Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Relevanta dokument
Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

Vad är Europeiska unionen (EU)?

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

5b var lägre än beräknat

Europeiska Unionen. Historia talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING


Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

EU-rätt Vad är EU-rätt?

ROMFÖRKLARINGEN VALÉRY GISCARD D'ESTAING EUROPEISKA KONVENTETS ORDFÖRANDE

EU-upplysningens presentationsmaterial 2009

Europa i ett nötskal

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

2b Eurons inverkan på konsumentpriserna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT

RP 50/ / /2016 rd

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET

Sveriges internationella överenskommelser

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

RP 144/2007 rd. godkänner rådets beslut av år 2007 om systemet. den månad som följer efter mottagandet av. systemet för Europeiska gemenskapernas

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Bakgrund till utvidgningen av Schengen

JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Lagstiftningsöverläggningar

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

Emelie Eriksson Fil.kand. i arbetsrätt vid Karlstads Universitet

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

RÄTTSLIG GRUND GEMENSAMMA REGLER

Välkommen till Europaparlamentet

DEN EUROPEISKA IDENTITETEN

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a

EUROSYSTEMET EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

Till utrikesutskottet

15410/17 MLB/cc DGC 1A

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

PROMEMoria. Nr 1. Juni Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FLEXIBILITETSKLASULENS ROLL: ARTIKEL 352

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 augusti 2010 (OR. en) 11633/10 Interinstitutionellt ärende: 2010/0011 (NLE) HR 47 CORDROGUE 60

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den

BILAGA. Tillägg. till. förslag till rådets beslut

Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

Förslag till RÅDETS BESLUT

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - Vertragstext Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 23

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Bättre utveckling i euroländerna

EU på 10 minuter 2010

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Lissabonfördraget gjorde EU överstatligt. Euroområdets stagnation, EU:s ökande fattigdom, deflationsrisker, och statsskulder som växer.

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

Transkript:

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1

Europeiska unionens historia 2

Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna efter andra världskriget Det yttersta syftet var att förhindra ett nytt storkrig mellan Tyskland och Frankrike I grund och botten frågan om en fredsprocess Koltillgångarna i Saarregionen samt förvaltningen och kontrollen av dem spelade en central roll 3

Europeiska unionens historia Jean Monnet: Tanken på en europeisk integration En internationell myndighet skulle övervaka den gemensamma produktionen Den franske utrikesministern Robert Schumans förklaring 9.5.1950 Han föreslog att kol- och stålproduktionen i Frankrike och Tyskland skulle underställas en internationell myndighet Foto: Europeiska kommissionen Foto: Europeiska kommissionen Förhandlingarna som inleddes utifrån förklaringen ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och stålgemenskapen 4

Europeiska unionens historia Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris 18.4.1951 Parisfördraget undertecknades av sex länder: Frankrike Tyskland Nederländerna Belgien Luxemburg Italien 5

Europeiska unionens historia På grund av det ändrade världspolitiska läget uppstod behovet av ett bredare samarbete Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av kärnvapen, ekonomiska omvälvningar Två grundläggande fördrag undertecknades i Rom 25.3.1957 Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska atomenergigemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) grundstenar var en tullunion och en gemensam marknad för varor vilken skulle införas stegvis 6

Romfördraget underteknades 25.3.1957 i palatset Capitoline Foto: Europeiska kommissionen 7

Europeiska unionens historia Den ekonomiska gemenskapens mål var (och är fortsättningsvis): En hållbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen En fortsatt och balanserad ekonomisk tillväxt En ökad ekonomisk stabilitet En snabb(are) ökning av levnadsstandarden Nära relationer mellan medlemsstaterna Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) mål var att säkerställa kärnenergiproduktionen i Europa 8

Europeiska unionens historia EKSG, EEG och Euratom bildade tillsammans Europeiska gemenskaperna EG Europeiska gemenskaperna (Fusionsfördraget) 1965 EKSG Europeiska koloch stålgemenskapen 1951 EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 Euratom Europeiska Atomenergigemenskapen 1957 9

Europeiska unionens historia Europeiska unionen (EU) uppstod först 1992 genom Maastrichtfördraget Fördraget trädde i kraft 1.11.1993 Som en del av Maastrichtfördraget godkändes planen om att grunda Ekonomiska och monetära unionen (EMU) Den gemensamma valutan Euro i bruk som elektorisk valuta 1.1.1999 och som sedlar och mynt 1.1.2002 i 12 EU-länder År 2013 är Euron i bruk i 17 medlemsländer 10

EU:s politiska system och grundläggande fördrag 11

Europeiska unionens politiska system EU är inte en förbundsstat (federation), men den är mer än en traditionell internationell organisation Juridiskt: statsförbund (konfederation) Unionen har inte kompetenskompetens Kompetens att bestämma om behörighetsfördelningen och att inrätta nya befogenheter Endast medlemsländerna kan med enhälliga beslut ändra fördragen 12

Europeiska unionens grundläggande fördrag Unionen har ingen grundlag Verksamheten bygger på fyra grundläggande fördrag mellan medlemsländerna De grundläggande fördragen har ändrats genom ett flertal kompletterande och reviderande fördrag I den konsoliderade versionen är de införda ändringarna inarbetade i fördraget När en stat ansluter sig till unionen godkänner den alla gällande fördrag samt innehållet och förpliktelserna i dessa 13

Europeiska unionens grundläggande fördrag (inom parentesen; året som fördraget trädde i kraft) Parisfördraget 1951 (1952) EKSG, Europeiska kol- och stålgemenskapen Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg Romfördragen 1957 (1958) EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen Maastrichtfördraget 1992 (1993) EU, Fördraget om Europeiska unionen 14

De viktigaste kompletterande och reviderande fördragen Fusionsfördraget 1965 (1967) Gemensamt råd och gemensam kommission för de dåvarande tre gemenskaperna Europeiska enhetsakten 1986 (1987) Ändringar som behövdes för att genomföra den inre marknaden Amsterdamfördraget 1997 (1999) Schengenregelverket införlivades som en del av EU Gradvist genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa Nicefördraget 2001 (2003) Reform av institutionerna inför utvidgningen av unionen Lissabonfördraget 2007 (2009) Tänkt att göra EU-samarbetet mer effektivt och demokratiskt 15

Lissabonfördraget undertecknades 13.12.2007 Foto: Europeiska kommissionen Foto: Presidentens kansli i Polen För Finlands del signerades avtalet av dåvarande statsminister Matti Vanhanen och utrikesminister Ilkka Kanerva. 16

Kontaktinformation Utrikesministeriet Europainformationen PB 452 00023 Statsrådet Riksomfattande telefonnummer: 0295 3500 10 E-post: europainformationen@formin.fi 17