Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod LIX141 Dnr 01:166 Beslutsdatum 2001-11-07 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Litteratur och genus Literature and Gender Litteraturvetenskap Poängtal 10 Nivå 1 40 Kursplanen gäller från 2002-01-01 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Kursen ges som fristående kurs. Standardbehörighet B 1
Syfte Syftet med kursen är att ge den studerande förtrogenhet med litteraturvetenskaplig terminologi och begreppsapparat samt i viss mån elementära metodologiska och teoretiska kunskaper i ämnet. Förmågan att tillgodogöra sig, analysera och tolka skönlitterära texter som såväl konstnärliga gestaltningar som historiskt relaterade uttrycksformer ska övas upp, liksom medvetenheten om hur individuella och samhällsrelaterade erfarenheter och problem genom tiderna har formulerats, gestaltats och förts fram av litteraturen. Kursen ska ge en skissartad svensk och allmän litteraturhistorisk orientering, men syftet är främst att belysa frågor av följande slag: Hur gestaltar och problematiserar litteraturen synen på biologiskt och socialt kön? Hur skildras kvinnors och mäns egenskaper och beteenden i olika texter och hur skiftar detta under olika tidsepoker och mellan skilda klasser och kulturer? Hur har man sett på kvinnor och män som samhällsvarelser respektive individer? Hur har kärlek och sexualitet skildrats? Finns det en speciell kvinnolitterär tradition? I vilken mån är västerlandets kanon styrd av genusaspekter? En viss tonvikt läggs på 1900-talets litteratur. Vidare ska kursen uppöva kritiskt tänkande samt förmågan att i grupp och framförallt självständigt utföra förelagda uppgifter, såväl muntligt som skriftligt. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna författa en enklare, litteraturvetenskaplig text. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. Innehåll Inom kursen utförs en analysuppgift motsvarande 3 poäng som baseras på ett grundläggande studium av litteraturvetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Om den studerande tidigare läst någon av kurserna LIX142, LIX143 och LIX144 ska analysuppgiften ge den studerande elementära kunskaper i metodologi och teori, fördjupning i och möjlighet till självständig tillämpning av terminologi och begreppsapparat samt träning i skriftlig, vetenskaplig framställning. Övriga 7 poäng består av ett tematiskt studium av litteratur och genus med fördjupning i enskilda litterära verk. Kursens innehåll är identiskt med delkurs 1 inom LIB140 Litteraturvetenskap, tematisk kurs. Denna kurs om 40 poäng studeras enligt särskild kursplan. Undervisningsformer Läromedel Examination Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Nätbaserade uppgifter som lämnas in på distans med hjälp av speciella webbprogram kan också förekomma. För vissa av läraren angivna moment gäller att närvaro är obligatorisk. Läromedel redovisas i separat läromedelsförteckning. Examination sker via hemtenta, paper och redovisningsuppgifter. 2
Betygsättning Övrigt Vid betygsättningen används något av betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen erhåller kursbevis. 3
Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Kurskod LIX141 Dnr 01:86D Beslutsdatum 01-12-07 Kursens benämning Litteratur och genus Poängtal 10 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Litteratur till analysuppgiften Staffan Bergsten Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund 1990 182 Lars Elleström Lyrikanalys. En introduktion, Lund 1999 164 Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 125 Göran Lindström Att läsa dramatik, Lund 1978 170 Inga-Britt Lindblad Uppsatsarbete. En kreativ process, Lund 1998 60 Litteraturhistoriska referensverk Bernt Olsson och Ingemar Algulin Bernt Olsson och Ingemar Algulin Elisabeth Møller Jensen, red. Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 och senare Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 och senare Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1 4, Höganäs 1993 och senare 150 150 100 Rekommenderade antologier Lennart Breitholtz, red. Litteraturens klassiker, band 1 18, 1961 och senare (LK)
Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström, red. Bengt Lewan och Birthe Sjöberg, red. Bernt Olsson och Ingemar Algulin m fl, red. Björn Håkanson, red. Hundra skrivande kvinnor, band 1 3, 1995 och senare (HSK) Världsdramatik, band 1 4, 1990 och senare (VD) Svensk litteratur, band 1 5, 1993 och senare (SL) Levande svensk poesi, 1996 och senare (LSP)
Tematisk facklitteratur Nina Björk Emma Bovarys läsning, i Sireners sång, Stockholm 1999 50 Johanna Esseveld och Lisbeth Larsson, red. ur Kvinnopolitiska nyckeltexter, Lund 1996 50 Sandra Gilbert och Susan Gubar A Dialogue of Self and Soul. Plain Jane s Progress, i The Madwoman in the Attic, 1979 50 Lisbeth Larsson, red. ur Feminismer, Lund 1996 50 Ebba Witt-Brattström Livets egen runsten. Kvinnokroppen som skrift och Körtelfunktionalismen det litterära trettiotalet, i Moa Martinson. Skrift och drift i trettiotalet, Stockholm 1988 50 Virginia Woolf A Room of One s Own, 1929 100 Skönlitteratur Forntiden ur Bibeln: Första Mosebok, ur Höga visan (HSK) Homeros Sappho Euripides Aristofanes Catullus Sulpicia ur Odysséen (Odysseus och Nausikaa) dikter (HSK) Medea (LK eller VD) Lysistrate (VD) dikt (LK) Medeltiden ur Hávamál Murasaki Shikibu Gottfried von Strassburg och Heinrich von Freiberg Guiraud de Borneil ur Berättelsen om Genji (HSK) ur Tristan (LK) Aubade (LK)
Beatriz av Dia Giovanni Boccaccio Francesco Petrarca François Villon Christine de Pisan dikter (HSK) ur Decamerone (LK) ur Kvinnostaden (HSK) 1500- och 1600-talen Margareta av Navarra ur Heptameron (HSK) Pierre Ronsard dikter (LK 7) Gaspara Stampa dikter (HSK 1) William Shakespeare King Lear Andrew Marvell dikt (LK 7) John Milton Drottning Christina Agneta Horn ur Paradise Lost (LK) ur Maximer, ur Självbiografi (HSK) ur Agneta Horns leverne (HSK) 1700-talet Robert Burns Johann Wolfgang Goethe Samuel Richardson Carl-Michael Bellman Anna Maria Lenngren ur Clarissa dikter (SL) dikter (SL) 1800-talet Heinrich Heine Karoline von Günderode Carl Jonas Love Almqvist dikter (HSK) Det går an
Fredrika Bremer Charlotte Brontë Gustave Flaubert Sojourner Truth Henrik Ibsen August Strindberg Victoria Benedictsson Stella Kleve Charlotte Perkins Gilman ur Hertha Jane Eyre Madame Bovary Är jag ingen kvinna? (HSK) Ett dockhem ur Giftas (SL) Pengar, Ur mörkret (SL) Pyrrhusseger Den gula tapeten
1900-talet Edith Södergran Karin Boye Thomas Mann Cora Sandel James Joyce Ernest Hemingway dikter (HSK, LSP) dikter (HSK, LSP) Döden i Venedig Alberte og friheten ur Ulysses, slutkapitlet The Sun Also Rises Federico García Lorca Blodsbröllop (VD 3) Moa Martinson Jan Fridegård Agnes von Krusenstjerna Sylvia Plath Sonja Åkesson Sara Lidman Marguerite Duras Kerstin Ekman Göran Tunström Kristina Lugn Vita Andersen Gabriel García Márquez Buchi Emecheta Nina Bouraoui Ninni Holmqvist Kvinnor och äppelträd Lars Hård ur Tonys sista läroår och Älskande par dikter (HSK) dikter (LSP) Tjärdalen Älskaren Häxringarna Prästungen dikter (LSP) ur Håll käften och var söt Krönika om ett förebådat dödsfall ur En kvinna, en mor (HSK) ur Förbjuden betraktelse (HSK) Kostym Totalt omkring 4000 sidor skönlitteratur