Humes Dialoger! OMG! Om naturlig religion! 1
A Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation, utan är redan färgat av antagandet att det måste finnas en designer, upphovsman, konstruktör. Argumentet måste visa att den mest sannolika förklaringen till världens ordning är att den har skapats av en intelligent upphovsman. Ordning är inte i sig ett bevis på avsiktlighet Man kan tänka sig och det finns exempel på välordnade fenomen och system som uppstår utan avsikt. 2
Ursprungsprincip: frösättning eller fortplantning Ett träd skänker ordning och struktur åt det nya träd som springer ur det utan att veta om ordningen. På samma sätt gör djuren med sin avkomma, fågeln med sin kull (s. 133). Materiell självorganisation såvitt vi kan veta a priori kan materien bära på ursprunget eller källan till ordning inom sig ( ) och det ligger ingen större svårighet att tänka sig att elementen av någon inre okänd orsak kan anta den mest utsökta ordning (s. 105) 3
Det skulle kunna finnas en sorts nödvändighet i den materiella världen som styrde hela universums uppbyggnad och som fungerade som en yttersta förklaringsgrund. om vi kunde tränga in i kropparnas innersta natur, skulle vi tydligt se varför det är fullständigt omöjligt för dem att anta någon annan ordning Tankeekonomi Hume/Philo menar att man bör föredra den enklaste hypotesen som kan förklara världens ordning: hellre en inomvärldslig (naturlig) orsak än en utomvärldslig (övernaturlig) hellre en materiell orsak än en själslig 4
B Otillräckliga belägg i naturen Det finns inte tillräckliga belägg i naturen för att vi skall kunna sluta oss till en skapargud som är oändlig, fullkomlig, immateriell eller ens att det skulle finnas endast en skapargud och inte flera. Du ser en person ta 200 kg i bänkpress. Av detta kan du sluta dig till att personen är stark stark nog för att lyfta 200 kg. Men inte att personens styrka skulle vara obegränsad eller oändlig. 5
Allt vi kan erfara i naturen är ändligt. Därför kan vi inte sluta oss till en oändlig skapargud. Vi behöver inte postulera en oändlig skapargud för att förklara naturens ändliga egenskaper. Vi kan inte sluta oss till, på basis av hur världen ser ut, att Gud skulle vara fullkomlig. Världen är ju inte perfekt: vi kan utan svårigheter föreställa oss en bättre värld. Men även om vi visste att världen var perfekt, så skulle vi inte kunna dra slutsatsen att den var skapad av en fullkomlig gud. Det är möjligt att skaparen hade tur. 6
De tillgängliga beläggen från vår värld är inte tillräckliga för att stödja slutsatsen att det bara finns en gud. Faktum är att om världen liknar mänskliga artefakter (som maskiner eller byggnader), så har vi starkare skäl att tro att den är resultatet av ett lagarbete mellan flera olika gudar, än att den är en enda guds verk. På basis av vad vi vet om världen har vi inga skäl att sluta oss till att Gud är immateriell. Alla kreatörer vi känner till har haft en kropp. 7
Kleanthes förstår inte innebörden av Philos kritik. Han tycks tro att Philo till slut har gått med på att världen uppenbarligen är skapad. Philos poäng är i själva verket: Även om vi skulle kunna sluta oss till att världen är skapad, så skulle vi inte kunna dra slutsatsen att den är skapad av den sortens Gud som Kleanthes vill ha. C Ändamålsargumentet och alternativa hypoteser 8
I stället för maskinanalogin Välordnad Ett slutet system Delarna samverkar Varje del verkar dels för sitt eget bevarande, dels för helhetens bevarande Världen är som en enda stor djurkropp Världen har (till skillnad från ett djur) inga sinnesorgan, inget centrum för tänkande, ingen inre källa till rörelse eller handling. Världen påminner mer om en grönsak än om ett djur. 9
Philo igen Analogin haltar till viss del. Men det gör även ändamålsargumentets maskinanalogi. Poängen är att de tillgängliga beläggen i världen (till viss del) stöder en mängd olika analogier. Djurkroppsanalogin har minst lika bra stöd som maskinanalogin. Om världen är som en enda stor djurkropp eller grönsak så är det möjligt att den inte kommit till genom intelligent skapande. Det är inte svårare att förstå hur fortplantning och frösättning skulle ha kunnat ge upphov till världen, än att förstå hur intelligent skapande skulle ha kunnat göra det. Något som talar för fortplantning kontra intelligent skapande: Vi ser alltid förstånd/förnuft/intelligens uppkomma genom fortplantning, men vi har ingen erfarenhet av intelligens som ger upphov till fortplantning. 10
Världen och dess ordning kan ha uppkommit genom atomers slumpmässiga arrangemang. Atomerna rör sig kaotiskt i olika tillstånd av oordning. Ibland kombineras atomer slumpmässigt i ordnade strukturer. Vissa sådana strukturer blir stabila och bestående därför att deras ordning i sig producerar fortlevnadsfördelar. Ordning som ter sig ändamålsenlig kan uppstå av en slump Demea Men detta förutsätter ju att materien kan sätta sig i rörelse utan någon viljeagent eller första kraft Philos svar Att rörelse uppstår av sig själv i materia är lika tänkbart, a priori, som att den förmedlas av en själ eller intelligens 11
Kleanthes Med denna hypotes kan vi inte förklara varför världen är så mycket bättre än vad den behöver vara för att de ordnade strukturerna skall fortleva. Att det finns mer än blott och bart det minimum av ordning som behövs för fortlevnad är ett tillräckligt bevis på att det finns en avsikt och en god avsikt bakom ordningen i världen Ex: Två ögon och två öron är inte absolut nödvändiga för artens fortlevnad. Philo till slut Philo medger att hypotesen är ofullständig och ofullkomlig. Han kan inte förklara de extra fördelarna i systemet. Men ofullständighet är ett drag hos alla kosmologiska system, inklusive de religiöst grundade. Vi har helt enkelt inte tillräcklig evidens för att bekräfta några teorier alls. Manar till måttfullhet: Ingen teori bör bli vedertagen på basis av en liten analogi och inte heller förkastas på grund av en liten motsägelse. 12
Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd 13
DET ONDA Smärta och lidande som uppkommer pga naturliga processer och fenomen naturkatastrofer, sjukdom etc Smärta och lidande som uppkommer pga mänsklig illvilja, hänsynslöshet etc Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen 14
Eller? Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen 15
Gud existerar Det finns ondska i världen Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen Vi förstår det inte nu, men det kommer att bli uppenbart på den yttersta dagen 16
Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen Det onda är en nödvändig betingelse för det goda! Vissa goda ting kan inte förverkligas utan något ont. Det vore logiskt omöjligt att göra det. Gud är allsmäktig. Det betyder att han kan göra vad som helst utom det som är logiskt omöjligt. På grund av sin allgodhet tillåter han att det nödvändigt onda finns, för att förverkliga någonting gott som annars inte skulle finnas. T.ex. det goda i form av själsstorheten att överkomma eller motstå det onda. (Uthärda smärta med värdighet, lösa svårigheter etc.) 17
Själslig storhet = Godhet av andra ordningen som består i att övervinna det onda av första ordningen (t.ex. smärta, lidande) En värld där själslig storhet finns är, som organisk helhet betraktad, bättre än än värld där själslig storhet inte finns. Den nödvändiga synden! Moralisk ondska synd är en nödvändig betingelse för ånger och botgöring. Ånger och botgöring är godhet av andra ordningen och representerar ett stort värde (för Gud). En värld där människor gör fel, ångrar sig och söker sig till Gud för att få förlåtelse är bättre än en värld där människor gör rätt hela tiden. 18
Det onda är nödvändigt för att människor skall känna ett behov av Guds kärlek och söka sig till Gud för att bli tröstade. Att människor ställer sig i detta förhållande till Gud representerar ett stort värde (för Gud). En värld där människor är utsatta för ondska och söker tröst hos Gud är bättre än en värld där människor känner sig trygga i sig själva, utan Gud. Såsom nödvändiga betingelser för en form av godhet som gör världen bättre Om det inte går, så blir teodicéproblemet: Hur kan man förena Guds existens med att det förekommer onda ting som inte är nödvändiga betingelser för någonting gott? 19
Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen Men varför skulle Gud, den allgode, ge människan en fri vilja och riskera att hon gör val som är onda eller bidrar till det onda i världen? Varför inte skapa en människa som garanterat alltid gör det rätta? Det hade han ju kunnat göra med sin allmakt? Den fria viljan är en gåva från Gud 20
Antag att den fria viljan representerar ett omistligt värde och att det är bättre att det finns fria agenter än att det inte gör det. Men varför skapade Gud inte fria agenter som saknar onda böjelser och begär? Personer som kan välja mellan tillgängliga handlingsalternativ, men som inte vill det onda och därför inte väljer det. Tillbaka till själsstorhetens värde? Möjliggöra val som innebär att man motstår onda frestelser? 21
Ett litet välskött barn drabbas av en plågsam dödlig sjukdom Blixten slår ned i huvudet på en barmhärtig samarit Är detta verk av onda krafter som trotsar Gud? Fallna änglar? Demoner? Djävulen? Men varför kontrollerar inte Gud dessa onda krafter? Kan han inte? Då är han inte allsmäktig. Vill han inte? Då är han inte allgod. Eller går det utöver vår förmåga att förstå detta? Herrens vägar äro outgrundliga. Men varför har Han utrustat oss med ett så klent förstånd? Han hade kunnat ge oss ett bättre förstånd om han hade velat. Etc. Gud existerar Gud är allgod Gud är allsmäktig Gud är allvetande Det finns ondska i världen 22
Det finns en form av värdefull frihet sådan att när en agent fritt väljer handlingsalternativ, så är detta val inte bestämt av agentens natur (eller av något annat). Det är omöjligt, även för Gud, att veta i förväg vad agenten kommer att välja. Det finns inga sanningar om agentens val innan agenten har gjort sina val. 23
Dialoger om naturlig religion, del 10-11 För resonemangets skull Philo medger för resonemangets skull att Guds existens är förenlig med det ondas existens. OBS! Ett renodlat strategiskt drag för att kunna göra en poäng. 24
Philos poäng Jag kan medge att människans smärta och elände är förenliga med oinskränkt makt och godhet hos Gudomen En blott möjlig förenlighet är inte tillräcklig. Du måste bevisa dessa rena oblandade och obetvingliga attribut utifrån de förhandenvarande blandade och oordnade fenomenen, och endast utifrån dessa. Hur kan man sluta sig till existensen av en allgod, allvetande och allsmäktig Gud på basis av observationer av en värld där ondska finns? Uppgiften för Kleanthes i Humes Dialoger är alltså inte bara att visa att övertygelsen att Gud existerar är förenlig med observationer av det onda i världen, utan också att visa hur man på basis av sådana observationer kan dra en korrekt slutsats att Gud existerar. 25
Lycka Ondska Lidande Smärta 26
Ett logiskt problem blir kunskapsteoretiskt I Dialoger om naturlig religion får teodicéproblemet som traditionellt är ett logiskt problem (om förenligheten av vissa satser) en kunskapsteoretisk twist i Philos tappning. Ett evidentiellt problem (eller bevisproblem): Hur kan man sluta sig till existensen av en allgod och allsmäktig skapargud på basis av evidens som inkluderar onda företeelser? Kleanthes svar 27
Fungerar Kleanthes svar? Gud är inte absolut perfekt, utan bara relativt perfekt. Gud är därför tvungen att ta till ett mindre ont för att undvika ett större ont. Philo medger att det är möjligt att världen har skapats av en sådan Gud. Men frågan är inte vad som är möjligt, utan vad som är mest troligt givet den evidens som finns. 28