Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010
Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995)
Riksdagsbeslut 1999 Riksdagen erkände i dec 1999: fem nationella minoriteter fem nationella minoritetsspråk sju kommuner i Norrbotten förvaltningsområden för finska/samiska/meänkieli
Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk minoritet judar romer samer Sverigefinnar tornedalingar språk jiddisch romani chib (alla variteter) samiska (alla variteter) finska meänkieli (alla variteter)
Varför minoritetspolitik? Ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och deras språk, men också av vårt gemensamma kulturarv. Ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och förtryckts under långa tider (prop. 2008/2009:158)
Märkesåret 1809 starten för formandet av det moderna Sverige gränsen längs Tornio-Muonio älv delade inte bara riket utan också de fem nationella minoriteterna starten för formandet av synen på Sverige som svenskarnas rike
Före 1809 Sverige var flernationellt/-språkligt samerna är vårt urfolk (Rd 1977) finsktalande sedan tidig medeltid romer och judar lika länge som svensk statsbildning samiska och finska i kyrka & skola
1800-talet nationalismens framväxt undanträngande & osynliggörande samer & tornedalingar Gunnar Kieri Var som folk
Horace Engdahl en omfattande kollektiv minnesförlust, i varje fall på den svenska sidan.
Sveriges nationella minoriteter samma historiska hemortsrätt till Sverige som majoritetsbefolkningen del av vårt gemensamma historiska kulturarv
Varför reformera minoritetspolitiken? Erkännande, men utan innehåll? Nationell och internationell kritik, bl a ; - geografiskt begränsade förvaltningsområden - bristande implementering, särskilt lokalt - minoriteters behov har inte beaktats tillräckligt - utbredd okunskap, ibland ovilja - inget tydligt uppföljnings-/samordningsansvar - minoritetsspråk behöver stöd för att överleva
Språklag och ny minoritetslag Språklagen (1 juli 2009) reglerar bl a de nationella minoritetsspråken samhällets skyldigheter (tillämpningen följs upp av Institutet för språk och folkminnen) Lagen om nationella minoriteter LoNM (1 januari 2010) rättigheter för enskilda samhällets skyldigheter Ändringar i sametingslagen & socialtjänstlagen
Minoritetspolitisk strategi säkerställa en bättre efterlevnad av minoritetskonventioner och uppföljning av vidtagna åtgärder motverka diskriminering och utsatthet stärka minoriteters egenmakt och inflytande främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken
Höjda anslag i statsbudgeten 2010: 80 mkr/år, varav 50 mkr i statsbidrag till FO-kommuner/landsting och 4.6 mkr i stöd till NM-organisationer (Höjning från 10 mkr/år under 2000-2009)
LoNM gäller i hela landet för samtliga nationella minoriteter allmänna bestämmelser = grundskydd införs förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom FO och hos vissa myndigheter myndighetsansvar införs
3 LoNM förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag
4 LoNM Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (8 SpråkL) ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige
4 LoNM barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt
5 LoNM förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i dessa frågor
11 LoNM förvaltningsmyndighet ska verka för att det finns personal med kunskaper i finska, meänkieli resp samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten
finska, meänkieli, samiska, samtliga Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Huddinge, Håbo, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Solna, Stockholm, Surahammar, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Jokkmokk, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Totalt 42 kommuner den 1 maj 2010 Andra kommuner kan ansöka om att få ansluta sig Göteborg, Hofors, Skinnskatteberg och Umeå har beslutat söka
Frivillig anslutning kommun ansöker/regeringen beslutar förutsätter att berörd minoritet stödjer en anslutning och att det finns ekonomiska medel till detta statsbidrag till kommunen
I förvaltningsområde service på samiska, finska och meänkieli i ärenden som har anknytning till förvaltningsområdet, när enskilda så begär förskola och äldreomsorg helt eller delvis på samiska, finska och meänkieli sträva efter att bemöta den enskilde på språket
Rätt att använda sitt språk Justitiekanslern, JK Justitieombudsmannen, JO Diskrimineringsombudsmannen, DO Försäkringskassan Skatteverket
Myndigheter som under en treårsperiod ska följa upp, analysera och redovisa sina insatser senast 15.10 - utifrån minoritetspolitikens mål Rikspolisstyrelsen Lantmäteriet Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut Statens skolverk Statens skolinspektion Diskrimineringsombudsmannen Ungdomsstyrelsen Valmyndigheten Statens kulturråd Högskoleverket
Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag fr. o. m. 2010 Uppföljningsansvar Samordningsansvar Återrapportera till regeringen Rådgivning och information www.minoritet.se Statsbidrag till FO, samt NM Riksorganisationer
Uppföljningsarbetet Kommuner som är FO ska genomföra en kartläggning av de behov som finns i kommunen i samråd med minoriteten och även använda statsbidragen i samråd med minoriteten Kommuner & landsting ska lämna rapport till Länsstyrelsen & Sametinget senast 7 januari 2011
Uppföljning fortsättning arbetet ska sammanställas på nationell nivå och återrapporteras till regeringen årligen för första gången den 22 februari 2011 gäller både FO och andra kommuner, landsting, myndigheter med särskilda uppdrag samt riksorganisationer som erhållit statsbidrag avser bl. a. hur statsbidragen har använts men även hur grundskyddet efterlevs Sametinget ansvarar för samiska FO och Länsstyrelsen i Stockholm för övriga
På gång fortsättning Vi kommer under året också att påbörja en inventering av material, tolkar och översättare och tar gärna emot hjälp i detta arbete Fokusgrupper för kommuner som inte är FO kommer att upprättas i samarbete med SKL Seminarier och annan informationsverksamhet kommer att äga rum under hösten - t ex MR-dagarna i Örebro 15-16 november www.minoritet.se
Länsstyrelsen & Sametinget Länsstyrelsen Lennart Rohdin (Norrbotten/STRT) Ann-Marie Algemo Helena Cronséll Katarina Gürsoy Tiina Kiveliö Sametinget Aina Negga