Religionsundervisning?

Relevanta dokument
5.15 Religion. Mål för undervisningen

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Kunskapskrav i religion

Religionskunskap. Ämnets syfte

5.16 Livsåskådningskunskap

Val av alternativ till religionsundervisning

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Religioner och andra livsåskådningar

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Planering Religionskunskap

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

M E D I A I N M O T I O N

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Ämne Religionskunskap

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Kursplanen i ämnet religionskunskap

RELIGION. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) 3 6

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt av religiösa evenemang i gymnasieutbildningen

Religion Livsfrågor och etik

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

LPP i religion vt. 2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Världsreligioner i Sverige

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Transkript:

Religionsundervisning?

Religionerna har haft och har en avgörande inverkan på människors liv. Därför hör kunskap om religioner hemma i skolan. En inblick i olika religioner ger eleven byggstenar för att forma sin egen livsåskådning. Via religionsundervisningen får skolan en naturlig koppling till det omkringliggande samhället, där de religiösa samfunden spelar en viktig roll. Offentlig religionsundervisning garanterar att eleverna får mångsidiga perspektiv både på sin egen religion och på andra religioner. I skolan får man inte undervisa enligt eget huvud, utan läraren följer en gemensamt godkänd läroplan.

Religion är ingen obetydlig sak. De största religiösa traditionerna i världen, kristendomen, islam, hinduismen och buddismen, har många miljarder anhängare och en tusentals år lång historia. Därför krävs det tid att sätta sig in i grunderna för de olika religionerna. I vår globala tid sprider sig religionerna till nya områden och religionsmöten blir allt vanligare. Man klarar sig inte i dagens värld om man inte är uppdaterad. Religionerna ger upphov till aktuella politiska utmaningar, vilket vi sett i internationella händelser under de senaste åren. Kunskap om olika religioner är något värdefullt också för individen. Religionerna talar om de stora frågorna som berör alla människor: Vad är meningen med livet? Hur lever man ett gott liv? Till bildning på livsåskådningens område hör att man känner till hur människor under historiens gång har besvarat dessa frågor. Innehållet i läroämnet religion är till sin omfattning och sitt djup i sådan klass att läroämnet behöver få tillräckliga resurser på alla årskurser.

Religionernas betydelse ökar i en global omvärld. Därför är religion framtidens läroämne. I en adekvat undervisning i den egna religionen ges en mångsidig kunskap om de olika världsreligionerna och livsåskådningarna. Till exempel förutsätter läroplanerna i den lutherska tron att man redan i de lägsta årskurserna jämför judendomen, kristendomen och islam med varandra. På det sättet kan man redan som barn tillägna sig beredskap för religionsdialog. I religionsundervisningen behandlas också religionslöshet och ateism. I landvarumärkesrapporten Ett uppdrag för Finland (2010) presenteras visioner för hur Finland internationellt kan bidra med kompetens inom medling och fredsarbete. Religionerna används ofta för att underblåsa konflikter, men religionerna kan också ge nycklar till lösningar. Religionsundervisningen är avgörande när vi fostrar kommande generationer i en värld där kulturer och livsåskådningar ofta möts.

Religion är ett sensitivt läroämne där de stora frågorna i livet avhandlas. Undervisning i den egna religionen ger en trygg och hanterbar referensram för reflexioner kring tro. En gammal god pedagogisk princip bygger på att ju yngre eleven är desto viktigare är det att man i undervisningen går från det bekanta till det obekanta. En förutsättning för att förstå ett främmande tänkesätt är att man först förstår sitt eget. Även om religion i första hand studeras i separata grupper tillbringar eleverna största delen av skoldagen tillsammans. Skickliga lärare inkluderar religiös medvetenhet också i andra lektioner och skapar dialog mellan eleverna.

Det som verkligen blir dyrt är om den finländska samhällsfreden sviktar. Skolornas religionsundervisning kan stärka elevernas förmåga till dialog. På det sättet byggs förutsättningar för samhällelig stabilitet. Många invandrare upplever att undervisningen i deras egen religion underlättar integrationen i det finländska samhället. Undervisning i den egna religionen kan vara en av hörnstenarna i mångkulturpolitiken. För att sköta detta på ett bra sätt behövs vilja och yrkeskunskap. Kostnaderna för religionsundervisning för minoritetsgrupper tar endast upp en halv promille av den totala budgeten för den grundläggande utbildningen. Man kan räkna med att det i framtiden blir lättare att bilda grupper för undervisning i minoritetsreligioner i och med att andelen elever med invandrarbakgrund ökar.

I vårt land har luthersk och ortodox religionsundervisning redan under många årtionden utvecklats och varit föremål för forskning. När andra religioner etablerar sig i Finland får vi småningom allt bättre utbildade lärare också där. Utvecklingen av religionsundervisningen för minoritetsgrupper handlar om en tiotals år lång process där vi nu tar de första stegen. Både vetenskapen och tron söker sanningen och svaren på frågor om livet. Vetenskapen beskriver den värld vi kan iaktta och dess struktur. Religionerna försöker utröna betydelser. Även om de stora frågorna inte skulle kunna lösas med hjälp av vetenskap är den intellektuella brottningen med dem en värdefull del av mänsklighetens gemensamma arv. Religionerna har också tydliga filosofiska och teologiska dimensioner. Teologin håller väl för en vetenskapsfilosofisk granskning. Undervisningsmaterialet i religion baserar sig å sin sida på den nyaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen.

Grundar sig din åsikt om religionsundervisningen på föreställningar eller fakta? Undervisningen i skolorna är öppen och offentlig, så det är bara att göra ett besök för att uppdatera föreställningarna om religionsundervisningen! Kyrkostyrelsen/Religionsundervisningsteamet Mera information evl.fi/religionsundervisning Layout: Annexus/Marsa Pihlaja. Foton: Annexus, Kyrkans informationscentral, Jyri Komulainen, E. Härö, Túrelio, Agencia Brasil Papper: Scandia 2000 är certifierat enligt FSC:s standard för hållbart skogsbruk.