kl , Region Gävleborgs kansli, Gävle. Sven-Åke Thoresen, ordf Alf Norberg Stig Eng, 2:e v ordf Patrik Stenvard

kl 10.00-15.00, Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, ordf Alf Norberg Stig Eng, 2:e v ordf Patrik Stenvard Eva Tjernström Magnus Svensson Carina Blank, 88-99 Kenth Lövgren Peter Kärnström Marie Centerwall, tjg ers 85-87 Magnus Jonsson Hans Olsson, tjg ers Marie-Louise Dangardt Carl-Ewert Ohlsson, tjg ers Yoomi Renström Carina Östansjö, tjg ers Ej tjänstgörande ersättare Sven-Erik Lindestam Inger Schörling Insynsplatser Olov Nilsson Sträng Stig Zettlin Pär Åslund Roland Bäckman Roger Hedlund Leif Hansen Tjänstemän från Region Gävleborgs kansli Marie Centerwall 85-99 Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Marie Centerwall 1

Innehåll 85 Upprop och protokollsjustering 86 Godkännande av föredragningslistan 87 Regionkommunfrågan 88 Delårsbokslut 2012-08-31 89 Förslag till förbundsavgift 2013 90 Förslag till verksamhetsplan och budget 2013 samt ekonomisk prognos 2014 91 Projektet Vägen till e-samhället 92 Hälsingegårdar - världsarv 93 Ägardirektiv 2013 ALMI Företagspartner AB Gävle Dala 94 Anslag 2013 ALMI Företagspartner AB Gävle Dala 95 Länsplanen för transportinfrastruktur - Riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal, fortsatt inriktning 96 Riktlinjer/förtydliganden, utskottsarbetet a) Representationsuppdrag b) Deltagande i kurs/konferens 97 Komplettering av firmatecknare 98 Rapporter a) Landstingets kulturplan, remissvar b) Central Baltic 2014-2020 (Interreg-program) 99 Information om projektet Bra Före 2

85 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Marie Centerwall utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 86 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns i befintligt skick. 3

87 Regionkommunfrågan Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Regionstyrelsens beslut 1. Informationen noteras till protokollet. Ärendebeskrivning Mats Törnquist och Eva Tjernström informerar om läget i regionkommunfrågan. - Den parlamentariska kommittén sammanträdde 2012-10-10 och fick då en redovisning av tjänstemannagruppens olika alternativ till politisk organisation - Förslagen ska presenteras för vid seminariet 2012-11-09 med fullmäktigeledamöterna för att utgöra diskussionsunderlag - Det är viktigt att den fortsatta diskussionen bland annat tar fasta på frågor om en vitaliserad demokrati, det regionala utvecklingsarbetet (RUS), att alla områden blir belysta utifrån ett helhetsperspektiv, nytänkande och medborgardialog. - Även de mellankommunala frågorna behöver belysas och diskuteras när det gäller hur dessa ska lösas - Vid bildandet av regionkommunen ska ett positivt beslut fattas av landstinget och en majoritet av kommunerna vilka utgör en kvalificerad majoritet av medborgarna - Om inte en regionkommun bildas kommer länsstyrelsen att få det regionala utvecklingsansvaret. Länsstyrelserna kan komma att få ett större geografiskt område att verka inom. 4

88 Delårsbokslut 2012-08-31 Ansvarig tjänsteman: Monica Edin Regionstyrelsens förslag till Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar 1. Delårsbokslutet per 2012-08-31, inklusive revisorernas utlåtande, godkänns och delges medlemmarna Mats Törnquist föredrar ärendet. Ärendebeskrivning Enligt förbundsordningen 13 för Region Gävleborg ska delårsbokslut upprättas per den 31 augusti årligen. Kansliet har upprättat delårsbokslut per 2012-08-31som innehåller en allmän del och en beskrivning av den verksamhet som bedrivits inom de olika enheterna och de eventuella avvikelser som kan redovisas mot den antagna verksamhetsplanen för 2012. Delårsbokslutet återfinns i bilaga. Överläggning med Regionförbundets revisorer äger rum 2012-11-05. Revisorernas utlåtande medföljer kallelsen till Regionfullmäktige. 5

89 Förslag till förbundsavgift 2013 Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson Regionstyrelsens förslag till Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar 1. Förslaget till förbundsavgift för 2013 fastställs. Mats Törnquist föredrar ärendet. Ärendebeskrivning I förbundsordningen för Region Gävleborg anges följande beträffande finansieringen av verksamheten: 11 Grunderna för medlemmarnas finansiering av verksamheten Kommunerna och landstinget skall täcka kostnader för regionförbundets verksamhet som inte täcks på annat sätt. Förbundsavgiften beräknas på ett promille-tal av avgiftsunderlaget. Avgiftsunderlaget utgörs av summan av kommunernas skatteintäkter nästföregående år och generella statsbidrag med förekommande tillägg och avdrag. Skatteintäkterna omräknas efter medelutdebiteringen. Kommunerna svarar för 70% av avgiften och landstinget för 30%. Fullmäktige fastställer årligen promilletalet och beslutar om förbundsavgiftens användning. Förbundsavgiften utgår till regionförbundet. Förbundsavgiften betalas, mot faktura, med 50% i januari samt resterande 50% i juli. För tillkommande uppgifter som kan komma att överföras till regionförbundet skall reglering ske i särskild ordning. Regionfullmäktige beslutade 2007-11-30 23 att godkänna en beräkningsgrund för medlemmarnas andel av förbundsavgiften. Enligt denna beräkningsgrund ska kommunerna betala 1,27 promille av summan av skatter och avgifter. Landstinget ska betala 0,55 promille av motsvarande summa. 6

Beräkningsunderlaget har räknats fram av SKL. Medlem Förbundsavgift 2012 Förbundsavgift 2013 Förändring förslag Bollnäs 1 492 372 1 546 265 53 893 Gävle 5 217 041 5 492 475 275 434 Hofors 603 805 583 814-19 991 Hudiksvall 2 053 614 2 131 499 77 885 Ljusdal 1 150 526 1 173 563 23 037 Nordanstig 552 576 563 188 10 612 Ockelbo 356 732 356 771 39 Ovanåker 658 980 669 551 10 571 Sandviken 2 159 376 2 140 935-18 441 Söderhamn 1 472 600 1 477 734 5 134 Landstinget 12 431 844 12 908 369 476 525 TOTALT 28 149 466 29 044 164 894 698 Not 1 I Landstinget Gävleborgs förbundsavgift ingår följande: Grundanslag 0,55 promille av underlaget skatter och avgifter Anslag till ALMI vid överföringen till Region Gävleborg Anslag till Central Sweden Bryssel oförändrat anslag Summa 7 098 788 kronor 5 084 000 kronor 541 000 kronor 12 723 788 kronor 7

90 Förslag till Verksamhetsplan och budget 2013 samt ekonomisk prognos 2014 Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson/Monica Edin/Ulrika Brandt Regionstyrelsens förslag till Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar 1. Förslag till verksamhetsplan och budget 2013 samt ekonomisk prognos 2014 antas. Mats Törnquist föredrar ärendet. I Regionstyrelsens diskussion framkommer bland annat att en ändring bör göras i texten på sidan 6 under rubriken Utveckling av nationell infrastruktur så att texten lyder: Även Bergslagsbanan, Norra Stambanan och projektet Atlantbanan är föremål för insatser. Dessutom framförs ett önskemål om att jämförelsetal från föregående år ska finnas i budgetförslaget. Kansliet får uppdraget att göra dessa justeringar till sammanträdet med Regionfullmäktige 2012-11-30. Allmänna utskottet 2012-09-24 56 Mats Törnquist föredrar ärendet. I diskussionen framkommer bland annat önskemål om att ett förtydligande bör göras avseende vissa begrepp i budgetförslaget som exempelvis konsultkostnader, inhyrd personal och overheadkostnader(oh). Till kansliet uppdras att komplettera materialet med dessa begreppsförklaringar. Ärendebeskrivning Kansliet har upprättat förslag till verksamhetsplan och budget för 2013 samt ekonomisk prognos för 2014. Med anledning av bildandet av regionkommun 2015 har kansliet valt att i nuläget endast prolongera budget 2013 till 2014. 8

91 Projektet Vägen till e-samhället Ansvarig tjänsteman: Bengt Valdemarsson Regionstyrelsens beslut 1. Projektet godkänns och ansökningsprocessen fullföljs i enlighet med upprättad ansökning inklusive föreslagen finansiering. 2. Ytterligare beslut rörande ansökningsprocessen delegeras till Allmänna utskottet. Bengt Valdemarsson föredrar ärendet. Ärendet har varit föremål för information och behandling tidigare i olika sammanhang och har lämnats in till Tillväxtverket 2012-08-31 för att bli föremål för behandling i Strukturfondspartnerskapet 2012-12-06-07. Projektet omfattar två delprojekt - Ett resfritt Gävleborg, videokonferens - Testbädd Närvård Gävleborg Finansiering av delprojekten sker genom redan beslutade medel från Vinnova samt genom regionala tillväxtmedel (anslag 1:1), EU-medel och medfinansiering från kommunerna, landstinget och Region Gävleborg. Efter det att ansökan lämnats in och Allmänna utskottet behandlat frågan 2012-09-24 58 har Gävle kommun meddelat att man inte har för avsikt att medfinansiera projektet. Sandvikens kommun och Landstinget Gävleborg har meddelat att medfinansiering i projektet förutsätter att Gävle kommun deltar. I det fall Regionstyrelsen beslutar att fullfölja ansökningsprocessen med färre deltagare måste nya beräkningar göras och överlämnas till Tillväxtverket senast 2012-10-19. Projektansökan blir föremål för beslut om regionala tillväxtmedel i Allmänna utskottet 2012-10-26 i enlighet med delegation beslutad 2012-04-13 43 (bilaga). Regionstyrelsen diskuterar projektet och den uppkomna situationen. I diskussionen framkommer bland annat att projektet är positivt ur flera aspekter och att det är viktigt att samtliga deltar. Det finns vidare anledning att tydliggöra att detta är en början på en utveckling av e-samhället som är viktig för regionen och samtliga inblandade kommuner, företag m fl och att inriktningen överensstämmer med SKL:s e-strategi. 9

Ordföranden sammanfattar diskussionen och föreslår att Regionstyrelsen beslutar godkänna projektet och fullfölja ansökningsprocessen inklusive den föreslagna finansieringen med målet att samtliga kommuner och landstinget ska vara med. Eventuella ytterligare beslut som behöver fattas med anledningen av ansökningsprocessen delegeras till Allmänna utskottet. Det noteras till protokollet att projektet är en början på vägen till e-samhället och att SKL:s e-strategi ska vara vägledande för det fortsatta arbetet. Allmänna utskottet 2012-09-24 58 Vid dagens sammanträde med Allmänna utskottet föreligger projektbeskrivning som bifogats ansökan om EU-medel och utgjort underlag för ansökan om medfinansiering från kommunerna. Projektbeskrivningen bifogas separat. Regionstyrelsen 2012-06-08 64 Mats Törnquist föredrar ärendet och bifogat förslag - Gemensamma steg mot E-samhället ett projekt för Gävleborg. Regionstyrelsen beslutade 2012-06-08 64 att 1. Till regiondirektören uppdras att i nära samverkan med kommunerna och landstinget presentera ett projekt med mål att tillsammans göra Gävleborg till landets ledande region för samarbete inom IT-området och därmed uppnå SKL:s strategi för E-samhället. 2. Regiondirektören ska återkomma till styrelsen med förslag till projektbeskrivning, projektorganisation och finansiering. Detta förslag skall vara förankrat i kommunerna och landstinget. Allmänna utskottet 2012-05-10 39 Mats Törnquist föredrar ärendet. Allmänna utskottet beslutade 1. Till kansliet uppdras att utforma en avsiktsförklaring om tjänsteutveckling i bredbandsnätet. 2. Avsiktsförklaringen föreläggs Regionstyrelsen för godkännande. 10

Ärendebeskrivning Gävleborg har i dag ett väl utbyggt bredbandsnät Regnet - som förbinder samtliga kommuner. Investeringen är gjord sedan början av 2000-talet men användningen av nätet för e-tjänster är ytterst marginell. Sedan tidigare har det sk Kommunmolnet utvecklats där förutsättningarna för tjänsteutveckling i nätet prövats genom några försök och sedan viss permanent verksamhet. Frågan om utveckling och samordning av tjänsteutbudet i nätet har diskuterats med bland annat kommuncheferna och IT-ansvariga i kommunerna. Intresset är stort för att få till stånd ett utvecklingsprojekt med denna inriktning. Från kansliet föreslås att en avsiktsförklaring får utformas och föreläggas Regionstyrelsen för godkännande och med ett uppdrag till Region Gävleborg att tillsammans med kommunerna och landstinget utarbeta ett projektförslag för ansökan till bland annat EU:s strukturfonder under hösten. Gemensamma steg mot E-samhället ett projekt för Gävleborg Kommuncheferna i de tio kommunerna samt landstingsdirektören ställer sig bakom detta förslag om en gemensam satsning för att påskynda och fördjupa den redan pågående samverkan mellan kommunerna och landstinget i Gävleborg. Förslaget syftar till att utreda och genomföra en lokal och regional anpassning till den nationella strategin för E-samhället genom att utnyttja de stora investeringar i fiberteknik som, under det senaste decenniet gjorts i Gävleborg. Bakgrund Gävleborgs kommuner och landsting står inför många utmaningar. Den demografiska utvecklingen anger att behoven inom området vård och omsorg kommer att öka under överskådlig tid framåt. Övriga offentliga verksamheter måste kvalitetssäkra och effektivisera sin tjänsteproduktion för att även i fortsättningen erbjuda attraktiva platser att bo och verka på. Vi har just nu en hög arbetslöshet. Det långsiktiga problemet som såväl offentliga arbetsgivare som den privata sektorn står inför är kompetensförsörjning. Lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, mätningsingenjörer listan på befattningar där stora pensionsavgångar syns runt hörnet kunde göras mycket längre. Fokus på kärnverksamheterna Det är alltså tydligt att vi inom kommun- och landstingssektorn måste fortsätta att fokusera på våra kärnverksamheter. Att utveckla våra erbjudanden på alla områden som är betydelsefulla för våra medborgare. På det sättet skapas attraktivitet som lockar till inflyttning och etablering av verksamhet. Stödverksamheterna i form av administrativa system kan med fördel utvecklas och drivas tillsammans. Redan nu samverkar Ockelbo kommun med Sandviken respektive Gävle för ekonomi- och personalsystem Samtliga bibliotek i länet deltar också i det virtuella biblioteket HelGe Genom att ta gemensamt ansvar för utveckling och drift av stödsystemen kan vi dels utveckla kvaliteten, dels skapa möjligheter att inom ramen för givna resurser koncentrera oss på utvecklingen av vår kärnverksamhet. 11

Samverkan för utveckling Kommunerna och landstinget i Gävleborg samverkar redan på ett konstruktivt sätt inom IT-sektorn: Landstinget och Gävle kommun för långtgående diskussioner om samverkan på IT-området - liksom Hälsingekommunerna. E-hälsa och drift och finansiering av Kommunmolnet är ytterligare två exempel där samverkan varit smidig och framgångsinriktad. Vidare har en regional bredbandsstrategi nyligen antagits. Nationella aktörer har pekat ut Gävleborg som ett gott exempel på samverkan. Vi bedömer att det nu är dags att gå ett steg till och utnyttja det förtroende som byggts upp genom att intensifiera samverkan. Medborgarservice Genom att utnyttja redan gjorda investeringar och lära av varandra kan Gävleborg bli Sveriges bästa region när det gäller att erbjuda medborgarna service genom väl utvecklade och tillgänglighetsanpassade E-tjänster. E-tjänster innebär administrativa förenklingar för kommunerna och landstingen samtidigt som man ökar tillgängligheten för medborgarna. Miljö och ekonomi I en ytstor region kostar resor mycket. En kalkyl ger vid handen att kommunerna och landstinget i Gävleborg använder ca 220 miljoner kronor/år för sitt resande. Genom att bättre nyttja redan gjorda investeringar i IT-infrastruktur bör vi - till fromma för såväl ekonomi som miljö kunna reducera resandet väsentligt. Det här är bara exempel på de steg mot ett hållbart system som är möjliga att ta för oss i Gävleborg bara genom att utnyttja befintliga strukturer på ett smartare sätt. Ett projekt för Gävleborg Vi föreslår nu att regionstyrelsen uppdrar till regiondirektören att i nära samverkan med kommunerna och landstinget presentera ett projekt med mål att tillsammans göra Gävleborg till landets ledande region för samarbete inom IT-området och därmed uppnå SKL:s strategi för E- samhället. Syftena ska bl a vara att gemensamt utveckla och drifta IT-stöd för kärnverksamheterna för ledning och styrning, för resfria möten och för användarvänliga och effektiva E-tjänster. Regiondirektören ska återkomma till styrelsen med förslag till projektbeskrivning, projektorganisation och finansiering. Detta förslag skall vara förankrat i kommunerna och landstinget. 12

92 Hälsingegårdar - världsarv Ansvarig tjänsteman: Ann Christin Gagge Regionstyrelsens beslut 1. En förstudie genomförs för att klargöra hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. 2. En återrapportering av resultatet redovisas vid Regionstyrelsens sammanträde 2012-12-14. Ann Christin Gagge föredrar ärendet. Förslaget är att en förstudie ska genomföras under de två återstående månaderna 2012 och att förstudien visar hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Regionstyrelsen diskuterar ärendet och ställer sig bakom en förstudie. Allmänna utskottet 2012-09-24 53 Mats Törnquist rapporterar från det aktuella mötet som genomfördes 2012-09-21. Resultatet blev bland annat att ett förslag utarbetas där en projektorganisation (ansvarsförhållanden, roller mm) för det fortsatta arbetet klargörs och föreläggs Regionstyrelsen för godkännande. Allmänna utskottet 2012-08-15 49 Allmänna utskottet beslutade 1. Till kansliet uppdras att kalla till ett möte i de aktuella frågorna. Ärendebeskrivning Hälsingegårdarna utsågs i början av juli till världsarv av UNESCO. Sju gårdar i Hälsingland ingår och dessa ska marknadsföras samt hållas öppna och tillgängliga för besökare. Eva Tjernström aktualiserar frågan om hur samarbete, ansvarsförhållanden, öppethållande mm reglerats mellan de inblandade parterna. Ett möte bör ordnas mellan de berörda myndigheterna (Länsstyrelsen, Landstinget och Region Gävleborg) för att skapa klarhet i dessa frågor. Även tillgängliga finansieringsformer för verksamheten bör klargöras. 13

93 Ägardirektiv 2013 ALMI Företagspartner AB Gävle Dala Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Regionstyrelsens förslag till Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar 1. Ägardirektiv för ALMI Företagspartner AB Gävle Dala 2013 godkänns. VD för ALMI Företagspartner AB Gävle Dala Hans Astorin medverkar vid dagens sammanträde och informerar om bolagets verksamhet. Ärendebeskrivning ALMI moderbolag har översänt bifogat förslag till ägardirektiv för ALMI Företagspartner AB Gävle Dala 2013. 14

Ägardirektiv till styrelsen för Almi Företagspartner GävleDala AB Almi Företagspartner GävleDala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), av Region Dalarna (24,5 %) samt Region Gävleborg (24,5 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver de förutsättningar som framgår av gällande bolagsordning och de samverkansavtal som föreligger mellan ägarna. Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet efter beslut som fattats vid årsstämma under våren 2012 med innebörd att ägarna senare under året överlämnar ett ägardirektiv och att detta ska vara styrande för bolagets verksamhet. 1 Uppdrag Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv från idéer till framgångsrika företag. 2 Vision, affärsidé och värdegrund Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almis affärsidé är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med våra kunders framgång som mål. Almis värdegrund består av att medarbetare känner glädje i arbetet, är flexibla i tanke och handling och är affärsmässiga i utförandet. 3 Mål Bolaget ska i sin verksamhet uppnå följande mål: 1. Avkastningen i låneverksamheten ska uppgå till 2 procent över en treårsperiod. 2. Bolaget ska under 2013 bevilja lån till ett belopp som senare fastställs i dialog med bolaget. 3. Andelen kundtid ska på sikt uppgå till minst 80 procent. 4. I snitt ska varje finansieringsrådgivare få beviljat 4 nya lån per månad. 5. Det antal kunderbjudanden inom rådgivningsverksamheten som ska levereras under 2013 och som senare fastställs i dialog med bolaget. 6. I snitt ska varje medarbetare leverera 10 kunderbjudanden inom rådgivningsverksamheten per månad. 4 Verksamhet Bolagets verksamhet ska i enlighet med uppdraget, visionen och affärsidén vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och utlåning till små och medelstora företag. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks. Samverkan med kommersiella aktörer ska eftersträvas. Den centrala insatsen är den analys av företaget och företagaren som kan leda till en finansierings- eller rådgivningsinsats. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men vissa erbjudanden och resurser ska i första hand erbjudas företag med hög potential att växa medan övriga företag får ett mer begränsat utbud av tjänster och rådgivningstimmar. 15

Insatser inom såväl låne- och rådgivningsverksamheten mot kvinnor och invandrare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföretagandet bland dessa grupper. Bolaget ska öka kännedomen om Almis erbjudanden och aktivt söka nya kunder. Insatser mot unga ska särskilt uppmärksammas. Bolaget ska planera och rapportera sina insatser inom verksamheten enligt den modell som gäller i koncernen. 4.1 Låneverksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla samtliga finansieringsformer som ingår i koncernens produktutbud. Bolaget ska verka för att tillgodose behovet av marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag som kan finansieras av Almi. Bolaget ska i ökad utsträckning inrikta låneverksamheten mot tidiga skeden i företags livscykel samt tidiga skeden av produkt-, tjänsteutveckling och förnyelseprocesser men även till andra behov hos små- och medelstora företag. Låneverksamheten ska tillföras de resurser som krävs för att nå avkastningskravet och övriga mål. Bolaget ska ta fram en handlingsplan med syfte att öka produktiviteten inom låneverksamheten samt ta fram en plan för att säkerställa att avkastningen inom låneverksamheten över tiden uppgår till minst 2 procent samt ta fram och verkställa en handlingsplan med målet att vid nästkommande revision av låneverksamheten få betyg B. Bolaget ska även öka lånevolymen och antal lån. 4.2 Rådgivningsverksamheten Bolaget ska tillhandahålla Almis nationella kunderbjudanden. Dessa är: 1. Alla innovationserbjudanden 2. IFS-rådgivning 3. Lönsamhetsstyrning 4. Mentor eget företag 5. Kunskapsseminarier Därutöver ska bolaget genomföra de uppdrag om särskilda satsningar mot olika målgrupper som ägarna kommit överens om. Bolaget ska i första hand rikta rådgivningsinsatser mot bolagets lånekunder. Bolaget ska upphandla tjänster inom rådgivningsverksamheten i syfte att att i ökad utsträckning kunna erbjuda spetskompetens inom nya områden samt öka kundernas valmöjligheter. Detta arbete bör under året ges hög prioritet. 16

5 Övriga riktlinjer Bolaget ska i övrigt - samverka med Almi Invest Norra Mellansveringe AB som ingår i AlmiInvest-koncernen, - medverka i genomförandet av resp regionala utvecklingsstrategier i samarbete med privata och offentliga aktörer på lokal och regional nivå, - överföra administrativa funktioner enligt tidigare fastställd plan till koncernens affärsserviceenhet i Östersund som också ska anlitas för inköp som omfattas av lagen om offentlig upphandling, - utveckla genusperspektivet i hela verksamheten så att kvinnor och män bemöts på lika villkor samt - uppmärksamma den påverkan på samhälle, miljö och människa som såväl den egna verksamheten har som våra produkters och tjänsters påverkan hos våra kunder och aktivt medverka i den satsning på hållbar utveckling som görs inom koncernen samt - tillämpa den koncerngemensamma prissättningsmodellen. Utöver ska inom resp region följande insatser göras: Dalarna - driva verksamhet med syfte att stärka de mindre och medelstora företagens internationella konkurrenskraft vilket bl. a sker genom ett arbete med att attrahera internationella investeringar till Dalarna genom ett arbete inom ramen för Invest in Dalarna. Gävleborg - driva projekten Kulturells och kreativa Näringar (KKN), Refill (för företag med lönsamhetsproblem) och Miljöteknik för företag, 6 Finansiering av verksamheten Om bolagets finansiering för 2013 träffas överenskommelse i särskild ordning. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av sin kärnverksamhet genom medel från bl a regionala aktörer eller EU. Detta ägardirektiv har upprättats i fyra originalexemplar, varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Falun den. 2012 Gävle den. 2012 Region Dalarna Leif Nilsson Region Gävleborg Sven-Åke Thoresen Stockholm den. 2012 Almi Företagspartner AB Göran Lundwall 17

94 Anslag till ALMI Företagspartner AB Gävle Dala Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Regionstyrelsens beslut 1. Anslaget från Region Gävleborg till ALMI Företagspartner AB Gävle Dala justeras till 5 480 kkr för 2013 Mats Törnquist rapporterar att Region Dalarna/Landstinget har justerat beloppet till 5 480 kkr och föreslår att Regionstyrelsen att justera anslaget från Region Gävleborg till motsvarande belopp. I budget 2013 har en justering gjorts för att inrymma det höjda anslaget. Allmänna utskottet 2012-09-24 57 Mats Törnquist föredrar ärendet. Allmänna utskottet diskuterar frågan. Allmänna utskottets uppfattning är att anslaget bör vara lika stort i de båda länen. Allmänna utskottet beslutade föreslå Regionstyrelsen att 1. Anslaget till ALMI Företagspartner AB Gävle Dala justeras så att beloppen från Region Gävleborg och Region Dalarna/Landstinget är lika stora. Allmänna utskottet beslutade vidare att 1. Till regiondirektören uppdras att justera detta i förslaget till budget för 2013. Ärendebeskrivning Årsanslagen till ALMI Företagspartner AB Gävle Dala från de båda regionala ägarna Region Dalarna/Landstinget och Region Gävleborg är 2012 Region Dalarna/Landstinget 5 280 578 kronor (landstinget 40 %, kommunerna 60%) Region Gävleborg 5 373 692 kronor Enligt uppdraget från ägarna ska basverksamheten bestå av finansiering och rådgivning. I rådgivningsverksamheten ska innovationsrådgivning, IFS-rådgivning (invandrare), Mentor Utveckla företag (mentorprogram för företagare) och lönsamhetsstyrning ingå. I Dalarna finansieras IFS-rådgivning, mentorprogram och Invest in Dalarna (särskilt uppdrag) via projektmedel. I Gävleborg finansieras IFS-rådgivning via projektmedel. Enligt ALMI:s ledning vore det önskvärt att resurser till IFS-rådgivningen skulle inrymmas i det ordinarie anslaget, men eftersom de båda regionförbunden agerar lika finns inte någon anledning att för dagen ändra detta. Landstinget i Dalarna har aviserat en vilja att öka anslaget med 200 000 kronor. Det bör noteras att det inte är något krav att anslag och verksamhet skall vara lika i båda länen. 18

95 Länsplanen för transportinfrastruktur - Riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal, fortsatt inriktning Ansvarig tjänsteman: Göran Unger Regionstyrelsens beslut 1. Kommande ombyggnationer av objektet riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal i Länsplanen ska inriktas på att åtgärda trafiksäkerhetsproblemen på sträckan Bollnäs-Arbrå- Vallsta, samt på utpekade ställen i Skästra, Järvsö, Simeå, Orbaden samt Häggesta. Standard motsvarar hastighetsgränsen max 80 km/tim enligt Trafikverkets nya hastighetskriterier. 2. Ombyggnationerna anpassas för en framtida uppgradering till standard för hastighetsgräns max 100 km/tim Göran Unger föredrar ärendet. Marie Centerwall, S, föreslår att ordet eventuell i andra beslutssatsen tas bort. Regionstyrelsen instämmer i förslaget. Marie Centerwall, S, Yoomi Renström, S och Roland Bäckman, S lämnar ett gemensamt dokument att bifogas protokollet, där argumenten för en satsning mittseparerad 100-väg utvecklas. Utskottet för näringsliv och infrastruktur har behandlat ärendet vid sitt sammanträde 2012-09-24 40 och föreslagit Regionstyrelsen att besluta att 1. Kommande ombyggnationer av objektet riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal i Länsplanen ska inriktas på att åtgärda trafiksäkerhetsproblemen på sträckan Bollnäs-Arbrå-Vallsta, samt på utpekade ställen i Skästra, Järvsö, Simeå, Orbaden samt Häggesta. Standard motsvarar hastighetsgränsen max 80 km/tim enligt Trafikverkets nya hastighetskriterier. 2. Ombyggnationerna anpassas för en eventuell framtida uppgradering till standard för hastighetsgräns max 100 km/tim Ärendebeskrivning Ombyggnationer av riksväg 83 på sträckan Tönnebro-Ljusdal finns med i gällande Länsplan och syftet är att höja trafiksäkerheten. Sträckor med hög daglig arbetspendling är prioriterade och 66 milj kr finns anslagna i etapper under tidsperioden 2011-2017. Åtgärder på sträckan Bollnäs-Arbrå har prioriterats högst på grund av betydande daglig arbetspendling kombinerat med stora trafiksäkerhetsproblem. Trafikverket har därför genomfört en förstudie våren 2012 för denna sträcka inklusive till Vallsta. Förstudien har varit föremål för samråd och därpå följande analyser avseende hela sträckan Tönnebro-Ljusdal. Nu behövs ett ställningstagande om inriktningen för den fortsatta planerings- och förberedelseprocessen inför byggstart. När nuvarande Länsplan antogs gällde andra förutsättningar avseende hastigheter och standardkriterier än vad som är fallet i dag. Planen innehåller åtgärder och bedömda kostnader utifrån de kriterier som då rådde för 90 km/tim standard. Nu har Trafikverket fastställt att 90 km/tim ska fasas ut i Sverige, och alla ny- och ombyggnationer skall uppfylla uppställda kriterier för antingen 60, 80, 100 eller 120 km/tim. 19

Två alternativ till fortsatt inriktning föreligger: 1. Fullföljs ombyggnationerna i enlighet gällande Länsplan kommer detta att ge betydande positiva effekter avseende trafiksäkerhet och standard på de sträckor som prioriterats utmed sträckan Tönnebro- Ljusdal; dvs sträckan Bollnäs-Arbrå-Vallsta samt utpekade ställen i Skästra, Järvsö, Simeå, Orbaden samt Häggesta. Samtidigt kommer uppnådd standard att medföra max hastighetsgräns 80 km/tim. Ombyggnationerna bör anpassas för en eventuell framtida uppgradering till hastighetsstandard max 100 km/tim. 2. För att uppfylla standard för 100 km/tim kommer separerade körbanor med mitträcke att krävas, s.k.2+1 väg. Då handlar det om helt andra kostnader, ca 10 milj kr per kilometer. Anslagna medel för riksväg 83 i Länsplanen skulle endast räcka till 6-7 km vägsträcka. Länsplanens syfte uppnås därmed bara delvis och rådande trafiksäkerhetsproblem kommer att kvarstå på många angelänga avsnitt. En så pass kort sträcka som 6-7 km med 2+1 väg och mitträcke är samtidigt inte en optimal lösning för själva trafiken. Alltför varierande vägförhållanden och olika hastighetsgränser på denna korta sträcka riskerar att skapa förvirring och ryckig trafikrytm. Föreliggande tjänstemannaförslag förordar alternativ 1. Förslag Ombyggnad av riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal Ställningstagande Den fortsatta planeringsprocessen för riksväg 83 Tönnebro-Ljusdal inriktas på ombyggnationer för att åtgärda trafiksäkerhetsproblemen och höja standarden på sträckan Bollnäs-Arbrå-Vallsta, samt särskilda insatser i bl.a Järvsö och Orbaden. Ambitionsnivåer avseende åtgärder och kostnader (66 milj kr) är i enlighet med nu gällande Länsplan. Ombyggnationerna och åtgärderna omfattar bl.a borttagande av backkrön och sänkor, rätning av kurvor, säkrare/framkomligare korsningar, sanering av antalet av- och påfarter, separata cykelbanor, mm Trafikverkets nya skärpta hastighetskriterier medför att hastighetsgränsen därmed kommer att vara 80 km/tim på ombyggda sträckor. Det är viktigt med anpassningar, utformningar och andra förberedelser så att ombyggnationerna utgör en första etapp för en framtida uppgradering till 100 km/tim standard med 2+1 väg Skäl Den genomförda förstudien samt efterföljande analyser tillsammans med Trafikverkets sakkunniga, påvisar att det föreslagna ställningstagandet ovan för riksväg 83 medför att det uttalade syftet kan uppnås med tillgängliga medel; dvs ge betydande positiva effekter avseende trafiksäkerhet och standard på de sträckor som prioriterats utmed sträckan Tönnebro-Ljusdal. 20

Alternativet att göra ombyggnationer för att uppnå de högre standardkrav som krävs för hastighetsgränsen 100 km/tim, innebär i så fall att endast en mycket kort vägsträcka kan åtgärdas. Länsplanens anslag räcker till endast 6-7 km på grund av de mycket höga kostnaderna att bygga väg med mitträcke. Länsplanens syfte uppnås därmed bara delvis och samtidigt kommer den undermåliga trafiksäkerheten att kvarstå på många angelänga avsnitt. Dessutom kommer vägen, i alla fall delvis, att gå tvärs igenom områden med bostadsbebyggelse (Lottefors) och aktiva jordbruk vilket medför avskärmningar och barriäreffekter som kan bli ganska svårhanterliga. Med all sannolikhet väntar även en komplicerad och tidsödande plan- och marklösenprocess. En så pass kort sträcka som 6-7 km med 2+1 väg (mitträcke) är inte en optimal lösning för själva trafiken. Alltför varierande vägförhållanden och olika hastighetsgränser på denna korta sträcka riskerar att skapa förvirring och ryckig trafikrytm. Bakgrund Ombyggnationer av riksväg 83 på sträckan Tönnebro-Ljusdal finns med i gällande Länsplan och syftet är att höja trafiksäkerheten. Sträckor med hög daglig arbetspendling är prioriterade och 66 milj kr finns anslagna i etapper under tidsperioden 2011-2017. Åtgärder på sträckan Bollnäs-Arbrå har prioriterats högst på grund av betydande daglig arbetspendling kombinerat med stora trafiksäkerhetsproblem. Trafikverket har därför genomfört en förstudie våren 2012 för denna sträcka inklusive till Vallsta. Förstudien har varit föremål för samråd och därpå följande analyser avseende hela sträckan Tönnebro-Ljusdal. Nu behövs ett ställningstagande om den fortsatta inriktningen Nya förutsättningar När nuvarande Länsplan antogs gällde andra förutsättningar avseende hastigheter och standardkriterier än vad som är fallet i dag. Planen innehåller åtgärder och bedömda kostnader utifrån de kriterier som då rådde för 90 km/tim standard. Nu har Trafikverket fastställt att 90 km/tim ska fasas ut i Sverige, och alla ny- och ombyggnationer skall uppfylla uppställda kriterier för antingen 60, 80, 100 eller 120 km/tim. I Länsplanen finns flera objekt än riksväg 83, Tönnebro-Ljusdal, med stor arbetspendling och som skall byggas om i syfte att uppnå högre standard och säkerhet. Det handlar även om riksväg 50, Bollnäs-Söderhamn, samt riksväg 84, Färila-Hudiksvall. Även riksväg 76, Skutskär-Gävle, som har den största arbetspendlingen, kan bli aktuell att komma med i Länsplanen i samband med den kommande revideringen 2014. För dessa nämnda vägsträckor i Länsplanen handlar det nu om att uppfylla kriterierna för antingen 80 eller 100 km/tim. Fullföljs ombyggnationerna i enlighet med ambitioner och budget i gällande Länsplan kommer samtliga vägar att uppfylla kriterierna för 80 km/tim, och kommer därmed att erhålla denna maxhastighetsgräns. För att uppfylla kriterierna för 100 km/tim kommer separerade körbanor med mitträcke att krävas, s.k.2+1 väg. Då handlar det om helt andra kostnader, ca 10 milj kr per kilometer. 21

Att bygga om Länsplanens ovan nämnda vägsträckor till 100 km/tim standard skulle innebär en total kostnad på i storleksordningen 2 miljarder kr för 225 km väg. Detta skall jämföras med de totalt 200 miljoner kr som idag finns i Länsplanen, vilket endast skulle ge ca 20 km väg med 100 km/tim standard. Detta skulle i sin tur innebära att 205 km av dessa vägar blir helt utan angelägna förbättringsåtgärder. Ovanstående innebär radikalt nya förutsättningar för Länsplanen. Inriktning och principer för kommande ombyggnationer bör hanteras inom den kommande revideringsprocessen inför den nya planperioden 2014-2025. Fortsatt inriktning -alternativ På grund av de stora trafiksäkerhetsproblemen kombinerat med trafikbelastningen på sträckan Bollnäs-Arbrå, är det angeläget att ombyggnationerna på riksväg 83 (Tönnebro-Ljusdal) genomförs utan dröjsmål. Byggstarten är av olika skäl kraftigt försenad. Länsplanen anger att den första etappen skulle ha påbörjats redan 2011. Standard 80 km/tim Länsplanens ombyggnationer och budgetkostnader, 66 milj kr, är inriktade på att uppnå den tidigare standardnivån för 90 km/tim hastighetsgräns. Detta innebär betydligt höjd trafiksäkerhet kombinerat med en standardhöjning. Samtidigt innebär detta att hastighetsgränsen blir 80 km/tim på grund av att nya hastighetskriterier har införts. Ombyggnationerna kan med fördel anpassas och utformas så man i framtiden lättare kan bygga en 2+1 väg med 100 km/tim standard. Sträckan Tönnebro-Ljusdal, har bedömts i sin helhet. De angelägnaste sträckorna ur trafiksäkerhetssynpunkt m.h.t trafikbelastningen har valts ut och studerats. Inom Länsplanens nuvarande kostnadsram kan följande åstadkommas: * Ombyggnationer Bollnäs-Arbrå-Vallsta som omfattar b.la utjämningar av nivåskillnader (borttagande av backkrön och sänkor), rätning av kurvor, säkrare korsningar (inklusive ny infart södra Arbrå), sanering av antalet anslutningar, separat cykelbana, mm. * Insatser i Järvsö, innebärande ombyggnad av vägkorsning med väg 696 (till Järvsöbacken). * Norra in/utfarten till Orbaden, vänstersvängfält mm * Norra in/utfarten Simeå (väg 690), sikthöjande åtgärder * Vägkorsning i Skästra, val av åtgärder måste studeras vidare * In/utfarten till Häggesta (södra Bollnäs), vänstersvängfält, sikthöjande åtgärder, mm 22

Ytterligare avsnitt mellan Tönnebro och Ljusdal är angelägna att åtgärda, men ryms inte inom kostnadsbudgeten. Det är sträckorna Nybo-Järvsö, Lenninge-Häggesta, vägkorsning Lilltjära (lv 272) samt vägkorsning Stråtjära (lv 588). Standard 100 km/tim Skulle man istället höja ambitionsnivån till 100 km/tim standard krävs omfattande ombyggnationer. Bl.a måste separerade körbanor med mitträcke byggas. Om hela sträckan Arbrå-Bollnäs ska åtgärdas handlar det om mycket högre kostnader än vad som ryms inom Länsplanen, och anslagna 66 miljoner kr räcker endast till ombyggnationer av 6-7 km vägsträcka. Detta skulle i sin tur medföra att trafiksäkerhetsproblemen bara delvis kommer att kunna åtgärdas mellan Bollnäs och Arbrå, men samtidigt blir övriga delar av sträckan Tönnebro-Ljusdal helt utan åtgärder. Samtidigt kommer vägen med mitträcket, i alla fall delvis, att gå tvärs igenom områden med bostadsbebyggelse (Lottefors) och jordbruksverksamhet, vilket medför avskärmningar och barriäreffekter som kan bli ganska svårhanterliga. Dessutom väntar med all sannolikhet en komplicerad och tidsödande plan- och marklösenprocess. En så pass kort sträcka som 6-7 km med 2+1 väg (mitträcke) är inte en optimal lösning för själva trafiken och trafikanterna. Alltför stora variationer i vägförhållandena och tillsammans med olika hastighetsgränser på denna korta sträcka riskerar det att skapa förvirring och ryckig trafikrytm. Om man ska kunna uppnå en väl fungerande lösning mellan Bollnäs och Arbrå behöver ombyggnationerna omfatta ungefär en dubbelt så lång vägsträcka. Det skulle kosta i storleksordningen ca 120 milj kr; dvs 55 miljoner mer än tillgängliga medel i Länsplanen. I tjänsten Göran Unger Utvecklingsstrateg Infrastruktur/kommunikationer Magdalena Berglin Utvecklingsstrateg Regional utveckling/infrastruktur 23

96 Riktlinjer/förtydliganden, utskottsarbetet Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson Regionstyrelsens beslut 1. Samråd ska ske mellan sammankallande i utskotten och Regionstyrelsens ordförande i frågor som rör representationsuppdrag och deltagande i kurser och konferenser. Ärendebeskrivning Utskottsverksamheten inom Region Gävleborg har pågått i snart ett år och för närvarande sker en uppföljning/utvärdering av arbetet. I samband med detta har det framkommit ett behov av tydliggörande av vad som gäller när en utskottsledamot utses att företräda Region Gävleborg i olika sammanhang och vad som gäller vid deltagande i kurser och konferenser. Regionstyrelsens ordförande föreslår följande: a) Representationsuppdrag I det fall ett utskott inbjuds till en aktivitet konferens, överläggning, möte i en särskild fråga på nationell nivå, ska representationsuppdraget stämmas av med Regionstyrelsens ordförande innan det genomförs. På så sätt samordnas uppdragen och företrädaransvaret blir tydligt förankrat i den politiska ledningen. b) Deltagande i kurs/konferens Förtroendevalda inom Region Gävleborg som deltar i kurser och konferenser ska för att uppbära arvoden och ersättningar från Region Gävleborg ha ett godkännande för deltagandet. I det fall detta inte finns är det medlemmen som den förtroendevalde representerar som svarar för arvoden och ersättningar. Beslut om deltagande i kurser och konferenser för förtroendevalda fattas enligt delegationsordningen punkt D. 20 fattas av Regionstyrelsens ordförande. Beslutet omfattar även rätten till arvoden och ersättningar enligt Region Gävleborgs reglemente. 24

97 Komplettering av firmatecknare Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson Regionstyrelsens beslut 1. Ekonomichef Monica Edin utses att, förutom ordföranden och regiondirektören, teckna Region Gävleborg firma. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 2011-01-21 3 att utse Regionstyrelsens ordförande Sven-Åke Thoresen och regiondirektör Mats Törnquist till firmatecknare. Region Gävleborgs bankkontakt har nu efterfrågat ett beslut om firmateckning även för ekonomichef Monica Edin. Kansliet föreslår att en komplettering görs av beslutet om firmatecknare. 25

98 Rapporter Regionstyrelsens beslut 1. Informationen noteras till protokollet. 2. Till Internationella utskottet uppdras att lämna svar till Näringsdepartementet beträffande Central Baltic-programmet och återrapportera detta till Regionstyrelsen sammanträde 2012-12-14. a) Landstingets kulturplan, förslag till remissvar Allmänna utskottet beslutade 2012-09-24 52 att förslaget till remissvar antas och överlämnas till Landstinget Gävleborg. b) Central Baltic 2014-2020 (Interreg-program) Näringsdepartementet arrangerade 2012-10-01 en konferens om det kommande Interreg-programmet Central Baltic och skickade med följande frågeställningar till de regionala representanterna: 1. Är regionen intresserad av att ha ett framtida Central Baltic-program där det svenska deltagandet i projekt ökar? Om svaret är ja vad behövs för att detta ska ske? 2. Kan regionen avsätta personalresurser för att gemensamt fortsätta delta i ett diskussionsforum på svensk nivå i vår geografi inför programmeringen? 3. Finns en regional beredskap att avsätta finansiella resurser i ett större arbete i förberedelserna, t ex genom konsultstöd i framtagande av underlagsmaterial som det som togs fram inför förra programmeringen, Detta har vi gemensamt? 4. Kan regionen avsätta personresurser för att delta i programskrivandet av ett nytt Central Baltic-program under 2013? 5. Vilka fyra tematiska mål för en smart och hållbar tillväxt för alla förordar regionen att ingå som utgångspunkter för ett kommande Central Baltic-program? Departementet önskar svar på frågorna senast 2012-10-23 inför ett möte 2012-11-05. Internationella utskottet har nästa sammanträde 2012-10-23 och frågan föreslås bli behandlad vid detta sammanträde för att sedan återkopplas till Regionstyrelsen vid sammanträdet 2012-12-14. 26

99 Information om projektet Bra Före Regionstyrelsens beslut 1. Informationen noteras till protokollet. Jaana Kurvinen medverkar vid dagens sammanträde och informerar om projektet Bra Före. 27

Arbetet med länsplanen avseende hänsynstaganden till den nationella förordningen om regionalt tillväxtarbete. Investeringar utmed Riksväg 83 Tönnebro Ljusdal Inledning Det förslag som Region Gävleborg nu lagt fram rörande åtgärder utmed RV 83 är otillräckligt. Hälsingland inland behöver få bättre förutsättningar att kunna utvecklas och i det avseendet spelar vägavsnittet norr om Bollnäs en mycket avgörande betydelse för närings- och samhällsutveckling. Uteblivna satsningar fokuserade 100 km/t, skapar oro och stor osäkerhet samt undantar utvecklingsmöjligheter vilka är nödvändiga med hänsyn till arbetsmarknadsläget i länet. Som bilden visualiserar utgör vägavsnittet riksväg 83 norr om Bollnäs, ett centralt vägstråk som knyter samman och möjliggör för boende och näringsliv att utvecklas över kommungränser. Funktionella arbetsmarknader som attraherar kapital till investeringar kommer vara avgörande för den framtida utvecklingen. Därför är omprioritering av nu lagda förslag en nödvändighet då inlandet behöver, precis som kusten tillgodosetts med kommunikationsmöjligheter som motorväg och kraftsamlingen för ostkustbanan, få uppställning för insatser som möjliggör investeringarna utmed RV 83. 28

Riksväg 83 är den regionala pulsådern för Hälsinglands inland med stor genomfartstrafik och tidvis mycket stora trafikmängder. Den knyter samman Hälsinglands inland och skapar förutsättningar för funktionell arbetsmarknad med förutsättningar att bo och leva. 83:an - pulsåder för Hälsinglands inland Satsningen på en 100km väg, 2+1 väg för 83:an enligt Trafikverkets förslag vid tidigare samråd är ett mål som vi bör kunna enas kring. Det är av största vikt att vi nu till vår näring och alla medborgare visar vår goda vilja och påbörjar arbetet enligt vår tidigare vision. Det vill säga; - En kortare sträcka, så långt medlen räcker, där vi visar vår ambition och gör den till en 2+1 väg med 100 km i timmen. Att stå fast vid vår tidigare inställning att göra vägen till en 2+1 väg ger positiva signaler till näringen och visar att vi tror på inlandet och dess utvecklingsmöjligheter. Argumenten är otaliga och här följer ett litet urval vilka var och ett borde vara tillräckligt för åtgärder som visar på att även Hälsingland inland behöver få del av framtidsmöjligheterna. Argumenten Besöksnäringsutveckling. I all besöksnäringsutveckling framhålls infrastrukturens betydelse. Turistnäringen längs inlandet är beroende av snabb och säker väg för sina kunder. Snabbare restid och säkrare trafikmiljö leder till förbättrade konkurrensvillkor för våra företag. Turisttrafik till Järvsö. En kort restid är en viktig konkurrensfördel för Järvsö som turistdestination, gentemot andra destinationer. Fjällresenärer inspireras till besök i Järvsö när de passerar och ser vad orten har att erbjuda. Starka destinationer. Längs stråket Tönnebro - Fjällnäs finns flera starka destinationer. Eftersom rv 83 är det kortaste och vackraste alternativet väljer många stråket, med för höga hastigheter och olyckor som följd. Vägen är betydelsefull för vårt fortsatta gränsöverskridande arbete med Norge. Persontrafik, bussar. Eftersom tätheten mellan avgångarna längs järnvägen i norrlands inland är alldeles för dålig är rv 83 viktig ur ett reshänseende för oss som bor och verkar i kommunerna längs vägen. Pendlare. I arbetspendling är tid och säkerhet viktigt. I Arbrå finns t ex Bolllnäs kommuns största privata arbetsgivare och samt ett av våra viktigaste industriområden. Personalen där bor längs rv 83. Företagens möjlighet att på sikt attrahera kvalificerad personal är i stor utsträckning beroende av hur lång tid det tar för de anställda att pendla till sina arbetsplatser. 29

Sjuktransporter. Aleris har för avsikt att utveckla sjukhuset i Bollnäs. I det arbetet kommer mycket transporter ske till och från sjukhuset. Då är rv 83:s funktionalitet av yttersta vikt. Näringslivsutveckling. Riksväg 83 är en viktig pulsåder för näringslivet i norrlands inland och är av avgörande betydelse om vi med trovärdighet ska arbeta för att skapa näringslivsutveckling med tillväxt som mål. Export. Riksväg 83 används är en viktig vägsträcka när gods ska transporteras ut från norrlands inland via Gävle hamn. Godstrafik. Bollnäs är ett nav för åkerinäringen vilket gör att det är och för alltid kommer att bli mycket tung lastbilstrafik längs 83:an söder och norr om Bollnäs. Åkeriföretag får betalt i kg/km. Vilket betyder att den aldrig kommer att kunna ledas om till E4:an på bekostnad av rv 83. Genomfarts trafikens betydelse. Genomfartstrafiken är viktig för näringen längs vägen. Den får inte tappa mer trafik om vi vill fortsätta har en positiv utveckling för t ex handeln i Bollnäs. Psykologisk hastighetsbegränsning. Att göra vägen säkrare ur ett 80 km/h perspektiv kommer inte att lösa problemet med att människor kör fortare på vägsträckan. Den psykologiska faktorn att vägen redan nu ser säkrare ut än vad den är går inte att arbeta bort. Då är det bättre att investera för att göra den säker utifrån den psykologiska hastighet vägsträckan har. Den lokala stoltheten. I våra kommuner har man förväntat sig en utbyggnad av vägen till 2+1 standard. Att ta ett steg tillbaka och genomföra en sämre och mindre upprustning vilket leder till 80 km/h kommer att ge negativa signaler och inte skapa den framtidstro som utlovade satsningar skulle göra. Bakgrundsinformation: Infrastruktur möjliggör utveckling En väl fungerande infrastruktur är en nödvändighet för att upprätthålla samhällstrukturer samt för att initiera, motivera och möjliggöra utveckling. En utveckling som möjliggör ekonomisk tillväxt vilken genererar sysselsättningsmässig tillväxt, vilken gör det möjligt för människor att bo kvar och därigenom kan fler också attraheras att komma vilja bosätta sig i sådana områden. Funktionella arbetsmarknader med bra pendlingsmöjligheter och tillgodosedd arbetskraftsförsörjning, är dessutom en gemensam målbild som alla säger sig vilja se förverkligad. Med hänsyn till hur Gävleborgs läns utveckling sett ut under senare år, är det av mycket stort värde att fokuseringen rörande insatser utmed RV 83 förverkligas och att satsningar genomförs som leder till högre hastighet, i kombination med ökad säkerhet, dvs. en satsning som innebär att 2+1 väg byggs med hastigheten 100 km/t. 30

Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013, fastslog regeringen att insatser ska ske i samverkan och att insatser som möjliggör och tillgodoser detta ska beaktas, samt att insatser ska grundas på prioriteringarna i den nationella strategin. Den nationella strategins fyra prioriteringar utgörs av områdena: Innovation och förnyelse (ex. insatser som stärker regioners förnyelseförmåga, stimulerar entreprenörskap och företagande.) Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud (ex. insatser för att stärka regioner och individers förmåga att bemöta kunskapsekonomins ökade krav på kunskap och kompetens.) Tillgänglighet (ex. insatser som leder till regionförstoring och ett utvecklat informationssamhälle.) Strategiskt gränsöverskridande samarbete (Främja utvecklingen av arbetssätt och samarbeten över nationsgränserna.) Beslutet om att anta den nationella strategin ledde fram till att Generaldirektören för vägverket, Lena Erixon, gjorde ett uttalande som fick stor uppmärksamhet. Hon sa att det är viktigt att ha dialog och lyssna och att ta till sig synpunkter, annars riskerar myndigheter att lägga investeringar på fel ställen. Planen med fokusering längs kusten väckte uppmärksamhet I vårt län pågick vid denna tidpunkt arbetet med prioriteringarna rörande länsplanen och det förslag som presenterades från region Gävleborgs tjänstemän gick helt emot den logik som Hälsinglands inland byggts omkring. Nämligen vägstråket utmed Ljusnans dalgång vilket sedan urminnes tider varit det naturliga stråket för kommunikationen från söder upp och in mot Jämtland/Härjedalen och vidare in mot Norge. Det ursprungliga förslaget rörande prioriteringarna i länsplanen väckte därför stor uppmärksamhet både bland offentlig sektor, närings- och föreningsliv, liksom bland privatpersoner. Den ensidiga fokuseringen på att bygga transportleder utmed kusten med vågrätta instickare in i landet väckte heta känslor och ett stort antal remissvar lämnades in till Region Gävleborg. Dessa belyste verkligheten på ett bra och konstruktivt sätt och regionens politiker tog till sig detta och insåg att RV 83 är en av länets kanske viktigaste vägstråk. Dels ur en gods- och persontrafiksperspektiv, men också ur ett attraktionsperspektiv med funktionell arbetsmarknad vilken genom rätt prioriterade åtgärder skulle kunna ökar möjligheten för tillväxt och att fler människor därigenom skulle kunna bo kvar och att dessutom fler skulle komma vilja flytta till inlandet. Brett engagemang från politiker och näring för 83:an Väldigt många engagerade sig i att få till stånd förändringar och branschorganisationer, myndigheter m.fl. skrev en stor mängd remissvar till Region Gävleborg i vilka det framkom mycket tydligt att: Vägen är en av de farligaste i landet och att mitträcke föreslås av ansedda organisationer som bl.a. Motormännen. Riksväg 83 är den regionala pulsådern för Hälsinglands inland med stor genomfartstrafik och tidvis mycket stora trafikmängder. 31