Delkurs 1: Historisk arkeologi- introduktion (gemensam med de andra ämnena) Texter delas ut i samband med föreläsningarna.

Relevanta dokument
Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Mats Mogren - Publikationsförteckning

Det norrländska rummet

Nya stadsarkeologiska horisonter

Historical archaeology

Den gamla muren tittar fram

Arkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng)

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

Stora gatan i Sigtuna

KBA103, Medeltidens bebyggelsehistoria, 7,5 högskolepoäng History of Medieval Built Environment, 7.5 higher education credits

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Avrapportering ABM-projekt, Jonas M Nordin, Statens historiska museer

Piksborg, Läckö, kyrkorna

Övrig utbildning: Musiklinjen vid Sundsgårdens Folkhögskola Studentexamen från Naturvetenskaplig linje vid Katedralskolan i Lund 1990.

Skanör 14:21, fornlämning 14

Jes Wienberg, bibliografi mm, Aug 2015


Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Historia GR (A), 30 hp

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Jes Wienberg, bibliografi, dec 2011

Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19

Arkeologi I. Schema HT 2011 (30 högskolepoäng) Kursen består av följande moment (det är obligatorisk närvaro på samtliga moment):

Nyare tids arkeologi i Sverige forskningsläge och framtidsperspektiv

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Rådhustorget, Skanör

KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

The Swedish system of Contract Archaeology

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Anders Ödmans bibliografi

276 3 Storstadsområden. SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2003

Jes Wienberg, bibliografi, juli 2010

Multisportarena vid Himmelstalund

Lillgården i Sigtuna. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Boplats och åker intill Toketorp

Inbjudan till. 10:e Arkeologmöte. Svenska Arkeologiska Samfundets april 2013 Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier

Medeltid i Uppsala län

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Studiecirkel om Dalby kyrka och kloster Det här vill jag berätta

Sten Tesch En kronologisk bibliografi

Referenser. Arbman, H Bidrag till kännedomen om det äldsta Sigtuna. Fornvännen 21.

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Andra tider, andra platser materiella uttryck av Historiebruk och kolonialism

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; . " y '. /''''' o - -"t' ..' , ;;.", -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o.

NY VATTENPOST PÅ STORA TORGET

Ronneby hamn. Marinarkeologisk utredning Vattenområde öster om Ronneby hamn Ronneby socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :41

Bebyggelse, säterdrift och landskap

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet

GREBO: PÅ FORNLÄMNINGS- FRONTEN INTET NYTT

Figur 207. Diagram över godstyper på bytomter.

LANDSKAPSARKEOLOGI OCH TIDIG MEDELTID

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Skanör 32:5. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år 2010 NYBYGGNATION INOM DET MEDELTIDA SKANÖR, RAÄ 14

in Situ Västsvensk Arkeologisk Tidskrift

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Östra Viared

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Grundutbildningen i arkeologi på Högskolan på Gotland. Helene Martinsson-Wallin

Rapport om förnyad besiktning och utredning av ett medeltida vrak beläget i Ryamadviken, Sturkö, Karlskrona kommun, Blekinge län.

Falsterbo 3:319, fornlämning 15

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Lokal examensbeskrivning

Hans Andersson. Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

Sökschakt vid Pilgrimen 14

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

Problemformulering, analys och tolkning (P-A-T) Kursansvarig: Fil. dr Magnus Ljunge (ML)

Har handledd 5 doktorander och 2 licentiater till examen.

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113

Grävningserfarenhet från Danmark, Norge, Sverige och Estland. Grävningarna har berört allt från stenålder till nyare tid.

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet PDF ladda ner

I have supervised and examined 5 PhD- students and 2 licentiate- students.

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49 Skåne, Lomma kommun, Lomma socken Lomma 27:57, RAÄ 49 Dnr UV SYD RAPPORT 2006:16

Klimatarbetet i praktiken

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

1987 Barbro Sundnér Projektet Skånes medeltida stenkyrkor Dan Carlsson Vikingatida hamnar i Blekingehamnar

Tidskrifter på biblioteket i Jönköping

Planerad bergtäkt i Stojby

Peter Berger. The Sacred Canopy

Har handledd 5 doktorander och 2 licentiater till examen.

Transkript:

LUNDS UNIVERSITET Institutionen för arkeologi och antikens historia Kurslitteratur ARKH10 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp Fastställd av institutionsstyrelsen 2011-05-23 Delkurs 1: Historisk arkeologi- introduktion (gemensam med de andra ämnena) Texter delas ut i samband med föreläsningarna. Delkurs 2: Historisk arkeologi ting, texter och bilder (240 s) Andrén, A. 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s) Lihammer, A. 2011. The position and potential of historical archaeology. The Forgotton Ones. Small narratives and modern landscapes. The Museum of National Antiquities, Stockholm Studies 18. Stockholm. S. 13-24. (12 s) Delkurs 3: Landskap och bebyggelse (944 sidor) Andrén, A. 1989. State and towns in the Middle Ages. The Scandinavian experience. Theory and Society 18. S. 585-609. (25 s) Andrén, A. 1998. Stadsvisioner. Urbana tankar i Skandinavien före 1700. Staden himmel eller helvete. Tankar om människan i staden. Stockholm. S. 142-184. (43 s) Andrén, A. 2001. Mot kriget! Regional identitet över den gamla riksgränsen mellan Danmark och Sverige. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 177-186. (9 s) Anglert, M. 2001. Kalmar före Kalmar landskap och centralitet. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 187-198. (11 s) Anglert, M. 2006. Landskapets urbanitet. Nya stadsarkeologiska horisonter. (Red.) S. Larsson. Stockholm. S. 229-269. (42 s) Anglert, M. & Knarrström, A. 2006. Sentida bosättningar och historisk arkeologi knappast en marginell historia! META 2006: 4. S. 53-74. (21 s) Bladh, G. 1998. Colonisation and the second stage changing land use in Finnskogen 1650-1750. Outland use in preindustrial Europe. (Eds.) H. Andersson, L. Ersgård & E. Svensson. Lund Studies in Medieval Archaeology 20. Stockholm. S. 184-194. (11s) Carelli, P. 2001. En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 99-141, 178-209. (73 s) Christophersen, A. 2001. Bóndi, bæjarmaðr, burghere. Om folk, hus og fremveksten av urban identitet i norske byer ca 1000-1700. 2001. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 51-62. (12 s)

Ersgård, L. 2001. Människan vid kusten fiskebebyggelse från Skagerack till Bottenhavet under senmedeltid och början av nyare tid. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 95-104. (10 s.) "Historiska kartor". Temanummer av Ale 2008: 3. Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abandonment: medieval and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective. Stockholm S. 9-181. (172 s) Larsson, S. 2006. Gestaltningen av några skånska städer. Centraliteter. Människor, strategier och landskap. (Red.) S. Larsson. Stockholm. S. 168-292. (126 s) Lihammer, A. 2007. Det centrala landskapet. Landskapsarkeologi och tidig medeltid: några exempel från södra Sverige. (Red.) M. Anglert & J. Thomasson. Uppåkrastudier 8. Acta archaeologica Lundensia Series in 8, No. 41. Stockholm. S. 227-265. (39 s) Lindeblad, K. 2001. Motala en medeltida centralort? Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 291-300. (10 s) Magnusson, G. 1998. Järnverk och bergsbruk under medeltiden. META 1998: 1. S. 26-47. (22 s) Mogren, M. 1996. Dating Ängesjö. Trenching Lynchets in Quest of the Origin and Development of a Boreal Forest Village. Lund Archaeological Review 1996. S. 87-108. (19 s). Mogren, M. 1997. Expansion Strategies and Peripheral Dynamics. Of Power and Resistance in Hälsingland. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Eds.) H. Andersson, P. Carelli & L. Ersgård. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Stockholm. S. 199-238. (40 s) Mogren, M. 2008. Riksgränsen. Landskap bortom traditionen. Historisk arkeologi i nordvästra Skåne. (Red.) M. Anglert. Stockholm. S. 189-224. (36 s) Riddersporre, M. 2001. Fornlämningsdata och digitala lantmäterikartor. Ett exempel på tillämpning av GIS. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 311-322. (12 s) Schmidt Sabo, K. 2001. Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar Skrifter 38. Lund. S. 11-95. (84 s) Schmidt Sabo, K. 2005. Bystrukturernas dynamik. Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändringar i Västskåne. Red. M. Mogren. Riksantikvarieämbetet. S. 140-277. (66 s) Svensson, E. 1998. Outland use in northern Värmland. Landscape, local society and households. Outland use in preindustrial Europe. (Eds.) H. Andersson, L. Ersgård & E. Svensson. Lund Studies in Medieval Archaeology 20. Stockholm. S. 95-110. (14 s) Thomasson, J. 2008. S'Villanorvm de Malmøghae - landskap, urbanitet, aktörer och Malmö. De første 200 årene - nytt blikk på 27 middelalderbyer. (Red.) H. Andersson, G. Hansen & I. Øye. UBAS 5. Bergen. S. 277-302. (26 s)

Welinder, S. 1994. The Ethnoarchaeology of a Swedish Village. Current Swedish Archaeology 2. S. 195-209. (15 s) Ödman, A. 1998. Northern Skåne a resource area for medieval Denmark. Outland use in preindustrial Europe. (Eds.) H. Andersson, L. Ersgård & E. Svensson. Lund Studies in Medieval Archaeology 20. Stockholm. S. 204-218. (14 s) Delkurs 3: Landskap och bebyggelse, Bredvidläsning Christensen, S. Bitsch 2004. De danske middelalderbyers fremkomst, udvikling og udforskning - et bud på nogle hovedlinjer. Middelalderbyen. (Red.) S. Bitsch Christensen. Danske Bystudier 1. Århus. S. 13-61. (29 s) Kulturminnen och kulturmiljövård. (Red.) K-G. Selinge. Sveriges nationalatlas. Höganäs 1994. Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen: 1000-1700. Det svenska jordbrukets historia 2. (Red.) J. Myrdal. Stockholm. Delkurs 4: Byggnader och bilder (1019 sidor) Ahlstedt-Yrlid, I. 2004. Monumentalmåleriet medeltidens massmedium. Signums svenska kulturhistoria. Medeltiden. (Red.) J. Christensson. Lund. S. 465-502. (38 s) Andrén, A. 2000. Ad Sanctos de dödas plats under medeltiden. Hikuin 27. S. 7-26. (20 s) Andrén, A. 1995. Signs of Communities. The Iconography of Early Towns in Denmark. Thirteen Essays on Medieval Artefacts. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1993-1994. New Series 10. S. 9-20. (12 s) Augustsson, J-E. 1992. Medeltida husbyggande i Sverige. Bebyggelsehistorisk tidskrift 23. S. 55-85. (26 s) Cinthio, M. 1997. Trinitatiskyrkan i Lund - med engelsk prägel. Hikuin 24. S. 113-134. (22 s) Einarsson, L. 1996. Vraket som arkeologisk kunskapskälla regalskeppet Kronan. Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige 4. Lund. S. 30-50. (21 s) Eriksdotter, G. 1997. Dalby klosters dokumentatörer. Kontraster och likheter i sätten att närma sig ett medeltida monument. Hikuin 24. S. 135-150. (16 s) Ersgård, L. 2006. Dödens berg och guds hus: förfäderskult, kristnande och klostret i Alvastra i den tidiga medeltidens Östergötland. Helgonets boning. Studier från forskningsprojektet Det medeltida Alvastra. (Red.) L. Ersgård. Lund Studies in Historical Archaeology 5. Lund. S. 23-124. (101 s) Hansson, M. 2006. Aristocratic landscape. The spatial ideology of the medieval aristocracy. Lund Studies in Historical Archaeology 2. Lund. S. 45-204. (160 s) Hansson, M. 2011. Medeltida borgar. Maktens hus i Norden. Lund. (207 s) Holmberg, R. 1990. Kyrkobyggnad, kult och samhälle. Landskyrkan i Lunds forna ärkestift genom tiderna. Lund Studies in Medieval Archaeology 8. Stockholm. (81 s) Jacobsson, B. m fl. 1995. Trelleborgen - en av Harald Blåtands danska ringborgar. Trelleborg. S. 12-61. (50 s)

Johansen, B. & Petersson, I-M. 1993. Från borg till bunker. Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid. Fornlämningar i Sverige 2. Stockholm. S. 10-124. (115 s) Liepe, L. 1999. Genuskoder i medeltida altarskåp. Hikuin 27. S. 135-166. (32 s) META 1996: 2. Tema byggnadsarkeologi. S. 3-32. (30 s) Skånska kloster. Skånes Hembygdsförbund, Årsbok 1987/88. 1989. S. 19-45, 58-62, 82-83, 123-135, 139-149, 168-174. (65 s) Staecker, J. 2001. Monumenten i Jelling myter och realiteter. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 73-88 (16 s) Sundnér, B. 1997. Building Stone as Archaeological Source Material. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Eds.) H. Andersson, P. Carelli & L. Ersgård. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter 24. Stockholm. S. 73-90. (18 s) Svanberg, Jan 2000. Medeltida byggande i Norden. Att förstå det mänskliga. Humanistisk forskning vid Stockholms universitet. (Red.) K. Dahlbäck. Stockholm. S. 262-278. (17 s). Thunmark-Nylén, L. 1989. Samfund och tro på religionsskiftets Gotland. Medeltidens födelse. (Red.) A. Andrén. Symposier på Krapperups borg 1. Lund. S. 213-232. (20 s) Wienberg, J. 2000. Fæstninger, magasiner og symboler Østersøens flertydige kirker. META 2000: 4. S. 26-58. (27 s) Ödman, A. 2002. Borgar i Skåne. Lund. S. 9-42. (34 s) Delkurs 5: Människor och ting (854 sidor) Arcini, C. & Tagesson, G. 2005. Kroppen som materiell kultur- gravar och människor i Linköping genom 700 år. Liunga. Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden. (Red.) A. Kaliff & G. Tagesson. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 60. Stockholm. S. 283-319. (36 s) Barker, D. & Majewski, T. 2006. Ceramic studies in historical archaeology. The Cambridge companion to Historical Archaeology. (Eds.) D. Hicks & M. C. Beaudry. Cambridge. S. 205-231. (26 s) Borg, K. (red.). 1998. Eketorp III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm. S. 11-67 intensivt, s. 68-322 extensivt. (56 & 254 s). Carelli, P. 2001. Från husflit till marknadsproduktion. En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 141-178. (37 s) Carlsson, K. 1998. Tre kvarter i Gamla Lödöse -kronologi och funktion. Urbaniseringsprocesser i Västsverige. En utvärdering av uppdragsarkeologins möjligheter att belysa historiska processer. GOTARC Serie C. Arkeologiska Skrifter 19. Göteborg. (90 s) Christophersen, A. 1982. Den urbane varuproduktionens oppkomst og betydning for den tidigmiddelalderske byutviklingen. Bebyggelsehistorisk tidskrift 3. S. 104-121. (18 s)

Cochran, M. & Beaudry, M. 2006. Material culture studies and historical archaeology. The Cambridge Companion to Historical Archaeology. (Eds.) D. Hicks & M. Beaudry. Cambridge. S. 191-204. (14 s) Elfwendahl, M. 1995. Postmedieval pottery in Sweden. Some notes on local red earthenware. Lund Archaeological Review 1995. S. 21-34. (14 s) Eriksdotter, G. 2010. Dolda laster? Magi och modernitet speglat genom kolonial handel i den nya världen under 1600-talet. Modernitetens materialitet. Arkeologiska perspektiv på det moderna samhällets framväxt. (Red.) A. Lihammer & J. M. Nordin. The Museum of National Antiquities, Stockholm. Studies 17. Stockholm. S. 27-45. (19 s) Gaimster, D. 2003. Pots, prints and protestantism: changing mentalities in the urban domestic sphere, c. 1480-1580. The archaeology of Reformation 1480-1580. (Eds.) D. Gaimster & R. Gilchrist. The Society for Medieval Archaeology, Mongraph series 15. Leeds. S. 122-144. (22 s) Gosden, C. 2005. What do objects want? Journal of Archaeological Method and Theory 12, No 3. S. 193-211. (18 s) Jonsson, K. 1995. Från utländsk metall till inhemskt mynt. Numismatiska meddelanden XL. S. 43-61. (18 s) Kilger, C. 1995. Myntfynd och den vikingatida silverhandeln. Numismatiska meddelanden XL. S. 27-42. (15 s) Klackenberg, H 1989. Kyrkfynden och medeltidsforskningen. Numismatiska meddelanden XXXVII. LLt. Festskrift till Lars O. Lagerqvist. S. 209-218. (10 s.). Lagerstedt, A. 2004. Det norrländska rummet. Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle. Stockholm Studies in Archaeology 30. Stockholm. S. 11-15, 85-208. (128 s) Molaug, P. B. 1999. Noen tanker om representativitet ved middelalderske bygravninger. META 1999: 1. S. 38-48. (10 s) Nilsson Schönborg, G. & Rosén, C. 2003. Om värdet av keramik. Kärl i jordfynd, bouppteckningar och den arkeologiska litteraturen. META 2003: 2. S. 18-40. (23 s) Peers, L. 1999. Many tender ties : the shifting contexts and meanings of the S BLACK bag. World Archaeology 31, no. 2. S. 288-302. (15 s) Reisnert, A. 2008. Luxury in Malmö in the Medieval period. Luxus and Lifestyle. (Eds.) M. Gläser. Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie in Hanseraum VI. Lübeck. s. 627-640. (14 s) Roesdahl, E. (red.). 1999. Dagligliv i Danmarks middelalder en arkæologisk kulturhistorie. København. S. 82-109, 124-171. (74 s) Rosén, C. 2001. Arkeologi i arkiven- bouppteckningar och jordfynd från en halländsk by. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 105-112. (8 s) Roslund, M. 1997. Crumbs from the rich man s table. Byzantine finds in Lund and Sigtuna, c. 980-1250. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Eds.) H.

Andersson, P. Carelli & L. Ersgård. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 24. Stockholm. S. 239-297. (59 s). Roslund, M. 2001. Människor och ting perspektiv på medeltidens materiella kultur. (kompendium, 66 s) Roslund, M. 2006. Kulturmötets konsekvenser. Slaviseringen av den skandinaviska keramiktraditionen. Arkeologi och mångkultur. Rapport från svenskt arkeologmöte 2006. (Red.) M. Buström. Södertörn Archaeological Studies 4. Södertörn. S. 59-76. (17 s) Saunders, N. J. 1999. Biographies of brilliance: pearls, transformations of matter and being, c. AD 1492. World Archaeology 31, no. 2. S. 243-257. (15 s) Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Skrifter från Länsmuseet Skara 25. Skara. S. 30-49,166-177. (30 s.). Vretemark, M. 2001. Om nyttan av nötdjur. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 45-50. (6 s)