Kälarne 2015-06-09 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling... 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Kälarnes släckområde...... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...13 6. Bemanning... 15 6.1. Åldersfördelning.15 6.2. Hammarstrand och Bräcke...16 7. Kartbild...... 17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör man också ta hänsyn till när man ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Kälarnes släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Kälarne i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Kälarne, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Kälarnes totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 1200 1180 1160 1140 1120 1100 Antal invånare 1080 1060 1040 1020 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Kälarnes befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 700 600 500 400 300 Män Kvinnor 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Kälarnes befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Kälarne. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Kälarne. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Kälarnes släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Kälarnes släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Kälarnes släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Albackens Jakt & Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Fiske Camp minst 9 gäster eller 5 gästrum Bensinstation Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Sörbygden hantering brandfarlig vara Bilisten Kälarne Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara Björnlogen Storåsen Samlingslokaler Samlingslokal, Br2 fler än 150 personer Föräldrakooperativet Förskola, daghem Skola eller dyl. Lek & Bus ej markplan, fler än 15 barn Grindstugan Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Klockars minst 9 gäster eller 5 gästrum Grohuset Livsmedelsindustri Samlingslokal, färre än 150 personer Hotell Östjemten Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br1 minst 9 gäster eller 5 gästrum Håsjö Gamla Kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne Br3 eller kyrkligt kulturminne Håsjö Nya Kyrka och församlingshem Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 Br2 7
personer; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Håsjöbyn övernattningsstuga Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Håsjögården Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Häbre i Östansjö Jordbruksanläggning Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Hällesjö Kyrka, församlingshem Samlingslokal, församlingsgård färre än 150 personer Hällesjö kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 personer; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne ICA Nära Kälarne Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 personer Kupan Röda Korset Butik, affär Samlingslokal, Kälarne färre än 150 personer Kvanrvägens Övrig vårdanläggning Vård eller gruppboende omsorg, fler än 3 personer med Br2 Br2 Br2 Br3 Br2 8
hjälpbehov Kälarne Bygg & Färg Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 personer Kälarne Annan industri Industri, över Miljöprodukter 2500 m2 Kälarne skola Skola Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Ljungå kapell Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Mjösjö gård Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Nordiska Kund Hotell, pensionat Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum Notåvallens camping Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Octo Wood Träindustri Industri, omfattas av sevesodirektivet; kemindustri Preem Såifa Kälarne Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig hantering Br2 Br3 9
brandfarlig vara Stromboli Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 personer Tallgläntan Kälarne Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Tossengård inkl. Samlingslokaler Skola eller dyl. föräldrakooperativet markplan, Hyllan mindre än 90 barn; samlingslokal, färre än 150 personer Vattenbrukscentrum Annan industri Tillståndspliktig Norr Kälarne hantering brandfarlig vara; industri, över 2500 m2; industri, tillstånd enligt LBE Västanede församlingshem Kyrka, församlingshem Samlingslokal, färre än 150 personer Ånäsets camping Hotell, pensionat Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Br1 Br2 Br3 10
Ånästes förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Br3 11
Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 15 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Kälarnes släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 30 25 20 15 10 5 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 7 1 17 1 4 2011 4 1 20 6 1 2012 3 0 21 2 0 2013 6 0 23 4 0 2014 5 0 28 3 1 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Kälarnes släckområde under perioden 2010-2014 Det är tydligt att IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) är överrepresenterade i Kälarne. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. Övriga larm har hållit sig på en relativt jämn nivå de senaste fem åren. 12
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 13
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 14
6. Bemanning I Kälarne finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 13 anställda. I nuläget har 2 av brandmännen C-körkort samt 2 har fri väg. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 13 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Kälarne har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Kälarnes brandstation 15
6.2. Hammarstrand och Bräcke Närmsta orter med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Hammarstrand och Bräcke. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Kälarne och hjälpa till. I Hammarstrand har man 1 styrkeledare 1 + 3 brandmän. Totalt 17 anställda. I Bräcke är beredskapen 1 + 3 med 14 anställda. Mellan Hammarstrand och Kälarne är det 27,6 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Hammarstrand inom 27 minuter. Mellan Bräcke och Kälarne är det 54,9 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Bräcke inom 49 minuter. 16
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Kälarnes släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 17
Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund