S:T ANNAS GAMLA KYRKA S:t Annas socken Söderköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 S:T ANNAS GAMLA KYRKA S:t Annas socken Söderköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

S:T ANNAS GAMLA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport september 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 SANKT ANNA GAMLA KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 7 Interiör beskrivning... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 8 Kyrkobyggnaden... 9 ÖVRIGT... 9 Aktuella skyddsformer... 9 Övriga inventeringar... 9 Källor... 9 Kartor... 9 HÄNDELSELISTA... 10 KÄLLOR... 11 2

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

SANKT ANNA GAMLA KYRKA Bostebo 5:7, Sankt Annas socken, Söderköpings kommun, Hammarkinds härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Sankt Anna socken bildades 1521 och ingick dessförinnan i Skällviks socken. Kyrkans historik är inte klarlagd men med största sannolikhet uppfördes en kyrka under 1300- talet. 1521 inviger biskop Brask kyrkan, det är dock oklart vilken del av kyrkan som invigs. På en avbildning från 1634 kan man se ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor. Den är byggd i gråsten och tegel och försedd med takryttare och ett vapenhus i söder. Vid mitten av 1700-talet befanns kyrkan vara för trång och när en ny kyrka byggdes 1821 en knapp kilometer därifrån, övergavs den gamla kyrkan. När man på 1960-talet beslutade att restaurera kyrkan var förfallet så långt gånget att man nödgades riva västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Koret iståndsattes med en enkel inredning och används för gudstjänster sommartid medan långhuset står som ruin. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen Sankt Annas socken bildades 1521 då den avsöndrades ur Skällviks socken. Den nybildade socknen fick namn efter sin kyrka, Sancte Annae in scopulis Sankt Anna bland skären. Den heliga Anna var de sjöfarandes skyddshelgon. Fram till 1912 var Sankt Anna annexförsamling till Skällvik. Socknen utgörs av en fastlandsdel och en vidsträckt skärgårdsdel bestående av bland annat de större öarna Södra och Norra Finnö. Huvudnäringarna har varit jordbruk och fiske, framförallt strömmingsfiske. Småskalig verksamhet har förekommit såsom viss gruvdrift, mindre tegelbruk och båtvarv. Inom socknen ryms inte mindre än tre herrgårdar; Thorönsborg, Herrborum och Ängelholm. Herrborum och Thorönsborg finns omnämnda redan på 13-1400-talet, och har haft stor betydelse för kyrkan. Om Ängelholm är känt att det 5

tillhörde Stegeborg på 1500-talet. Prästgård uppfördes inte förrän långt in på 1600-talet i Korsnäs, en anläggning som nu är byggnadsminne med mangårdsbyggnader från 1745 och 1809. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen vid Kapellviken en knapp kilometer norr om Sankt Anna nya kyrka. Idag finns ingen direkt vattenkontakt, men under äldre tider kunde båtar förtöjas vid kyrkogårdsmuren. Under vikingatid tidig medeltid hade platsen betydelse som ledungshamn, dvs hamn för krigsväsendet till sjöss. Ett torp i närheten av kyrkan går under namnet Storkron efter en krog som låg här under 1600-talet och orsakade problem med onykterhet vid gudstjänsterna. Kyrkogården Kyrkogården omges av en låg förfallen mur. Platsen används inte längre för begravningar och det finns inga synliga gravstenar. På kyrkans södra sida finns en öppen klockstapel i trä med eternitbeklätt tak uppförd på 1960-talet. Kyrkobyggnaden Det finns många frågetecken kring Sankt Anna gamla kyrkas byggnadshistoria. År 1383 hade Katarina Niclisdotter donerat gården Bostebo där kyrka och prästgård skulle byggas. År 1521 invigdes kyrkan av biskop Hans Brask, om vilket man kunde läsa en vers i korets stjärnvalv Fem hundra tjugo et inwigdes iag Sanct Anna / då gafs här skäret låss med Brud, Barn, Dödslauna. Bengt Cnattingius som har skrivit kyrkans kyrkobeskrivning har tolkat det som att vid denna tidpunkt byggdes koret, till vilket ett äldre långhus slöt sig, möjligen i trä. Under senare delen av 1500-talet eller i början av 1600-talet skall ett nytt långhus i sten ha uppförts. Dag Södling som har skrivit om kyrkorna i Sankt Anna menar att koret utgör det ursprungliga 1300-talskapellet som 1521 byggdes till med ett långhus. Kyrkoantikvarie Jan Eriksson anser att invigningen 1521 avsåg en förlängning av koret i öster samt tillbyggnad av sakristia. Gemensamt för dessa teorier är att en kyrka fanns på platsen redan under 1300-talet. På en teckning från 1634 av J Rhezelius, anställd vid Antikvitetsarkivet, ser man långhuset försett med en takryttare och vapenhus i söder. Även koret har en ingång i söder. Runt kyrkan löper en stockhägnad, på 1760-talet ersatt med en stenmur. Takryttaren krävde åtskilliga reparationer under 1600-talet tills klockan togs ned och hängdes upp i en klockstapel. I valvet ovanför altaret fanns en kalkmålning föreställande yttersta domen. En triptyk från 1590 föreställande korsfästelsen prydde altaret och finns nu i den nya kyrkan. 1633 bestämdes det att en läktare skulle byggas, en predikstol tillkom 1666 och en liten orgel några år senare byggd av mäster Göran orgelbyggare. Först 1719 byggdes bänkar. Vid mitten av 1700-talet befanns kyrkan för trång men frågan om tillbyggnad bordlades. Kyrkan blev dock i stort sett utdömd 1779 då syn förrättades av stiftsbyggmästare Petter Lindstrand. Samma år togs beslut att bygga en ny kyrka på en ny plats, en knapp kilometer söderut. Kyrkan togs ur bruk då den nya kyrkan stod klar 1821. Vid bygget av den nya kyrkan sägs det att byggnadsmaterial hämtades från den gamla kyrkan. 1844 såldes den gamla kyrkan till Thorönsborg och de äldsta inventarierna flyttades till den nya kyrkan. På initiativ av grevinnan Ebba Mörner 1923, lagades murarna och koret fick nytt yttertak för att skydda stjärnvalven och det ännu synliga kalkmåleriet. Hilding Bielkhammar, sedemera Capella Ecumenicas upphovsman, försökte utan resultat få stöd av berörda myndigheter för ett iståndsättande av kyrkan, men han lyckades dock väcka allmänhetens intresse för sin gamla kyrka. 1963 lades ett nytt yttertak på koret. På kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs initiativ 6

påbörjades 1965 ett restaureringsprojekt under ingenjör Ture Jangviks ledning som avslutades 1973. 1968 beslöt man att ta ned de svårt skadade långhusmurarna till 1,5 meters höjd för att underlätta konserveringen och underhållet. Dessförinnan var hela västgaveln bevarad och så gott som full höjd på långsidornas murar. De följande åren konserverades murarna, tegelgolv lades i koret som också försågs med altare, dörrar och bänkinredning. Kyrkan återinvigdes 1973 av biskop Ragnar Askmark och används idag sommartid för gudstjänster, bröllop, dop och konserter. De senaste arbetena utfördes 1994-95 av Lennart Kjellberg KB-konsulten och var främst av underhållskaraktär, såsom putslagning, utbyte av frostskadat tegel och översyn av golv. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och har ett rektangulärt långhus, vars murar bevarats till en meters höjd, samt ett smalare rakslutet kor. Långhus och kor är ej murade i förband med varandra. På korets norra sida ser man murrester av den rivna sakristian som är murad i förband med koret. Kyrkan är uppförd av gråsten och tegel och murarna är oputsade. På korets östra gavelröste finns en korsformad blindering. Det västra gavelröstet är utfört i trä med stående panel. Det branta sadeltaket är täckt med plattor av skifferliknande eternit. Ingångarna till det som återstår av långhuset är placerade i väster och söder. Koret, som utgör dagens kyrkobyggnad, har sin huvudingång i väster med en stor rundbågig dubbeldörr som omges av ett bågformat parti slammat tegel. Bakom dubbeldörren döljer sig en mindre rak, brunbetsad enkeldörr som är den egentliga ingången. Det finns också en ingång i söder, en smal stickbågig öppning med en rundbågig brädfodrad och tjärad trädörr. På den norra sidan finns en stickbågig, vitputsad dörröppning till den rivna sakristian med en djupt indragen, låg och smal tjärad trädörr. Koret har två fönster mot söder och ett fönster mot öster. Samtliga fönster är stickbågiga, djupt indragna, av olika storlek och troligen i senare tid vidgade. Fönstren har svarta träbågar och antikglas i blyspröjs. Interiör beskrivning Långhuset är raserat, yttermurarna återstår endast till 1.5 meters höjd. 7

Koret är stort och utgör dagens kyrkobyggnad. Det har en rak avslutning. Golvet är belagt med tegel samt oregelbundet huggen kalksten i mittgången. Kalkstenen utgör troligen den ursprungliga golvbeläggningen. I korets nordvästra hörn går berget i dagen. Väggarna är vitputsade och taket består av två vitputsade stjärnvalv. I östra valvets östra kappa kan man se mycket fragmentariska rester av en kalkmålning som föreställde den yttersta domen. Huvudingången i väster är via en rak enkeldörr i brunbetsat trä som omges av ett bågformat parti med brunbetsat trä. Längre fram i koret finns det stickbågiga dörröppningar såväl i söder som mot den raserade sakristian i norr. Dörrarna utgörs av enkla, rundbågiga brunbetsade trädörrar. Sakristiedörren är mycket låg och smal. Ovanför altaret i öster samt på södra väggen finns stickbågiga fönsteröppningar med raka, gråmålade innerbågar av trä med ospröjsat klarglas. Till höger om altaret, i golvnivå, finns en liten nisch med okänd funktion. Här kan man även se överdelen av ett murat valv som är slaget över hovpredikanten och kyrkoherden Daniel Gruufs gravkammare. Altaret ligger en nivå högre än det övriga golvet och är murat av tegel och vitslammat. Altarring och altarprydnad saknas, likaså dopfunt, predikstol och nummertavlor. Bänkinredningen utgörs av lösa, omålade furubänkar med höga gavlar och blå dynor, placerade på var sida av mittgången. En liten ådringsmålad orgel från 1970-talet är placerad i nordöstra delen av rummet. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Sankt Anna kyrka och kyrkogård utgör en kulturhistoriskt värdefull kyrkomiljö. 8

Kyrkobyggnaden Sankt Anna gamla kyrka är ett typiskt exempel på hur de små medeltida kyrkorna övergavs i samband med att nya kyrkor uppfördes under 1700-1800-talen på en annan plats i socknen. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men delar av det medeltida murverket finns bevarat samt korets stjärnvalv och troligen även dess kalkstensgolv. Kyrkan präglas i sin helhet av det iordningsställande som skedde under 1960- och 70 talen. Sammanfattning Kyrkans medeltida murverk samt kortakets stjärnvalv utgör värdefulla historiska dokument. ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Sankt Anna kyrkomiljö, K52, är utvärderad som kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötland. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Källor Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951. Södling, Dag, Kyrkorna i Sankt Anna. En kort kyrkobeskrivning. Söderköping 1994. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Kartor Häradsekonomisk karta 1868 Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8 H 4a Herrborum www.lantmateriet.se Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i september 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 9

HÄNDELSELISTA Företeckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1300-1399 Nybyggnad kyrkan i sin helhet. (BC, DS, muntligen Jan Eriksson) 1383 Katarina Niclisdotter donerar en gård Bowastabodha till kyrkostad där kyrkogård och kyrka skulle byggas. (BC) 1521 Socknen bildades som annex till Skällvik. (BC) 1521 Invigning oklart vilken del av kyrkan som avses, antingen koret eller långhuset eller korets förlängning i öster samt sakristian som är murad i förband med koret. (BC, DS, muntligen Jan Eriksson) 1542 Sankt Anna upphöjs till egen församling med rätt till präst. (DS) 1550 1625 Nybyggnad, långhus i sten. (BC) 1590 Specifika inventarier, altartriptyk. (BC, DS, Br) 1633 Vid biskop Botvids visitation bestäms att en västläktare skall byggas. (DS) 1634 Teckning av Rhezelius avbildar kyrkan från söder med kor, långhus och en mindre utbyggnad, förmodligen ett vapenhus, mitt på södra långhusväggen. (BC, Br) 1666 Predikstol. (BC) 1719 Fast inredning bänkar ersatte de bräder som fanns att sitta på. (BC) 1737 Klockstapel ombyggnad av Storker Abrahamsson i Torpa under Engelholm. (BC) 1755 Klockstapeln togs ned. (BC) 1779 Kyrkan synades av stiftsbyggmästare Petter Lindstrand varvid den i stort sett utdömdes. (BC) 1821 Tagen ur bruk när den nya kyrkan invigdes. (Br) 1844 Kyrkan säljs till Thorönsborg och de äldsta inventarierna flyttas till den nya kyrkan. (DS) 1923 Konservering av ruinen med nytt tak över koret. På initiativ av grevinnan Ebba Mörner. (ATA) 10

1963 Takomläggning med eternitskiffer. Enligt förslag av Kurt von Schmalensee genom byggnadsingenjör Ture Jangvik (ATA) 1965 Byggnadsarkeologisk undersökning. I koret påträffades fem gravkammare, äldre mynt, bl a 1300-tal. Några rester av en äldre träbyggnad påträffades inte. I murverket kunde tydligt iakttas en skarv som visar att långhus och kor ej är samtida. Antikvarie Gunnar Lindqvist. (ATA, ÖLM) 1965-73 Ändring, restaurering, byggnadsingenjör Ture Jangvik. Kyrkorummet utgörs av den gamla kyrkans kor med stjärnvalv i två travéer. Insättande av ekdörrar i västra, södra och norra koringången. Konservering av kvarvarande murar. Gjutning av betongvägg i korets västgavel. Läggning av tegelgolv. Murning av altare med ekskiva. Insättning av nyrenoverade bänkar från församlingshemmet. Insättande av elradiatorer. (ATA, ÖLM) 1968 Rivning av långhusmurarna till 1,5 m höjd. (ATA, ÖLM) 1973 Återinvigning, biskop Ragnar Askmark. (DS) 1983 Uppförande av öppen klockstapel. (ATA) 1994-95 Vård och underhåll, putslagning, begränsad avfärgning invändigt, utbyte av frostskadat tegel, uppsättning av hängrännor och översyn av golv Byggnadsingenjör Lennart Kjellberg, KB-konsulten, Norrköping. (ATA, ÖLM) 1997 Fast inredning inköp av orgel byggd av orgelbyggare John Grönvall, Lilla Edet, troligen under 1970-talet. (DS) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. KÄLLOR BC Cnattingius, Bengt, St Anna kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1971. Br - Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se DS Södling, Dag, Kyrkorna i Sankt Anna. En kort kyrkobeskrivning. Söderköping 1994. ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i september 2005 11