1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av krav gällande armering och val av betongkvalitet samt dimensionering upprätthålls. Generellt gäller att större Ballast (stenstorlek) bl.a. reducerar risken för sprickor. Beroende på vilken ballast som används ( Sverige granit ) medför större ballast även högre nötningsbeständighet, därför bör ballastens största nominella kornstorlek vara så stor som möjligt, dock högst 1/3 av golvtjockleken. Av utseendeskäl kan man dock vilja välja ett mindre ballastmaterial. Använd en betong som är så lite krympbenägen som möjligt och med hög stenhalt. såga upp sprickanvisningar (fogar på c:a 6 meter c/c ). Stålfiberarmerad betong är inte lämplig att förädla till HTC Superfloor. Vi rekommenderar traditionell armering. Med tanke på att bjälklag utan tätskikt i t.ex. Parkeringshus är utsatta för slitage från dubbdäck mm. rekommenderas höga betongkvaliteter som C40/50 eller C50/60. I dessa miljöer bör man också tänka på valet av exponeringsklass. Om exempelvis ett betonggolv utförs som platta på mark och bedöms bli utsatt för saltangrepp från parkerade personbilar, gäller exponeringsklass XD3. Högsta tillåtna vct är enligt normen 0,40, vilket i praktiken innebär en betydligt högre hållfasthetsklass än vad som är statiskt nödvändigt. Denna ökade betonghållfasthet ökar också den minimiarmering som enligt BBK krävs för begränsning av sprickor orsakade av tvång, t ex krympning. I exempelvis ett garagegolv med stor utsträckning i plan, måste armeringen vara lika stark som betongen för att kunna betraktas som sprickviddsfördelande och därmed kunna begränsa storleken på krympsprickor. I detta fall blir följden att armeringsmängden ökar vid en höjning av betongkvaliteten. Det går mycket bra att färga betongen. Man kan blanda in färgpigment i betongmassan vid fabrik, eller tillsätta färgpigment i roterbilen på väg till arbetsplatsen. Bäst blir vit (ljusgrå), gulbruna, bruna, rödbruna och svarta kulörer.
2(5) Miljön påverkar valet av betongkvalitét Eftersom HTC Superfloor är en förädling av konstruktionsbetongen till ett färdigt golv utan tillkommande slitskikt är det viktigt att hänsyn tas till verksamheten som skall bedrivas på golvet. Av liknande skäl som angetts ovan, avseende garagegolv, kan man välja en bättre betongkvalité än vad verksamheten statiskt kräver. En betongkvalité med lägre vct än 0,40 reducerar väsentligt porer i betongen och därmed blir det en tätare yta som inte absorberar spill av vatten eller kemikalier lika lätt. Lämplig t.ex. i Tvätthallar. Krav på utseendet påverkar valet av betongkvalité. Eftersom utseendet på HTC Superfloor är beroende av val av ballast samt exponeringen av densamma, kan kraven på utseende också styra betongens kvalité. Dock inte i sådan utsträckning att betongkvalitén inte kommer att uppfylla konstruktörens krav. Vid användning av betongkvalitén C 28/35, vilket är lämplig kvalité att förädla till HTC Superfloor, är det lättare att slipa djupare ner i betongen för att exponera ballasten. Om högre betongkvalité används är det svårare och mer tidskrävande sliparbete för att exponera ballast. Vill man ha ett utseende med liten ballast kan man välja en betongkvalité med liten ballast, 0 8 mm och med lågt vct. Vill man ha ett utseende med stor ballast kan man välja betong med ballast 16 32 m och ett högre vct.
3(5) Metoder HTC Superfloor eller annan polerad betong på en mekaniskt förädlad betongyta. Metoden går ut på att betongens överyta slipas och poleras med effektiva maskiner utrustade med diamantslipverktyg i successivt allt finare kornstorlekar, varmed man erhåller en hård, slät och polerad ytfinish med mycket höga kvaliteter funktionellt och estetiskt. För att ett estetiskt optimalt utseende på golvet ska uppnås är således gjutningen av allra största betydelse. (Ett dåligt gjutet golv kommer att vara kostsam att slipa även om funktionen med ett polerat golv kan uppnås kommer utseendet att påverkas, ojämn ballast, sprickor etc.) HTC Superfloor metoden är i sig ingen metod för att hindra sprickor i golvet. Av erfarenhet från tidigare objekt kan vi därför ge följande tips att tänka på inför gjutning. 1: Ytan skuras. ( För att uppnå en så porfri och plan yta som möjligt krävs en omsorgsfull skurning) 2: Ytan stålglättas. OBS! Inte för mycket då den hårda ytan kan bli svår att slipa igenom. 3: Normalt skall betongytan härda under Plastfolie 5-7 dagar efter gjutning, innan det är tid att påbörja slipningen, eventuellt enbart med grovstegen och lämna finslipning och polering till ett senare tillfälle. 4: Ytan får inte vara vattenmättad när impregnering utföres. (Detta för att impregneringen med vattenglas ska ha möjlighet att tränga ner och reagera med betongen.) 5: Om färdigt golv ska uppfylla klass A enl. Hus AMA 98, tabell 43 DC/-1, måste golvet även innan HTC Superfloor metoden påbörjas uppfylla lika krav. Motsvarande gäller även för klass B golv. Med slipningen jobbar vi enbart med att förädla den befintliga betongytan. Mindre ojämnheter kan rättas till, men slipningen kommer då att bli mer kostsam.
4(5) Övrigt att tänka på - Påpeka att betongen bör roteras/mixas under transport samt minst 5 min på högsta varvtal vid arbetsplatsen innan lossning påbörjas. (detta för att stenfraktionen ska ligga så jämnt som möjligt i betongen) - Härdning.: Vatten härdning rekommenderas. Dock ej där golv är lagda på fyllning, isolermattor, isolerplattor e.d. Alternativ är under Plastfolie. Plastfolien bör ha en överlappning av minst 150 mm i skarvar. På starkt trafikerade ställen skall fuktspärren skyddas med träfiberskivor e.d. - Vibrering: Beroende på konsistens och höjd, med en övervibrering kan stenen sjunka och därmed blir det mindre synlig sten i ytan. - Vid Lasergjutning : Transportera aldrig betong med Stavvibratorn, det medför risk för övervibrering och separation - Gå ej i betongen mer än nödvändigt. Detta för att minimera att stenen trycks ner. - Plastfibrer av typ SIKA Crackstop rekommenderas, för att minska den plastiska krympningen samt att de hjälper till att behålla en jämnare ballaststruktur i betongen.
5(5) Exempel på betongkvalité Hållfasthetsklass: C 28 / 35 V-C-T 0,55 Cement 345 Kg Byggcement/ kbm Ballast 0-8 mm samt 8-16 mm natur eller krossmaterial. Förhållande ca 50% 0-8 mm / 50 % 8-16 mm Tillsatsmedel: Sika ECO12, ca 1% av cementmängden Fibrer Polypropylenfibrer: 0,8 kg / kbm. Typ SIKA Crackstop Vill man ha mindre ballast synlig i ytan efter slipning/polering kan man använda ovanstående med en 50 % reducering av 16 stenen, men med mer cement. 430 Kg Byggcement/m3. I övrigt hänvisas till Europastandard för Betong, SS EN 206 1