Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Relevanta dokument
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena

Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Hacksta gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Hacksta Gård, Enköping

Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland

Södergård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Södergård, Löderup

Wiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Wiggeby, Stockholm

Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Integrerat Växtskydd i praktiken

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Senaste nytt om herbicidresistens

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Välkomna till Mittens rike

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård,

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Ekologisk produktion lantbruk

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Företagspresentation

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Vad är herbicidresistens?

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Växtskyddsrådet

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kap. NFS 2015:2)

Checklista för tillsyn i fält 2019

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt

Rå dgivning fö rgrö ning

Tre snabba på 20 min!

Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT

VIKTIGT ATT ÅTGÄRDA!!!

Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Växtföljder för en uthållig växtodling

CHECKLISTA VID INSPEKTION

Företagspresentation

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Växtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Sammanställning rådgivare/handläggare

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Försöksåret 2012/2013

Sammanställning regionala projektledare

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/ växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde

Helena Elmquist, Odling i Balans

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Integrerat växtskydd vad gäller?

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm

Växtskyddsarbetet. Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav.

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan avser följande preparat (ytterligare detaljerad information ska bifogas (Bilaga A) 1 2 3

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver

Synpunkter kring ALS-Resistens

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet?

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Transkript:

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning föra att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lagkrav och branschkrav för olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Egonsborg, Trelleborg

Egonsborg är beläget alldeles norr om Trelleborg. Det som för 10-15 år sedan var en utpräglad jordbruksbygd är fortfarande brukade fält men alltmer i "skuggan" av tätortens bebyggelse och trafikleder. En alltmer avgörande fråga är hur växtodlingen skall formas i ett område där stora arealer ligger inom ett vattenskyddsområde. Egonsborg brukas av Ebbe Persson som är andra generationen på gården. Föräldrarna köpte gården 1961 och under några år bedrevs växtodlingen i kombination med en mindre slaktsvinbesättning. Växtodling. Idag är gården helt inriktad på växtodling. Stor vikt läggs vid att tillämpa en uthållig växtodling men med beaktande av kravet på lönsamhet. Spannmål dominerar tillsammans men sockerbetor. För närvarande odlas konservärter och höstraps som två viktiga avbrottsgrödor. Åkerarealen omfattar 175 ha egen mark och därtill 260 ha arrenderad areal, totalt 445 ha. 325 ha ligger i vattenskyddsområde. Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Jordarten domineras av lättlera. Växtodlingen bedrivs i nära kontakt med granngården Tågarpsdal. Torkning av spannmål samt lagring görs i en modern gårdsanläggning. Viss del av skörden levereras direkt efter torkning. Åtgärder för att minska spridningsförluster. Inför växtodlingssäsongen 2004 köptes en exaktspridare, Tive 6024. Det är en stor investering men ger samtidigt möjlighet till en jämn spridning och dessutom förutsättningar för att helt undvika spridning av växtnäring utanför fältet. Utefter alla vattendrag finns en skyddszon som skyddar vattenmiljön från påverkan vid spridning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. En sprutfri kantzon lämnas vid värdefulla viltbiotoper för att skydda fälthöns och övrigt fältvilt. Odling i Balans anslöt sig Egonsborg till under våren 2003. En viktig utgångspunkt var att ansluta en gård med växtodling i yppersta odlingsläge. Det är intressant att studera hur effektivt odlingen kan bedrivas när klimat och jordart är bäst tänkbara. En ny maskinhall har byggts under 2008. Växtnäringsutnyttjandet är mycket bra, vissa år över 80 procent, och genomförda utlakningsberäkningar visar på små förluster. En damm för att gynna biologisk mångfald finns. Den anlades 1993. Profil för gården växtodling i utpräglad slättbygd ytterst gynnsamma odlingsbetingelser växtodlingen planeras med beaktande av lönsamhetskrav men också med målsättningen att tillämpa en uthållig växtföljd skyddszoner utefter alla vattendrag uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel ingen kemisk bekämpning på gårdsplanen all spridning av mineralgödsel görs med exaktspridare lagt om trädgården för ökad livskvalitet Nederbörd nederbörd under året (2009): 577 mm motsvarande för normalår: 756 mm nederbörd april - sept (2009): 274 mm nederbörd juli (2007): 202 mm nederbörd juli normalår: 61 mm

Bild: Höstraps och konservärter är två viktiga avbrottsgrödor Bild: Förrådet för bekämpningsmedel är nybyggt, placerat alldeles intill påfyllningsplatsen, med en tät platta med uppsamling. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. På Egonsborg odlas sockerbetor och höstraps, vilket ger gården en bra grogrund för en varierad växtföljd.

1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrens är viktigt för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tid ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Växtnäringstillförsel anpassas till grödans behov till det enskilda året. Lika viktigt är det att anpassa till olika delar inom fältet. På flera av pilotgårdarna används idag N-sensor för att anpassa N-givan till olika delar av fältet. Genom att anlägga nollrutor så kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. Något man har haft glädje av på Egonsborg.

1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag så bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna.

3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning som beaktas inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Det finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering vid påfyllnad och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. Hårdjord yta med säker uppsamling av spill och påfyllning under tak tillämpas på Egonsborg. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tid är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att utnyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på gårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag.

KONTAKTUPPGIFTER Ebbe Persson Tel. 0410-43738, 0708-437380 E-post ebbe@egonsborg.com