Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Resultat Antaganden Alternativa framskrivningar Jämförelse med Europop 2013 Jämförelse med Prognos 2012
I publikationen, 2015 2060 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 2015 2110 Ålder, Kön 7 Födelselandgrupper
Födelselandgrupper Sverige Norden (utom Sverige) EU (utom Norden) Övriga Europa Länder utanför Europa efter HDI Hög (Iran, Chile, Libanon) Medel (Irak, Thailand, Syrien) Låg (Somalia, Afghanistan, Etiopien)
10 miljoner nästa år?! 14 miljoner Prognos 12 10 8 6 1923 1950 1969 2004 2016 2025 2042 4 2 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060
Det framtida barnafödandet Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Johan Tollebrant facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
3,0 Fruktsamhetsutvecklingen Summerad fruktsamhet 2,5 2,0 1,5 1,0 2,48 1,60 2,14 1,51 1,88 0,5 0,0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
3,0 Slutligt antal barn Kohortfruktsamhet 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 Födelseår
Andel födda barn efter moderns födelselandsgrupp Moderns födelselandsgrupp 1970 2000 2014 Sverige 88 82 73 Norden 8 2 1 EU-länder 3 2 4 Övriga Europa 1 4 4 Utanför Europa i land med högt HDI 0 4 4 Utanför Europa i land med medel HDI 0 4 8 Utanför Europa i land med lågt HDI 0 2 6 Summa 100 100 100 HDI = Human Development Index
SVERIGEFÖDDA
30 Medelålder vid första barnets födelse 29 28 27 26 25 24 23 22 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Första barnet Andel kvinnor som fått minst ett barn efter ålder 100 90 80 70 60 50 40 1955 1960 1970 1980 1975 30 20 1985 10 0 15 20 25 30 35 40 45
100 Andra barnet Andel kvinnor som fått minst två barn efter ålder 90 80 70 60 50 40 1960 1970 1980 1975 30 20 10 1955 1985 0 15 20 25 30 35 40 45
Tredje barnet Andel kvinnor som fått minst tre barn efter ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1955 1970 1960 1975 1980 15 20 25 30 35 40 45
60 50 Fördelning över antal födda barn i slutet av den fruktsamma perioden Procent Prognos Två barn 40 30 20 10 Tre barn Barnlös Ett barn Fyra (+) barn 0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Födelseår
Summerad fruktsamhet efter födelseår 2,5 Prognos 2,0 1,88 på sikt 1,5 1,0 0,5 0,0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Födelseår
Summerad fruktsamhet efter år 2,5 Prognos 2,0 1,88 på sikt 1,5 1,0 0,5 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
UTRIKES FÖDDA
Kvinnor födda i Norden 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Norden Födda i Sverige 1,96 på sikt 1,88 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Kvinnor födda i EU-länder 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i EU - länder Födda i Sverige 1,88 på sikt 1,72 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Kvinnor födda i övriga Europa 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i övriga Europa Födda i Sverige 2,00 på sikt 1,88 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Kvinnor födda i länder med högt HDI 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i länder med högt HDI Födda i Sverige 1,88 på sikt 1,83 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Kvinnor födda i länder med medel HDI 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Sverige Födda i länder med medel HDI Prognos 2,05 på sikt 1,88 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Kvinnor födda i länder med lågt HDI 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i länder med lågt HDI Födda i Sverige Prognos 2,25 på sikt 1,88 på sikt 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
SAMMANFATTNING
Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, utomlands samt totalt 3,0 Prognos 2,5 2,0 1,5 Födda i Sverige: 1,88 på sikt Utrikes födda: 1,97 på sikt Totalt : 1,89 på sikt 1,0 0,5 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, utomlands samt totalt 3,0 Prognos 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Tack! Johan.Tollebrant@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Den framtida in- och utvandringen Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Andreas Raneke facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Invandrare och utvandrare 140 000 120 000 100 000 Invandrare 80 000 60 000 40 000 20 000 Utvandrare 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Den framtida in- och utvandringen Födda i länder utanför EU och Norden Invandring efter grund för bosättning In- och utvandring Födda i länder i EU och Norden Invandring och utvandring Födda i Sverige Utvandring och återinvandring Sammanfattning
FÖDDA I LÄNDER UTANFÖR EU OCH NORDEN
Födda i länder utanför EU och Norden Medborgare i ett land utanför EU och Norden behöver söka uppehållstillstånd Asyl Anhörig Arbete Studier Övriga skäl
120 Asyl: sökande, uppehållstillstånd och folkbokförda Tusental 100 80 Sökande 60 40 Uppehållstillstånd 20 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Migrationsverket
20 000 Vanliga födelseländer för asylinvandrare under 2000-talet 15 000 Syrien 10 000 Irak 5 000 Afghanistan Somalia Eritrea 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
120 Asyl: sökande och uppehållstillstånd Tusental Prognos 100 80 Sökande 60 40 Uppehållstillstånd 20 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Källa: Migrationsverket
Asylinvandrare födda utanför EU och Norden 80 000 Prognos 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
60 000 50 000 Anhöriginvandrare födda utanför EU och Norden Prognos 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Invandring på grund av arbete, studier eller av övriga skäl 12 000 Prognos 10 000 8 000 6 000 Studier Övriga skäl 4 000 2 000 Arbete 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
140 In- och utvandrare födda i länder utanför EU och Norden Tusental Prognos 120 100 80 60 Invandrare 40 20 Utvandrare 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
FÖDDA I LÄNDER I EU OCH NORDEN
60 000 50 000 In- och utvandrare födda i EU och Norden Prognos 40 000 Invandrare 30 000 20 000 Utvandrare 10 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
FÖDDA I SVERIGE
Ut- och invandrare födda i Sverige 30 000 25 000 Prognos Utvandrare 20 000 15 000 Invandrare 10 000 5 000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
SAMMANFATTNING
Invandrare och utvandrare 200 180 160 140 Tusental Prognos 120 100 Invandrare 80 60 40 20 Utvandrare 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Tack! andreas.raneke@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Antaganden om överlevnad Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
HISTORISK UTVECKLING
Återstående medellivs- 90 80 70 År Kvinnor Män 84,1 Födelsen 80,4 längd vid 60 olika åldrar 50 40 30 50 år 20 65 år 10 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 75 år 85 år
Genomsnittlig förändring av medellivslängden vid födelsen under tre perioder 5 4 Månader per år 4,2 4,1 3 2 2,4 1,8 2,7 1 0,9 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1900 1960 1960 1980 1980 2014
Tre dödsorsakers bidrag till dödlighetens nedgång i olika åldrar mellan 1998 och 2012. Kvinnor 120 Procent 100 80 Sjukdomar i hjärnans kärl Ischemiska hjärtsjukdomar Cancer 60 40 20 0-20 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84
Tre dödsorsakers bidrag till dödlighetens nedgång i olika åldrar mellan 1998 och 2012. Män 120 100 80 Procent Sjukdomar i hjärnans kärl Ischemiska hjärtsjukdomar Cancer 60 40 20 0-20 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84
OLIKA TRENDER FÖR KVINNOR OCH MÄN
2 1 0 Dödlighetens förändring i olika åldrar under två perioder samt senaste antagandet. Män Procent per år Positiva tal = dödligheten har ökat 1970 1980 Stora skillnader mellan delperioder -1-2 -3-4 -5 Senaste antagandet 2001 2011 Negativa tal = dödligheten har minskat 30 40 50 60 70 80 90 100
Dödlighetens förändring mellan 1998 och 2012. Rökningsrelaterad och annan dödlighet 1 0 Procent per år Kvinnor: rökningsrelaterad dödlighet -1-2 -3-4 Kvinnor: annan dödlighet Män: rökningsrelaterad dödlighet Män: annan dödlighet -5 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Åldersgrupp
INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE
Dödlighetens förändring mellan 1990 och 2012. Kvinnor i sex olika länder 1 Procent per år 0-1 Frankrike Sverige Norge -2-3 Australien Schweiz Japan -4 50 54 60 64 70 74 80 84 90 94 100+ Åldersgrupp
NYA ANTAGANDEN
Antagen årlig reduktion av dödstalen 0,0 Procent Kvinnor 0,0 Procent Män -0,5-0,5-1,0 2016-1,0-1,5-1,5 2035 2060-2,0 2035 2060-2,0-2,5-2,5 2016-3,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100-3,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Döda per 1 000 i 1000 Kvinnor 100 1000 Män 100 några 100 90 100 90 åldrar 10 0 80 70 60 10 0 80 70 60 1 50 40 1 40 20 50 30 0,1 30 20 0,1 Logaritmisk skala 10 10 0,01 1960 1980 2000 2020 2040 2060 0,01 1960 1980 2000 2020 2040 2060
Återstående medellivslängd vid födelsen 90 85 År Kvinnor 84,1 Prognos 89,1 86,7 80 80,4 75 74,9 Män 71,2 70 65 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Återstående medellivslängd vid 65 års ålder och skillnad mellan könen 28 År 24 20 Kvinnor 21,5 Prognos 25,4 23,7 16 12 15,3 13,7 Män 18,9 8 Skillnad kvinnor män 4 1,6 3,9 1983 1987 2,6 1,7 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Procent kvarlevande år 2015, födda 2015 och födda 1915 100 50 0 År 2015 Födda 1915 Män Kvinnor Födda 2015 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män Ålder där 50 procent lever kvar År 2015 86,7 83,5 Födda 2015 93,9 92,4 Födda 1915 80,9 73,6 Procent kvarlevande vid 65 år År 2015 93 90 Födda 2015 97 96 Födda 1915 75 66 Procent kvarlevande vid 100 år År 2015 2 1 Födda 2015 12 7 Födda 1915 1 0
Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper enligt livslängdstabeller för olika perioder 60 Procent 2060: 87 procent av dödsfallen inträffar i åldern 80 år och äldre 57 50 40 30 20 10 0 40 39 31 35 30 33 17 21 16 20 12 12 10 9 6 2 2 4 0 0 1 2 1 0 19 år 20 44 år 45 64 år 65 79 år 80 89 år 90+ år 1901 1910 1956 1960 2010 2014 Prognos 2060
Andel avlidna män i olika åldersgrupper enligt livslängdstabeller för olika perioder 60 Procent 2060: 82 procent av dödsfallen inträffar i åldern 80 år och äldre 50 40 30 31 42 29 28 40 35 47 20 10 0 18 19 17 13 3 4 1 0 2 1 20 17 13 9 5 3 3 0 19 år 20 44 år 45 64 år 65 79 år 80 89 år 90+ år 1901 1910 1956 1960 2010 2014 Prognos 2060
Tack! orjan.hemstrom@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Demografidagen 2015 FIKAPAUS
Sammanfattning och resultat Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
10 miljoner nästa år?! 14 miljoner Prognos 12 10 8 6 1923 1950 1969 2004 2016 2025 2042 4 2 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060
Födda Döda 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Prognos Födda Döda 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060
In- och utvandrare 180 000 160 000 Prognos 140 000 120 000 Invandrare 100 000 80 000 60 000 Utvandrare 40 000 20 000 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060
Fler barn och unga.. 1 400 1 200 1 000 800 tusental Prognos 7 15 år 1 5 år 600 400 200 16 18 år 6 år 0 0 år 1960 1980 2000 2020 2040 2060
lite fler i yrkesaktiva åldrar. 4 000 3 500 tusental Prognos 40 64 år 3 000 2 500 25 39 år 2 000 1 500 1 000 19 24 år 500 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060
och fler äldre 2 500 tusental Prognos 2 000 1 500 65 79 år 1 000 80+ år 500 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060
100 år, allt vanligare
100 år, allt vanligare 10 000 9 000 Prognos 8 000 7 000 6 000 5 000 100+ år 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060
1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Fler utrikesfödda, särskilt bland de äldre tusental Prognos 25 39 år 40 64 år 65 79 år 80 år 0 18 år 19 24 år 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Hur säker är prognosen? Säkrare på kort sikt Invandringen är osäker på kort sikt och än mer osäker på lång sikt Är säkrare för personer födda före prognosens starttidpunkt Åldersstrukturen relativt säker
Hur säker är prognosen? Stokastisk prognos Alternativa antaganden Jämförelse Eurostat Jämförelse med Prognos 2012
Tack! Lena.Lundkvist@scb.se Johan.Tollebrant@scb.se Andreas.Raneke@scb.se Orjan.Hemstrom@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation Anna Nyman Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Om studien Registerstudie av geografiskt avstånd mellan barn och den förälder barnet inte bor tillsammans med (inte är folkbokförd med) Avstånden bygger på koordinater på fastighetsnivå (avstånd fågelvägen) I materialet ingår barn 0-17 år där båda föräldrarna är kända, lever och är bosatta i Sverige, år 1975-2013
Utveckling av avstånd över tid Barn 0 17 år efter avstånd till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent 40 35 30 25 20 15 50- km 0-2 km 10-49 km 2-9 km 10 5 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vanligare ha nära till mamma Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent 50 40 30 Har mamma inom 2 km Har pappa inom 2 km 20 10 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vanligare med kort avstånd om båda föräldrarna är utrikes födda Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent 50 40 30 20 Båda föräldrarna utrikes födda Båda föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige, en utrikes född 10 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Mindre vanligt med kort avstånd ju längre tid sedan separationen Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent 50 2010 8 år vid separationen 40 30 20 1980 1990 2000 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 År sedan separation
Kort avstånd vanligt Om barnet bor hos pappa Om båda barnets föräldrar är utrikes födda Om föräldrarna har hög utbildningsnivå Om föräldrarna har hög inkomstnivå
Långt avstånd vanligt Om barnet bor hos mamma Om föräldrarna inte bodde ihop när barnet föddes Om föräldrarna var unga då barnet föddes Om barnet bor i Övriga kommuner, dvs. ej storstad/större stad Om det gått lång tid sedan separationen
VAD BEROR FÖRÄNDRINGEN ÖVER TID PÅ?
Statistisk analys av utvecklingen Hänsyn till flera faktorer samtidigt Logistisk regression med kort respektive långt avstånd till den andra föräldern som beroende variabler Resultat i form av oddskvoter där referensgruppen har värdet 1. Värden mindre än 1 innebär en lägre benägenhet och värden högre än 1 innebär en högre benägenhet att ha ett kort/långt avstånd
Kort avstånd till den förälder barnet inte bor med Oddskvoter 2,5 2,0 1,5 1,0 Utan kontroll Med kontroller 0,5 0,0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Kontrollerat för vilken förälder barnet bor med, föräldrarnas ålder vid barnets födelse, antal syskon, kommungrupp, föräldrarnas födelseland och föräldrarnas inkomstnivå
Långt avstånd till den förälder barnet inte bor med Oddskvoter 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Med kontroller Utan kontroller 0,2 0,0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Kontrollerat för vilken förälder barnet bor med, föräldrarnas ålder vid barnets födelse, antal syskon, kommungrupp, föräldrarnas födelseland och föräldrarnas inkomstnivå
Olika effekt av olika faktorer i utvecklingen mot kortare avstånd Dämpar utvecklingen Föräldrar äldre när de får barn Minskad andel barn utan syskon Fler barn med utrikes födda föräldrar Förstärker utvecklingen Mammans inkomstnivå Barnens åldersstruktur
Sammanfattning Minskat avstånd över tid Minskning i alla grupper Störst förändring under perioden 1975-1995 Utvecklingen kan till liten del förklaras av förändrad sammansättning i gruppen barn med särlevande föräldrar
Tack! anna.nyman@scb.se karin.lundstrom@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
På egna ben En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Anna-Karin Nylin facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Syfte När flyttar unga hemifrån? Vart flyttar unga när de lämnar föräldrahemmet? Vad gör unga efter flytten hemifrån?
Population Kvinnor och män som flyttat hemifrån under perioden 1990 2013 och som vid flytten var 15 35 år gamla -födda i Sverige el. invandrat före 15 års ålder -levde med någon eller båda biologiska föräldrar Registrerad kontra faktisk flytt
NÄR FLYTTAR UNGA HEMIFRÅN?
Medianålder för de som flyttar hemifrån Ålder 23 22 Män 21 20 Kvinnor 19 18 0 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014
Medianålder för de som flyttar hemifrån efter kommuntyp Ålder 23 Kvinnor Ålder 23 Män 22 21 Förorter till storstäder Storstäder Större städer 22 21 20 19 Övriga kommuner Glesbef. kommuner 20 19 18 0 18 0 1990 1996 2002 2008 2014 1990 1996 2002 2008 2014
VART GÅR FLYTTEN?
Vart går flytten? Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män 80 80 60 Inom hemkommun 60 40 Annat län 40 20 Annan kommun inom länet 20 Utomlands 0 1990 1996 2002 2008 2014 0 1990 1996 2002 2008 2014
Flyttare inom hemkommunen efter kommuntyp Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män 80 60 Storstäder Större städer Glesbef. kommun 80 60 40 Förorter Övrig kommun 40 20 20 0 1990 1996 2002 2008 2014 0 1990 1996 2002 2008 2014
Vanliga kommuner att flytta inom Kiruna Gällivare Vanliga kommuner att flytta till Umeå Umeå Eskilstuna Uppsala Stockholm Uppsala Stockholm Göteborg Borås Norrköping Göteborg Linköping Lund Malmö Malmö
VAD GÖR UNGA EFTER FLYTTEN HEMIFRÅN?
Aktivitet året efter flytt hemifrån Procent 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor Studier Förvärvsarbete Arbetslöshet 0 1990 1996 2002 2008 Procent Män 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 1990 1996 2002 2008 2014
Sammanfattning Medianåldern för de som flyttar hemifrån har ökat under 2000-talet Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män Män flyttar inom hemkommunen i något större utsträckning än kvinnor Kvinnor studerar och män arbetar efter flytten hemifrån Publicering: 2015-06-24 På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet
Tack! anna-karin.nylin@scb.se facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Pågående och kommande studier Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
På gång för SCB:s demografer På egna ben en beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet (publiceras 24 juni) Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation Integrationsrapport (publiceras 30 september) Migration ur ett könsperspektiv Skillnader i dödlighet mellan grupper Uppföljning attitydundersökning om barnafödande
Tack för i år! Demografidagen 2015 Onsdagen den 20 maj Statistiska centralbyrån Svensk demografisk förening facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter