Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Hansson 2011-10-18 KS2011/00216 008 0480-45 00 58 Kommunfullmäktige Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner förslag till dagvattenpolicy. Policyn ska ligga till grund och vara ett stöd för den fysiska planeringen i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar att dagvattenpolicyn är ett ett underlagsmaterial åt översiktsplanen samt VA-plan och ska gälla fram tills den ersätts av översiktsplanen och VA-planen. Bakgrund I Kalmar kommun har det under flera år funnits ett starkt behov av en dagvattenpolicy, vilket tydligt har poängterats i Kalmarsundskommissionens slutrapport från juni 2007. EU:s ramdirektiv för vatten fördes in i svensk lagstiftning 2004 (2004:660) och innebär att vi inte får försämra vattenkvaliteten i våra vatten. Det betyder att vi måste ändra på dagens hantering av dagvattnet, vi måste rena vattnet innan det når recipienten. På samma gång går det att skapa möjligheter att undvika översvämningar vid häftiga eller ihållande regn. Arbete med att ta fram en dagvattenpolicy inleddes hösten 2009 på uppdrag av styrgruppen. Styrgruppen består av Björn Strimfors, Jörgen Madebrink, Ewa Jansson samt Per-Olof Johansson. En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunledningskontoret, Kalmar Vatten AB och samhällsbyggnadskontoret sattes samman för att utföra arbetet i samverkan för att skapa en gemensam syn. Arbetsutskottet beslutade att sända dagvattenpolicyn på remiss 2011-04-26. Det inkom tre synpunkter, från service förvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och Kalmar Vatten AB. Synpunkterna har inte föranlett behov av ändringar. Arbetsutskottet framförde även en vilja att policyns principer och övergripande riktlinjer förs över till översiktsplanen och att övrigt behandlas i VAplanen. Syftet med arbetet Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy var att skapa en första grund till hur vi skulle arbeta med genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva me- Mark och planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx par.hansson@kalmar.se
2 (2) toder för hanteringen av dagvatten. Dessutom skulle den bidra till en ökad förståelse för hur kommunen skulle arbeta vidare med frågan. Underlag och stöd vid fysisk planering I dagvattenpolicyn formuleras principerna och de övergripande riktlinjerna för dagvattenhanteringen inom sammanhållen bebyggelse och inom planlagt område. Policyn ska ligga till grund och vara ett stöd för den fysiska planeringen i kommunen både på kommunal mark och privat mark.
Dagvattenpolicy Förslag 2011-04-18 1
Remisshandlingen har tagits fram på uppdrag av styrgruppen för arbetet. Styrgrupp har varit Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB, Björn Strimfors, Kommunledningskontoret, Ewa Jansson och Per-Olof Johansson, Samhällsbyggnadskontoret. Policyn har utarbetats av en arbetsgrupp och projektledaren Ulf Olsson, Kalmar Vatten AB, Maria Jakobsson och Pär Hansson, Kommunledningskontoret, Anna Carnelius, Cathrine Hermansson, Carl-Fredrik Nelson, Mats Haglund, Samhällsbyggnadskontoret. Omslagsbild: White Arkitekter AB 2
3 Foto: Kalmar kommun, Jan Magnusson
Sammanfattning Dagvatten är en naturligt förekommande tillgång som ska användas på ett positivt sätt i samhällsplaneringen. Belastningen på recipienter och avloppsnät ska minimeras genom medveten dagvattenhantering i planeringsarbetets alla skeden. Policyn ska styra hur arbetet med dagvatten i kommunen ska ske inom sammanhållen bebyggelse/planlagt område. Den ligger även till grund för ett vidare arbete med en dagvattenstrategi. 4
Foto: Kalmar kommun, Jan Magnusson 5
Innehåll Sammanfattning 4 Vision - Kalmar en sund region 7 Inledning 8 Syfte 9 Övergripande mål 10 Principer för dagvattenhantering 12 Riktlinjer för dagvattenhantering 13 Tillägg: Ansvarsfördelning 6
Vision Kalmar en sund region Kalmar är en kustkommun. Detta innebär att en stor del av attraktionskraften, och den därmed goda livsmiljön, är beroende av ett friskt Kalmarsund och en välmående Östersjö. I framtiden har vi en levande innerstad där bad och fiske är en naturlig del av stadslivet. Dagvattenpolicy Kalmar kommun - förslag - 2011-04-18 Foto: Kalmar kommun, Jan Magnusson 7
Inledning De flesta invånarna i kommunen har ett kort fysiskt avstånd till Kalmarsund. Det upplevda avståndet är för många betydligt större. Att öka kopplingen till sundet och Östersjön, ofta rent visuellt, från alla nya boendemiljöer är en mycket viktig inriktning. Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Hanteringen av dagvatten har historiskt sett gått ut på att bli av med vattnet så snabbt som möjligt. Med ökad miljöinsikt och satsningar på hållbar utveckling framstår dagvatten alltmer som en resurs i samhället. En fungerande dagvattenhantering kan göras mycket estetiskt tilltalande. Då är det viktigt att arbeta med dagvattenfrågan tidigt i planskedet som en naturlig och integrerad del i planprocessen för samtliga inblandade förvaltningar. I takt med att staden förtätas och byggs ut ökar de hårdgjorda ytornas areal betydligt, vilket förändrar regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden och vattnets kretslopp. Det blir svårare för regnvattnet att tränga ner i marken och avrinningen blir snabbare till sjöar och vattendrag. Den snabbare avrinningen gör att påverkan från kraftigare regn blir större med risk för översvämningar och vattenskador. Även grundvattenbalansen kan rubbas. Kalmar ligger så lågt att havsvatten ofta går baklänges upp i dagvattensystemen. Delar av staden riskerar att bli översvämmad vid en framtida klimatförändring. de flesta vetenskapliga bedömare anger ska komma under det närmaste seklet? Tillsammans med dagvattnet förs föroreningar ut i recipienterna. Föroreningar kan omfatta såväl tungmetaller, korrosionsprodukter och näringsämnen som olja i dagvatten från exempelvis trafikytor, byggnadsytor och industriområden. Genom Sveriges medlemskap i EU påverkas Kalmar av ramdirektivet för vatten. Direktivet omfattar alla typer vatten: grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Grundtanken är att allt vatten ska ha god status år 2015, men i vissa fall kan tiden förskjutas. Kalmarsunds vatten är påverkat av både övergödning och farliga ämnen. Dagvattnet är en av källorna till detta. För att få en acceptabel kustvattenkvalitet är det mycket viktigt att dagvattnet renas. I Kalmar leds dagvattnet direkt ut i recipienterna som kan vara åar, bäckar, diken och Kalmarsund. På några platser finns dagvattendammar/våtmarker som fördröjer och renar vattnet innan det når sundet. Policyn ligger till grund för ett fortsatt arbete i form av en dagvattenstrategi som till exempel ska innehålla inventering, prioritering, åtgärds- och investeringsplan samt klassificering. Även om vi nu snabbt tar vårt ansvar lokalt och regionalt för att minska klimatpåverkan kommer trögheten i de naturliga systemen att ge konsekvenser i form av ökad nederbörd. Hur kan vi på ett positivt sätt nyttja de förändringar som 8
Syfte I Kalmar kommun har det under flera år funnits ett starkt behov av en dagvattenpolicy, vilket tydligt har poängterats i Kalmarsundskommissionens slutrapport från juni 2007. Policyn ska vara ett tydligt styrdokument för all fysisk planering. Samsyn på politisk nivå och tjänstemannanivå är en nödvändighet. Syftet med att upprätta en dagvattenpolicy är att skapa en grund för genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva metoder för att hantera dagvatten. I dagvattenpolicyn formuleras de övergripande riktlinjerna för dagvattenhanteringen i sammanhållen bebyggelse och planlagt område. Foto: Kalmar kommun, Jan Magnusson 9
Övergripande mål Genom att konsekvent arbeta i enlighet med de övergripande målen kan dagvattnet hanteras och tas till vara på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Målen ska vara vägledande i plan- och bygglovhanteringen samt i förvaltningarnas arbete och syftar till att visionen uppfylls. Inspirationsbild: Öppen dagvattenhantering i bostadsområde i Malmö. foto: Joakim Pramsten, SWECO Dagvattnet ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande. Dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfald. Inspirationsbild: Lokalt omhändertagande av dagvatten i Kalmar. foto: Jan Magnusson Hållbar dagvatte Inspirationsbild: St Denis, Paris 10
Dagvattnet ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynpunkt. Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. Dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minimeras, både vad gäller föroreningar och flöden. Inspirationsbild: Öppet utjämningsmagasin för dagvatten i Växjö, Linnékanalen. foto: Maria Johansson nhantering Inspirationsbild: Lokalt omhändertagande av dagvatten i Kalmar. foto: Jan Magnusson Inspirationsbild: Lokalt omhändertagande av dagvatten i Kalmar. foto: Jan Magnusson 11
Principer för dagvattenhantering Dagvatten är ett naturligt element. Möjligheterna att med en öppen dagvattenhantering öka trivseln, skapa bättre biologiska förutsättningar och få en mer estetiskt tilltalande miljö ska tas tillvara. En sådan hantering skapar även pedagogiska värden. Områdets karaktär samt krav på tillgänglighet och rening påverkar hur dagvattenhanteringen utformas. Angrip föroreningskällorna Mest långsiktigt hållbart är att begränsa föroreningarna i dagvattnet redan vid källan, exempelvis vid val av byggnadsmaterial. Alternativt får fastighetsägaren ta konsekvenser av att välja sämre material med till exempel egen reningsanläggning. Omhänderta dagvattnet lokalt (LOD) För att minska mängden dagvatten som belastar ledningsnät och recipienter ska i första hand dagvattnet omhändertas lokalt på såväl kvartersmark som allmän platsmark, före eventuell anslutning till allmänt VA-nät. Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild källa inte är så stor blir den sammantagna effekten av att omhänderta dagvatten lokalt högst väsentlig. Inom skyddsområden för dricksvatten och i samband med förorenad mark bör en bedömning av riskerna göras för att avgöra om infiltration är lämpligt. Eftersträva öppen dagvattenhantering Om dagvattnet inte kan omhändertas lokalt ska det fördröjas ytligt vid källan, så kallad trög avledning. Trög avledning kan ske genom att ytvatten leds över gräsbevuxen mark som faller svagt mot ett givet mål eller genom användandet av diken för avledningen. Trög avledning kan ske både före anslutning till kommunalt avloppsnät och som en del av det allmänna systemet. Även då befintliga förhållanden medför att dagvattenledning vid källan är enda alternativ ska man eftersträva att längre ner i systemet övergå till öppen dagvattenhantering. Rena dagvatten när det behövs För att skydda recipienter, biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer och badplatser behöver dagvattnet i många fall renas. Bedömning får göras områdesvis utifrån graden av förorening på dagvattnet och känslighet hos recipient. Ledningsnät Då markförhållanden eller andra förutsättningar inte tillåter lokalt omhändertagande av dagvatten eller öppen dagvattenhantering får dagvattnet avledas i dagvattenledning och renas vid behov på annan plats. Inspirationsbild: Biskopshagen i Växjö 12
Riktlinjer för dagvattenhantering Exploatering av tidigare obrukad mark och vid förändringar i befintlig miljö Riktlinjerna för dagvattenhanteringen ska fastställas i planeringsskedet. Genom en förstudie klargörs förutsättningarna för framtida exploatering och dagvattenhantering med hänsyn till bland annat geotekniska, geohydrologiska och topografiska förhållanden. Vidare bör recipientens känslighet beaktas liksom den planerade exploateringens påverkan på denna. Med utgångspunkt från förstudien kan lämpliga principer för dagvattenhanteringen fastställas. Områden som ska nyttjas för öppen dagvattenhantering ska identifieras som parkmark och/eller naturområde och framtida skötsel säkras. Höjdsättning ska göras för att säkerställa förutsättningarna för dagvattenhanteringen. I inledningsskedet ska också recipientens känslighet bedömas och tillkommande föroreningsbelastning beräknas för att avgöra vilka reningskrav som ska gälla. Krav på andel grönyta ska ställas i planprocessen. I samband med planerad förtätning ska dagvattenhanteringen förbättras enligt policyns riktlinjer. I omvandlingsområden är det väsentligt att en bedömning görs för att avgöra behovet av en samlad lösning. Dagvatten ska separeras från spillvattennätet. Dagvatten från industriområden och större handelsområden varierar i sammansättning, beroende av bland annat kemikalieanvändning och trafikintensitet och kan behöva särskild hantering. Varje enskilt fall måste bedömas separat. Åtgärder i befintlig miljö Bebyggda områden har oftast ett konventionellt dagvattensystem, det vill säga ett ledningsnät för effektivt avledande av dagvattnet från området. Någon behandling och rening av dagvattnet förekommer oftast inte. Kommande dagvattenstrategi kommer att klargöra vilka områden som måste ha förbättrad hantering. Drift och underhåll Kommunen ska tillhandahålla lätttillgänglig information för fastighetsägare om kraven på och syftet med dagvattenhantering lokalt. Informationen förs vidare vid eventuell försäljning av fastigheten. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen beaktas och föroreningshalterna begränsas där så är möjligt och motiverat. Produkter som ger minst påverkan på miljön ska användas. Användningen av vägsalt ska hållas på en låg nivå och anpassas efter behov. Underhållsrutiner för gatusopning och tömning av dagvattenbrunnar ska följas. Snöhantering Gammal snö kan innehålla stora mängder föroreningar och får inte tippas i kanaler, sjöar och vattendrag. Anläggningar för snöhantering ska placeras på iordningställda platser där smältvatten renas under kontrollerade former. För att minimera transporter av snö ska vid planläggning utredas och anges var snön ska magasineras och vilka ytor som krävs för detta. Inspirationsbild: Växjösjön i Växjö 13
14