibliotekets e-tjänster - nedladdning av e-böcker 31 26 29 Läst böcker på bibliotek 29 27 28 Använt motions-/elljusspår 27 28 27 Utövat hantverk t.ex. keramik, väva, göra smycken 36 17 27 Deltagit i studiecirklar 32 21 27 Åkt skridskor på sjöisar 24 29 26 Använt allmänna ytor för spontana aktiviteter tex kubb, 25 26 26 Lånat på bibliotek -bok, ljudbok, film eller dyl. 23 29 26 Gått på bibliotekens arrangemang 29 21 26 Åkt längdskidor 24 25 25 Dansat som umgängesform - mogendans 27 23 25 Besökt någon hembygdsgård 26 23 25 Seglat/vindsurfat 24 25 24 Spelat musikinstrument 25 23 24 24