STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för franska, italienska och klassiska språk KURSLITTERATUR MED LÄSANVISNINGAR FÖR FORSKARUTBILDNINGEN I ITALIENSKA Fastställd av institutionsstyrelsen den 6 december 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmän information 2. Delkurs 5.3.1. Italiensk och allmän språkvetenskap (15 hp) 2.1. Lingvistik 2.2. Språkhistoria, dialektologi och sociolingvistik 2.3. Översättningsteori 2.4. Grammatikor och handböcker 3. Delkurs 5.3.2. Italiensk litteratur från medeltiden till våra dagar (15 hp) 3.1. Texter 3.1.1. 1200-talet 3.1.2. 1300-talet 3.1.3. 1400-talet 3.1.4. 1500-talet 3.1.5. 1600-talet 3.1.6. 1700-talet 3.1.7. 1800-talet 3.1.8. 1900-talet till våra dagar. 3.2. Litteraturhistoriska, litteraturteoretiska och litteraturkritiska verk 4. Delkurs 5.3.3. Individuella kurser (30 hp) 5. Etapp inom forskarutbildningen: filosofie licentiatexamen 1. Allmän information För samtliga delkurser gäller att kurslitteraturen fastställs av examinator efter doktorandens samråd med handledare och med hänsyn till den kurslitteratur doktoranden tidigare läst och tenterat. Varje forskarstuderande skall dessutom vid forskarstudiernas början ha diskuterat innehåll, mål och tidsplan för studierna med handledaren. Detta skrivs in i den individuella studieplan som varje år skall godkännas av institutionsstyrelsen. Kontinuerligt deltagande i de italienska seminarierna samt andra relevanta forskarseminarier förutsätts, liksom deltagande vid italienska gästföreläsningar under hela studietiden. Handledare, examinator eller annan delegerad kursansvarig kan ge vägledande information angående litteraturen. Efter samråd med handledaren och beslut av examinator kan verk i denna kurslitteraturlista bytas ut mot likvärdiga. För samtliga tentamina gäller att en kurslitteraturlista skall inlämnas till examinator för godkännande senast tre veckor före tentamenstillfället. Delkurserna kan i vissa fall delas upp och tenteras i mindre, avgränsade block. Fördjupning inom vissa aspekter kan göras i samråd med handledaren och efter beslut av examinator. 1 (7)
Under varje delkurs och dess moment ges något mer detaljerade läsanvisningar. Doktoranden rekommenderas att tentera delkurserna i följande ordning: Lingvistik (7,5 hp), Språkhistoria, dialektologi och sociolingvistik (7,5 hp), Italiensk litteratur från medeltiden till 1500-talet (7,5 hp), Italiensk litteratur från 1600-talet till våra dagar, inklusive litteraturvetenskaplig teori och metod (7,5 hp). 2. Delkurs 5.3.1. Italiensk och allmän språkvetenskap (15 hp) 2.1. Lingvistik OBL D Achille, P. 2004. L italiano contemporaneo. Bologna: Il Mulino. Saussure, F. de. 1967. Corso di linguistica generale (med introduktion och kommentarer av T. De Mauro). Bari: Laterza. Graffi, G. & Scalise, S. 2002. Le lingue e il linguaggio. Introduzione alla linguistica. Bologna: Il Mulino. Lepschy, G. 1997. La linguistica del novecento. Bologna: Il Mulino. Sobrero, A. A. (a cura di). 1993. Introduzione all italiano contemporaneo. Le strutture. Bari: Laterza. Valfri doktorsavhandling inom området. Föreslås i samråd med handledare och fastställs av examinator. Valbar litteratur att läsa i stället för ev. redan läst litteratur i lingvistik: Albano Leoni, F. & Maturi, P. 2002. Manuale di fonetica. Nuova edizione. Roma: Carocci. Banfi, E. & Grandi, N. 2003. Lingue d Europa. Elementi di storia e tipologia linguistica. Roma: Carocci. Bazzanella, C. Linguistica e pragmatica del linguaggio. Un introduzione. Bari/Roma: Laterza. Beccaria, G. L. 2006. Per difesa e per amore. La lingua italiana oggi. Milano: Garzanti. Gambarara, D. 1999. Semantica. Teorie, tendenze e problemi contemporanei. Roma: Carocci. De Mauro, T. 1965. Introduzione alla semantica. Bari/Roma: Laterza. Formigari, L. 2001. Il linguaggio. Storia delle teorie. Bari/Roma: Laterza. Moro, A. 2006. I confini di Babele. Il cervello e il mistero delle lingue impossibili. Milano: Longanesi. Renzi, L. & Andreosi, A. 2003. Manuale di linguistica e filologia romanza. Bologna: Il Mulino. Volli, U. 2002. Manuale di semiotica. Bari/Roma: Laterza. 2.2. Språkhistoria, dialektologi och sociolingvistik Berruto, G. 1994. Sociolinguistica dell italiano contemporaneo. Roma: La Nuova Italia Scientifica (ora anche Roma: Carocci). Coveri, L., Benucci, A. & Diadori, P. 1998. Le varietà dell italiano. Roma: Bonacci. Della Valle, V. & Patota, G. 2006. L italiano. Biografia di una lingua. Milano: Sperling & Kupfer. Grassi, C., Sobrero, A. & Telmon, T. 2006. Introduzione alla dialettologia italiana. Roma/Bari: Laterza. Marazzini, C. 2006. La storia della lingua italiana attraverso i testi. Bologna: Il Mulino. 2.3. Översättningsteori Inför översättningsprovet studeras och tenteras separat ett eller två verk ur nedanstående lista efter samråd med och beslut av examinator. 2 (7)
Arcaini, E. 1991. Analisi linguistica e traduzione. Bologna: Pátron. Rega, L. 2001. La traduzione letteraria. Aspetti e problemi. Torino: Utet. Nergaard, S. (a cura di). 1995. Teorie contemporanee della traduzione. Milano: Bompiani. 2.4. Grammatikor och handböcker Beccaria, G. L. (a cura di). 1996. Dizionario di linguistica e di filologia, metrica, retorica. Torino: Einaudi. Renzi, L., Salvi, G. & Cardinaletti, A. (a cura di). 1988-1995. Grande grammatica di consultazione, voll. 1-3. Bologna: Il Mulino. Rohlfs, G. 1966-1969. Grammatica storica della lingua italiana e dei suoi dialetti, voll.1-3. Torino: Einaudi. 3. Delkurs 5.3.2. Italiensk litteratur från medeltiden till våra dagar. Litteraturaturvetenskaplig teori och metod (15 hp.). För denna delkurs ges först förslag till de texter som kan studeras och sedan till de litteraturhistoriska, litteraturteoretiska och litteraturkritiska verk som konsulteras i anslutning till de valda texterna. Texterna skall studeras i originalversion och intensivläsas i sin helhet, om det inte anges att urval rekommenderas. I den valda tentamenslitteraturen, som skall komplettera den litteratur som studerats inom grundutbildningen, bör olika genrer liksom de olika seklerna vara representerade. Fördelningen på de olika århundradena görs lämpligen så att man väljer två-tre texter från 1200-talet och 1400-talet, fem-sex texter från 1300-talet, trefyra texter 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet. Från övriga århundraden väljes fyra-fem texter för varje. För texter från 1200-talet till 1900-talet rekommenderas att man studerar de textutdrag som föreslås i Luperini, R., Cataldi, P. & Marchiani, L. 1996. La scrittura e l interpretazione. Storia e antologia della letteratura italiana nel quadro della civiltà europea. Voll. 1-6. Palermo: Palumbo editore. Till La divina commedia av Dante rekommenderas utgåvan med kommentar av N. Sapegno (La Nuova Italia). 3.1. Texter 3.1.1. 1200-talet JACOPONE DA TODI «Donna de Paradiso» GIACOMO DA LENTINI «Meravigliosamente» STEFANO PROTONOTARO «Pir meu cori alligrari» CIELO D ALCAMO Contrasto GUIDO GUINIZELLI «Al cor gentil rempaira sempre amore» GUIDO CAVALCANTI «Perch i no spero di tornar giammai» CECCO ANGIOLIERI «S i fosse foco, arderei l mondo» MARCO POLO Da Il milione: 1, 26 e 27, 75, 135. Dal Novellino: Prologo, novella XLIX, XCVI, XCIX. 3.1.2. 1300-talet DANTE ALIGHIERI FRANCESCO PETRARCA GIOVANNI BOCCACCIO CATERINA DA SIENA Da Vita nuova Dalle Rime Dal Convivio (III) Commedia: Dall Inferno (V, VI, X, XXVI); dal Purgatorio(III, VI, XXVIII); dal Paradiso (VI, XXXII) Dal Canzoniere Dal Decameron Dall Epistolario 3 (7)
3.1.3. 1400-talet LORENZO DE MEDICI ANGELO POLIZIANO LUIGI PULCI MATTEO MARIA BOIARDO IACOPO SANNAZZARO 3.1.4. 1500-talet PIETRO BEMBO BALDASSARE CASTIGLIONE GIOVANNI DELLA CASA PIETRO ARETINO NICCOLÒ MACHIAVELLI FRANCESCO GUICCIARDINI LUDOVICO ARIOSTO MATTEO BANDELLO MICHELANGELO BUONARROTI GASPARA STAMPA RUZZANTE TORQUATO TASSO TOMMASO CAMPANELLA GIORDANO BRUNO BENVENUTO CELLINI 3.1.5. 1600-talet GALILEO GALILEI GIAMBATTISTA MARINO ALESSANDRO TASSONI GIOVAN BATTISTA BASILE 3.1.6. 1700-talet GIOVAN BATTISTA VICO CESARE BECCARIA VINCENZO MONTI GIUSEPPE PARINI CARLO GOLDONI VITTORIO ALFIERI 3.1.7. 1800-talet UGO FOSCOLO GIACOMO LEOPARDI Nencia da Barberino Canzona di Bacco Dalle Rime Dalle Stanze per la giostra Da Morgante Da Orlando innamorato Dall Arcadia Da Prose della volgar lingua Da Il libro del Cortegiano Dal Galateo Dalle Lettere Belfagor arcidiavolo Dalla Mandragola Dal Principe Dai Ricordi Da Storia d Italia Da Orlando furioso Da Quattro libri delle novelle Da Rime Da Rime Dai Dialoghi Da Aminta Da Gerusalemme liberata Da La città del sole Dal Candelaio Da La Vita Da Dialogo sopra i due massimi sistemi del mondo Da L Adone Da La secchia rapita Da Lo cunto de li cunti: Dalla Scienza nuova Da Dei delitti e delle pene Dopo la battaglia di Marengo Dalle Odi Da Il Giorno La bottega del caffè. I rusteghi Saul. Mirra Vita Ultime lettere di Jacopo Ortis Dei sepolcri Dalle Operette morali 4 (7)
ALESSANDRO MANZONI IPPOLITO NIEVO SILVIO PELLICO GIUSEPPE GIOACHINO BELLI FRANCESCO DE SANCTIS GIOVANNI VERGA FEDERIGO TOZZI IGINIO UGO TARCHETTI GIOSUÈ CARDUCCI GIOVANNI PASCOLI GABRIELE D ANNUNZIO 3.1.8. 1900-talet våra dagar SIBILLA ALERAMO LUIGI PIRANDELLO ITALO SVEVO DINO CAMPANA GIUSEPPE UNGARETTI UMBERTO SABA EUGENIO MONTALE MASSIMO BONTEMPELLI TOMMASO LANDOLFI ALBERTO MORAVIA CORRADO ALVARO DINO BUZZATI CARLO EMILIO GADDA GIANNA MANZINI ALDO PALAZZESCHI EDUARDO DE FILIPPO ELIO VITTORINI CESARE PAVESE VASCO PRATOLINI ANTONIO GRAMSCI PRIMO LEVI CARLO LEVI BEPPE FENOGLIO RENATA VIGANO Dai Canti Le odi civili: Marzo 1821 e Il cinque maggio I promessi sposi Le confessioni di un italiano Le mie prigioni Dai Sonetti Storia della letteratura italiana I Malavoglia Mastro-don Gesualdo Tre croci Fosca Da Rime nuove Da Odi barbare Da Myricae Il piacere Una donna Uno, nessuno e centomila Novelle per un anno Sei personaggi in cerca d autore Enrico IV La coscienza di Zeno Senilità Da Canti orfici L allegria Il canzoniere Ossi di seppia La bufera e altro Gente nel tempo La pietra lunare Gli indifferenti La noia Gente in Aspromonte Il deserto dei Tartari Quer pasticciaccio brutto de via Merulana La cognizione del dolore Tempo innamorato Le sorelle Materassi Napoli milionaria Uomini e no Conversazione in Sicilia La casa in collina Cronache di poveri amanti Quaderni del carcere Se questo è un uomo Sommersi e salvati Cristo si è fermato a Eboli Una questione privata L Agnese va a morire 5 (7)
ELSA MORANTE GIUSEPPE TOMASI DI LAMPEDUSA PIER PAOLO PASOLINI FRANCO FORTINI LEONARDO SCIASCIA PAOLO VOLPONI ALBERTO ARBASINO ITALO CALVINO VINCENZO CONSOLO GIORGIO CAPRONI ANDREA ZANZOTTO DARIO FO UMBERTO ECO DACIA MARAINI ROSETTA LOY GIUSEPPE PONTIGGIA GIANNI CELATI SEBASTIANO VASSALLI ANTONIO TABUCCHI ANDREA DE CARLO DANIELE DEL GIUDICE CLAUDIO MAGRIS GIULIANA MORANDINI FRANCESCA SANVITALE PIER VITTORIO TONDELLI ALESSANDRO BARICCO PAOLA CAPRIOLO ENRICO BRIZZI Menzogna e sortilegio Aracoeli Il Gattopardo Le ceneri di Gramsci Ragazzi di vita Una volta per sempre Il contesto Memoriale Fratelli d Italia Le città invisibili Se una notte d inverno un viaggiatore Lezioni americane Il sorriso dell ignoto marinaio Il passaggio di Enea La Beltà Mistero buffo Il nome della rosa Buio La parola ebreo La grande sera Narratori delle pianure La chimera Piccoli equivoci senza importanza Due di due Lo stadio di Wimbledon Un altro mare La voce che è in lei Madre e figlia Rimini Seta Il nocchiero Jack Frusciante è uscito dal gruppo 3.2. Litteraturhistoriska, litteraturteoretiska och litteraturkritiska verk Litteraturhistorien studeras i anslutning till de valda texterna. Luperini, R., Cataldi, P. &Marchiani, L. 1996. La scrittura e l interpretazione. Storia e antologia della letteratura italiana nel quadro della civiltà europea. Voll. 1-6. Palermo: Palumbo. Malato, E. (a cura di). Storia della letteratura italiana. 1995-. Voll.1-14. Roma: Salerno. Biagini, E, Brettoni, A. & Orvieto, P.. 2001. Teorie critiche del Novecento. Con antologia di testi. Roma: Carocci. Brioschi, F., Di Girolamo, C. & Fusillo, M. 2003. Introduzione alla letteratura. Roma: Carocci. Ceserani, R. 1999. Guida allo studio della letteratura. Bari: Laterza. Mortara Garavelli, B. 1988. Manuale di retorica. Milano: Bompiani. 6 (7)
4. Delkurs 5.3.3. Individuella kurser Doktoranden samråder med handledaren om innehållet, vilket ska fastställas av examinator. I delkursen bör någon eller några av fakultetens forskarkurser ingå. 5. Etapp inom forskarutbildningen: filosofie licentiatexamen Studerande inom forskarutbildningen i italienska kan under studiernas gång avlägga en filosofie licentiatexamen, som normalt omfattar fyra terminers heltidsstudier (60 högskolepoäng). Kursdelen består av 30 högskolepoängpoäng i form av delkurserna 5.3.1 och 5.3.2. enligt ovan. Kontinuerligt deltagande i de italienska seminarierna samt, i förekommande fall, kompletterande kursdeltagande på kandidat- och magisternivå i italienska förutsätts under hela studietiden. 7 (7)