Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Åsa Carlson, Teknikföretagen Stockholm 2004-06-09 Er referens: Dnr U2004/626/UH Remissyttrande Ds 2004:2 Högre utbildning i utveckling Bolognaprocessen i svensk belysning Svenskt Näringsliv har valt att kommentera utredningen utifrån yrkesutbildningarna som leder till civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen. Anledningen är att de är etablerade varumärken som är anpassade efter näringslivets behov och de utgör också de största och viktigaste akademiska yrkesutbildningarna för industrin. Sammanfattning Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att behålla högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen som yrkesexamina. Vi anser dock att grunden för detta bör vara en annan än den som utredningen anger; nämligen att civilingenjör och högskoleingenjör är etablerade varumärken som efterfrågas och värderas av näringslivet. Svenskt Näringsliv avvisar utredningens förslag att högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen ska omfattas av exakt antal poäng. Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att civilingenjörsexamen som en längre sammanhållen yrkesutbildning inte behöver ha obligatorisk etappexamen. Svenskt Näringsliv avvisar utredningens förslag om att det för tillträde till forskarutbildning ska krävas minst 160 fullgjorda poäng. Vi saknar här en samordning med den parallella utredningen SOU 2004:27 - En ny doktorsutbildning, som anger kravet 200 poäng för tillträde till forskarutbildning.
Svenskt Näringslivs kommentar är att införande av ECTS-betyg inte uppenbart leder till bättre jämförbarhet. Svenskt Näringsliv väljer att inte kommentera följande i utredningen: Uppdelning av kurser i grundläggande och avancerad nivå Yrkeshögskoleexamen som generell examen Krav på självständigt arbete för generell examen Borttagandet av kravet på 60 poäng fördjupning för mastersexamen. Bakgrund: År 2004 kommer drygt 6000 studenter att påbörja en civilingenjörsutbildning och knappt 6000 studenter att påbörja en högskoleingenjörsutbildning i Sverige. Det gör dessa utbildningar till de två största yrkesutbildningarna efter lärarutbildningen. Idag finns i Sverige knappt 40 000 verksamma civilingenjörer och 130 000 verksamma gymnasie- och högskoleingenjörer (enligt SUN 2000). Civilingenjör och högskoleingenjör är exempel på två väletablerade och av näringslivet efterfrågade yrkeskategorier och varumärken. Högskoleingenjörsutbildningen börjar efter några år nu hitta sin form som en egen, fristående ingenjörsutbildning som leder till en kompetensprofil och arbetsfält som skiljer sig från den generella tekniska kandidatexamen och från civilingenjörsexamen. Från näringslivets sida vill vi framhålla att dagens civil- och högskoleingenjörsutbildningar är väl fungerande utbildningar av hög kvalitet och med stor yrkesrelevans. Vi har inga krav på eller önskemål om övergripande förändringar av utbildningens struktur eller längd. Tvärtom förordar vi så små ingrepp som möjligt av reglerande karaktär. Detta för att varumärkena civilingenjör och högskoleingenjör ska fortsätta att utvecklas och stärkas. Förändringar ska bara genomföras om dessa leder till entydigt högre kvalitet och relevans, internationell gångbarhet, ökad attraktion hos blivande studenter samt ökad genomströmning. Såväl företrädare för företagen som högskolor, universitet och studenterna själva vittnar om att svensk ingenjörsutbildning har gott renommé även i länder utanför Sverige och att den i allt väsentligt är internationellt gångbar. Studerande vid svenska tekniska högskolor har många möjligheter att läsa delar av sin utbildning vid annat svenskt eller utländskt lärosäte. Bara till de cirka 1000 engelskspråkiga mastersplatser som Chalmers och KTH erbjuder söker idag (år 2003) över 8000 utländska studenter. Med svensk ingenjörsexamen kan man med stor chans till framgång söka arbete i de flesta europeiska länder och även utanför Europa - med de befintliga betygsöversättningarna Master of Science (civilingenjör) och Bachelor of Science (högskoleingenjör). Det är också så att när man inte längre är nyutexaminerad är det framförallt den vunna yrkeserfarenheten som är avgörande för möjligheterna att erbjudas ett arbete som ingenjör i Sverige eller i ett annat land inte utbildningens nominella längd.
Kommentarer till utredningen och motivering av våra yrkanden: Avsnitt 4.2 sid 63 - förslag om att högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen även fortsättningsvis ska vara reglerade yrkesexamina. Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att behålla högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen som yrkesexamina. Vi anser dock att grunden för detta bör vara en annan än den som utredningen anger; nämligen att civilingenjör och högskoleingenjör är etablerade och efterfrågade som yrkesutbildningar och varumärken. Som reglerade yrkesutbildningar leder ingenjörsutbildningarna till en specifik examen med tydliga, yrkesrelaterade mål. Därigenom blir det också möjligt att utvärdera utbildningarna vid olika högskolor efter samma kriterier. Detta är viktigt för att i förhållande till arbetsmarknaden kunna garantera en hög kvalitet på utbildningarna, underlätta de examinerades anställningsbarhet och för att utbildningarna vid olika högskolor skall kunna anses likvärdiga. Att yrket ingenjör regleras i andra EU- och EES-länder är ytterligare ett skäl till att behålla ingenjörsutbildningarna som reglerade yrkesutbildningar även i Sverige, men det utgör inte huvudmotivet. Avsnitt 6.5 - förslag om att yrkesutbildningar ska omfattas av exakt antal poäng Svenskt Näringsliv avvisar utredningens förslag att högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen ska omfattas av exakt antal poäng. Istället bör nuvarande system med minst antal poäng per yrkesexamen behållas. Vi förordar dock en justering av förordningen så att högskoleingenjörsexamen omfattas av minst 120 poäng (mot dagens 80 poäng), samt att civilingenjörsexamen omfattas av minst 180 poäng (som idag). Utredningen tar upp högskoleingenjörsutbildningen som ett exempel på varför förordningen bör ändras vad gäller poängomfattning. Högskoleingenjörsexamen kan idag omfatta allt ifrån 80 till 160 poäng vilket kan skapa otydlighet gentemot såväl studenter som arbetsgivare och möjligen också försvåra andra länders erkännande av högskoleingenjörsexamen. Den allra största andelen högskoleingenjörsutbildningar omfattar dock 120 poäng (93 procent enligt utredningen Ds 2004:2). Det är också den nivå som näringslivet förespråkar och som utgör det varumärke som högskolorna själva enats kring. Att utbildningarnas längd justerats efter näringslivets behov och studenternas önskemål visar på den självreglering som finns och fungerar. Utredningen är mycket tydlig på att högskoleingenjörsutbildningen ska vara exakt 120 poäng, men anger inte vilket poängantal som ska gälla för civilingenjörsutbildningen. Från näringslivets sida vill vi påpeka att det inte finns någon uttalad önskan om en generell ökning av utbildningarnas längd. Tvärtom anser vi att 120 poäng för högskoleingenjörer och 180 poäng för civilingenjörer är väl fungerande rikttal. För att företag med verksamhet i Sverige ska fortsätta att utvecklas och vara konkurrenskraftiga måste utbildningen ständigt utvärderas för att se vilka förändringar som eventuellt krävs. Det vore därför olyckligt att låsa in varje
ingenjörsutbildning i ett exakt poängantal. Istället finns för såväl högskole- som civilingenjörsutbildningarna anledning att tillåta en viss flexibilitet. Vissa tekniska utbildningsinriktningar kan kräva utökade studier i form av fördjupning eller breddning med ett antal poäng, utan att detta torde vålla några problem vare sig för studenternas eller för arbetsgivarnas jämförbarhet. Så länge det minsta angivna poängantalet hålls borde inte heller andra länders erkännande av examina utgöra något problem. Vi är medvetna om att den internationella utvecklingen kan innebära att Sverige så småningom av konkurrensskäl måste utöka civilingenjörsutbildningen till 200 poäng. Om så sker ska de extra 20 poängen kunna användas för yrkesinriktade studier, och inte bara för att forskarförbereda studenten. Vi vill här påpeka att en allmän förlängning av ingenjörsutbildningarna inte är genomlyst vad gäller samhällsekonomi, studiefinansiering eller rekrytering av studenter. Avsnitt 3.2 sid 51 - förslag om att etappexamen ej ska vara obligatorisk för civilingenjörsutbildningarna (yrkesexamen avancerad nivå). Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att civilingenjörsexamen som en längre sammanhållen yrkesutbildning inte behöver ha obligatorisk etappexamen. Det är själva vitsen med en yrkesutbildning att den ska leda fram till en efterfrågad yrkesroll. Efter tre år eller två tredjedelar av en civilingenjörsutbildning skulle studenten knappast ha hunnit skaffa sig både tillräcklig bredd och djup för att vara förberedd för såväl en yrkesroll som fortsatt fördjupning. En etappexamen i en yrkesförberedande sammanhållen utbildning skulle istället vara av mer akademisk karaktär och därför skapa otydlighet gentemot såväl studenter som arbetsgivare. Otydlighet och akademisering som vi vill komma bort ifrån. Den kortare ingenjörsutbildningen ska istället utgöras av högskoleingenjörsutbildningen. Denna ska stå på egna ben och inte vara en delmängd av civilingenjörsutbildningen. Med etappexamen på civilingenjörsutbildningen finns risk att studenter luras in i en utbildning i tron att valet av utbildningslängd och utbildningsdjup är öppet och kan skjutas framåt. I teorin skulle det mycket väl kunna se ut att fungera, men återigen: det är anställningsbarheten som avgör om etappavgångar fungerar i praktiken. Och det ställer vi oss tveksamma till att de gör. Dock bör möjligheterna för såväl svenska som utländska studenter att efter prövning slutföra sin civilingenjörsutbildning eller masters of science vid annat lärosäte än där den påbörjades underlättas och övergångarna göras mer flexibla än idag. Likaså ska personer med högskoleingenjörsexamen efter erforderliga kompletteringar av sin utbildning få tillträde till civilingenjörsutbildningen. Avsnitt 3.2 sid 53 - förslag om tillträde till forskarutbildning Svenskt Näringsliv avvisar utredningens förslag om att det för tillträde till forskarutbildning ska krävas minst 160 fullgjorda poäng. Vi saknar här en
samordning med den parallella utredningen SOU 2004:27 - En ny doktorsutbildning som anger kravet 200 poäng för tillträde till forskarutbildning. I SOU 2004:27 anges att civilingenjörsutbildningarna bör förlängas till 200 poäng för att ge tillträde till forskarutbildning. Vi ställer oss bakom kravet på 200 poäng för tillträde till forskarstudier. Men att förlänga utbildningen för alla civilingenjörer är inte önskvärt och inte heller ekonomiskt genomlyst. Det rör sig trots allt om en relativt liten andel som fortsätter med forskning efter fullgjord civilingenjörsutbildning. Vid exempelvis KTH och Chalmers är det färre än 15 procent av de som tar civilingenjörsexamen som fortsätter till forskarstudier vid samma lärosäte. Även om den siffran borde ökas är det inte rimligt att alla civilingenjörer för den skull ska tvingas genomgå 20 poäng forskarförberedande studier med den förlängning av utbildningstiden och de ökade kostnader detta skulle medföra för såväl samhället som den enskilde studenten. Istället borde den forskarförberedande delen läggas utanför civilingenjörsexamen. Som tidigare påpekats kan den internationella utvecklingen innebära att Sverige så småningom av konkurrensskäl måste utöka civilingenjörsutbildningen till 200 poäng. Om så sker borde två spår av avslutande studier kunna införas för civilingenjörsexamen: en forskarförberedande och en yrkesförberedande. Avsnitt 7.3 - förslag om införande av ECTS-betyg Svenskt Näringsliv anser att införande av ECTS-betyg inte uppenbart gynnar jämförbarheten. Ett krav för att ECTS-betyg ska införas är att de liksom dagens högskolebetyg är målrelaterade. Om andra länder inför relativa ECTS-betyg omöjliggörs direkt den jämförbarhet man vill uppnå. Indelning i sju betygssteg varav två steg för underkänd känns märklig med tanke på att det för att få ut sin examen krävs godkänt i samtliga i examen ingående ämnen. Ställt mot kostnaden för administrativa system och hantering av de nya betygen är frågan hur stora problem dagens betygsystem egentligen vållar för såväl svenska som utländska studenter som vill studera och söka arbete i annat land. Om man väljer att införa en möjlighet för studenten att välja ECTS-betyg kräver detta god kommunikation med och information till näringslivet och tilltänkta arbetsgivare om det nya betygssystemet.
Remissens hantering Svenskt Näringsliv har vid remissarbetet samarbetat med sina medlemsorganisationer, främst inom Arbetsgruppen för Forskning och Utbildning. Åsa Carlson, Teknikföretagen, har varit ansvarig för uppsamling av synpunkter och skrivandet av remissen. Stockholm som ovan, För Svenskt Näringsliv; Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Peter Johansson För Industrisektorn; Johan Ancker, Teknikföretagen Jan Olsson, Metallgruppen För Tjänstesektorn; Gert Assermark, Almega För Bygg- och installationssektorn; Bertil Grandinson, SBUF Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier För Transportsektorn; Ulf Zetterstedt, Transportgruppen
Bilaga: Sammansättning av sektorerna Industrin Tjänster Handel, hotell, Allmänna industrigruppen Byggnadsämnesförbundet Jernkontoret Energiföretagens arbetsgivarförening Grafiska företagens förbund Gruvornas IT-företagen Plast- och kemiföretagen Livsmedelsföretagen Skogsindustrierna Skogs- och lantet Stål- och metallförbundet Svenska gruvföreningen Svenska kvarnföreningen Svets Mekaniska et Sågverkens riksförbund Teknikföretagen TEKO-industrierna Trä- och Möbelindustrin Återvinningsindustrierna ALMEGA IT- Företagens arbetsgivarorg ALMEGA Samhall ALMEGA - tjänsteföretagen Försäkringsbranschens AO IT-företagen Media och informationsarbetsgivarna SPUR Svenskt Näringslivs Allm. avdelning Sveriges managementkonsulter Tjänsteföretagens Vårdföretagarna restaurang Svensk handel Sveriges hotell- och restaurangförbund Transporter Biltrafikens Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Motorbranschens Petroleumbranschens Sjöfartens Sveriges hamnar Redarföreningen Byggindustri, installation EIO Elgrossisternas arbetsgivarförening Industrins byggmaterialgrupp Maskinentreprenörerna Sveriges byggindustrier Plåtslageriernas Riksförbund VVS-installatörerna