kulturrådets skriftserie 2007:6 access delutvärdering av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet kulturrådet
Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Foto omslag: Nikolaj Alsterdal Tryck: Danagårds, Ödeshög 2007 Statens kulturråd 2007 ISSN 1654-210x ISBN 978-91-85259-40-3
Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY... 7 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER, DIAGRAM OCH FIGURER... 9 BAKGRUND... 10 UPPDRAG OCH MÅL FÖR PROJEKTET... 10 KULTURRÅDETS HANTERING AV UPPDRAGET... 11 Bedömningskriterier och prioriteringar... 11 Den administrativa processen... 12 Information, förankring, externa kontakter...13 BIDRAGSFÖRDELNING... 14 RESULTATREDOVISNING... 16 VÅRD AV SAMLINGARNA... 17 TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV SAMLINGARNA... 19 SYSSELSÄTTNING... 20 Anställda inom Access... 21 Långtidsarbetslösa... 22 Personer med utländsk bakgrund... 23 Möjlighet till fortsatt anställning... 23 Andra anställningar som har anknytning till Access... 24 KOMPETENSUTVECKLING OCH HANDLEDNING... 25 GEOGRAFISK FÖRDELNING... 26 SAMVERKAN... 28 ACCESS OCH DEN EGNA ORGANISATIONEN... 29 Påverkan på den egna organisationen...29 Andra insatser som har initierats tack vare Access... 30 Egna ekonomiska insatser... 31 PROJEKTÄGARNAS EGNA SYNPUNKTER PÅ ACCESS... 31 SAMMANFATTANDE REFLEXION... 35 SYSSELSÄTTNINGSSKAPANDE EFFEKTER... 35 VÅRD OCH TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV SAMLINGAR... 36 SAMARBETE... 37 ÖVRIGA IAKTTAGELSER... 37 BILAGOR... 38 BILAGA 1 FÖRORDNING SFS 2005:1093... 38 BILAGA 2 ANSÖKNINGSBLANKETT... 40 BILAGA 3 ENKÄT... 43 BILAGA 4 LÄNKAR TILL BEFINTLIGA ACCESSPROJEKT... 46
Förord I slutet av oktober 2005 fick Kulturrådet i uppdrag att genomföra en sysselsättningssatsning inom kulturområdet som vi sedermera benämnde Access. Det var med en stor entusiasm, men också med en gnutta bävan vi tog oss an uppdraget. De blandade känslorna berodde främst på den korta tiden som fanns för planering och genomförande. Sista ansökningsdatum angavs till den 16 januari 2006 vilket gav oss dryga två månader att sjösätta projektet. Det satte större delen av Kulturrådet på prov. Vi fick bland annat tillfälle att testa vårt nya digitala ärendehanteringssystem och våra rutiner för bidragshantering. Över 90 procent av ansökningarna inom Access inkom digitalt vilket var en viktig förutsättning för att klara uppdraget. Jag är nöjd att kunna konstatera att vi kunde sjösätta detta på rekordtid och med bibehållen rättssäkerhet i alla led. Jag vill särskilt rikta min uppskattning till alla som arbetar inom accessprojekten och tacka för beredvilligheten när det gäller att besvara alla enkäter, formulär och frågor från rådet. Svarsfrekvensen på den senaste frivilliga enkäten var hela 97 procent, vilket visar på engagemang men även att man uppfattar Access som något viktigt. Accessprojektet omfattar i princip hela kultursektorn. Bidrag har lämnats till såväl invandrarföreningar som centrala statliga kulturinstitutioner. Det finns både projekt som arbetar med att ordna scenkläder och projekt som digitaliserar arkivmaterial. Bredden i Access gör det till en unik satsning som inte minst har bidragit till att åskådliggöra det rika kulturarv som vi är förpliktigade att ta hand om. I ett internationellt perspektiv är Access utan jämförelse, såväl när det gäller insatta resurser som mål med projektet. Dessutom visar Access att det är fullt möjligt att genomföra en lyckad sysselsättningssatsning inom kultursektorn och att den väl kan förenas med de kulturpolitiska målen. Tillgängligheten till kulturarvet och kulturen är i sig en demokratifråga. Detta projekt bidrar till att på bred front öka tillgängligheten till kulturarvet. Det har därmed bidragit både till demokratin och till kulturen. Kristina Rennerstedt Generaldirektör Statens Kulturråd 4
Sammanfattning Regeringen konstaterade i budgetpropositionen 2005 att det finns stora samlingar i landet som behöver vårdas och göras tillgängliga. Erfarenheterna från det så kallade Sesam-projektet som inriktades på att bevara och öppna museisamlingarna var goda, både när det gällde att skapa sysselsättning och att tillgängliggöra samlingarna. Regeringen avsatte därför 275 miljoner kronor under 2006 för insatser som syftar till att ta till vara kulturarvet och öka sysselsättningen inom kulturområdet. Därtill kom ytterligare 23 miljoner kronor under 2006 och 250 miljoner kronor under 2007. För att avsluta Access har regeringen dessutom i den ekonomiska vårpropositionen 2007 aviserat 75 miljoner kronor för 2008 respektive 25 miljoner kronor för 2009. Hösten 2005 fick Kulturrådet i uppdrag att genomföra projektet, som fick namnet Access. Intresset var mycket stort och sökta medel överträffade vida de resurser som fanns. Under åren 2006 och 2007 beviljade Kulturrådet stöd till 581 ansökningar till ett sammanlagt belopp på 523 miljoner kronor inom områdena arkiv, bibliotek, hembygdsrörelse, musei- och kulturmiljö, scenkonst, samt övriga myndigheter, institutioner och föreningar inom kultursektorn. Flertalet av dessa projekt beräknas pågå till och med första halvåret 2008. Föreliggande rapport är således en delredovisning av den verksamhet som hittills har bedrivits inom Access. Målet var att minst 650 personer skulle sysselsättas inom Access. I februari 2006 fattades de första besluten och redan under maj månad hade regeringens sysselsättningsmål motsvarande 650 tjänster uppnåtts. I april 2007 sysselsatte Access totalt 970 personer, varav nästan hälften hade varit långtidsarbetslösa vid anställningstillfället. Av samtliga anställda var 80 procent akademiker. De administrativa kostnaderna har varit låga mindre än en procent av anslaget har använts för Kulturrådets egen administration av Access. Att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier är syftet för Access. Hittills har ett stort antal objekt varit föremål för olika insatser som gallring, dokumentation, magasinering, konservering, restaurering, digitalisering och liknande åtgärder. Detta har skett vid sammanlagt cirka 20 miljoner tillfällen. Eftersom redovisningen speglar en arbetsprocess innebär det att samma objekt kan ha behandlats på flera olika sätt. Redan nu kan man konstatera att Access innebär att ett stort antal samlingar, föremål och arkivalier lyfts fram i ljuset. Inte minst gäller detta för mindre organisationer och institutioner som tidigare saknat resurser att ta hand om sina samlingar. Även om materialet i sin helhet vid många museer, bibliotek och arkiv inte kommer att vara tillgängligt inom överskådlig tid, innebär ändå Access att viktiga delar av samlingarna kan ordnas upp och tillgängliggöras. 5
Dessutom kan känsliga objekt, som riskerar att förstöras, räddas till eftervärlden. Många av accessprojekten har även genomfört olika publikaktiviteter för att göra samlingarna kända och lyfta fram dessa på ett nytt sätt. Access har, enligt projektägarna, påverkat den egna organisationen men också gett upphov till andra insatser som främst rör vård och bevarande av samlingarna. De flesta uppger att Access har vitaliserat den egna organisationen och tillfört ökad kompetens. Det intensifierade arbetet med samlingarna har även inneburit att flera institutioner har gjort nya planer och strategier för att kunna hantera samlingarna långsiktigt. En annan effekt har varit att projektet i många fall har lett till metoddiskussioner och skapande av nya arbetsrutiner. I de flesta fall har statsbidragen kompletterats av organisationernas egna insatser för att handleda och utbilda de projektanställda, men också för att bland annat anskaffa nödvändig teknisk utrustning för att projektet ska kunna genomföras. Access har för många medfört en välbehövlig satsning på teknik, både när det gäller utrustning och kompetens. I vissa fall har Access lett fram till innovativa lösningar, inte minst när det gäller metoder för digitalt bevarande. Att främja samarbete mellan kulturinstitutioner har varit en prioriterad fråga inom Access. 140 projekt uppger att de har haft regelbunden samverkan med en eller flera parter, ca 400 samverkansrelationer. Sammanfattningsvis visar Accessuppföljningen att behovet av att vårda och tillgängliggöra samlingarna är mycket stort och att det också fortsättningsvis behövs stora insatser för att samlingarna ska bli publikt tillgängliga. Kultursektorn har haft en god beredskap när det gällt att snabbt anställa personer med rätt kompetens. Access har inneburit en vitalisering av sektorn men också tydliggjort behovet av strategiskt arbete med vård och bevarande av samlingarna i framtiden. 6
Summary The Access project is the name of a special effort to at once give meaningful work to unemployed and make museum collections in general more accessible. The project was initiated in 2005 when the Government noted that there are large collections in Sweden that need to be preserved and made generally more accessible. Accordingly, in 2006, 298 million SEK were set aside for initiatives targeting to boost employment in the cultural sector and at the same time aiming to preserve our cultural heritage. The initiative was reinforced by further 250 million SEK in 2007. To continue and conclude the employment project the Government announced that 75 million SEK have been allocated for 2008 and 25 million SEK for 2009. During 2006 and 2007, the Swedish Arts Council approved 581 applications and awarded a total of 523 million SEK in support of such fields as archives, libraries, local history societies, museums, cultural environment and the performing arts, as well as other fields in the cultural sector. In April, 2007, Access was providing work for a total of 970 people, of whom many had been long-term unemployed. Eighty percent of the people employed by Access were academically qualified for their new duties. The major goal of Access is employment growth in the cultural sector and its main aim is to preserve and maintain collections, objects, archives and records and make them generally more accessible. Measures have so far been taken to preserve a large number of objects: they have been sorted out, documented, stored, preserved, restored, digitalised etc. Even at this early stage, we may note that Access has brought to light a large number of collections, objects and archive materials, in particular those housed at the smaller organisations and institutions that previously did not had sufficient resources to be properly preserved and maintained. Even though at many museums, libraries and archives this material will not be accessible as a whole within the foreseeable future, Access will enable important parts of the collections to be put in order and made more generally accessible. Furthermore, fragile objects that would otherwise be at risk of damage or destruction will be preserved for posterity. State subsidies have had to have been supplemented by measures taken by the organisations themselves, both to train and supervise those employed in individual projects and to acquire the technical equipment needed to ensure that the projects would be successfully accomplished. For many, Access has entailed a much needed commitment to technology in terms of both hardware and 7
technical expertise. In some cases, Access has been the inspiration for innovative technical solutions, not least in the field of digital preservation. In conclusion, the monitoring of Access shows that there is a strong need to preserve collections and make them accessible. Decisive measures will continuously be needed if we are to ensure this. The cultural sector was responsive to employing people with the appropriate expertise at short notice. Access has helped revitalise this sector and at the same time has highlighted the need for a strategic approach to preserving and maintaining the collections in the future. 8
Förteckning över tabeller, diagram och figurer Tabell 1. Verksamhetsområden inom Access...13 Tabell 2. Samtliga ansökningsomgångar 2006 och 2007. Antal ansökningar, samt andel av sökt belopp (procent), per verksamhetsområde..14 Tabell 3. Antal objekt som har bearbetats med aktuell åtgärd, per verksamhetsområde. 18 Tabell 4. Antal anställda män, kvinnor, akademiker samt heltids- och deltidsanställda personer inom Access under april månad 2007, per verksamhetsområde.. 21 Tabell 5. Antal långtidsarbetslösa inom Access, per verksamhetsområde, samt andel långtidsarbetslösa i relation till antalet anställda under april 2007 inom respektive verksamhetsområde (procent).22 Tabell 6. Antal anställda med utländsk bakgrund, per verksamhetsområde, samt andel anställda med utländsk bakgrund i relation till antalet anställda under april 2007 inom respektive verksamhetsområde (procent) 23 Tabell 7. Antal och andel anställda med möjlighet till anställning efter projektperioden inom respektive verksamhetsområde under april månad 2007 (procent) 24 Diagram 1. Samtliga ansökningsomgångar 2006 och 2007. Andel beviljat belopp (procent), per verksamhetsområde... 15 Diagram 2. Antal anställda personer inom Access fr.o.m. mars 2006.... 20 Diagram 3. Genomsnittligt antal kompetensutvecklings- och utbildningstimmar, per accessanställd person.... 25 Diagram 4. Olika typer av samverkan. Antal svar.... 28 Figur 1. Disposition av medel avsatta för Access år 2006. Miljontal kronor 11 Figur 2. Antal anställda finansierade med accessmedel under april månad 2007.27 9
Bakgrund Uppdrag och mål för projektet Kulturinstitutioner över hela landet hyser miljontals unika och utifrån flera aspekter oersättliga samlingar. Många av samlingarna befinner sig dock i så dåligt skick att de inte kan visas för allmänheten. Därmed finns ett stort behov av att samlingar bl.a. vårdas, repareras, konserveras och registreras innan de kan tillgängliggöras. Riksdagen beslutade år 1995 att använda 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Det s.k. SESAM-projektet inriktades på att bevara och öppna föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. I Statskontorets bedömning av projektet, SESAM öppnade museisamlingarna (1999:26) konstateras att det utifrån flera aspekter varit synnerligen lyckosamt. Regeringen bedömde i skrivelsen Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, att projektet gett goda resultat när det gällde att skapa sysselsättning, liksom att fungera som en räddningsaktion av föremålssamlingarna och att tillgängliggöra dessa. Det finns dock fortfarande ett stort behov av bl.a. insatser för vård och tillgängliggörande av samlingar och föremål. Så skriver regeringen i sin budgetproposition år 2005 (prop. 2005/06:1) om behovet att ta till vara kulturarvet samt behovet av att öka sysselsättningen inom kulturområdet genom en ny, större satsning. Syftet med den nya satsningen var, enligt förordningen om sysselsättningsåtgärder (SFS 2005:1093, se bilaga 1), att bevara, vårda och göra samlingar, föremål och arkivalier tillgängliga. Stödet vänder sig till myndigheter och juridiska personer som helt eller delvis finansieras av offentliga medel och som är verksamma inom musei-, kulturmiljö-, arkiv-, scenkonst-, biblioteks-, bild- och form-, samt filmoch fotoområdet. Kulturrådet fick i uppdrag att genomföra satsningen och skulle under hösten 2005 förbereda ett ansökningsförfarande, informera berörda delar av kulturlivet om villkoren för att söka bidrag, samt bereda ansökningarna så att beslut kunde fattas snarast efter respektive ansökningsomgång. För att genomföra arbetet inrättade Kulturrådet ett kansli och tog fram en projektplan. Projektet fick namnet Access, vilket skulle leda tankarna dels till tillgängliggörande av kulturarvet och dels till tillträdet till arbetsmarknaden. Enligt regeringens beräkning i budgetpropositionen var målet att ca 650 personer på årsbasis ska kunna involveras i sysselsättningsåtgärderna. Regeringen avsatte 275 miljoner kronor för år 2006, varav Kulturrådet fick 250 miljoner kronor och Statens fastighetsverk de resterande 25 miljonerna. Av de 250 miljonerna fick rådet disponera 2 miljoner kronor för administrativa 10
kostnader direkt kopplade till uppdraget. Därtill avsatte regeringen ytterligare 23 miljoner kronor till Kulturrådet för 2006 i samband med vårpropositionen. Figur 1. Disposition av medel avsatta för Access år 2006. Miljontal kronor. För verksamheten under 2007 avsatte regeringen 250 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1). För att förlänga Access under 2008 och 2009 aviserades 75 respektive 25 miljoner kronor i vårpropositionen 2007 (prop. 2006/07:100). Medel som Statens fastighetsverk har erhållit har gått till sysselsättningsåtgärder för underhåll, vård och bevarande av kulturbyggnader. Enligt Fastighetsverkets årsredovisning för 2006 har sammanlagt 46 personer anställts inom verkets accessprojekt under 2006. Kulturrådets hantering av uppdraget Bedömningskriterier och prioriteringar Regeringens förordning om bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (SFS 2005:1093, se bilaga 1) anger förutsättningarna för fördelningen av accessmedel på följande sätt: Syftet med projekten skall enligt 1 vara att vårda, bevara och tillgängliggöra föremål, samlingar och arkivalier. Bidrag får enligt 2 lämnas till myndigheter och juridiska personer som helt eller delvis finansieras av offentliga medel samt som verkar inom musei-, kulturmiljö-, arkiv-, scenkonst-, biblioteks-, bild- och form- eller film- och fotoområdet. Särskild prioritet skall enligt 3 fästas vid tillgängliggörandet av samlingar, föremål och arkivalier. Enligt samma bestämmelse skall även samarbete mellan kulturinstitutioner särskilt beaktas. Bidrag får enligt 4 lämnas för kostnader för personer som anställs och detta bidrag får uppgå till högst 30 000 kr per månad och anställd. Utöver förordningen tillämpas de kulturpolitiska prioriteringar som gäller för all bidragsgivning vid Kulturrådet. En annan utgångspunkt för bedömning av Kulturrådets bidrag är de nationella kulturpolitiska målen. Det innebär till 11
exempel att vikt läggs vid om projektet bidrar till en ökad geografisk tillgänglighet, om verksamheten bidrar till att främja kulturell mångfald och jämställdhet eller undanröjer hinder för tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder. Vidare fästs avseende vid om verksamheten riktar sig till barn och ungdom eller om den bidrar till att nå nya publikgrupper. Kulturrådet bedömer därutöver projektens kvalitet och långsiktiga effekter och när det gäller Access också sökandens förutsättningar att inleda verksamheten och anställa personer utan dröjsmål. Därutöver lägger rådet vikt vid att sysselsättningsmålet uppnås. Den administrativa processen Kulturrådet har två heltidsanställda som administrerar Access. Därtill är även en sakkunnig anknuten till projektet på deltid. Under första halvåret 2006 hade projektet även en assistent. Ett nära samarbete med övriga funktioner på Kulturrådet har varit en förutsättning för ett välfungerande arbete. De administrativa kostnaderna har varit låga mindre än en procent av anslaget har använts för Kulturrådets egen administration av Access. Enligt förordningen ska två ansökningsomgångar per år äga rum. Dessa avslutas den 16 januari respektive den 15 mars. Bidragsbesluten ska fattas senast den 20 februari respektive den 27 april. Inför den första ansökningsomgången togs ansökningshandlingar fram bland annat i samarbete med externa konsulter (se bilaga 2). Ansökningarna kommer från alla verksamhetsområden. Detta innebär att kompetensen för att bedöma och handlägga ärendena behöver vara bred. Vid handläggningen har i de flesta fall använts kompetensen inom rådet. När det gäller vissa verksamhetsområden som till exempel arkivområdet har extern hjälp anlitats. Sammanlagt har åtta handläggare varit involverade i processen. Eftersom antalet ansökningar har varit stort har rådet arbetat med bedömningsmallar, som har möjliggjort att upprätthålla en likvärdig bedömning av ansökningarna. Kulturrådet har av administrativa skäl valt att dela in ansökningarna i sex olika verksamhetsområden. Dessa är arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, musei- och kulturmiljö, scenkonst, samt övriga myndigheter, institutioner och föreningar. I Tabell 1 illustreras de sex verksamhetsområdena mer ingående. I besluten anges bakgrund, skäl till beslut och bedömning. Till besluten bifogas också en lista på samtliga sökanden, en lista på de sökande som beviljas medel och en så kallade villkorsbilaga i vilken beskrivs villkoren för beslutet. Ett viktigt villkor är att de som har blivit beviljade medel varje månad ska redovisa faktiska kostnader och antal anställda i projektet. 12
Tabell 1. Verksamhetsområden inom Access ARKIV Centrala arkiv Landsarkiv Övriga arkiv BIBLIOTEK Nationalbiblioteket Länsbibliotek Folkbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek, m.m. HEMBYGDSRÖRELSE Hembygdsförbund Hembygdsföreningar MUSEER OCH KULTURMILJÖ Centrala museer/myndigheter Länsmuseer Kommunala museer Övriga museer Länsstyrelser Övriga kulturmiljöinstitutioner och föreningar SCENKONST Centrala scenkonstinstitutioner Orkestrar Länsteatrar Kommunala teatrar Danskonstinstitutioner Övriga scenkonstinstitutioner ÖVRIGA MYNDIGHETER, INSTITUTIONER OCH FÖRENINGAR Invandrarorganisationer Kommunala förvaltningar Film- och fotoinstitutioner Universitet och högskolor Övriga föreningar, m.m. Information, förankring, externa kontakter I regeringens uppdrag till Kulturrådet att förbereda sysselsättningsåtgärderna anges bland annat att rådet ska informera berörda inom kultursektorn om villkoren för att söka bidrag. Under drygt två månader fram till den första ansökningsdagen besökte Kulturrådet ett flertal större centrala kulturinstitutioner, myndigheter och organisationer inom kultursektorn. Vidare användes Kulturrådets webbplats för utåtriktad information, men även Sveriges Radio, samt fack- och lokaltidningar. Grupper som inte bedömdes ingå i traditionella kulturnätverk fick särskilt utskick via e-post och brev. 13
Bidragsfördelning I det följande används benämningen Access för projektet i sin helhet, medan accessprojekt, accessanställda etc. används för enskilda projekt. Ansökningarna om accessmedel överträffade vida tillgängliga resurser. Sammanlagt kom det in ansökningar om 958 miljoner kronor vid de två ansökningstillfällen som avslutades den 20 februari och den 27 april år 2006. De sökta medlen vid första ansökningstillfället uppgick till ca 650 miljoner kronor. Med hänsyn till att en stor mängd ansökningar skulle behandlas under kort tid använde Kulturrådet digitala lösningar för bidragshanteringen. I den information som gick ut till de potentiella sökande uppmanades dessa att använda webbaserad ansökan. Det digitala ansökningsformuläret är direkt kopplat till rådets ärendehanteringssystem, vilket i sin tur väsentligt minskar det administrativa arbetet med registrering med mera. Intresset för att lämna ansökan digitalt blev stort och över 90 procent av ansökningarna var digitala. Det fanns också ett mervärde i att de sökande kunde följa ärendehanteringen på webben. Vid det första ansökningstillfället kom det in 834 ansökningar. Kulturrådet fördelade merparten av tillgängliga medel, sammanlagt 224 528 000 kronor på 234 projekt. Vid det andra ansökningstillfället kom det in 567 ansökningar. Kulturrådet fördelade då resterande medel det vill säga 23 265 000 kronor på 50 projekt. Under 2006 och 2007 har totalt 2 005 ansökningar inkommit motsvarande ett sammanlagt värde av 1 540 463 977 kronor. Tabell 2. Samtliga ansökningsomgångar 2006 och 2007. Antal ansökningar, samt andel av sökt belopp (procent), per verksamhetsområde. Verksamhetsområde Antal ansökningar Andel av sökt belopp (%) Arkiv 194 11 Bibliotek 197 8 Hembygdsrörelse 409 14 Museer och kulturmiljö 672 45 Scenkonst 147 6 Övriga 386 16 Totalt 2 005 100 I samband med den ekonomiska vårpropositionen 2006 avsatte regeringen ytterligare medel till sysselsättningsåtgärder. Sammanlagt fördelades ytterligare 23 miljoner kronor, dels till de befintliga projekten som förstärktes och utökades, dels till sex nya projekt. 14
Cirka hälften av de projekt som fick stöd 2006 var planerade att löpa under två år, övriga var planerade som ettåriga projekt. Enligt den beräkning Kulturrådet gjorde våren 2006 skulle alla projekt som hade aviserat en fortsättning kunna få medel i ytterligare ett år. Efter hand visade det sig att ett förhållandevis stort antal projekt, som inte från början hade planerat en fortsättning, behövde mer tid för att kunna genomföra planerna. Detta beror på att många projekt i sin inledning har fått lägga ner mer tid än beräknat på framför allt inventeringsprocesser. Därmed ökade behoven av fortsatta medel väsentligt. Kulturrådet fann det mest ändamålsenligt att samtliga projekt som önskade fortsätta med sin verksamhet och hade uppfyllt alla krav skulle kunna göra det. Detta innebar att ingen av de anställda skulle behöva gå ut i arbetslöshet. Därför beslutade rådet att i första hand fördela de medel som avsattes i budgetpropositionen 2007 till fortsättningsprojekt. I nedanstående diagram illustreras fördelade bidrag per verksamhetsområde. Musei- och kulturmiljöområdet står för 45 procent av det totalt sökta beloppet och har fått bidrag motsvarande 54 procent av det totalt fördelade beloppet, vilket innebär en något större andel beviljat stöd i förhållande till sökt stöd än övriga områden. Detta beror på att museiområdet har det största behovet av insatser för vård och bevarande. För hembygdsrörelsen gäller det motsatta. Ansökningarna från det området står för 14 procent av det totalt sökta beloppet men har beviljats 7 procent av det totalt fördelade beloppet. Detta beror på att ett stort antal ansökningar från hembygdsrörelsen avsåg projekt vars syfte inte överensstämde med Access, så som renovering av fastigheter. Diagram 1. Samtliga ansökningsomgångar 2006 och 2007. Andel beviljat belopp (procent), per verksamhetsområde. Scenkonst 6% Övriga 8% Arkiv 16% Bibliotek 9% Hembygdsrörelse 7% Museer och kulturmiljö 54% 15
Resultatredovisning Följande resultatredovisning omfattar hittillsvarande verksamhet inom accessprojekten. Uppgifterna avser läget april 2007, vilket innebär att flertalet projekt befinner sig mitt i projektperioden. Med hänsyn till detta är de slutsatser som dras i rapporten preliminära. Kulturrådet har skickat ut en enkät (se bilaga 3) till alla projektägare med frågor om vård och tillgängliggörande av samlingarna, antal sysselsatta, fortbildning, samverkan, egeninsatser med mera. Några frågor har gett tillfälle till egna kommentarer, vilket har utnyttjats av många. Enkäten har utformats med sikte på att den även ska kunna upprepas inför den slutliga utvärderingen av Access. För att få ett bättre underlag till enkätfrågorna skickade Kulturrådet i förväg ut frågor till projektägarna som rörde de kvantitativa och kvalitativa redovisningarna. De fick också lämna önskemål om frågor som de bedömde som särskilt viktiga för enkäten. Några frågor avser uppskattningar och bedömningar av förväntat resultat efter Access. Detta gäller bland annat möjlighet till fortsatt anställning efter Access, tillgänglighet till samlingarna efter Access och organisationernas och institutionernas egna insatser för projektet. Förhållandevis många har haft svårigheter att besvara frågan om tillgängligheten till de totala samlingarna. Många framför allt större institutioner har i stället valt att enbart ange tillgängligheten till de samlingar som behandlas inom Access. När det gäller frågor om antalet behandlade objekt rör det sig inte så sällan om mycket stora mängder, vilket innebär en osäkerhetsfaktor. Innan enkäten skickades ut bjöd Kulturrådet in en referensgrupp med företrädare för de olika verksamhetsområden som ingår i Access för att ytterligare diskutera enkätens utformning. Enkäten har besvarats av 280 av de 289 projektägarna. Detta motsvarar ett bortfall på 3 procent, vilket inte bedöms påverka resultatet i nämnvärd grad. Förutom enkäten har i resultatredovisningen använts andra underlag som inlämnade månadsredovisningar, pressklipp och personliga besök. 16
Vård av samlingarna Ett av huvudsyftena med Access är att bevara och vårda samlingar. En vanlig kommentar från projektägarna är att Access har inneburit ett välbehövligt fokus på samlingarna något som många har saknat tidigare. Man menar också att accessprojekten innebär en ökad status för området som sådant. I enkäten finns frågor dels om hur stora mängder som har hanterats inom Access, dels vilka åtgärder som har genomförts för att vårda och bevara samlingarna. Eftersom de olika arbetsmomenten går in i varandra speglar svaren mer en process än ett färdigt resultat. Det handlar också ofta om uppskattningar snarare än exakta uppgifter. Flera svarande betonar att de förberedande momenten som uppordning av samlingar, inventeringar, rensning, gallring, genomgång av kataloger, rengöring av föremål, ompackning och etablering av nya rutiner har tagit mycket tid under den första fasen av projektet och att arbetet med att göra samlingarna tillgängliga för användarna ännu till stor del återstår. Särskilt gäller detta organisationer och institutioner som normalt inte har som huvuduppgift att vårda och bevara samlingar. Det finns exempel på föreningsarkiv, hembygdsföreningar och verksamhet inom scenkonstområdet som nu för första gången har någon anställd som mer systematiskt kan ordna och förteckna de samlingar man har. I den förberedande fasen har inte minst tid och egna resurser avsatts för att skaffa en adekvat teknisk utrustning och att lära sig använda denna. Enkätsvaren speglar bredden i accessprojekten. Ett redovisat objekt kan vara en tidningsartikel, en bok, en enstaka arkivhandling, men också ett helt, sammanhållet arkiv, ett museiföremål, ett rullband med intervjuer, en informationsbärare på en webbsida eller en spelfilm på flera timmar. Det innebär att ett objekt kan ha helt olika omfång och därmed kräva mycket skiftande arbetsinsatser. Restaurering och dokumentation av ett enstaka föremål kan ta lång tid i anspråk, medan digitalisering av ett annat föremål kan ta någon minut. Som framgår av Tabell 3 har ett stort antal objekt varit föremål för olika insatser som att gallras, dokumenteras, konserveras, magasineras, restaureras, digitaliseras eller behandlas på annat sätt. Detta har skett vid sammanlagt cirka 20 miljoner tillfällen. Eftersom redovisningen speglar en arbetsprocess innebär det att samma objekt kan ha behandlats på flera olika sätt. 17
Tabell 3. Antal objekt som har bearbetats med aktuell åtgärd, per verksamhetsområde. Arkiv Bibliotek Hembygdsrörelsen Museer och kulturmiljö Scenkonst Övriga Digitalisering 6 348 383 233 481 97 532 971 914 79 425 105 903 Dokumentation 24 062 6 583 52 824 23 448 103 785 2 316 Gallring 2 720 454 7 039 76 176 46 102 93 960 Konservering 5 949 2 549 3 845 51 088 140 3 900 Magasinering 300 16 306 21 096 764 824 179 984 56 325 Registrering 737 676 187 982 67 240 755 744 121 896 132 548 Restaurering 3 970 60 2 157 15 085 3 131 25 Annan åtgärd 8 080 071 3 854 5 892 765 121 145 485 7 926 Totalt 15 203 131 451 269 257 625 3 423 400 679 948 402 903 Insatserna ser olika ut inom de olika konstområdena. Räknat i antal behandlade objekt står arkiven för en stor andel med cirka 15 miljoner objekt. Den mest frekventa arbetsinsatsen är diverse åtgärder så som: placering av arkivalier i nya kapslar, flyttning, inventering, sortering och arkivering men också digitalisering. När det gäller biblioteks-, hembygds- och museiområdet är den oftast förekommande arbetsinsatsen digitalisering, räknat i antal objekt, men stora insatser har även lagts ner på registrering. Med hänsyn till de stora skillnaderna som finns mellan de olika projekten är det emellertid inte meningsfullt att göra några ingående jämförelser mellan verksamhetsområdena. Komplexiteten i de olika accessprojekten illustreras av att det som benämns Övriga objekt respektive Annan åtgärd har fått relativt många svar. Där återfinns en stor del av det arbete som utförs av de lokala hembygdsföreningarna, liksom arbete med olika varianter av masterbilder, arbete med termöversättningar, omprogrammering och rensning av databaser, migrering av ljudfiler, klassificering av föremål, placering av arkivalier i nya kapslar, märkning med nya streckkoder, underhåll av databaser, litteratursökningar, transkribering av intervjumaterial, samt flyttning, inventering och sortering av arkivmaterial. Bland annat redovisar Statens historiska museer 32 168 benposter, motsvarande 7 500 kg ben under Övriga objekt. Som Annan åtgärd redovisar museet bland annat produktion av 6 000 webbsidor. Om man ser till de enskilda arbetsinsatserna är digitalisering och registrering av arkivalier och föremål vanligast förekommande. Ett 70-tal projekt har redovisat att de ägnar sig åt detta. Många kommenterar att de den första delen av projektperioden har ägnat mycket tid åt att ordna och registrera samlingar, men att de under den senare delen av projektperioden kommer att i större utsträckning lägga ner tid och resurser på digitalisering. 18
Tillgängliggörande av samlingarna Nästan samtliga projektägare anser ett det huvudsakliga syftet med projektet är att göra samlingarna tillgängliga. Det faktum att ett stort antal inte tidigare uppordnade samlingar vid museer, bibliotek, arkiv och föreningar nu är genomgångna och registrerade innebär en väsentligt ökad tillgänglighet, även om materialet ännu inte i sin helhet finns tillgängligt via webben. Dessutom har ett stort antal känsliga objekt som tidigare riskerade att nötas ner och förstöras blivit tillgängliga genom digitalisering. Enligt de beräkningar som Statens historiska museer har gjort skulle det ta 600 år om museet avsatte en extra resurs på heltid för att ordna bensamlingarna. Armémuseum beräknar att den insats som nu sker genom Access skulle ha tagit 83 år att genomföra inom ordinarie resurser. Många har svarat att de inte har någon uppfattning om hur stor del av deras totala samlingar som varit tillgänglig innan Access påbörjades. Detta kan dels bero på att begreppet tillgänglighet inte har definierats närmare i enkäten, dels att det faktiskt inte finns underlag för en sådan bedömning. Några, framför allt större, institutioner har valt att endast redovisa tillgängligheten till de samlingar som ingår i Access. Trots svårigheterna att bedöma tillgänglighet till de totala samlingarna ger enkätsvaren redan nu en tydlig bild av ökad tillgänglighet efter det att Access har avslutats. Metoderna för att göra samlingarna tillgängliga varierar. Cirka 8 miljoner objekt har blivit tillgängliga genom webben och ytterligare 1,8 miljoner objekt finns registrerade i lokala databaser. Andra sätt att öka tillgängligheten är aktiviteter som Månadens bok på webbsida, utställningar, föreläsningar och uppsökande verksamhet till bland annat skolor och föreningar av olika slag. Museum Anna Nordlander har exempelvis ordnat utställningar, föreläsningar, workshops och en konstfestival i anslutning till accessprojektet. Jämtlands läns museum har i anslutning till sitt accessprojekt kunnat förstärka sina besökanläggningar med museikompetens och ta fram särskilda pedagogiska program för skolan. En väsentlig del av hembygdsföreningarnas projekt har varit att anordna fortbildning, som innebär att medlemmarna själva lär sig fotografera, skanna, registrera och dokumentera föremål och foton och lägga in dem i databasen Sofie. En rad publika aktiviteter har också arrangerats. Västerbottens läns hembygdsförbund har till exempel ordnat Föremålens dag, föreläsningar om de aktuella frågor man driver inom accessprojekten och särskild information om de olika delprojekten. I ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Kalmar läns hembygdsförbund anställer museet en kulturarvslots som hjälper hembygdsföreningarna att använda Internet i deras arbete med samlingarna. 19
Flera projektägare har vidareutvecklat tillgängligheten via webben. Kalmar läns bibliotek digitaliserar lokalhistoriskt material som med hjälp av talsyntes kan bli tillgängligt för synskadade och andra läshandikappade. Malmö Museer har inte tidigare arbetat aktivt med webben, men har genom accessprojektet fått möjlighet att bland annat utveckla den digitala bildhanteringen. På det sättet finns museets bilder tillgängliga genom Historisk bildbyrå. Malmö Museer öppnar också en ny basutställning där en del består av digitala guidningar och utställning på webben. Detta arbete har i sin tur lett till internationellt samarbete och tillämpning av internationella standarder för bildindexering. Sysselsättning Den 20 februari 2006 fattades de första besluten inom Access. Redan under mars månad hade 132 personer anställts inom olika accessprojekt runt om i landet. Antalet anställda ökade markant under april och maj månad. Under maj månad hade regeringens sysselsättningsmål motsvarande 650 tjänster uppnåtts. Sysselsättningsmålet illustreras med vit ruta i diagrammet. Under januari 2007 uppnåddes dagens sysselsättningsnivå, med drygt 900 anställda. Sedan dess har bara marginella ändringar av antalet anställda noterats. Diagram 2. Antal anställda personer inom Access fr.o.m. mars 2006. 1200 1000 800 600 400 200 0 mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april = Regeringens sysselsättningsmål motsvarande 650 anställningar 20
Anställda inom Access Under april månad 2007 har projektägarna rapporterat att 970 personer finns anställda inom de olika accessprojekten. Majoriteten av dessa, 595 personer, är kvinnor. Det är dock inte inom samtliga verksamhetsområden som kvinnorna utgör majoriteten. Inom scenkonstområdet och övriga myndigheter, institutioner och föreningar är männen överrepresenterade bland de accessanställda. Det är enbart inom dessa två verksamhetsområden som männen utgör mer än 40 procent av accessanställda. Trots att Access inte hade som formellt krav att anställda inom projektet skulle ha akademisk utbildning 1 är hela 803 av 970 anställda personer, det vill säga 83 procent, akademiker. Störst andel anställda akademiker finns inom arkivområdet, samt inom musei- och kulturmiljöområdet, där 95 respektive 94 procent av de anställda är akademiker. Minsta andelen anställda akademiker, 37 procent, finns inom verksamhetsområdet övriga myndigheter, institutioner och föreningar. I månadsredovisningarna som projektägarna regelbundet lämnar till Kulturrådet redovisas även anställningsgraden, det vill säga hur många procent en anställning omfattar. Under april månad har 774 personer varit heltidsanställda och 196 av de accessanställda har arbetat deltid. Högsta andelen deltidsanställda personer finns inom scenkonstområdet där 46 procent har en deltidsanställning. Inom arkivområdet finns den lägsta andelen deltidsanställda personer, motsvarande 5 procent. Totalt är 20 procent av de 970 anställda personerna inom Access deltidsanställda. Tabell 4. Antal anställda män, kvinnor, akademiker samt heltids- och deltidsanställda personer inom Access under april månad 2007, per verksamhetsområde. Arkiv Bibliotek Hembygdsrörelsen Museioch kulturmiljö Scenkonst Övriga Totalt Totalt antal anställda 148 82 82 511 72 75 970 män 55 31 33 171 39 46 375 kvinnor 93 51 49 340 33 29 595 Akademiker 106 78 51 480 59 29 803 Heltidsanställda 141 65 53 420 39 56 774 Deltidsanställda 7 17 29 91 33 19 196 1 Med akademisk utbildning avses minst 120 högskolepoäng eller motsvarande. 21
Långtidsarbetslösa En av de positiva effekterna av sysselsättningsåtgärderna är att många av dem som fått anställning inom de olika accessprojekten tidigare har varit långtidsarbetslösa 2. Av 970 personer som under april månad 2007 fanns anställda inom Access har 397 personer, 41 procent, varit långtidsarbetslösa vid anställningstillfället. Det genomsnittliga antalet långtidsarbetslösa är högst inom hembygdsrörelsen där varje projekt i genomsnitt har anställt 2,5 personer som tidigare varit långtidsarbetslösa. Den lägsta andelen långtidsarbetslösa personer vid anställningstillfället, i relation till antalet accessanställda inom verksamhetsområdet, finns inom scenkonstområdet. Den andelen motsvarar 26 procent. Motsvarande andel för hembygdsrörelsen är 65 procent, som också står för den högsta andelen. Även arkivområdet har en relativt hög andel, 55 procent, personer som har varit långtidsarbetslösa vid anställningstillfället. Tabell 5. Antal tidigare långtidsarbetslösa inom Access, per verksamhetsområde, samt andel långtidsarbetslösa i relation till antalet anställda under april 2007 inom respektive verksamhetsområde (procent). Verksamhetsområde Antal långtidsarbetslösa vid anställningstillfället Andel långtidsarbetslösa i relation till antalet anställda inom verksamhetsområdet (%) Arkiv 81 55 Bibliotek 34 41 Hembygdsrörelse 53 65 Musei- och kulturmiljö 181 35 Scenkonst 19 26 Övriga 29 39 Totalt 397 41 2 Enligt Arbetsförmedlingen är långtidsarbetslösa personer: personer under 25 år som varit arbetslösa i minst 100 dagar personer som är 25 år eller äldre och som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i program med aktivitetsstöd. 22
Personer med utländsk bakgrund Den enda frågan som inte krävde ett obligatoriskt svar i enkätundersökningen handlade om antalet anställda som finansieras med accessmedel och som har utländsk bakgrund. Vi valde att definiera personer med utländsk bakgrund med SCB:s begreppsbestämning 3. Av sammanlagt 380 svar som har kommit in har 260 svaranden, det vill säga 68 procent, valt att besvara frågan. Svaren visar att av 970 anställda inom Access har minst 131 personer utländsk bakgrund, vilket motsvarar minst 14 procent av samtliga anställningar. Störst andel personer med utländsk bakgrund redovisades inom verksamhetsområdet övriga myndigheter, institutioner och föreningar, 32 procent. Det verksamhetsområdet utgörs bland annat av invandrarorganisationer, vilket förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund. Även biblioteksområdet redovisade en relativt hög andel, 20 procent, anställda med utländsk bakgrund. Den lägsta andelen personer med utländsk bakgrund, 4 procent, angavs inom hembygdsrörelsen. Tabell 6. Antal anställda med utländsk bakgrund, per verksamhetsområde, samt andel anställda med utländsk bakgrund i relation till antalet anställda under april 2007 inom respektive verksamhetsområde (procent). Verksamhetsområde Antal anställda med utländsk bakgrund Andel anställda med utländsk bakgrund i relation till antalet anställda inom verksamhetsområdet (%) Arkiv 19 13 Bibliotek 16 20 Hembygdsrörelsen 3 4 Musei- och kulturmiljö 61 12 Scenkonst 8 11 Övriga 24 32 Totalt 131 14 Möjlighet till fortsatt anställning I enkäten undersöks hur många av de anställda inom Access som uppskattas kunna erbjudas en tjänst även efter Access. Den visar att uppskattningsvis 83 accessanställda eller 9 procent av samtliga accessanställda skulle kunna erbjudas en anställning efter projektperioden. Observera att siffrorna i tabell 8 bör tolkas med reservation då osäkerheten i svaren är relativt hög på grund av att det handlar om grova, framtida, uppskattningar. 3 Personer som är utrikesfödda eller inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar. 23
Tabell 7. Antal och andel anställda med möjlighet till anställning efter projektperioden inom respektive verksamhetsområde under april 2007 (procent). Verksamhetsområde Antal anställda med möjlighet till anställning efter projektperioden Andel anställda med möjlighet till anställning efter projektperioden inom verksamhetsområdet (%) Arkiv 14 9 Bibliotek 12 15 Hembygdsrörelsen 11 13 Musei- och kulturmiljö 31 6 Scenkonst 11 15 Övriga 4 5 Totalt 83 9 Andra anställningar som har anknytning till Access Organisationer som har fått accessbidrag har under 2006 och 2007 kunnat erbjuda olika anställningsformer till 260 personer utöver accesstjänsterna. Dessa tjänster har kunnat skapas tack vare Access. Framför allt har dessa anställningar utgjorts av så kallade plusarbeten, aktivitetsgarantitjänster och olika typer av praktikplatser, tillhandahållna via arbetsförmedlingen, samt tjänster finansierade med EU-medel. Det finns ett fåtal organisationer som har lyckats knyta över 20 personer till sina accessprojekt, utöver sina accessanställda. Bland dessa kan nämnas Föreningen Kirunas Rötter som genom medel från arbetsförmedlingen och kommunen har kunnat sysselsätta ytterligare 52 personer inom sitt accessprojekt. Det bör framhållas att de flesta av dessa tjänster, på grund av utformning och syfte, varade under kortare tidsperioder, oftast mellan två och tre månader, vilket är gemensamt för majoriteten av tjänsterna som tillkommit utöver tjänster finansierade med accessmedel. Även Jämtlands läns museum har lyckats generera ytterligare tjänster i anslutning till sitt accessprojekt. I deras fall har man efter överenskommelse med länsarbetsnämnden kunnat inrätta 25 plusarbetstjänster som en effekt av Access. Dessa personer har arbetat i ungefär ett år med Jämtlans läns museums accessprojekt. 24
Kompetensutveckling och handledning Många projekt har lagt ett stort arbete på handledning och kompetensutveckling av de accessanställda. Spridningen av antalet uppskattade utbildningstimmar per accessanställd är stor, men flertalet har fått 11 40 timmars utbildning. Den utbildning som de projektanställda har fått del av är kortare kurser, seminarier, interna utbildningar med mera. Bland annat har ABM-centrum och Riksarkivet genomfört olika utbildningsinsatser. Access har också inneburit en kompetensutveckling för övriga anställda genom att organisationen har kunnat rekrytera personer med ny eller delvis annan kompetens. Under avsnittet Påverkan på den egna organisationen (sid. 30) redogörs mer för detta. Diagram 3. Genomsnittligt antal kompetensutvecklings- och utbildningstimmar, per accessanställd person. Antal timmar Fler än 100 81-100 Handledning Utbildning 61-80 41-60 21-40 1-20 0 0 20 40 60 80 100 Antal personer På frågan om uppskattat antal handledningstimmar har flertalet accessanställda fått 21 40 handledningstimmar, men även här är spridningen relativt stor. 60 personer har fått fler än 100 timmars handledning, för 17 av dessa har antalet handledningstimmar överstigit 200. 25
Geografisk fördelning Vid fördelningen av medel har Kulturrådet bland annat tagit hänsyn till den geografiska tillgängligheten. Kartan visar antalet anställda som finansieras med accessmedel under april månad 2007, fördelat på olika län. Det är viktigt att känna till att vid länsfördelningen gäller den ort som angavs i ansökan som sökandes huvudort. Detta kan dock innebära att personer som anställts i projektet i vissa fall inte tjänstgjort på samma ort som anges i ansökan. Kartan illustrerar den geografiska spridningen av de tillsatta tjänsterna. Södermanland, Jönköping, Kronoberg samt Västmanland har färre än tio personer anställda med accessmedel. Förutom Stockholms län, där 426 accessanställda personer arbetar, är det Västernorrland med 80 accessanställda samt Västra Götaland och Skånes län med 76 respektive 55 accessanställda som står för det högsta antalet anställda med accessmedel. Det kan noteras att Västernorrlands län har högsta andelen anställda (8 procent) i relation till befolkningsmängden 4 (3 procent). Ett av skälen till den höga andelen accessanställda i Västernorrland är att Riksarkivet har en gren av organisationen, Svensk arkivinformation, SVAR, lokaliserad till Ramsele. 4 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2007 och befolkningsförändringar kvartal 1 2007. SCB 26
Figur 2. Antal anställda finansierade med accessmedel under april månad 2007. 27
Samverkan Enligt förordningen om bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet ska projekt som främjar samarbete mellan kulturinstitutioner beaktas. Av de 280 svarande har endast 9 procent, det vill säga 26 organisationer angett att de saknar samverkan med annan part i sina accessprojekt. Det är övervägande centrala och regionala institutioner som har uppgett att de inte har haft någon samverkan i direkt anslutning till sina accessprojekt. Övriga svarsalternativ, utöver ingen samverkan, var sporadiska kontakter, regelbunden samverkan, samt nätverkssamverkan. Det vanligast förekommande svaret är regelbunden samverkan. Drygt hälften av samtliga svaranden, det vill säga140 projekt, har haft regelbunden samverkan med en eller flera partner inom ramen för sina accessprojekt vilket inneburit totalt ca 400 samverkansrelationer. Diagram 4. Olika typer av samverkan. Antal svar. Ingen samverkan Sporadiska kontakter Regelbunden samverkan Nätverkssamverkan 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Bland de mest anlitade samverkanspartner finns Riksarkivet, regionala museer, universitet och högskolor samt Kungliga biblioteket. I genomsnitt är det drygt 70 olika projektägare som har angett att de haft någon typ av samverkan med en eller flera av dessa institutioner. I övrigt är centrala och kommunala museer, liksom lokala arkiv och kommunala förvaltningar, de samverkanspartner som brukats mest frekvent. Ett tjugotal projekt har även samverkat med en eller flera internationella partner inom ramen för sina accessprojekt. 28
Access och den egna organisationen Påverkan på den egna organisationen När det gäller påverkan på den egna organisationen har de flesta svarat att påverkan har skett och att den är av positiv karaktär. Det kan urskiljas minst fyra tydliga effekter av påverkan på den egna organisationen: vitalisering, ökad samverkan, ökad kompetens/kvalitet samt nya metoder och rutiner. Vitalisering Flertalet berättar att de nyanställda så kallade accessare har bidragit starkt till att nya idéer har tillförts arbetslaget och att det har inneburit ett lyft för organisationen. Vidare anser flera att Access har bidragit till ökad förståelse för digitaliseringsprocessen och ökad medvetenhet om värdet att tillgängliggöra kulturarvet. En vanlig kommentar är bland annat Det har varit en allmän stimulans och vitalisering av den befintliga organisationen och att projektet har tillfört ökad kompetens och entusiasm det vill säga en rejäl vitamininjektion. Ökad samverkan Ett ofta förekommande omdöme i enkätsvaren är att Access har medfört ökat samarbete och kunskapsutbyte såväl internt som externt. Avdelningarna har kommit närmare varandra och organisationer och myndigheter har upptäckt nya beröringspunkter. De befintliga kontaktytorna och samverkan har stärkts och nya har skapats. Ökad kompetens/kvalitet Det kraftiga tillflödet av högutbildad personal med bland annat nya kompetenser har bidragit till nya infallsvinklar, nya idéer och allmän kompetenshöjning. Flera lyfter fram föryngring, annan etnisk bakgrund och jämnare könsfördelning som bidragande faktorer till ökad kvalitet i hanteringen av samlingarna. Accesstjänsternas funktion av närmast trainee-liknande karaktär i kombination med de projektanställdas höga kvalifikationsnivå, bidrar till ett kreativt klimat som smittar av sig på hela arbetsplatsen. Nya metoder och rutiner Andra resultat av interaktion mellan nyanställda och ordinarie personal är att genom nya infallsvinklar har nya metoder utvecklas gällande bland annat digitaliseringsprocessen. Flera skriver att projektet har lett till metoddiskussioner och införande av nya arbetsrutiner. Det är få svarande som har kommenterat eventuella svårigheter för den egna organisationen som kan tänkas uppstå när nya personer tillförs arbetsplatsen. Det negativa som lyfts fram är främst att arbetsbelastningen på administrationen och personalhandläggarfunktionen har ökat väsentligt. 29