Kommunaktuellt KOMMUNFÖRBUNDETS PUBLIKATIONSSERIE nr 1/2014 Arvoden och ersättningar till kommunernas förtroendevalda 2013 Sirkka-Liisa Piipponen HUVUDRESULTAT I början av mandatperioden 2013 2016 är mötesarvodet till en fullmäktigeledamot och en styrelseledamot i medeltal 70 euro, till en fullmäktigeordförande i medeltal 101 euro och till en styrelseordförande 100 euro. De förtroendevalda får i allmänhet fortfarande mötesarvoden för sitt uppdrag, men i synnerhet ordförandena för organen får allt oftare årsarvode. Årsarvodet för fullmäktigeordförande är i medeltal 2 006 euro, för styrelseordförande 2 500 euro och för ordförande för sektornämnder 864 euro. Ju fler invånare kommunen har, desto högre brukar de förtroendevaldas arvoden vara. I kommuner med färre än 2 000 invånare är fullmäktigeledamotens mötesarvode i snitt 43 euro och i kommuner med fler än 100 000 invånare 197 euro. I en del kommuner har man beslutat att mötes- och årsarvodena ska vara mycket låga, och de har inte heller höjts på tiotals år. Vehmaa har de lägsta arvodena i Fastlandsfinland. Där får ledamöterna i fullmäktige och styrelsen 15,15 euro per möte. Motsvarande arvode i Miehikkälä, som är en lika stor kommun, är 90 euro. Arvodena har stigit med ungefär en femtedel sedan mandatperioden 2009 2012. Månads- och årsarvodena har stigit något mer än mötesarvodena. Nästan alla kommunala organ betalar arvoden för sina möten. Arvoden för viss tid (månads- och årsarvoden) betalas vanligen till ordförandena för organen och inte till ledamöterna. Dessutom får de förtroendevalda ofta särskilda arvoden bland annat för syner och seminarier. I allt fler kommuner erbjuds de förtroendevalda telefonförmån eller informationsteknik för skötseln av förtroendeuppdraget. Kommunförbundet följer sedan 2001 systematiskt upp hur allmänna och hur stora de förtroendevaldas arvoden är. Under uppföljningsperioden har både fullmäktigeledamöter och fullmäktigeordförande fått mötesarvoden. Förtroendevalda har också rätt att få ersättning för inkomstbortfall och kostnader som föranleds av förtroendeuppdraget, bland annat för vikarier och för ordnande av vård för barn. Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda. Dessutom tar partierna i allmänhet ut en frivillig avgift på arvoden för förtroendeuppdrag, en s.k. partiskatt. Därför är de fötroendevaldas nettoarvoden mindre än de arvoden som nämns i denna publikation. Arvodena utgör cirka 0,5 procent av löne- och arvodesutgifterna i kommunens driftsekonomi. Rätten till arvoden grundar sig på lag (Kommunallagen, 365/1995, 42 ). Kommunfullmäktige beslutar om den egna kommunens arvodesnivå. De totala arvodeskostnaderna påverkas dessutom av antalet förtroendevalda och organ samt möten. Men variationerna mellan kommunerna kan vara stora. I denna rapport granskas arvodena i regel som medeltal. De kommunspecifika talen finns i tabellbilagorna i slutet av rapporten. Arvodena till kommunala förtroendevalda justeras i allmänhet en gång per mandatperiod. Oftast träder justeringarna i kraft vid ingången av en ny mandatperiod. En del kommuner inför engångshöjningar och en del årliga indexjusteringar. I denna publikation behandlas de förtroendevaldas mötesarvoden och arvoden för viss tid och granskas hur arvodena utvecklats under 2000-talet. Arvodena granskas per organ: fullmäktige, s. 2 styrelsen, s. 4 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, 00530 Helsingfors www.kommunerna.net Ansvarig utgivare: Enheten för Kommunutveckling, demokrati och ledarskap Kontaktinformation: demokrati@kommunforbundet.fi ISSN 2342-5822 (pdf) Helsingfors 2014
övriga organ, s. 5 Dessutom granskas ersättning för inkomstbortfall, s. 7 arvoden till förtroendevalda på heltid och deltid, s. 7 särskilda ersättningar, s. 8 övriga ersättningar såsom telefoner och datorer, s. 8 avgifter som tas ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag, s.k. partiskatt, s. 8 Tabellbilagorna i slutet av publikationen innehåller kommunspecifika uppgifter om fullmäktiges och styrelsens mötesarvoden och årsarvoden, s. 10 nämndernas och kommittéernas mötesarvoden och årsarvoden, s. 15 partiskatteprocenter, s. 20 Utvecklingen av arvodena under 2000-talet Månads- och årsarvodena har stigit jämfört med föregående mandatperiod. Arvodena till fullmäktigeordförande har i genomsnitt stigit 22 procent och arvodena till styrelseordförandena 19 procent. Utvecklingen har påverkats av en svag förskjutning från mötesarvoden till månads- och årsarvoden. De förtroendevaldas arvoden steg inför mandatperioden 2013 2016 med i medeltal en femtedel jämfört med början av perioden 2009 2012. Trenden med högre mötesarvoden har varit densamma i fråga om fullmäktige, styrelsen och nämnder, kommittéer och direktioner. Nivån på arvodena har stigit mer än lönerna inom den kommunala sektorn i snitt. Lönenivån inom kommunsektorn steg från år 2009 till år 2013* med 12,3 procent enligt förtjänstnivåindexet (indexet 2005 = 100). Jämfört med föregående mandatperiod har arvodeshöjningen nu varit återhållsam. Mötesarvodena för fullmäktiges och styrelsens ordförande och ledamöter steg från början av mandatperioden 2005 2008 till början av perioden 2009 2012 med i medeltal cirka 28 procent. Lönenivån inom kommunsektorn har enligt inkomstnivåindexet (2005 = 100) under samma tid stigit med 17,4 procent. Orsaken till att den genomsnittliga arvodesnivån stigit är de många kommunsammanslagningar som trädde i kraft den 1 januari 2009. När antalet små kommuner och med dem små arvoden minskade, steg det genomsnittliga arvodet. Arvoden och ersättningar till fullmäktigeordförande och fullmäktigeledamöter Nedan granskas fullmäktigeordförandenas och fullmäktigeledamöternas arvoden i Fastlandsfinland år 2013. Fokus ligger på hur allmänna och stora mötesarvodena och månads- och årsarvodena är. De kommunspecifika uppgifterna presenteras i tabellbilagorna 1 och 2 på sidan 10 19. Mötesarvoden i fullmäktige I början av mandatperioden 2013 2016 var fullmäktigeledamöternas arvoden per möte i genomsnitt 70 euro. Fullmäktigeordförandenas mötesarvode (101 euro) är ungefär en tredjedel större än ledamöternas. Ju fler invånare kommunen har, desto högre brukar mötesarvodena vara. I kommuner med färre än 2 000 invånare är fullmäktigeledamotens mötesarvode 43 euro och i kommuner med fler än 100 000 invånare 197 euro. I kommuner med färre än 2 000 invånare är fullmäktigeordförandens mötesarvode 60 euro och i kommuner med fler än 100 000 invånare 287 euro. Tabell 1. Genomsnittligt mötes- och årsarvode för fullmäktigeordförande samt mötesarvodet för ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, (N=304). Kommun- Fullmäktige Fullmäktige storlek ordförande ledamot 1.1.2013 /sammanträde /år /sammanträde under 2 000 inv. 60 928 43 2 001-5 000 inv. 75 1 255 53 5 001-10 000 inv. 95 1 806 67 10 001-20 000 inv. 111 2 558 78 20 001-50 000 inv. 140 2 599 91 50 001-100 000 inv. 176 4 669 115 över 100 000 inv. 287 6 794 197 Fastlandskommunerna 101 2 006 70 Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Mötesarvodena kan variera en hel del mellan kommuner med lika stort invånarantal. Årsarvodets storlek kan påverka storleken på mötesarvodet. Om ordförande får ett årsarvode kan det egentliga mötesarvodet vara mindre eller lika stort som ledamöternas arvode eller så får ordföranden inte något mötesarvode. Allmän praxis är att ordförandena får ett lika stort mötesarvode som ledamöterna. Detta är fallet åtminstone i Asikkala, Kontiolahti, Gustavs och Pudasjärvi. I Sibbo är mötesarvodena små eftersom fullmäktige- och styrelseordförandena får årsarvoden och ledamöterna månadsarvoden. I Birkala är ordförandenas årsarvoden i vissa organ så höga att de anses omfatta också sammanträden. Därför får fullmäktigeordföranden inte separata mötesarvoden. Vehmaa har de lägsta arvodena i Fastlandsfinland. De höjdes senast år 1989. I Vehmaa får fullmäktigeledamöterna ett mötesarvode på 15,15 euro, medan arvodet i de lika stora kommunerna Miehikkälä och Vironlahti som mest är 90 euro. I Vehmaa får fullmäktigeordföranden ett mötesarvode på 22,72 euro. I kommuner av samma storleksklass är det maximalt 135 euro (Miehikkälä och Vironlahti). Liksom under föregående mandatperiod betalar Helsingfors de högsta mötesarvodena. Där får fullmäktiges ordförande 470 euro och fullmäktigeledamöterna 355 euro per sammanträde. I kommuner med över 100 000 invånare har Lahtis de lägsta mötesarvodena; fullmäktiges ordförande får 203 euro och fullmäktigeledamöterna 135 euro. 2
euro/ år 120 2001 2005 2009 2013 100 80 60 40 20 0 61 66 85 101 43 47 60 70 Fullmäktigeordförande Fullmäktigeledamot Figur 1. Genomsnittligt mötesarvode för fullmäktigeordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte. Förhöjda mötesarvoden Förhöjt mötesarvode betalas vanligen då sammanträdet varar mer än tre timmar. Så är fallet i 83 procent av kommunerna enligt Kommunförbundets enkät om arvoden. Förhöjningen utgör i regel 50 procent av mötesarvodet. I Kitee, Rääkkylä och Pälkäne betalas förhöjt arvode först efter fyra timmar. I Lojo betalas förhöjt arvode redan efter två timmar. I vissa kommuner är förhöjningen graderad. Så är det exempelvis i Janakkala och Jämijärvi där arvodet höjs efter tre, fyra och fem timmar. Det är också möjligt med en bakre gräns för förhöjningarna, exempelvis höjs arvodet inte efter sex timmar eller så är den maximala förhöjningen dubbelt så stor som mötesarvodet. Förhöjda mötesarvoden betalas ändå rätt sällan. Kommunförbundets undersökning visar att kommunfullmäktiges sammanträden i regel är högst tre timmar långa. Längre sammanträden hölls bara i fyra procent av kommunerna år 2011. 1 Månads- och årsarvoden i fullmäktige Utöver mötesarvoden kan de förtroendevalda få arvoden för viss tid. I regel är det fråga om månads- eller årsarvoden. Arvoden för viss tid är ersättningar för allt arbete som utförs utanför mötena, exempelvis den tid som åtgår till att förbereda och sätta sig in i ett ärende. Det är allmän praxis med arvoden för viss tid till fullmäktigeordförandena. År 2013 fick fullmäktigeordförande månads- eller årsarvoden i alla fastlandskommuner utom Enare och Nastola. Fullmäktigeordförandenas årsarvode var i medeltal 2 006 euro i början av pågående mandatperiod. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, också mellan lika stora kommuner. Det minsta årsarvodet betalas i Vehmaa (302,74 euro) och det största i Birkala (11 400 euro). I Birkala förnyades de kommunala arvodesgrunderna i början av pågående mandatperiod och då flyttades tyngdpunkten från mötesarvoden till årsarvoden för ordförande i fullmäktige euro/ år 2001 2005 2009 2013 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1003 1208 1640 2006 613 695 851 1038 Fullmäktigeordförande Fullmäktiges 1. vice ordf. Figur 2. Genomsnittligt mötesarvode för fullmäktigeordförande och vice ordförande i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte 1 Pekola-Sjöblom 3
och nämnder. I Birkala avviker årsarvodenas storlek betydligt från övriga kommuner. Årsarvodet täcker alla kostnader, också mötesarvoden och särskilda arvoden. De förtroendevaldas arbete har förnyats i många kommuner. Bland annat i Sibbo som övergått till utskottsmodellen beaktas förändringarna i arbetet i arvodesgrunderna. I Sibbo får fullmäktigeledamöterna utöver ett litet mötesarvode också ett månadsarvode. Månadsarvodet är 200 euro. I Mänttä-Vilppula får fullmäktigeledamöterna ett årsarvode på 100 euro. Det är sällsynt med mindre årsarvoden än 500 euro (7 kommuner). Vanligen är fullmäktigeordförandenas årsarvode 1 000 2 000 euro (45 procent av kommunerna). I dessa kommuner finns det vanligen 21 eller 27 fullmäktigeledamöter och högst 8 000 invånare. Ett undantag utgör Hyvinge och Nurmijärvi som båda har över 40 000 invånare. Drygt hälften av kommunerna (54 procent) betalar årsarvode till fullmäktiges vice ordförande. Arvodet är 1 038 euro. I regel är vice ordförandens arvode hälften av ordförandens arvode. Arvoden till kommunstyrelsens ordförande och styrelseledamöterna Nedan granskas styrelseordförandenas och styrelseledamöternas arvoden. Granskningen fokuserar på hur allmänna och stora mötesarvodena, månads- och årsarvodena är. De kommunspecifika uppgifterna presenteras i tabellbilagorna 1 och 2 på sidan 10 19. Mötesarvoden till styrelsen Det genomsnittliga mötesarvodet för en styrelseledamot var i början av pågående mandatperiod det samma som för en fullmäktigeledamot, dvs. 70 euro. I regel är får ledamöterna ett arvode som är en tredjedel mindre än vad organets ordförande får. Styrelseordförandenas mötesarvode är i snitt 100 euro. Det är lika stort som arvodet till fullmäktigeordförandena. De minsta arvodena till styrelseledamöter och styrelseordförande betalas i Vehmaa. Där får styrelseledamöterna 15,15 euro och styrelseordföranden 22,72 euro per sammanträde. Det högsta mötesarvodet till en styrelseledamot, 300 euro, betalas i Esbo medan det högsta mötesarvodet till en styrelseordförande, 385 euro, betalas i Helsingfors. Precis som i fullmäktige får också styrelseledamöterna och ordförandena i regel högre arvoden ju större kommun det är fråga om. Omfattningen av uppgifterna avspeglas i arvodenas storlek. I kommuner med färre än 2 000 invånare är styrelseledamöternas mötesarvode i snitt 43 euro och i kommuner med fler än 100 000 invånare 197 euro. I kommuner med 10 000 20 000 invånare och 20 000 50 000 invånare är arvodet till styrelseordförandena mycket lika, i snitt 3 000 euro. Tabell 2. Mötesarvode för styrelseordförande och ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, (N=304). Kommunens Styrelse- Styrelseledamot storlek ordförande 1.1.2013 /möte /år /möte /år under 2 000 inv. 61 1 329 43 0 2 001-5 000 inv. 74 1 780 53 182 5 001-10 000 inv. 95 2 391 67 649 10 001-20 000 inv. 109 3 027 77 855 20 001-50 000 inv. 136 3 275 90 964 50 001-100 000 inv. 172 5 639 113 1 737 över 100 000 inv. 273 7 690 188 3 319 Fastlandskommunerna 100 2 500 70 1 277 Skillnaderna mellan kommuner av samma storlek är ändå mycket stora. I kommuner med 2 000 5 0000 invånare är skillnaden sexfaldig mellan det minsta och största arvodet till styrelseledamöter. I Vehmaa är arvodet 15,15 euro och i Miehikkälä och Vironlahti är arvodet 90 euro, liksom också i Sibbo och Kurikka med 10 000 20 000 invånare. I Sibbo är mötesarvodet lågt eftersom styrelseledamöterna får månadsarvode. euro/ år 2001 2005 2009 2013 120 100 80 60 40 20 0 60 65 83 100 43 46 59 70 Styrelseordförande Styrelseledamot Figur 3. Genomsnittligt mötesarvode för styrelseordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte. 4
euro/ år 3 000 2001 2005 2009 2013 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1399 1615 2102 2500 668 739 932 1109 1277 769 859 1055 Styrelseordförande Styrelsens 1 vice ordförande Styrelseledamot Figur 4. Genomsnittligt årsarvode för styrelseordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte Månads- och årsarvoden till styrelsen Framför allt styrelseledamöterna använder mer tid än tidigare till att sköta sina förtroendeuppdrag. År 1999 tog det i genomsnitt nio timmar per vecka att sköta uppdraget medan antalet uppgick till 13 veckotimmar år 2010 2. Allt fler styrelseledamöter får någon form av arvoden för viss tid. I allmänhet är arvodet ett engångsbelopp som fastställs en gång om året, ett årsarvode. I vissa kommuner såsom Joensuu, Valkeakoski och Sibbo betalar man månadsarvode i stället för årsarvode. År 2013 betalade 62 kommuner årsarvoden till kommunens styrelseledamöter. Under föregående mandatperiod betalades årsarvoden i 50 kommuner. Det genomsnittliga årsarvodet under pågående mandatperiod är 1 277 euro. Årsarvoden till styrelseledamöter är mer allmänt i kommuner med fler invånare. I alla kommuner med över 100 000 invånare får styrelseledamöterna i snitt årsarvoden på 3 319 euro per år. Årsarvoden betalas inte till styrelseledamöterna i en enda kommun med under 2 000 invånare. Det minsta årsarvodet på 150 euro betalas i Kärsämäki med 2 700 invånare. Det största årsarvodet på 6 970 euro betalas i Helsingfors. I början av mandatperioden 2013 2016 fick styrelseordförandena arvoden för viss tid i alla kommuner i Fastlandsfinland med undantag för Enare och Nastola. Styrelseordförandena får ett högre årsarvode än fullmäktigeordförandena. Skillnaden är ungefär 500 euro. Styrelseordförandenas årsarvode är i snitt 2 500 euro. Årsarvodet varierar enligt kommun från 500 euro (Bötom, Rautavaara) till 10 450 euro (Helsingfors). Det är lika vanligt att styrelsens och fullmäktiges vice ordförande får årsarvode. Sammanlagt 163 kommuner betalar årsarvode till styrelseordföranden. Årsarvodet till styrelsens vice ordförande är i snitt 1 109 euro. Arvoden till övriga organs ledamöter och ordförande I det följande granskas hur allmänna och hur stora mötes- och årsarvodena är. Kommunspecifika uppgifter om ordförande och ledamöter i revisionsnämnden och kommittéerna finns i tabellbilaga 2, sidan 15. Till ledamöter och ordförande i kommunens övriga organ betalas i regel endast mötesarvoden. Det har blivit något vanligare att utöver mötesarvoden betala årsarvoden till ordförande. Det finns nämnder och direktioner i nästan alla kommuner utom Pukkila och Sibbo. Också i Birkala finns det nämnder, men där får endast nämndledamöterna mötesarvoden, inte ordförandena. Kommunförbundets enkät om kommunernas organ 3 visar att cirka 64 procent av kommunerna har tillsatt organ och 42 procent har tillsatt sektioner som är underställda styrelsen. Mötesarvoden i övriga organ I början av mandatperioden 2013 2016 är mötesarvodena i nämnder 4 och direktioner jämfört med arvodena i fullmäktige och styrelsen ungefär 20 euro lägre för ordförandena och ungefär 15 euro lägre för ledamöterna. I utskotten är skillnaden något större. 2 Sandberg 3 www.kunnat.net/toimielimet, läget 28.2.2014 4 innehåller inte central-, val- och revisionsnämnderna 5
Tabell 3. Genomsnittligt mötesarvode för sektornämndernas*, direktionernas och utskottens ordförande och ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, euro/möte Kommunens storlek Sektorn- Revisions- 1.1.2013 nämnder nämnden Direktioner Utskott ordf. ledamot ordf. ledamot ordf. ledamot ordf. ledamot under 2 000 inv. 50 34 57 41 47 33 47 32 2 001-5 000 inv. 66 44 75 53 53 37 58 41 5 001-10 000 inv. 74 52 83 59 67 46 67 47 10 001-20 000 inv. 87 61 103 73 81 52 81 55 20 001-50 000 inv. 105 69 127 84 97 65 95 63 50 001-100 000 inv. 130 85 142 93 128 84 128 84 över 100 000 inv. 183 123 185 128 172 118 171 116 Fastlandskommunerna 80 54 91 64 81 54 73 49 *centralval-, val- och revisionsnämnden ingår inte Skillnaderna mellan enskilda kommuner är stora i fråga om nämndernas, direktionernas, utskottens och sektionernas arvoden och det samma gäller styrelsen och fullmäktige. Också inom kommunen kan det finnas skillnader beroende på dels organets uppgiftsområde, dels om organet tillsatts av kommunstyrelsen eller av något annat organ. Exempelvis är arvodena för en elevmedlem i skoldirektionen lägre än för en medlem i affärsverkets direktion. I utskott tillsatta av kommunstyrelsen har arvodet varit högre än i andra utskott. Nämnd- och direktionsordförandenas arvode är i snitt cirka 80 euro per möte medan ledamöterna får i snitt 54 euro. I regel har kommunerna fastställt ett lika stort arvode per möte för ledamöterna i samtliga sektornämnder. En del kommuner vill att omfattningen av nämndens uppgiftsområde ska avspeglas i mötesarvodenas storlek. Exempelvis i Lapinlahti och Virdois är arvodet i grundtrygghetsnämnden omkring 20 euro högre än i kommunens övriga nämnder. I centralvalnämnden har ordföranden och ledamöterna i allmänhet lika stora mötesarvoden som i övriga kommunala nämnder. I revisionsnämnden är arvodesnivån något högre än i sektornämnderna. Arvodet för revisionsnämndens ordförande är i snitt 91 euro per möte och för ledamöterna i snitt 64 euro. Storleken på direktionernas mötesarvoden kan variera beroende på direktionens verksamhetsområde. I allmänhet är arvodena högre i affärsverkens direktioner än i övriga direktioner. I skoldirektionerna är arvodena vanligtvis 20 30 procent lägre än i affärsverkens direktioner. Detta är fallet bland annat i Haapavesi, Kittilä och Seinäjoki. Det lägsta arvode som betalas till ledamöter i en direktion är 17,70 euro per möte (Vehmaa) och det högsta är 225 euro (Esbo serviceaffärsverks direktion). Till ordförandena för utskott betalas ett arvode på i snitt 73 euro per möte och till ledamöterna ett arvode på i snitt 49 euro. I kommunernas arvodesstadga fastställs ofta också utskottens mötesarvode, även om det inte finns ett enda sådant organ i kommunen. I regel har kommunerna fastställt ett lika stort mötesarvode för ledamöterna i samtliga utskott. Det kan finnas skillnader mellan mötesarvodena beroende på vilket organ som tillsatt utskottet. Exempelvis har olika mötesarvoden fastställts för de utskott som tillsatts av styrelsen och för de som tillsatts av nämnder. I bland annat Kuopio är mötesarvodet i utskott tillsatta av kommunstyrelsen en fjärdedel högre än i utskott tillsatta av nämnder. I sektionerna är mötesarvodet i allmänhet lika stort som i det organ som tillsatt sektionen. Därför varierar storleken på mötesarvodena i de kommunala sektionerna. I allmänhet är mötesarvodena högre i styrelsens än i nämndernas sektioner. Månads- och årsarvoden i övriga organ Arvoden för viss tid, antingen månads- eller årsarvode eller rentav båda, betalas till ordförande och ledamöter i allt flera organ. Förutom för nämndernas ordförande har arvoden fastställts för fullmäktigegruppernas och olika arbetsgruppers ordförande. Till ordförandena för sektornämnderna 5 betalas i allmänhet årsarvode. Årsarvodet uppgår i snitt till 864 euro. I kommuner med färre än 2 000 invånare är det 430 euro. I Utsjoki är årsarvodet för alla sektornämnders ordförande 100 euro. I kommuner med över 100 000 invånare uppgår nämndordförandenas arvode till i snitt 3 161 euro. Arvodet för revisionsnämndens ordförande ligger på det stora hela på samma nivå som arvodet för sektornämndernas ordförande. Tidigare var skillnaden större. Årsarvodet för revisionsnämndens ordförande är i snitt 868 euro. För sektionsordförandena har det blivit vanligare med arvoden som betalas för viss tid. Av enkätsvaren framgår det att sektionsordförandena i 34 kommuner får årsarvode. Årsarvode betalas till ordförandena för sektioner inom styrelsen och nämnderna och i en del fall också till vice ordförandena. Arvodet varierar från 200 till 2 500 euro beroende på 5 andra än centralval-, val- och revisionsnämnden 6
kommunens storlek och sektionens verksamhetsområde. Till fullmäktigegruppernas ordförande betalas arvode i en del kommuner. Fullmäktigegrupperna är inte kommunala organ, men av enkätsvaren framgår det att 15 kommuner betalar någon form av årsarvode till fullmäktigegruppernas ordförande. I allmänhet varierar arvodet från några tior till 150 euro per fullmäktigeledamot. Arvodet kan också vara ett fast belopp. Åtminstone i Pieksämäki betalas ett fast årsarvode (250 euro). I Träskända har ordförande för fullmäktigegruppernas delegation ett årsarvode på 750 euro. I Vanda betalas både fast årsarvode och ett årsarvode efter antalet fullmäktigeledamöter (800 euro + 150 euro per ledamot i fullmäktigegruppen). Arvoden till förtroendevalda på heltid och deltid I början av pågående mandatperiod har förtroendevalda haft förtroendeuppdrag på heltid i Lahtis, Uleåborg och Åbo medan Birkala och Tammerfors har haft en borgmästare på heltid. Årsarvodet för stadsstyrelsens ordförande i Lahtis uppgår till 60 000 euro, av vilket 1/12 (5 000 euro) betalas månatligen. Arvodet för stadsstyrelsens ordförande i Uleåborg är hälften mindre än stadsdirektörens uppgiftsrelaterade månadslön (6 021,33 euro) den 1 januari 2013. I Åbo uppgår årsarvodet till 66 000 euro, av vilket 1/12 (5 500 euro) betalas månatligen. I årsarvodet ingår en ersättning för inkomstbortfall. Borgmästaren i Birkala hade år 2013 en månadslön på 8 446,55 euro och borgmästaren i Tammerfors en månadslön på 14 536,49 euro. Tammerfors har dessutom fyra biträdande borgmästare en månadslön på 6 460,66 euro. År 2014 sköter förtroendevalda uppdrag på deltid i Tavastehus, Esbo, Uleåborg och Rovaniemi. I Tavastehus sköter styrelse- och fullmäktigeordföranden sitt förtroendeuppdrag på deltid. Till styrelseordförande kan betalas en ersättning för inkomstbortfall motsvarande en arbetsinsats på tre veckoarbetsdagar, till fullmäktigeordförande motsvarande två veckoarbetsdagar och till ledamöterna i centrala nämnder och styrelsen en ersättning motsvarande en arbetsinsats på en veckoarbetsdag. Utöver fullmäktige- och styrelseordförande har också revisionsnämndens ordförande och en del styrelseledamöter utnyttjat denna möjlighet. I Rovaniemi sköter stadsstyrelseordföranden förtroendeuppdraget på deltid, ungefär tre dagar i veckan. Enligt stadens stadga innehåller arbetsgivaren inte lön om den förtroendevalda arbetar hos staden. Månadsarvodet för Esbo stads styrelseordförande, som sköter förtroendeuppdraget på deltid, är 2 500 euro och för vice ordföranden 2 000 euro. I Uleåborg utgör arvodet för samhälls-, välfärds- och bildnings- och kulturnämndernas ordförande på deltid 25 procent av stadsdirektörens uppgiftsrelaterade månadslön (3 010,66 euro) den 1 januari 2013. Ersättning för inkomstbortfall och andra kostnader Till förtroendevalda betalas ersättning för inkomstbortfall under skötseln av förtroendeuppdrag. Timersättningen är i snitt 23 euro och varierar från 8 euro till 64 euro beroende på kommun. I en del kommuner är timersättningens övre gräns högre om personen kan visa upp ett intyg av arbetsgivaren, i annat fall är gränsen betydligt lägre. I till exempel Tammerfors är den maximala ersättningen 25 euro per timme om den förtroendevalda visar upp ett intyg om inkomstbortfall av arbetsgivaren och i annat fall är den 14 euro per timme. I Kommunförbundets arvodesenkät uppgick antalet kommuner som besvarade delen om inkomstbortfall till 207. I en del kommuner är de övre gränserna för ersättning av inkomstbortfall de samma som vid ersättning av kostnaderna för anställning av vikarie eller för ordnande av vård för barn. I allmänhet införs det begränsningar för ersättningen av inkomstbortfall. I regel betalas ersättning för inkomstbortfall för högst åtta timmar per dygn. Av kommunerna har 85 procent en övre gräns för ersättning av inkomstbortfall. Största delen tillämpar en övre gräns som baserar sig på timersättning, i allmänhet åtta timmar per dygn. Förtroendevaldas resekostnader ersätts till exempel om personen arbetar eller studerar utanför hemkommunen. Vanligast är att kommunerna betalar ersättning enligt AKTA. Omkring tio procent av de kommuner som besvarat enkäten har en annan praxis. Praxis har utformats för situationer där en förtroendevald arbetar eller studerar i en annan kommun än i den där förtroendeuppdraget sköts. I allmänhet betalas ersättning för resor bara inom den egna kommunen och kostnaderna ersätts då i enlighet med användningen av allmänna färdmedel. Om kommunen har ordnat samtransport betalas ersättning inte för användning av egen bil. Kommuner har infört begränsningar för resor till sammanträden, bland annat i Ristijärvi ersätts inte resor fram och tillbaka som är kortare än fem kilometer. I Jyväskylä betalas kilometerersättning för användning av egen bil, om resan från hemmet till platsen för sammanträdet är tio kilometer eller längre. För företagare som arbetar som förtroendevalda varierar praxis i kommunen beroende på vad som betraktas som förvärvsinkomst. Till förvärvsinkomst för företagare räknas i Kuopio förvärvsinkomster som har fastställts vid beskattningen och utdelningsinkomster från företag i vilka den som ansöker om ersättning för inkomstbortfall äger över 50 procent. I Pudasjärvi fastställs företagarens förvärvsinkomst i första hand enligt den inkomst som ligger till grund för pensionen, och över vilken en skriftlig utredning ska ges. 7
Särskilda arvoden, telefoner och datorer Under pågående mandatperiod betalar över hälften av kommunerna till förtroendevalda s.k. särskilda arvoden för förhandlingar om kommunsammanslagningar, syner och andra åtaganden där den förtroendevalda representerar kommunen. Kommunen betalar en del av telefonkostnaderna för ungefär en fjärdedel av fullmäktige- och styrelseordförandena. Likaså har en fjärdedel av dessa organs ordförande tillgång till utrustning som kommunen köpt. Kommunen har skaffat telefoner också till nämndernas och fullmäktigegruppernas ordförande och till styrelseledamöterna samt betalat en del av deras telefonkostnader. Ersättningspraxisen varierar i hög grad, allt från ersättning enligt faktura till en avtalad månatlig summa. Den månatliga telefonförmånen varierar från 15 till 75 euro. Ibland har man också kommit överens om att en viss del av årsarvodet är telefonförmån. Närmare en femtedel av kommunerna betalar en del av de förtroendevaldas datakommunikationsförbindelser eller har skaffat bärbar dator eller motsvarande utrustning till en eller flera förtroendevalda. I allmänhet har datorer skaffats till fullmäktige- och styrelseordförandena och till styrelseledamöterna. Det har blivit vanligare med elektroniska mötesarrangemang i kommunerna och därför har också fullmäktigeledamöterna allt oftare fått tillgång till internetförbindelse. I till exempel Joensuu har internetförbindelse betalats för alla förtroendevalda som valts för mandatperioden 2013 2016. Detta förutsätter att det finns en extranetförbindelse och att föredragningslistan inte behöver skickas till de förtroendevalda i pappersversion. Avgift som tas ut på mötesarvoden för förtroendeuppdrag, s.k. partiskatt Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda. Dessutom tas det rätt ofta ut en avgift på arvodet för kommunala förtroendeuppdrag, en s.k. partiskatt. Tabellbilaga 3 innehåller uppgifter om partiskatteprocenten i enskilda kommuner och partier. Partierna tar i allmänhet ut partiskatt med stöd av fullmakt som getts av den förtroendevalda. Skatten kan tas ut på alla arvoden eller till exempel bara på mötesarvoden. Partiets kommunorganisation bestämmer partiskattens storlek, vilket innebär att skillnaderna mellan och inom partierna är stora i enskilda kommuner. Partiskatten är i allmänhet 10 procent. Av enkätsvaren framgår det att i början av mandatperioden 2013 2016 är partiskatten som lägst fem procent och som högst 80 procent av arvodet. Vanligtvis tas partiskatt ut på bruttoinkomster, men då procenten är mycket hög har man varit tvungen att ta ut partiskatt på nettoarvodet (arvode efter förskottsinnehållning). Ibland har ett tak satts för skatteuttaget, till exempel 90 100 euro per år. En del av partiernas kommunorganisationer har fastställt ett maxbelopp för partiavgiften. I Vörå till exempel är SFP:s partiskatt 10 procent, men 50 euro tas ut maximalt. I Masku tar Centern ut 15 procent i partiskatt, men maximalt 100 euro. Partiernas olika kommunorganisationer tar ut olika stor partiskatt. Den högsta genomsnittliga partiskatten tar de Gröna ut i början av mandatperioden 2013 2016, ungefär 19 procent och den lägsta tar SFP ut, dvs. ungefär 12 procent. Partiskatten är i allmänhet högre i större kommuner. SDP:s partiskatt till exempel i kommuner med färre än 5 000 invånare är ungefär 12 procent, medan den i kommuner med över 50 000 invånare är 21 procent. Tabell 4. De avgifter som kommunerna tar ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag, dvs. s.k. partiskatt efter kommunstorlek och parti i fastlandskommunerna år 2013 och ändring jämfört med början av mandatperioden 2009 2012 (% i snitt) Kommunens storlek C SDP Saml VF Gröna KD SFP Sannf 1.1.2013 N=239 N=192 N=213 N=146 N=113 N=125 N=29 N=178 under 5 000 inv. 11,7 11,9 12,4 12,1 16,1 9,7 8,0 11,1 5 001-10 000 inv. 12,2 13,9 12,5 14,4 17,4 10,6 8,1 11,9 10 001-20 000 inv. 13,1 13,2 14,0 14,8 21,0 11,7 8,3 10,9 20 001-50 000 inv. 14,2 17,2 15,5 18,8 18,7 12,8 13,1 11,4 över 50 000 inv. 16,5 20,8 17,6 21,3 19,4 14,7 18,8 12,5 Min-Max 5-25 5-50 5-40 5-40 7-80 5-25 5-20 5-25 Fastlandskommunerna 12,7 14,4 13,6 15,7 18,7 11,8 11,7 11,5 Ändring 2009 2013 %-enh. +0,9 +1,1 +1,2 +1,2 +1,9 +0,1 +1,1 +0,6 8
LAGFAKTA Kommunens förtroendevalda har rätt att få ett arvode för skötseln av sitt uppdrag och ersättning för kostnader som uppkommit. Enligt 42 i kommunallagen (365/1995) betalas till förtroendevalda sammanträdesarvode; ersättning för inkomstbortfall och för kostnader, som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av anställning av vikarie, ordnande av barnvård eller motsvarande; samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente. Enligt lagen kan till förtroendevalda betalas också arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden. Enligt 13 2 mom. 8 punkten i kommunallagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Kommunfullmäktige bestämmer nivån på arvodena. I allmänhet har en arvodesstadga antagits i kommunerna. Arvode kan betalas för sammanträden i kommunala organ. Med kommunala förtroendevalda avses här ledamöter eller ersättare i kommunernas organ enligt 32 i kommunallagen (365/1995). Då betalas bland annat inte arvoden för fullmäktigegruppernas sammanträden eftersom en sådan grupp inte är ett kommunalt organ. Statistik, utredningar och forskning om ämnet samt Kommunförbundets cirkulär Tjänsten Kuntien toimielinrakenne (på finska) http://www.kunnat.net/toimielimet. Läget 28.2.2014. Antti Kuopila (2009): Luottamushenkilötyöstä maksettava korvaus. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella 2005 2008 (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod 2005 2008). Acta nr 215. Markus Pauni och Kaija Majoinen (2012): De förtroendevaldas arvoden, ersättningar och verksamhetsbetingelser. Cirkulär 16/80/2012. Finlands Kommunförbund. http://www.kommunerna.net/sv/kommunforbundet/ cirkular-utlatanden/cirkular/2012/sidor/c16802012-defortroendevaldas-arvoden.aspx Marianne Pekola-Sjöblom (2013): Kunnanvaltuustojen ja -hallitusten kokoukset ja kokouksia täydentävät erilaiset toiminta- ja työskentelytavat. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella 2009 2012 (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod 2009 2012). Acta nr 252. Sirkka-Liisa Piipponen (2013). Luottamushenkilöiden palkkiot ja korvaukset. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella 2009 2012 (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod 2009 2012). Acta nr 252. Siv Sandberg (2012): Paras-uudistus kuntapäättäjän silmin. Undersökning nr 20 inom programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU). Acta nr 235. Publikationerna kan laddas ned på: www.kommunerna.net/bokhandel 9
Bilaga 1. Mötes- och årsarvoden för ordförandena och ledamöterna i fullmäktige och i styrelser år 2013 Källa: Förfrågan om arvoden till förtroendevalda, Finlands Kommunförbund; kommunernas arvodesstadgor. = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen. Tabell 1. Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Akaa 99 1 760 66 99 1 760 66 - Alajärvi 98 1 500 65 98 2 000 65 - Alavieska 38 1 500 38 38 1 500 38 - Alavus 105 2 300 70 105 3 600 70 - Asikkala 55 1 220 55 55 1 625 55 - Askola 75 2 000 50 75 4 000 50 - Aura 75 850 50 75 1 350 50 - Birkala - 11 400 110 - - 110 - Björneborg 180 6 000 120 165 7 200 110 3 000 Borgnäs 117 2 400 78 117 3 000 78 - Borgå 150 2 500 100 150 3 800 100 1 300 Brahestad 120 5 000 80 120 5 000 80 2 500 Bötom 55 500 55 55 500 55 - Enare 75-50 75-50 - Enonkoski 90 1 300 60 90 1 300 60 - Enontekis 60 700 40 60 1 100 40 - Esbo 350 8 000 300 350 8 000 300 5 000 Etseri 90 2 040 60 90 2 400 60 - Eura 150 2 400 100 150 3 400 100 - Euraåminne 150 2 500 100 150 3 000 100 - Evijärvi 90 1 200 60 90 1 600 60 - Forssa 143 2 040 95 143 2 400 95 960 Fredrikshamn 165 2 200 110 165 2 200 110 650 Grankulla 240 3 600 170 240 3 600 170 1 200 Gustavs 35 1 000 35 35 2 000 35 - Haapajärvi 75 2 000 50 75 2 000 50 - Haapavesi 90 3 840 60 90 4 440 60 - Halsua 90 2 000 60 90 2 000 60 - Hangö 90 900 60 90 1 800 60 - Hankasalmi 128 1 750 85 128 3 000 85 - Harjavalta 150 1 630 100 150 1 630 100 - Hartola 83 1 100 55 83 1 848 55 - Hattula 128 1 750 85 128 2 600 85 - Hausjärvi 105 1 600 70 105 1 600 70 - Heinola 165 4 500 110 165 4 500 110 - Heinävesi 60 1 300 40 60 1 600 40 - Helsingfors 470 10 450 355 385 10 450 295 6 970 Hirvensalmi 75 1 000 50 75 1 650 50 - Hollola 119 2 000 79 119 4 000 79 - Honkajoki 60 1 200 40 60 1 200 40 - Huittinen 85 3 000 85 85 3 000 85 - Humppila 75 1 000 50 75 1 500 50 - Hyrynsalmi 60 800 40 60 1 400 40 - Hyvinge 143 2 000 95 143 3 000 95 1 300 Hämeenkoski 90 720 60 90 1 200 60 - Högfors 98 1 200 65 98 1 500 65 500 Idensalmi 144 2 992 96 144 2 992 96 658 Ii 90 1 500 60 90 2 200 60 - Iitti 105 2 050 70 105 2 650 70 - Ikalis 90 2 000 60 90 2 200 60 - Ilmajoki 83 1 540 55 83 1 980 55 - Ilomants 120 2 040 80 120 2 040 80 - Imatra 135 2 600 90 135 3 100 90 750 Ingå 90 2 000 60 90 2 400 60 650 Jakobstad 143 4 000 95 143 5 000 95 1 500 Jalasjärvi 98 3 120 65 98 3 120 65 - Janakkala 110 1 238 73 110 1 853 73 519 Jockis 51 800 51 51 1 725 51 - Joensuu 195 6 000 130 195 6 000 130 2 400 Jorois 75 1 800 50 75 2 400 50 - Joutsa 75 1 500 50 75 2 500 50 - Juankoski 101 1 346 67 101 1 682 67 - Juuka 100 850 100 100 1 700 100 - Juupajoki 83 750 55 83 1 200 55 - Juva 90 2 200 60 90 3 000 60-10
Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Jyväskylä 260 6 000 140 260 6 000 140 2 300 Jämijärvi 30 750 30 30 1 100 30 - Jämsä 105 2 000 70 105 3 000 70 700 Kaavi 75 1 000 50 75 1 200 50 - Kajana 105 1 500 70 105 1 750 70 - Kalajoki 92 4 000 62 92 5 000 62 - Kangasala 165 2 800 110 165 4 000 110 - Kangasniemi 70 1 800 70 70 2 600 70 - Kankaanpää 98 1 700 65 98 1 700 65 900 Kannonkoski 75 1 100 50 75 1 700 50 - Kannus 150 2 000 100 150 2 800 100 - Karleby 135 3 500 90 135 3 500 90 - Karlö 45 500 30 45 1 000 30 - Karstula 105 2 100 70 105 3 000 70 - Karvia 68 750 45 68 1 200 45 - Kaskö 54 1 477 36 54 2 047 36 - Kauhajoki 150 3 000 100 150 3 000 100 - Kauhava 120 2 700 80 120 4 000 80 1 000 Kaustby 75 1 400 50 75 2 000 50 - Keitele 90 1 050 60 90 1 400 60 - Kemi 113 2 000 75 113 2 000 75 800 Kemijärvi 75 1 500 50 75 1 700 50 700 Keminmaa 68 1 500 45 68 1 500 45 400 Kempele 80 4 500 80 80 4 500 80 - Kervo 300 2 000 95 245 2 000 85 550 Keuruu 135 1 500 90 135 1 800 90 - Kihniö 45 1 070 45 45 1 712 45 213 Kimitoön 113 1 500 75 113 2 500 75 - Kinnula 100 1 100 50 100 1 500 50 - Kitee 90 2 400 60 90 2 400 60 - Kittilä 113 1 300 75 113 1 700 75 - Kiuruvesi 140 2 000 70 140 2 500 70 - Kivijärvi 75 1 100 50 75 1 500 50 - Kjulo 60 800 40 60 1 400 40 - Kolari 45 1 000 45 45 1 500 45 - Konnevesi 45 730 45 45 1 260 45 - Kontiolahti 80 3 000 80 80 3 000 80 600 Korsholm 200 4 500 100 200 9 000 100 - Korsnäs 55 1 200 55 55 2 000 55 - Koski Tl 75 1 100 50 75 1 250 50 - Kotka 128 2 600 85 128 2 600 85 - Kouvola 180 5 500 120 180 6 000 120 1 600 Kristinestad 105 3 000 70 105 4 500 70 - Kronoby 55 2 200 55 55 3 800 55 - Kuhmo 90 1 308 60 90 3 144 60 - Kuhmoinen 75 1 250 50 75 1 500 50 - Kumo 101 1 600 67 101 2 200 67 - Kuopio 225 6 000 150 188 9 000 125 3 000 Kuortane 60 2 100 60 60 2 300 60 - Kurikka 225 3 600 150 180 4 500 120 - Kuusamo 70 1 900 70 70 2 300 70 - Kyrkslätt 150 3 000 100 150 4 000 100 800 Kyyjärvi 75 1 100 50 75 1 700 50 - Kärkölä 120 1 650 80 120 2 200 80 - Kärsämäki 67 1 500 45 67 1 500 45 150 Lahtis 203 6 200 135 203-135 2 200 Laihela 98 2 000 65 98 2 500 65 - Laitila 90 1 000 60 90 1 500 60 - Lapinlahti 135 2 250 90 135 2 650 90 - Lappajärvi 90 1 500 60 90 2 000 60 - Lappo 135 3 000 90 135 3 500 90 450 Lappträsk 68 1 100 45 68 2 200 45 - Larsmo 83 1 500 55 83 2 500 55 - Laukaa 105 1 880 70 105 2 935 70 - Lavia 60 750 40 75 1 300 50 - Lemi 71 1 010 47 71 1 560 47 - Lempäälä 135 2 200 90 135 3 400 90 - Leppävirta 150 3 000 100 150 3 000 100 - Lestijärvi 47 600 31 47 1 200 31 - Lieksa 113 2 000 75 113 2 500 75 1 200 11
Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Limingo 98 2 500 65 98 3 000 65 - Liperi 75 2 160 75 75 4 200 75 - Loimaa 113 2 000 75 113 2 500 75 - Lojo 254 3 300 127 190 3 300 95 - Loppi 120 1 900 80 150 2 100 100 - Lovisa 160 1 800 80 160 2 000 80 - Luhanka 38 500 25 38 600 25 - Lumijoki 90 1 250 60 90 2 000 60 - Lundo 128 2 597 85 128 3 572 85 - Luumäki 63 1 000 42 63 1 600 42 - Luvia 75 800 50 75 1 200 50 - Maaninka 75 1 000 50 75 1 500 50 - Malax 70 2 500 70 60 3 500 60 - Marttila 50 1 100 50 50 1 300 50 - Masku 60 3 000 60 60 4 500 60 - Merijärvi 35 950 35 35 1 320 35 - Miehikkälä 135 2 000 90 135 2 200 90 - Muhos 90 1 650 60 90 2 050 60 700 Multia 90 800 60 90 1 600 60 - Muonio 60 800 40 60 1 200 40 - Muurame 165 3 000 110 165 4 000 110 - Mynämäki 75 1 000 50 75 1 500 50 - Mäntsälä 135 3 000 90 135 4 000 90 - Mänttä-Vilppula 83 1 600 55 83 2 100 55 500 Mäntyharju 90 1 500 60 90 2 200 60 - Mörskom 75 1 000 50 75 1 500 50 - Nakkila 90 1 600 90 90 1 900 90 - Nastola 117-78 117-78 - Nivala 55 3 000 55 55 3 000 55 - Nokia 150 2 500 100 150 3 500 100 - Nousis 86 1 145 57 86 1 717 57 - Nurmes 102 1 568 68 102 2 015 68 672 Nurmijärvi 173 2 000 115 173 3 000 115 - Nykarleby 90 2 000 60 90 3 000 60 - Nyslott 80 2 880 80 80 3 840 80 1 620 Nystad 108 1 400 72 108 1 700 72 - Nådendal 126 2 320 84 126 3 410 84 - Närpes 70 3 000 70 70 4 000 70 - Orimattila 150 2 000 100 150 4 000 100 - Oripää 60 600 40 60 950 40 - Orivesi 165 2 500 110 165 3 500 110 - Oulainen 80 3 000 60 80 3 000 60 500 Outokumpu 90 1 700 60 90 2 000 60 600 Padasjoki 90 1 100 60 90 1 500 60 - Paltamo 75 1 200 50 75 1 800 50 - Pargas 150 2 500 100 150 4 500 100 - Parikkala 120 1 600 80 120 2 700 80 - Parkano 105 1 750 70 105 2 100 70 - Pedersöre 75 2 500 50 75 3 500 50 - Pelkosenniemi 75 1 000 50 75 2 000 50 - Pello 60 600 40 60 900 40 - Pemar 105 1 500 70 105 2 000 70 - Perho 60 1 800 40 60 1 800 40 - Pertunmaa 75 1 000 50 75 1 500 50 - Petäjävesi 90 1 800 60 90 1 800 60 - Pieksämäki 113 2 300 75 113 2 800 75 500 Pielavesi 90 2 000 60 90 2 000 60 - Pihtipudas 55 1 200 55 55 1 500 55 - Polvijärvi 57 920 38 57 2 100 38 - Posio 54 884 36 54 1 236 36 - Pudasjärvi 70 1 900 70 70 2 300 70 - Pukkila 90 1 500 60 90 2 000 60 - Punkalaidun 90 1 000 60 75 1 500 50 - Puolanka 90 2 000 60 90 3 000 60 - Puumala 65 1 076 43 65 1 480 43 - Pyhäjoki 60 1 300 40 60 1 940 40 - Pyhäjärvi 87 1 500 58 87 1 800 58 - Pyhäntä 63 1 562 42 63 1 874 42 - Pyhäranta 60 600 40 60 900 40 - Pyttis 120 2 300 90 120 2 500 90-12
Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Påmark 33 588 33 33 840 33 - Pälkäne 75 1 500 50 75 2 000 50 - Pöytyä 68 900 45 68 1 050 45 - Rantasalmi 75 1 800 50 75 2 400 50 - Ranua 105 1 800 70 105 1 800 70 - Raseborg 80 2 000 80 80 4 000 80 - Raumo 100 2 450 100 100 3 500 100 1 250 Rautalampi 80 1 300 80 65 2 200 65 - Rautavaara 68 400 45 68 500 45 - Rautjärvi 98 1 500 65 98 2 000 65 - Reisjärvi 50 1 682 34 50 2 018 34 - Reso 160 2 420 80 160 3 270 80 800 Riihimäki 180 3 720 120 180 3 720 120 1 060 Ristijärvi 68 1 000 45 68 1 500 45 - Rovaniemi 135 4 000 90 135 7 000 90 - Ruokolahti 50 700 50 50 1 000 50 - Ruovesi 75 1 000 50 63 1 500 42 - Rusko 75 760 50 75 1 520 50 - Rääkkylä 75 1 200 50 75 2 400 50 - S:t Karins 132 2 521 88 132 3 404 88 822 S:t Michel 173 3 375 115 143 4 350 95 1 620 Saarijärvi 90 1 500 60 90 2 000 60 - Sagu 60 1 200 40 60 1 700 40 - Salla 72 1 380 48 72 2 070 48 - Salo 140 3 000 80 140 6 000 80 - Sastamala 80 2 500 80 80 5 000 80 200 Sastmola 80 1 320 80 80 2 200 80 - Savitaipale 40 900 40 40 1 800 40 - Savukoski 30 379 20 30 758 20 - Seinäjoki 180 3 000 120 180 5 000 120 800 Sibbo 20 2 000 20 20 2 500 20 1 800 Sievi 39 1 650 39 39 1 870 39 - Siikainen 35 1 500 35 35 2 000 35 - Siikajoki 50 1 200 50 50 2 100 50 - Siikalatva 75 1 440 50 75 2 400 50 - Siilinjärvi 135 2 500 90 135 3 200 90 1 300 Simo 90 1 500 60 90 2 100 60 - Sjundeå 50 2 000 50 50 2 500 50 - Sodankylä 70 1 900 60 70 2 100 60 800 Soini 98 1 000 65 98 1 400 65 - Somero 83 1 400 55 83 2 100 55 - Sonkajärvi 90 1 600 60 90 2 200 60 - Sotkamo 63 1 350 42 63 1 650 42 - Storkyro 50 1 200 50 50 1 800 50 - Storå 75 800 50 75 1 300 50 - Sulkava 50 1 100 50 50 1 800 50 - Suomussalmi 75 1 800 50 75 2 200 50 - Suonenjoki 101 1 682 67 101 1 682 67 - Sysmä 105 2 200 70 105 2 200 70 - Säkylä 96 1 500 64 96 2 500 64 - Taipalsaari 68 1 000 45 68 1 600 45 - Taivalkoski 68 1 200 45 68 1 500 45 - Tammela 75 580 50 75 1 050 50 - Tammerfors 270 6 000 180 270-180 1 800 Tarvasjoki 46 748 46 46 1 035 46 - Tavastehus 240 5 400 160 240 5 400 160 - Tavastkyro 100 2 000 100 80 2 500 80 - Tervo 55 900 55 55 1 100 55 - Tervola 75 900 50 75 1 350 50 - Tohmajärvi 55 1 000 55 55 1 700 55 - Toholampi 90 1 500 60 90 2 000 60 - Toivakka 105 1 500 70 105 2 500 70 - Torneå 111 2 110 74 111 2 110 74 844 Träskända 143 3 000 95 143 3 000 95 - Tusby 120 1 960 80 120 2 940 80 785 Tuusniemi 83 1 800 55 83 2 400 55 - Tyrnävä 120 2 200 80 120 2 500 80 - Tövsala 60 750 40 60 1 200 40 - Uleåborg 225 5 000 150 225-150 2 500 Ulvsby 100 2 090 100 90 2 090 90 540 13
Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Urjala 120 1 300 80 120 1 500 80 - Utajärvi 75 1 700 50 75 2 400 50 - Utsjoki 45 500 30 45 600 30 - Uurainen 105 1 500 70 105 2 800 70 - Vaala 40 2 500 40 40 2 500 40 - Valkeakoski 132 2 640 88 132 3 960 88 832 Valtimo 90 700 60 90 700 60 - Vanda 250 5 000 200 250 5 000 200 3 100 Varkaus 132 2 200 88 132 2 200 88 730 Vasa 225 9 000 150 225 9 000 150 1 000 Vehmaa 23 303 15 23 505 15 - Vesanto 75 650 50 75 1 000 50 - Vesilahti 105 1 500 70 105 2 200 70 - Vetil 60 1 200 40 60 1 800 40 - Vichtis 113 1 700 75 113 2 000 75 - Vieremä 90 1 600 60 90 2 200 60 - Viitasaari 83 1 800 55 83 2 700 55 - Villmanstrand 160 3 480 100 160 3 480 100 - Vimpeli 90 1 000 60 90 1 400 60 - Virdois 105 1 750 70 105 2 900 70 - Virolahti 135 2 000 90 135 2 200 90 - Vörå 80 1 100 40 80 2 200 40 - Ylivieska 74 2 400 49 74 2 400 49 - Ylöjärvi 165 4 000 110 165 4 000 110 - Ypäjä 75 1 000 50 75 1 500 50 - Åbo 330 8 500 165 330-165 3 000 Äänekoski 105 1 385 70 105 1 730 70 - Östermark 98 2 100 65 98 3 240 65 420 Övertorneå 60 1 000 40 60 1 500 40 - Min 20 303 15 20 500 15 150 Max 470 11 400 355 385 10 450 300 6 970 Fastlandsfinland 101 2 006 70 100 2 500 70 1 277 Tabell 2. Kommunstorlek, 1.1.2013 under 2 000 inv. 60 928 43 61 1 329 43 0 2 001-5 000 inv. 75 1 255 53 74 1 780 53 182 5 001-10 000 inv. 95 1 806 67 95 2 391 67 649 10 001-20 000 inv. 111 2 558 78 109 3 027 77 855 20 001-50 000 inv. 140 2 599 91 136 3 275 90 964 50 001-100 000 inv. 176 4 669 115 172 5 639 113 1 737 över 100 000 inv. 287 6 794 197 273 7 690 188 3 319 Fastlandsfinland 101 2 006 70 100 2 500 70 1 277 = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen. Enare och Nastola betalar inte något årsarvode till fullmäktige- och styrelseordförandena. Inte heller borgmästarkommunerna Birkala och Tammerfors betalar något årsarvode till styrelseordföranden. Detsamma gäller Lahtis, Uleåborg och Åbo som har en heltidsanställd styrelseordförande. I Sibbo och Pukkila finns det inga sektornämnder utöver de lagstadgade. En del kommuner räknar ut visstidsarvode per månad, här anges månadsarvodet multiplicerat med 12. Sievis uppgifter om arvodena är från 2014. Arvodena kan variera mellan nämnderna och kommittéerna i kommunerna. Här är den angivna variationsbredden. Arvodena kan ha angetts med en cents noggrannhet, men här har arvodena avrundats till närmaste euro. 14
Bilaga 2. Mötes- och årsarvoden för ordförandena och ledamöterna i nämnder och i kommittéer år 2013 Källa: Förfrågan om arvoden till förtroendevalda, Finlands Kommunförbund; kommunernas arvodesstadgor. = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen eller arvode betalas utifrån faktura (revisionsnämnden). Tabell 1. Kommun 2013 Sektornnämnder (centralval-, valoch revisionsnämnden ingår inte) R revisionsnämnder revisionsnämnder Kommittéer ordförande ledamot ordförande ledamot ordförande ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år Akaa 75 880 50 75 990 50 99 66 Alajärvi 75 500 50 98 500 65 59 39 Alavieska 38 1 100 38 38 550 38 32 32 Alavus 83 800 55 105 800 70 68 45 Asikkala 45 200-340 45 55 410 55 68 45 Askola 60 1 000 40 60 1 000 40 60 40 Aura 40-40 150-150 35 35 Birkala - 11 400 80-6 000 110 98 65 Björneborg 128 1 800-2 400 85 165 3 000 110 105 70 Borgnäs 98 600-1200 65 98-65 98 65 Borgå 113 1 100 75 128 1 100 85 113 75 Brahestad 90 2 000-2 500 60 120 3 000 80 90 60 Bötom 42-42 55-55 42 42 Enare 50-33 56-37 - - Enonkoski 75 320 50 90 320 60 75 50 Enontekis 45 300 30 45 300 30 38 25 Esbo 200-250 3 000-5 000 150-200 200 5 000 200 250 150 Etseri 74 300 49 90-60 65 43 Eura 128 950-1 300 85 150 950 100 - - Euraåminne 90-60 90 800 60 90 60 Evijärvi 68 400 45 90 400 60 60 40 Forssa 105 960 70 105 960 70 90 60 Fredrikshamn 128 1 200 85 165 1 200 110 - - Grankulla 130 900-1 200 95 130 900 95 Gustavs 27 400-800 27 27 400 27 41 27 Haapajärvi 60 700 40 75 700 50 38 25 Haapavesi 45-60 420-1 200 30-40 60 420 40 45 30 Halsua 75-50 90-60 75 50 Hangö 63 900 42 63 900 42 63 42 Hankasalmi 105 800 70 105 800 70 105 70 Harjavalta 135 470 90 150 470 100 150 100 Hartola 69 275 46 83 385 55 69 46 Hattula 98-65 98-65 75 50 Hausjärvi 75 300 50 105 300 70 60 40 Heinola 135 1 000 90 165 1 200 110 - - Heinävesi 45 500 30 60 300 40 30 20 Helsingfors 155 4 370-6 970 125-140 145 6 970 125 145 125 Hirvensalmi 68-45 68-45 60 40 Hollola 102 1 000 68 119-79 89 59 Honkajoki 45 300 30 45 300 30 45 30 Huittinen 55 350-800 55 85 800 85 55 55 Humppila 60 150-600 40 90-60 60 40 Hyrynsalmi 45 400 30 53 400 35 45 30 Hyvinge 120 1 000 80 120 1 000 80 98 65 Hämeenkoski 83 240 55 90-60 83 55 Högfors 68 500 45 68 500 45 68 45 Idensalmi 110-73 144 658 96 - - Ii 68 800 45 68 1 000 45 68 45 Iitti 75 265-530 50 105 530 70 75 50 Ikalis 68 500-700 45 90 500 60 48 32 Ilmajoki 78-39 83 1 100 55 41 27 Ilomants 105 1 200-1 500 70 120 1 200 80 105 70 Imatra 105 1 100 70 135 1 100 90 105 70 Ingå 72 650 48 90 650 60 72 48 Jakobstad 98 600-4 000 65 98 1 500 65 98 65 Jalasjärvi 68 780 45 65 780 65 33 - Janakkala 96 519 64 177 519 177 - - Jockis 39-59 445 39 59-39 59 39 Joensuu 173 2 400 115 173 2 400 115 173 115 Jorois 50 600 40 50 600 40 50 40 Joutsa 60 500-700 40 75 500 50 60 40 Juankoski 63-42 63-42 63 42 Juuka 50 300 50 75 100 75 25 25 Juupajoki 83 500 55 110 500 90 60 40 Juva 75 750 50 90 750 60 75 50 15