KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid Plats 18:30 Alléskolans aula, Hallsberg Beslutande ledamöter Ulf Ström (S), ordförande Inga-Britt Ritzman (S), vice ordförande Solveig Eriksson (C), 2:e vice ordförande Andreas Svahn (S) Andreas Tranderyd (MP) Anders Lycketeg (C) Siw Lunander (S) Torbjörn Appelqvist (M) Thomas Hermansson (S) Tomas Hagenfors (KD) Christel Forsberg (S) Ewa-Rosa Sliwinska (S) Rikard Arveden (M) Lotta Öhlund (MP) Conny Larsson (S) Toni Blanksvärd (S) Magnus Andersson (S) Veronica Wallgren (S) Ulrika Björklund (M) Christina Johansson (S) Jenny Steen (S) Anne Carlqvist Fors (S) Magnus Fahlström (S) Hans Karlsson (S) Börje Andersson (S) Gunnel Hedström (S) Krister Eklund (S) Mia Sydow Mölleby (V) Tryggve Thyresson (V) Lennart Pettersson (M) Ann-Christine Appelqvist (M) Mattias Björklund (M) Cecilia Hedlund (C) Erik Teerikoski (L) Erik Storsveden (L) Lena Gunnarsson (KD) Majlis Telemo (SD) Kjell Nielsen (SD) Rein Hjalmarsson (SD) Zofi Kåberg (SD) Birgitta Kumblad (S) Christian Eriksson (SD) Veronica Löfling (V) Ej tjänstgörande ersättare Göril Thyresson (V) Ann-Sofie Johansson (C) Gösta Hedlund (C) Halmat Hosayn (S) Jamal Bayazidi (S) Anna-Karin Ryefalk (S) Annelie Nordin (S) Bengt-Åke Andersson (S) Suzana Madzo (S) Mattias Sevesson (S) Theres Andersson (S) Marianne Norman (MP) Östen Tylebrink (MP) Ewa Unevik (M) Ingemar Hallberg (M) Nina Lagemyr (M) Ingrid Grahn (L) Jaana Storsveden (L) Martin Pettersson (KD) Andreas Glad (KD) Kjell Gustavsson (C) Kjell Rapp (S) Aminatu Bello (S) Sören Pettersson (V) Sida 1 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 Joakim Rosén (SD) Övriga Ilina Dahlberg-Andersson, Sekreterare Torbjörn Dybeck, Kommundirektör Lena Dibbern, Kvalitets- och administrativ chef Lena Fagerlund, Ekonomichef Sida 2 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 1 Sammanträdets inledning Föredragande Ärendebeskrivning 1. Sammanträdet förklaras öppnat. 2. Upprop. 3. Val av två justerare, tillika rösträknare 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet. 5. Fastställande av föredragningslista. Sida 3 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 2 Allmänhetens frågestund Föredragande Ärendebeskrivning Allmänheten bereds tillfälle att, vid varje sammanträde med kommunfullmäktige, ställa frågor med anledning av de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet. Ordföranden kan tillåta även andra aktuella frågor. Sida 4 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 3 Aktuell information Föredragande Ärendebeskrivning Raéd Shaqdih, förbundschef för Samordningsförbundet Sydnärke, informerar om förbundets roll och uppdrag. Sida 5 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 4 - Avsägelser (16/KS/5) Föredragande Ärendebeskrivning Zofi Kåberg (SD) har begärt entledigande från sin plats som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige samt övriga politiska uppdrag i Hallsbergs kommun, dvs ordinarie ledamot i social- och arbetsmarknadsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Zofi Kåberg (SD) entledigas på egen begäran från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i social- och arbetsmarknadsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen. 2. Ny sammanräkning begärs hos länsstyrelsen. Sida 6 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 5 Fyllnadsval Föredragande Ärendebeskrivning Till ordinarie ledamot i social- och arbetsmarknadsnämnden efter Zofi Kåberg (SD) föreslås Sinnika Johannesson (SD). Förslag till beslut Till ordinarie ledamot i social- och arbetsmarknadsnämnden efter Zofi Kåberg väljer kommunfullmäktige Sinnika Johannesson. Sida 7 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 6 Fyllnadsval Föredragande Ärendebeskrivning Till ersättare i kommunstyrelsen efter Zofi Kåberg (SD) föreslås Sinnika Johannesson (SD). Förslag till beslut Till ersättare i kommunstyrelsen efter Zofi Kåberg väljer kommunfullmäktige Sinnika Johannesson. Sida 8 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 7 Fyllnadsval Föredragande Ärendebeskrivning Till ordinarie ledamot i Hallbos styrelse efter Benny Albertsson (SD) föreslås Majlis Telemo (SD). Förslag till beslut Till ordinarie ledamot i Hallbos styrelse efter Benny Albertsson väljer kommunfullmäktige Majlis Telemo. Sida 9 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 8 Fyllnadsval Föredragande Ärendebeskrivning Till ersättare i drift-och servicenämnden efter Benny Albertsson (SD) föreslås Kjell Nielsen (SD). Förslag till beslut Till ersättare i drift-och servicenämnden efter Benny Albertsson väljer kommunfullmäktige Kjell Nielsen. Sida 10 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 9 Fyllnadsval Föredragande Ärendebeskrivning Till ny revisor för sydnärkes kommunalförbund efter Sven-Olof Dimander föreslås Lars Billström. Förslag till beslut Till ny revisor för sydnärkes kommunalförbund efter Sven-Olof Dimander väljer kommunfullmäktige Lars Billström. Sida 11 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 10 Val av ersättare för Hallbos revisorer Föredragande Ärendebeskrivning Som ersättare för revisorerna i Hallbo föreslås Ågot Nordin och Per Ager. Förslag till beslut Som ersättare för revisorerna i Hallbo väljer kommunfullmäktige Ågot Nordin och Per Ager. Sida 12 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 11 Val av ersättare för revisorn i Sydnärkes utbildningsförbund Föredragande Ärendebeskrivning Som ersättare för revisorn i Sydnärkes utbildningsförbund föreslås Siv Palmgren. Förslag till beslut Som ersättare för revisorn i Sydnärkes utbildningsförbund väljer kommunfullmäktige Siv Palmgren. Sida 13 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 12 - Biblioteksplan 2016-2019, Hallsbergs kommun (16/KS/120) Föredragande Ärendebeskrivning I bibliotekslagen (2013:801) står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Från och med i år ställer också Statens kulturråd krav på att det ska finnas en politiskt antagen biblioteksplan för att bibliotek ska kunna söka och få bidrag från dem. Den nuvarande biblioteksplanen för kommunen gällde för åren 2012-2015. Uppdraget att ta fram en ny biblioteksplan initierades av bildningsnämndens kultur- och fritidsutskott våren 2015. Arbetet med planen pågick fram till våren 2016, då den godkändes av bildningsnämnden samt lämnades vidare till kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar dokumentet Biblioteksplan 2016-2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse angående biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Expedieras till Hallsbergs bibliotek Sida 14 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 13 - Tilläggsbudget till social- och arbetsmarknadsnämnden med anledning av Projekt Kullängen (16/KS/146) Föredragande Ärendebeskrivning Social- och arbetsmarknadsnämnden ger social- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt på Kullängen som är ett särskilt boende för äldre. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har observerat ett antal allvarliga brister i verksamheten samt att man tagit emot ett flertal kritiska synpunkter på verksamheten från såväl anställda, fackliga organisationer och berörda chefer. Kommunstyrelsen ställer sig positiva till att detta projekt genomförs för att förbättra verksamheten på Kullängen. Projektet kommer att innebära ökade kostnader i form av dels personalkostnader (i samband med att personalen behöver ersättas med vikarier då den deltar i fokus- och arbetsgrupper) samt kostnader för en konsult och konferenskostnader. Totalt kommer projektet enligt projektbeskrivningen att kosta ca: 750 000 kronor. Kostnader är inte budgeterade i social- och arbetsmarknadsnämndens budget för 2016. Kommunstyrelsen föreslår därför till kommunfullmäktige att dessa medel som avser 2016, ges i form av utökad ram för nämnden i år, samt att kostnaderna för 2017 hanteras när budgeten för 2017 behandlas i kommunfullmäktige i november. När det gäller förslaget om utökad ram för 2016 så föreslås den behandlas i samband med att resultatet för delårsbokslutet hanteras i kommunfullmäktige i oktober 2016. Se bifogade handlingar. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att social- och arbetsmarknadsnämnden får ett tilläggsanslag för 2016 avseende projekt Kullängen. Kommunfullmäktige beslutar att den del av kostnaden som avser 2016 hanteras i samband med att delårsbokslutet behandlas samt att den del av kostnaden som avser 2017 behandlas i samband med att budgeten fastställs i november av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse ang. tilläggsbudget för Projekt Kullängen Tjänsteskrivelse ang. Utvecklingsprojekt Kullängen Projektbeskrivning Utvecklingsprojekt Kullängen Expedieras till Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Sida 15 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 14 - Motion om fler alléer i Hallsbergs kommun (KS-2015/51) Föredragande Ärendebeskrivning Motionärerna, Tryggve Thyresson (V), Veronica Löfling (V) och Peter Tillman (V), yrkar på att Hallsbergs kommun bör plantera fler alléer och trädrader i kommunens tätorter. Detta föreslås ske genom att kommunen upprättar en plan för förnyelse och utvidgning av alléer i kommunens tätorter och att plantering längs viktiga gång- och cykelstråk prioriteras. Vidare föreslår motionärerna att gällande och nya planer, t ex översiktsplanen, kompletteras med sådana riktlinjer för plantering av träd. Se motion samt svar på motion i bilaga. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning till att det i samband med upprättande av grönstrukturplan för kommunen inkluderas även en trädvårdsplan med riktlinjer samt handlingsplan för förnyelse och utvidgning av trädplantering. Beslutsunderlag Motion, Fler alléer i Hallsbergs kommun Svar på motion om fler alléer Sida 16 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 15 - Motion om rening av vatten från läkemedelsrester (16/KS/9) Föredragande Ärendebeskrivning Solveig Eriksson m.fl. från Centerpartiet har skrivit en motion om vikten av rent vatten och utmaningen med läkemedelsrester i synnerhet. De förslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. att Hallsbergs kommun inventerar kapaciteten i vårt reningsverk, bland annat avseende rening av läkemedelsrester. 2. att utifrån ovanstående inventering göra en kostnadsberäkning för att få en fullskalig reningsteknik på plats. 3. att kommunen identifierar de utsläppskällor som finns uppströms reningsverket för att förbättra reningskapaciteten tidigare. Drift- och servicenämnden har ställs sig bakom ett tjänstemannayttrande som beskriver de utmaningar och svårigheter som finns att genomföra motionärernas önskemål. Yttrandet finns bifogat. Hallsbergs Kommun anser att frågan om rent vatten är mycket viktig och tar den på största allvar. Dock har vi tyvärr inte möjlighet att genomföra de aktiviteter som föreslås fullt ut. Att vara ledande i en fråga där man kommit till experimentstadiet är inget för en liten kommun. Vi vill gärna ta del av olika typer av projektresultat först för att sedan utvärdera vilken metod som är bäst och effektivast i förhållande till insatsen. Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Det börjar i dag finnas ganska god kunskap om olika metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Olika reningsmetoder har dock olika effektivitet samt väsentligt skilda kostnader och energibehov. Eftersom energianvändningen kan öka med 2 10 gånger jämfört med dagens reningsteknik gäller det att väga behovet av reningsinsatser mot andra miljömål, exempelvis samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Genom breda samarbeten är Sverige världsledande inom miljöeffekt- och åtgärdsforskning. (Källa: Svenskt Vatten) Reningsverken har olika utseende och funktion men inget av dem har kapacitet för att helt rena vattnet från läkemedelsrester. Identifiering av utsläpp uppströms reningsverken ingår i kommande Revaq certifieringsarbete. Det är också mycket svårt att göra en kostnadsberäkning idag på alla fem avloppsreningsverken. Det pågår också ny forskning med rening direkt i toalettstolen med hjälp av enzymer, vilket skulle kunna bli ett bra alternativ. Enzymerna sitter i toalettblock, som ser ut som vanliga doftblock och frigörs i vattnet vid varje spolning. Sida 17 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. att-sats 1 och 3 anses vara besvarad. 2. att-sats 2 avslås. Beslutsunderlag Motion; rening av vatten från läkemedelsrester. pdf Svar från DOS Kommunstyrelsens svar på motion om läkemedelsrester Sida 18 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 16 - Remissvar på Indelningskommitténs delbetänkande (SOU 2016:48) (16/KS/131) Föredragande Ärendebeskrivning Indelningskommittén har haft i uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Syftet är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar. I uppdraget ingår även att föreslå en enhetlig beteckning för kommuner på regional nivå och hur landsting ska tilldelas det regionala utvecklingsansvaret. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom det i förhand utskickade förslaget till svar "Remissvar Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48). Förslag till beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom det i förhand utskickade förslaget till remissvar "Remissvar Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48)" (diarienr. 16/KS/131-6). Beslutsunderlag Angående regional indelning (SOU 2016:48) Sammanfattning från "Regional indelning- tre nya län" SOU 2016:48 KS 92 Remissvar på Indelningskommitténs delbetänkande (SOU 2016:48) Remissvar Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) Alliansens förslag till remissvar på (SOU 2016:48) Uttalande från Vänsterpartiet angående ny regionindelning Sida 19 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 17 Meddelanden Föredragande Ärendebeskrivning Meddelas för kännedom: 16/KS/77-2 Social- och arbetsmarknadsnämndens redovisning av ej verkställda beslut kvartal 2, 2016 16/KS/18-11 Kommundirektörens rapport augusti 2016 (bifogas) 16/KS/115-1 Inspektion av Sydnärkes överförmyndarkansli inbegripet kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Lekeberg den 30 mars 2016 Förslag till beslut Meddelas och lägges till handlingarna. Sida 20 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 18 Lista över ej besvarade motioner Föredragande Ärendebeskrivning Lista över ej besvarade motioner bifogas. Förslag till beslut Listan lägges till handlingarna. Sida 21 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 19 Förslag från kommuninvånare Föredragande Ärendebeskrivning Inga förslag har inkommit vid kallelsens sammanställande. Sida 22 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 20 Ledamöternas frågestund Föredragande Ärendebeskrivning Ledamot av fullmäktige eller tjänstgörande ersättare får under denna punkt ställa frågor till nämndordförande och gruppledare i nämnd. Frågan ska vara av enklare karaktär som inte kräver några förberedelser. Frågan ska lämnas in i skrift senast i samband med att sammanträdet börjar och ska av ordföranden anmälas vid fastställandet av dagordningen. Debatt får förekomma endast mellan den som frågar och den som frågan är riktad till. Sida 23 av 87
KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-09-26 21 Övrigt Föredragande Sida 24 av 87
Biblioteksplan 2016-2019, Hallsbergs kommun 12 16/KS/120 Sida 25 av 87
Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Datum: Dnr: Biblioteksplan 2016-2019, Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning I bibliotekslagen (2013:801) står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Från och med i år ställer också Statens kulturråd krav på att det ska finnas en politiskt antagen biblioteksplan för att bibliotek ska kunna söka och få bidrag från dem. Den nuvarande biblioteksplanen för kommunen gällde för åren 2012-2015. Uppdraget att ta fram en ny biblioteksplan initierades av bildningsnämndens kultur- och fritidsutskott våren 2015. Arbetet med planen pågick fram till våren 2016, då den godkändes av bildningsnämnden samt lämnades vidare till kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Biblioteksplan 2016-2019. Bildningsförvaltningen Fredrik Nordvall Förvaltningschef Anne-Marie Alzén Bibliotekschef Bilagor Biblioteksplan Hallsbergs kommun Version 1.3 Sida 26 av 87
Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen antas av bildningsnämnden och kommunfullmäktige. Sida 27 av 87
Inledning Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen antas av bildningsnämnden och kommunfullmäktige. Några viktiga styrdokument Bibliotekslagen (2013:801) Skollagen (2 kap. 36, 2010:800) UNESCO:s manifest för folk- och skolbibliotek FN:s barnkonvention Regional biblioteksplan Styrsystem för Hallsbergs kommun 1 (7) Bibliotekslagen i korthet Varje kommun ska ha ett folkbibliotek och kommuner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteken ska: Verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Uppmärksamma personer med funktionsnedsättning. Ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Följande aspekter är viktiga: Medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet. Läsning och tillgång till litteratur. Informationsteknik för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Lån är fria från avgifter. Skollagen Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Sida 28 av 87
Strategiska områden i styrsystem för Hallsbergs kommun De strategiska områden som är antagna för Hallsbergs kommun stämmer väl överens med bibliotekens verksamhet. 2 (7) Hållbar kommun Bibliotek är i sig en hållbar verksamhet, då det går ut på att fera kan använda samma resurs fera gånger genom lån av böcker och andra medier. Biblioteket bidrar också till att öka människors livskvalitet och bildningsnivå. Livslångt lärande Bibliotek är i hög grad en del av det livslånga lärandet. De används av studerande på alla nivåer, från förskola till högre studier. Bibliotek spelar även en stor roll i det egna frivilliga lärandet, oavsett ålder. Allas inflytande Biblioteken möter många människor, ska stå för ett professionellt bemötande och lyssna på idéer och synpunkter om verksamheten. Med hjälp av biblioteket kan den enskilde skafa sig kunskap och bilda sig en egen uppfattning, vilket bidrar till möjligheten att kunna påverka och delta i samhällsutvecklingen. God service Biblioteken kännetecknas av god service till besökare och användare. Alla ska känna sig välkomna och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Det ska kännas som en pålitlig och demokratisk plats som erbjuder resurser till stöd för människors möjlighet till läsupplevelser och kunskapssökande. Sida 29 av 87
Bibliotekets roll i Hallsberg Folkbiblioteket är till för alla och har ett brett uppdrag som omfattar litteratur, informationsförmedling, kultur och att vara en mötesplats. Att utan kostnad tillgängliggöra medier i olika former och att främja läsning är grunden i verksamheten. Bibliotekets ofentliga rum utgör en demokratisk mötesplats som värnar yttrandefriheten, lyfter samhällets mångfald och bidrar till det livslånga lärandet. Biblioteket bidrar till att skapa en attraktiv kommun genom att vara ett lokalt kunskapscentrum, erbjuda kulturupplevelser och ett aktuellt medieutbud. Mediebeståndet ska vara brett och varierat. Det ska spegla såväl äldre som nyutkommen litteratur och ta hänsyn till samhällsutvecklingen samt användarnas behov och önskemål. Det ska fnnas medier för personer med särskilda behov och medier på olika språk. Biblioteket ska säkerställa kvalitativ och opartisk information och verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik används för kunskapsinhämtning. Biblioteket lånar ut media i olika former, tillhandahåller dagstidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och trådlöst nätverk. Biblioteket erbjuder också tillgång till utskrifter, kopiering och scanning. Verksamheten kompletteras med mindre evenemang, föreläsningar och utställningar. Medborgarnas behov ska ställas i centrum och verksamheten ska anpassas efter samhällsutvecklingen. För att nå alla grupper i samhället måste biblioteket ständigt söka nya vägar för att synliggöra och marknadsföra verksamheten. Skolbiblioteket är en pedagogisk resurs för skolans elever och pedagoger. Uppdraget är att tillsammans med pedagogerna stimulera och ge stöd till eleverna i deras språk-, läs- och kunskapsutveckling. Rektor ansvarar för att skolbibliotek fnns tillgängligt för eleverna. I kommunen fnns två bibliotek med andra huvudmän än Hallsbergs kommun. Det är gymnasiebiblioteket på Alléskolan, som Sydnärkes utbildningsförbund ansvarar för och biblioteket på Kävesta folkhögskola, som Region Örebro län är huvudman för. 3 (7) Personal Snabba samhällsförändringar ställer stora krav på fexibilitet och förändringsberedskap hos bibliotekspersonalen. För att vara ett attraktivt bibliotek är medarbetarnas kunskaper, professionalism och bemötande av besökarna en viktig framgångsfaktor. Vid nyanställning ska den som anställs ha bibliotekarieutbildning eller annan akademisk examen som bedöms lämplig för uppdraget. Läsfrämjande arbete, stöd åt besökarna, handledning vid informationssökning samt uppsökande verksamhet är basen i det dagliga arbetet. För att kompetensen ska bibehållas och öka ska återkommande fortbildningsinsatser erbjudas personalen. Sida 30 av 87
4 (7) Världen omkring oss Informationsutbudet är idag enormt och teknikutvecklingen ger den enskilde ökade möjligheter att ta del av allt mer information. Krav på utbildning och livslångt lärande ökar. Bibliotekets verksamhet har förändrats över tid och kommer att fortsätta förändras. Omvärldsbevakning behöver göras för att få en beredskap inför framtiden samt ge inspiration och idéer till verksamhetsutveckling. Faktorer som kan påverka biblioteksverksamheten i Hallsberg de kommande åren Kungliga bibliotekets arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Ökad andel besökare med bakgrund i andra länder. Samhällets fortsatta utveckling av digitala tjänster. Stora informationsflöden. Den tekniska utvecklingen. Rapporter om sjunkande läsförmåga hos barn och unga. Ändrade kultur- och medievanor. Sida 31 av 87
Utvecklingsområden Barn och unga Alla barn och ungdomar har rätt till bibliotek. Bibliotekens insatser för barn och ungdomar utgår från FN:s barnkonvention. Barnens bästa ska alltid komma i främsta rummet. Biblioteksverksamheten för barn och ungdomar är inriktad på insatser som uppmuntrar och stimulerar litteraturupplevelser, läsning och kunskapssökande. Bildningsnämnden ansvarar för både folkoch skolbibliotek i kommunen. De har delvis olika uppdrag, men arbetar med samma barn och ungdomar. Det läsfrämjande uppdraget är gemensamt för båda biblioteksformerna. En utveckling av samverkan mellan folkbiblioteket och skolan gör att kommunens resurser används efektivt. De båda bibliotekstyperna kompletterar varandra och ger ett helhetsgrepp kring att nå barn och unga. 5 (7) Folkbibliotek Att behärska språket är en viktig nyckel för framtiden och läsning är en viktig förutsättning för språkutveckling. Läsning stimulerar även fantasi, känslor, kunskap och förståelse. Det lässtimulerande arbetet riktas både till barnen och till föräldrar och andra vuxna i barnens närhet. Folkbiblioteket arbetar främst med läsfrämjande för de minsta barnen samt barns och ungdomars fritidsläsning. Folkbibliotek, kommunens uppdrag: Revidera den befintliga läsplanen för barn och unga. Se över fördelningen av medieanslagen, så att barnboksbeståndet är brett, aktuellt och tillgängligt för besökarna. Minst fyra gånger per år ska biblioteket arrangera aktiviteter som vänder sig till barn. Öka kontakterna och samverkan med förskolorna och familjecentralen. Göra en översyn av möblering och utformning av barnavdelningen på Hallsbergs bibliotek. Utveckla metoder för läsfrämjande arbete, både på biblioteket och på nya platser. Sida 32 av 87
Skolbibliotek Samtliga elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteken ska anpassas efter elevernas behov och utformas så att de lockar till läsning. Bra skolbibliotek bidrar till att öka elevernas måluppfyllelse när det gäller språkutveckling, läsförmåga och läsförståelse. De är även en resurs vid informationssökning och värdering av källor. 6 (7) Skolbibliotek, kommunens uppdrag: Öka samarbetet mellan folkbibliotek och skolor för att utveckla skolbiblioteken. Tillsammans med skolan arbeta för att det ska finnas bemannade skolbibliotek på samtliga grundskolor. Fokus får i första skedet ligga på att stimulera läslust samt ge möjlighet till lån, både till skolarbeten och för hemlån. En skolbiblioteksplan bör tas fram om behov och möjlighet att utveckla tjänsterna på skolbiblioteket till att vara än mer stödjande för elevernas lärande och språkutveckling. Målsättningen är att samtliga elever ska erbjudas en likvärdig tillgång till skolbiblioteksresurser. Utformningen av skolbibliotekslokalerna ses över tillsammans med skolorna. Samverkan Biblioteksverksamheten präglas av öppenhet. Andra aktörer kan berika och bredda bibliotekets utbud. Samverkan, kommunens uppdrag: Vara öppna för olika typer av samarbete och samverkan på lokal nivå. Det kan vara både andra avdelningar inom kommunen och externa aktörer. Det kan också handla om samarbeten där biblioteket är delaktigt i aktiviteter utanför de egna lokalerna. Söka samarbeten för att nå ut med information om biblioteksverksamheten till nya medborgare. Undersöka förutsättningarna för ett större samarbete med andra folkbibliotek i Sydnärke. Delta i regional samverkan med andra bibliotek. Sida 33 av 87
Tillgänglighet Biblioteket är till för alla på lika villkor oavsett bakgrund. Det är tillgängligt så väl fysiskt som till innehåll och ger tillgång till information och upplevelser. Biblioteket tillhandahåller en miljö där människor kan vistas och mötas. Besökarnas idéer och förslag ska tillvaratas på olika sätt. Biblioteket ska erbjuda och förmedla information om anpassade medier för personer med särskilda behov, till exempel personer med läsnedsättning. Bibliotekets uppgift är också att öka den digitala delaktigheten och erbjuda tillgång till informationsteknik. 7 (7) Tillgänglighet, kommunens uppdrag: Se över huvudbibliotekets lokalbehov för att få en biblioteks-miljö som är anpassad till det moderna bibliotekets funktion. Arbeta med att göra biblioteket och dess tjänster synligt och känt. Utnyttja olika former av kanaler för att informera och locka till användning av det biblioteket erbjuder. Utarbeta medieriktlinjer för bibliotekets inköpsarbete. Göra översyn av den befintliga biblioteksstrukturen i form av filialer och skolbibliotek, för att ta fram förslag om hur den ska utformas i framtiden. Prioriteringen ska vara att i första hand nå barn och unga. Genomföra aktiviteter för vuxna som är kopplade till läslust och intresse för litteratur. Söka nya sätt för uppsökande verksamhet med målet att nå ut till fler människor. Undersöka på vilka sätt biblioteket kan vara en plats för medborgarinformation av olika slag. I första hand för kommunal information. Se hur biblioteket på bästa sätt kan bidra till att öka den digitala delaktigheten för de personer som inte har kunskap om eller tillgång till tekniken för databaserad information och tjänster. Utvärdering Biblioteket ska årligen utarbeta en verksamhetsplan med utgångspunkt från biblioteksplanen. Uppföljning sker i den årliga verksamhetsberättelsen, som redovisas till bildningsnämnden. Utvärdering och revidering av biblioteksplanen sker under år 2019. Sida 34 av 87
Tilläggsbudget till social- och arbetsmarknadsnämnden med anledning av Projekt Kullängen 13 16/KS/146 Sida 35 av 87
Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Datum: 2015-08-10 Dnr: 16/KS/145 Förslag om beslut av tilläggsbudget till social- och arbetsmarknadsnämnden med anledning av Projekt Kullängen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ställer sig positiva till social- och arbetsmarknadsnämndens förslag till att genomföra ett projekt som avser att förbättra verksamheten inom det särskilda boendet Kullängen. Då kostnaderna för projektet inte är budgeterade i årets budget, så föreslår kommunstyrelsen till kommunfullmäktige att i samband med att delårsbokslutet redovisas, utöka social- och arbetsmarknadsnämndens budget i år med de medel som projektet kommer att kosta för 2016, samt att den del som avser 2017 hanteras i samband med att budgeten behandlas i november av kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår till kommunfullmäktige att social- och arbetsmarknadsnämnden får ett tilläggsanslag för 2016 avseende projekt Kullängen. Kommunstyrelsen föreslår att den del av kostnaden som avser 2016 hanteras i samband med att delårsbokslutet behandlas samt att den del av kostnaden som avser 2017 behandlas i samband med att budgeten fastställs i november av kommunfullmäktige. Ärendet Social- och arbetsmarknadsnämnden ger social- och arbetsmarknadsförvaltningen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsprojekt på Kullängen som är ett särskilt boende för äldre. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har observerat ett antal allvarliga brister i verksamheten samt att man tagit emot ett flertal kritiska synpunkter på verksamheten från såväl anställda, fackliga organisationer och berörda chefer. Kommunstyrelsen ställer sig positiva till att detta projekt genomförs för att förbättra verksamheten på Kullängen. Projektet kommer att innebära ökade kostnader i form av dels personalkostnader (i samband med att personalen behöver ersättas med vikarier då den deltar i fokus- och arbetsgrupper) samt kostnader för en konsult och konferenskostnader. Totalt kommer projektet enligt projektbeskrivningen att kosta ca: 750 000 kronor. Kostnader är inte budgeterade i social- och arbetsmarknadsnämndens budget för 2016. Kommunstyrelsen föreslår därför till kommunfullmäktige att dessa medel som avser 2016, ges i form av utökad ram för nämnden i år, samt att kostnaderna för 2017 hanteras när budgeten för 2017 behandlas i kommunfullmäktige i november. När det gäller förslaget om utökad ram för 2016 så föreslås den behandlas i samband med att resultatet för delårsbokslutet hanteras i kommunfullmäktige i oktober 2016. Kommunstyrelseförvaltningen Torbjörn Dybeck Kommundirektör Bilagor Tjänsteskrivelse från förvaltningschefen på social- och arbetsmarknadsförvaltningen Projektbeskrivning Utvecklingsprojekt Kullängen Version 1.3 Sida 36 av 87
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2016-08-04 Utvecklingsprojekt Kullängen Ärendebeskrivning Projektbeskrivning, Utvecklingsprojekt Kullängen Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra utvecklingsprojektet, Kullängen, enligt Projektbeskrivning, Utvecklingsprojekt Kullängen. Ärendet Förvaltningschefen, socialförvaltningen, gav Norito AB i uppdrag att göra en översyn av verksamheten på Kullängen, Oberoende översyn av Kullängens särskilda boende Hallsbergs kommun. Undersökningen pågick under perioden 18 maj till 11 juni 2015. Resultatet redovisades i augusti 2015. Utredningen redovisar ett antal allvarliga brister i verksamheten. Det förekommer också positiva inslag. Förvaltningen har efter utredningen fortsatt att få in kritiska synpunkter på verksamheten från såväl anställda, fackliga organisationer och berörda chefer. Det har också framkommit önskemål från de anställda att arbetsgivaren tar initiativ till ett utvecklingsprojekt. Två nya enhetschefer är rekryterade till att leda verksamheten på Kullängen. Cheferna tillträder i augusti 2016. Det är en bra tidpunkt att påbörja ett utvecklingsprojekt. Social- och arbetsmarknadsförvaltning Jukka Tekonen Förvaltningschef Bilagor Projektbeskrivning, Utvecklingsprojekt Kullängen Version 1.2 Sida 37 av 87
Projektbeskrivning Utvecklingsprojekt Kullängen Dnr.. Sida 38 av 87
Innehållsförteckning Översikt...3 Bakgrund till projektet...3 Projektmål...3 Projektets förväntade effekter...4 Intressentsituation/omgivning...4 Projektets omfattning...4 Krav och förväntningar...4 Avgränsningar...5 Strategier...5 Framgångsfaktorer...5 Riskhantering...5 Planer...6 Arbetets struktur och aktiviteter...6 Tidsplan...6 Budget...7 Projektorganisation...7 Social- och arbetsmarknadsnämnd...7 Projektägare...7 Projektledare...7 Projektets styrgrupp...7 Arbetsgrupper...7 Referensgrupper...8 Kommunikation och informationsspridning...8 Kommunikationsplan...8 Ändringshantering...8 Överlämning av projektresultat och avslutning...8 Sida 39 av 87 2
Översikt Bakgrund till projektet Förvaltningschefen, socialförvaltningen, gav Norito AB i uppdrag att göra en översyn av verksamheten på Kullängen, Oberoende översyn av Kullängens särskilda boende Hallsbergs kommun. Undersökningen pågick under perioden 18 maj till 11 juni 2015. Resultatet redovisades i augusti 2015. Utredningen redovisar ett antal allvarliga brister i verksamheten. Det förekommer också positiva inslag. Förvaltningen har efter utredningen fortsatt att få in kritiska synpunkter på verksamheten från såväl anställda, fackliga organisationer och berörda chefer. Det har också framkommit önskemål från de anställda att arbetsgivaren tar initiativ till ett utvecklingsprojekt. Två nya enhetschefer är rekryterade till att leda verksamheten på Kullängen. Cheferna tillträder i augusti 2016. Det är en bra tidpunkt att påbörja ett utvecklingsprojekt. Projektmål I kommunfullmäktiges vision fastslås ledorden Glädje, Driv och Öppenhet. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har som uppgift att utifrån dessa ledord styra all form av service och vård som beviljas. Alla ska kunna känna sig trygga i kommunen. Uppdraget är att brukare ska få vård och rehabilitering för att klara sin tillvaro utifrån individuella behov. Målet för projektet är att verksamheten i det särskilda boendet Kullängen harmoniserar med social- och arbetsmarknadsnämndens följande mål: Insatserna inom social- och arbetsmarknadsförvaltningens alla verksamheter ska anpassas utifrån den enskildes behov. Alla som har insatser av social- och arbetsmarknadsförvaltningen ska känna sig trygga med insatsen. Sida 40 av 87 3
Social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter ska erbjuda ett professionellt bemötande. Projektets förväntade effekter Säkerställa att de boende får den omsorg, vård och rehabilitering som de behöver. De boende bemöts av en professionell personalgrupp med stor empati och intresse för de boende och med ett individuellt anpassat arbetssätt gentemot varje boende. Verksamheten erbjuder de boende meningsfulla aktiviteter och social gemenskap med andra. De boende får en bra boendemiljö med en hemlik inomhusmiljö samt en trivsam och stimulerande utemiljö i direkt anknytning till boendet. Projektet ska i sin slutrapport kunna påvisa konkreta insatser som höjt kvaliteten i verksamheten. Uppföljningar av kvalitetet ska framöver utföras regelbundet. I slutrapporten ska det framgå när och hur effekterna ska följas upp samt av vem. Intressentsituation/omgivning De viktigaste intressenterna/aktörerna, förutom de boende, som kan påverkas av projektet och som kan påverka projektet är följande: Anhöriga Anställda på boendet Chefer i verksamheten Övriga chefer i äldreomsorgen Förvaltningsledningen Projektets styrgrupp Berörda fackliga organisationer Social- och arbetsmarknadsnämnden Övriga politiker i Hallsbergs kommun Allmänheten/invånare i Hallsbergs kommun Massmedia Sociala medier Projektets omfattning Krav och förväntningar Påvisa konkreta och på förhand definierade förbättringar i verksamheten. Initial mätning i september/ oktober 2016. Löpande mätningar/uppföljningar under projekttiden. Mätning i maj/juni 2017 inför slutrapport Sida 41 av 87 4
Avgränsningar Projektet syftar till att förbättra de boendes situation på olika sätt. Se projektets förväntade effekter. Personalens arbetstider ingår i projektet utifrån aspekten att personalresurserna ska fördelas utifrån de boendes behov. I övrigt tillhör arbetstiderna ett annat projekt. Det finns behov av att se över personalens arbetskläder. Det kommer att genomföras, men inte i detta projekt. Strategier Framgångsfaktorer Ett stort engagemang och delaktighet från personalen är den absolut viktigaste framgångsfaktorn. Arbetsgivaren måste skapa en möjlighet för samtlig personal att få tid till olika slags aktiviteter för att nå projektets förväntade effekter. För att det ska lyckas krävs extra medel till projektet. Se avsnitt budget. Ett omfattande och relativt komplicerat utvecklingsprojekt kräver en stark och tydlig ledning. Ett bra samarbete med berörda fackliga organisationer är en självklar framgångsfaktor. Riskhantering Arbetsgivaren har vid ett par tidigare tillfällen påbörjat olika slags utvecklingsinsatser på Kullängen. I flera fall har dessa avstannat alternativt misslyckats. Orsaken har varit att man mött motstånd och inte förmått leda och styra utvecklingsarbetet. Det krävs ett ihållande (målmedvetet) arbete och en förmåga att stå emot tillfälligt motstånd mot vissa förändringar. Det gäller såväl tjänstemän som berörda politiker. Sida 42 av 87 5
Planer Arbetets struktur och aktiviteter Projektet ska arbeta med följande delmoment: Värdegrund som löpande följs upp och återkopplas Arbetsmiljö Dagliga verksamheten. Syftet är att ta fram ett antal positiva faktorer som den dagliga verksamheten kännetecknas av samt löpande uppföljning och återkoppling av dessa. Hemlik miljö hur kan man skapa en så hemlik miljö som möjligt på Kullängen? Hälso- och sjukvårdsinsatser. Skapa ordning och reda i läkemedelshanteringen. Säkerställa att regler och rutiner kring hälso- och sjukvårdsinsatserna efterföljs och följs upp och återkopplas. Rehabilitering. Utveckla och tillämpa ett rehabiliterande arbetssätt. Utemiljö Medarbetarskap som löpande följs upp och återkopplas. Hur jag bemöter och vill bli bemött av mina arbetskamrater? Hur jag bidrar till utveckling och förbättringsarbetet? Hur kan jag underlätta arbetet för min närmaste chef? Hur ska jag samarbeta för att bidra till ett bra arbetsklimat? Vad innebär det att vara anställd i Hallsbergs kommun? Ledning av verksamheten chefens roll och förmåga att leda och motivera? Delmomenten preciseras skriftligt under augusti och september. Delmomenten konkretiseras, bearbetas och preciseras via enskilda samtal, fokusgrupper, arbetsgrupper och gemensamma konferensdagar Tidsplan Projektet ska pågå från augusti 2016 till 30:e juni 2017. Social och arbetsmarknadsnämnden behandlar projektet vid sitt sammanträde den 24 augusti 2016. Samtlig personal kallas till ett informationsmöte den 25 augusti 2016 klockan 14.00. Informationen ges av förvaltningschefen. Augusti 2016 till och med september 2016 Förberedelse- och informationsfas: Information till nämnd och kommunstyrelse Information till personal Information till referensgrupper Styrgruppen konkretiserar delar i projektbeskrivningen, kommunikationsplan mm. Sida 43 av 87 6
Oktober2016 till och med februari 2017 Planeringsfas, möten/träffar: enskilda samtal fokusgrupper arbetsgrupper referensgrupper konferensdag 1och 2 Mars 2017 till och med juni 2017 Verkställighetsfas Successivt verkställa ett nytt arbetssätt, direktiv och rutiner för verksamheten (vissa förändringar kan ha skett betydligt tidigare) Konferensdag 3 Slutrapport Budget Personalkostnader, vikarier 425 000 kr Regionhälsan och andra externa aktörer 150 000 kr Konferenskostnader 150 000 kr Övrigt 25 000 kr Totalt 750 000 kr Projektorganisation Social- och arbetsmarknadsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnden fattar beslut om att inleda ett utvecklingsprojekt och dess huvudinriktning. Nämnden får kontinuerliga rapporter under projekttiden samt en skriftlig slutrapport. Projektägare Förvaltningschef för social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Projektledare Områdeschef, särskilda boenden Projektets styrgrupp Förvaltningschef, områdescheferna i äldreomsorgen, enhetscheferna Kullängen, personalhandläggare och processledare från Regionhälsan. Arbetsgrupper Arbetsgrupper bildas kring delprojekten Sida 44 av 87 7
Referensgrupper Förvaltningens samverkansgrupp Kommunala pensionärsrådet, KPR Anhöriggrupper Kommunikation och informationsspridning Kommunikationsplan En enklarare kommunikationsplan ska upprättas senast i slutet av augusti 2016. Kommunikationsplanen ska säkerställa Att samtliga medarbetare på Kullängen får en kontinuerlig och adekvat information om projektet. Et tillvägagångssätt att ge adekvat information till viktiga intressenter om det uppstår händelser som kan påverka projektet på ett negativt sätt. Goda kontakter med massmedia. Ändringshantering Ändringar och tillägg till projektet ska hanteras av styrgruppen för projektet. Överlämning av projektresultat och avslutning Projektägaren, förvaltningschefen, ansvarar för att social- och arbetsmarknadsnämnden får en skriftlig och muntlig slutrapport efter att projektet är slutfört. I slutrapporten ska det framgå när och hur effekterna ska följas upp samt av vem. Jukka Tekonen Vik förvaltningschef Social- och arbetsmarknadsförvaltning Sida 45 av 87 8
Motion om fler alléer i Hallsbergs kommun 14 KS-2015/51 Sida 46 av 87
Sida 47 av 87
Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:KS-2015/51 Motion om fler alléer i Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Motionären yrkar på att Hallsbergs kommun bör plantera fler alléer och trädrader i kommunens tätorter. Detta föreslås ske genom att kommunen upprättar en plan för förnyelse och utvidgning av alléer i kommunens tätorter och att plantering längs viktiga gång- och cykelstråk prioriteras. Vidare föreslår motionären att gällande och nya planer, t ex översiktsplanen, kompletteras med sådana riktlinjer för plantering av träd. Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till att det i samband med upprättande av grönstrukturplan för kommunen inkluderas även en trädvårdsplan med riktlinjer samt handlingsplan för förnyelse och utvidgning av trädplantering. Ärendet Motionären främsta skäl till förslaget är att det skapar en bättre miljö för kommuninnevånare och besökare, genom att skapa attraktiva gång och cykelstråk för att minska bilåkandet. Men även miljöargument för att minska växthusgaser i atmosfären samt ge nya livsmiljöer för djur och växter är skäl som anges. En översiktsplan är ett politiskt strategidokument som visar ambitioner och riktlinjer för den fysiska planeringen, d v s hur mark och vatten i kommunen bör användas, hur bebyggelse utvecklas och bevaras, hur infrastruktur bör förläggas m m. Översiktsplanen ska vara övergripande och inte gå in på detaljer eftersom den inte är juridiskt bindande. Däremot finns i förslaget till nya översiktsplanen ett politiskt ställningstagande om att en ny grönstrukturplan ska upprättas. I det arbetet föreslås även en trädvårdsplan upprättas med riktlinjer samt en handlingsplan för förnyelse och utvidgning av träd i kommunens tätorter. En prioritering av handlingsplanen får sedan ske i ordinarie budgetprocess. Vid nybyggnation av nya gång- och cykelstråk görs alltid en bedömning om trädplantering ska ske samt om det är lämpligt med hänsyn till trafiksäkerhet, trygghet, marktillgång samt avsatta resurser. Ett exempel där trädplantering kunde inrymmas i projektet är utefter cykelvägen längs lv 529 förbi gamla tegelbruket som byggdes 2012 medan vid byggnationen av cykelvägen mot Sannahed 2014 fanns det inget markutrymme för trädplantering. Även vid detaljplanprocesser sker tidiga samråd och förslag till grönstrukturer upprättas. I exploateringsskedet, vid detaljprojekteringen, sker även samråd med planupprättaren. Kommunstyrelseförvaltningen Torbjörn Dybeck Kommundirektör Marianne Christiansen Samhällsbyggnadschef Bilagor Motion om fler alléer i Hallsbergs kommun Sida 48 av 87
Motion om rening av vatten från läkemedelsrester 15 16/KS/9 Sida 49 av 87
Sida 50 av 87
Sida 51 av 87
Sida 52 av 87
Sida 53 av 87
Sida 54 av 87
Sida 55 av 87
Sida 56 av 87
Sida 1 av 1 Dnr:16/KS/9 Kommunstyrelsens svar på motion gällande rening av vatten från läkemedelsrester Ärendebeskrivning Solveig Eriksson m fl. från Centerpartiet har skrivit en motion om vikten av rent vatten och utmaningen med läkemedelsrester i synnerhet. De förslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. att Hallsbergs kommun inventerar kapaciteten i vårt reningsverk, bland annat avseende rening av läkemedelsrester. 2. att utifrån ovanstående inventering göra en kostnadsberäkning för att få en fullskalig reningsteknik på plats. 3. att kommunen identifierar de utsläppskällor som finns uppströms reningsverket för att förbättra reningskapaciteten tidigare. Drift- och servicenämnden har ställt sig bakom ett tjänstemannayttrande som beskriver de utmaningar och svårigheter som finns att genomföra motionärernas önskemål. Yttrandet finns bifogat. Hallsbergs Kommun anser att frågan om rent vatten är mycket viktig och tar den på största allvar. Dock har vi tyvärr inte möjlighet att genomföra de aktiviteter som föreslås fullt ut. Att vara ledande i en fråga där man kommit till experimentstadiet är inget för en liten kommun. Vi vill gärna ta del av olika typer av projektresultat först för att sedan utvärdera vilken metod som är bäst och effektivast i förhållande till insatsen. Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Det börjar i dag finnas ganska god kunskap om olika metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Olika reningsmetoder har dock olika effektivitet samt väsentligt skilda kostnader och energibehov. Eftersom energianvändningen kan öka med 2 10 gånger jämfört med dagens reningsteknik gäller det att väga behovet av reningsinsatser mot andra miljömål, exempelvis samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Genom breda samarbeten är Sverige världsledande inom miljöeffekt- och åtgärdsforskning. (Källa: Svenskt Vatten) Reningsverken har olika utseende och funktion men inget av dem har kapacitet för att helt rena vattnet från läkemedelsrester. Identifiering av utsläpp uppströms reningsverken ingår i kommande Revaq certifieringsarbete. Det är också mycket svårt att göra en kostnadsberäkning idag på alla fem avloppsreningsverken. Det pågår också ny forskning med rening direkt i toalettstolen med hjälp av enzymer, vilket skulle kunna bli ett bra alternativ. Enzymerna sitter i toalett-block, som ser ut som vanliga doftblock och frigörs i vattnet vid varje spolning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Att-sats 1 och 3 anses vara besvarad. 2. Att-sats 2 avslås. Sida 57 av 87
Remissvar på Indelningskommitténs delbetänkande (SOU 2016:48) 16 16/KS/131 Sida 58 av 87
Sida 1 av 1 Dnr:16/KS/131 Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) Ärendebeskrivning Indelningskommittén har haft i uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Syftet är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar. I uppdraget ingår även att föreslå en enhetlig beteckning för kommuner på regional nivå och hur landsting ska tilldelas det regionala utvecklingsansvaret. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ställer sig bakom förslag till remissvar. Andreas Svahn Ordförande, Kommunstyrelsen Sida 59 av 87
Regional indelning tre nya län Delbetänkande av Indelningskommittén Stockholm 2016 SOU 2016:48 Sida 60 av 87
Sammanfattning Dagens länsindelning är i de flesta fall flera hundra år gammal. Redan år 1957 pekade Riksdagens revisorer på att länen inte längre framstod som naturligt avgränsade administrativa enheter och allt sedan dess har utredning efter utredning pekat på att den nuvarande länsindelningen har spelat ut sin roll och att en reformering av den regionala samhällsorganisationen är angelägen. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i länsindelningen genomförts. År 1968 lades Stockholm stad och Stockholms län samman till ett nytt län, Stockholms län. 1997 slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län och året efter, 1998, lades Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län. De i dag största länen har således redan genomfört en indelningsreform. Över hälften av Sveriges befolkning bor i dessa tre län, medan mindre än hälften, bor i 18 län. Länsgränser är administrativa gränser, tänkta att avgränsa den statliga förvaltningens och landstingens verksamhet. I dag är det dock enbart länsstyrelserna av de statliga myndigheterna som har länet som indelningsgrund. De flesta andra statliga myndigheter med en regional organisation har en regional indelning med mellan fem och åtta regioner. En del färre, andra något fler. Vid en jämförelse mellan statliga myndigheters indelning kan konstateras att dessa indelningar skiljer sig åt och att det i princip inte är någon som är den andra lik. Myndigheterna har organiserat sig utifrån det egna perspektivet och den egna verksamhetens förutsättningar utan att tillräcklig hänsyn tagits till effekterna för den samlade statliga förvaltningen på regional nivå. Staten är således både asymmetrisk och fragmenterad i sin regionala indelning. Även landstingens två största verksamhetsområden, hälso- och sjukvård samt regionalt tillväxtarbete, är i viss mån regionaliserat. Landstingen samverkar i sex sjukvårdsregioner 17 Sida 61 av 87