2011-08-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2011/214 Social- och äldrenämnden Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att anta de reviderade riktlinjerna för ekonomiskt bistånd enligt bilaga 1. 2. Social- och äldrenämnden beslutar att uppdra till planering och utvecklingsenheten att följa upp kostnadsförändringarna av kostnaderna för dödsbo ett halvår framåt efter införandet och redovisa resultatet för Social- och äldrenämnden i majsammanträdet 2012. Sammanfattning Vid en överläggning mellan Social- och äldrenämndens ledamöter och handläggare av ekonomiskt bistånd framkom dels kostnadshöjande önskemål som behövde konsekvensutredas och andra önskemål om förtydliganden av nuvarande riktlinjerna av ekonomiskt bistånd. Förtydliganden har gjorts och markerats med röd text i de bilagda nya förslagen till tillriktlinjer. De kostnadshöjande förslagen var SL kort till flera, extra tilldelning vid umgängesresor, försörjningsstöd för vissa grupper vid studier, rekreationsresor oftare än vart tredje år och mindre specificerade kostnader för begravning. Utredningen visar att endast mindre detaljerade maximala kostnader för begravningar kan godtas, då kostnadsökningen troligtvis är marginell, ökar valfriheten för medborgaren och minskar de administrativa kostnaderna. Öviga förslag kostar mer, strider mot kommunallagen att alla ska behandlas lika, socialtjänstlagen att det ska vara individuella bedömningar och hänsyn ska tas till vad en låginkomsttagare har råd med. Ärendet I april 2011 hade ledamöter från Social- och äldrenämnden och berörda handläggare inom socialtjänsten en gemensam överläggning av dagens riktlinjer för försörjningsstöd. Rubrikerna nedan visar vilka områden som ansågs behövde en genomlysning. Det fanns även önskemål om förtydliganden. Dessa är gjorda och är markerade med rött i de bilagda riktlinjerna. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
2 (6) Vid genomgång av regeringsrättsdomar och Socialstyrelsens senaste tillägg avseende råd för tillämpning av socialtjänstlagen förekom flera förslag till ändringar i tillämpningarna av riktlinjerna. Även dessa är inskrivna i bilagan Förslag till ändrade riktlinjer. Dessa är markerade med röd text. Kostnadshöjande förslag SL kort till flera Idag erhåller bara de som är berättigade till ekonomiskt bistånd och har arbetsmarknadsinsats månadskort på SL. Personer som ska till tandläkare, läkare eller rehabiliterande insatser erhåller SL remsa. I de fall sjukdomen innebär många resor under en månad och till en kostnad på över tre remsor kan ett månadskort på SL kort beviljas. Fram till juni år 2009 fick alla vuxna med ekonomiskt bistånd även ett månadskort. Egentligen innebar detta att Nacka kommun då höjde normen med motsvarande för kostnaden för busskortet för ensamstående och med motsvarande två busskort i hushåll med två vuxna om de inte behövde busskort. Enligt kommunallagen ska alla kommuninvånare behandlas lika. I och med denna icke officiella höjning av normen borde ännu fler varit berättigade till försörjningsstöd (alla personer som låg på gränsen till att vara berättigade till försörjningsstöd enligt den officiella normen). Likvärdighetsprincipen gör det omöjligt att schablonmässigt bevilja SL- månadskort till alla vuxna bidragstagare eftersom behovet inte alltid finns för alla. Ett annat förslag var att barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd och valt en skola som ligger i annan kommun borde få ekonomiskt bistånd till SL-kort. Kultur- och utbildningsnämnden har fattat beslutet att inga busskort utgår till de barn och ungdomar som valt en skola i annan kommun. Detta oavsett föräldrarnas ekonomi. Motiveringen till att denna grupp borde få busskort är valfrihetsprincipen. I så fall borde den gälla alla barn och ungdomar. Det blir samma fenomen här att låginkomsttagaren inte får samma valfrihet i valet av skola som de som har ekonomiskt bistånd. Politiskt borde i så fall frågan lyftas till Kultur- och utbildningsnämnden för omprövning av beslutet. Ett tredje förslag är att barn med förälder som lever på ekonomiskt bistånd borde få busskort på sommaren för att kunna komma ut på olika aktiviteter under sommaren. Här måste igen jämförelsen göras med låginkomsttagaren. Generellt bör påpekas att ett extra bidrag för SL-resor inte behöver betyda att man kommer att köpa ett kort, mer än då man behöver det för arbetet eller skolan. Dessutom är månadskortet inte personligt utan man kan turas om att använda samma i en familj. Ett månadskort på SL kostar 790 kr per vuxen (sept. 2011) och för barn 490 kr och under sommaren (tre månader) 1 400 kr. Under ett år 2010/2011 fram till den 31 maj var det totalt 542 barn som levde i hushåll med ekonomiskt bistånd. 320 av dessa barn var mellan 7-18 år. Barn som levde i hushåll med
3 (6) långvarigt försörjningsstöd (10 månader eller mer) var 213 av vilket 125 var sju år eller äldre. Ett SL-kort för sommaren till de skolbarn som levt i ett hushåll med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd ger en årlig kostnadsökning 175 000 kronor utan garanti att utökningen av försörjningsstöd går till busskort åt den unge. Om en familj med barn ansöker om försörjningsstöd vet man inte om denna familj kommer att återkomma nästa månad varför man egentligen behöver betala ut varje månad motsvarande ett månadskort. Denna sommar skulle det motsvarat 210 månadskort (antal skolbarn i hushåll med försörjningsstöd 1 till 3 månader) à 490 kr som blir 102 900 kr. Extra tilldelning vid umgängesresor Det är mindre vanligt att den vuxne åker till barnet vid umgänge. Det absolut vanligaste är att barnet åker till föräldern den ska umgås med. Vad som gäller då finns angett i de befintliga riktlinjerna. Eftersom det är mindre vanligt att den vuxne åker till barnet vid umgänge behövs inga detaljerade riktlinjer för detta utan en individuell bedömning får göras med perspektivet att kostnaderna inte får vara högre än vad en låginkomsttagare har råd med. Det bör dock vara minst en resa i månaden inom Norden. Förutom resekostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för att umgänget ska komma till stånd beviljas såsom t ex boende och eventuell fördyrande kostnader för kost Försörjningsstöd till fler grupper vid studier Svenska för invandrare t o m kurs C kan man idag studera och vara berättigad till ekonomiskt bistånd. För många yrkesutbildningar och arbeten krävs idag att man skall ha minst svenska kurs D. Under året har det varit 50 hushåll i medel varje månad som studerat på SFI och erhållit försörjningsstöd till en genomsnittlig kostnad av 11 842 kr/hushåll och månad. En kurs tar i snitt en termin d v s sex månader. Detta ger en kostnad på runt 70 000 kr per hushåll och kurs i medel. Många av de som idag studerar på SFI och blivit beviljade försörjningsstöd får antas läsa på kurs C eftersom de har haft introduktionen under ett och ett halvt år redan och då studerat SFI. De som deltar i introduktionen ingår inte i denna grupp. De får introduktionsersättning. De som inte är självförsörjande efter ett och ett halvt år får fortsättningsvis ekonomiskt bistånd och då med fortsatta SFI studier om de inte är klara. Att ställa krav på att alla ska läsa t o m D-nivån är inte realistiskt då det finns personer som är analfabeter i sitt modermål. Det kan däremot vara befogat att göra en individuell prövning utifrån de förutsättningar personen har att tillgodogöra sig studierna samt behovet av kurs D för att komma närmare en långsiktig egen försörjning. I vissa fall där Social- och äldrenämnden övertagit föräldraansvaret bör det vara möjligt att berättiga ungdomar som studerar på gymnasiet försörjningsstöd under den tiden. De ska inte börja sitt vuxna liv med studieskulder. Det förekommer idag men det finns inga riktlinjer för detta
4 (6) I de fall föräldrarna har försörjningsplikt ska ungdomen räknas in som barn i hushållet om det inte finns särskilda skäl för att ungdomen ska ha bistånd som eget hushåll. Om föräldrar till ett barn eller en ungdom 18-20 år inte fullgör sin underhållsskyldighet och nämnden inte förmår dem att göra det, bör man överväga att ge barnet/ungdomen eget ekonomiskt bistånd utifrån ålder och mognad. I de fall barn eller skolungdom (18-20 år) ansöker om ekonomiskt bistånd bör nämnden bortse från föräldrarna när barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller övergrepp av närstående eller barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxen Att bistå ett barn utan medgivande av vårdnadshavare är en åtgärd som används restriktivt. Kostnaden per person exkl. hyran är f. n. 3660 kr per person och månad. I medel har det varit fem till sex personer det handlar om under 2011. Rekreationsresor bör beviljas oftare än vart tredje år Om rekreationsresor skulle beviljas varje år skulle det den 1 juni 2011 ha gällt minst 124 barn i 59 hushåll. Det var så många barnfamiljer som hade haft ekonomiskt bistånd under ett år. Om man beräknar en kostnad per familj med 1 000 kr i medel innebär detta en kostnadsökning med 124 000 kr per år. Rädda barnens årsrapport om barnfattigomen visar att det finns flera olika sätt att mäta barnfattigdomen och att försörjningsstöd är bara ett sätt. Ett annat är inkomststandard där uppgifter om hela hushållets inkomster och utgifter under hela året tas hänsyn till. I Nacka var det år 2008 1 487 barn som var fattiga enligt denna definition. Detta belyser bara att det är långt många fler än de som har försörjningsstöd som inte har råd med semester. Dessutom ska man alltid ha perspektivet på vad en låginkomsttagare kan kosta på sig vad gäller semester varje år. Maximalt godkänd begravningskostnad specificeras mindre Under våren 2009 omarbetades riktlinjerna för ekonomiskt bistånd med målet att strama upp dessa, men hela tiden inom ramen för gällande lagstiftning och Socialstyrelsens råd. För biståndet till begravningar ändrades riktlinjerna till att bli mer detaljerad, med maximala summor angivna för de olika delarna som kan ingå i begravningskostnaderna. Under våren 2010 påbörjades ett arbete med att utarbeta riktlinjer för handläggning av dödsboanmälan och handläggning av ekonomiskt bistånd till begravning. Vid intervjuer med de handläggare som administrerade detta framkom att det inte kändes värdigt vare sig för handläggarna att ifrågasätta önskemål inför begravningen eller för anhöriga att bli ifrågasatta. Handläggarna trodde inte heller att begravningskostnaderna blivit lägre, men däremot att handläggningskostnaderna ökat eftersom det nu tar mer tid med att handlägga. Även vid seminariet med ledamöter från Social- och äldrenämnden och handläggare från IFO - vuxen kom det upp från fler grupper att dessa riktlinjer stred mot ett av kommunens övergripande mål d v s stor valfrihet för medborgarna.
5 (6) Resultat av jämförelsen av kostnaderna för begravning med de olika riktlinjerna År Utbetalt Antal personer Medelkostnad i kr 50 % av basbeloppet i kr Medelkostnaden relaterad till halva basbeloppet i % 2008 538 660 50 10 773 20 500 52 2009* 158 685 15 10 579 21 400 49 2010 402 461 44 9 147 21 200 43 2011** 168 944 18 9386 21 400 44 För 2008 och 2010 gäller uppföljningen hela året. År 2009* i juni ändrades reglerna för ekonomiskt bistånd varför bara de sex första månaderna togs med detta år. De gamla riktlinjerna tillämpades under 2008 och de fem första månaderna 2009*. För 2011** gäller de sex första månaderna. Att kostnaderna inte uppgår till hälften av basbeloppet beror främst på att ca 95 % av de som har beviljats ersättning till begravning har delvis egna inkomster i form av t ex pension, lön, bostadstillägg som först betalar en del av kostnaderna för begravningen. Kostnaderna kan variera år från år beroende på hur stora tillgångarna har varit dödsboen. T ex var det 2008 fyra personer som helt saknade egna tillgångar, två personer de fem första månaderna 2009 och bara en person 2010 och ingen de första sex månaderna 2011. Detta bidrar mycket till olika medelvärlden. Även om uppföljningen tyder på att kostnaderna har minskat de senaste två åren så kan vi aldrig vara riktigt säkra på hur mycket som orsakats av ändrade riktlinjer. Medelkostnaden var högst 2008 om man relaterar till prisbasbeloppet och något lägre första halvåret 2009. För 2010 är kostnaden i medel per person lägst men detta kan lika väl bero på att dödsboets tillgångar varit högre i medel 2010 än de övriga åren. Uppskattad kostnadsökning av ekonomiskt bistånd vid ökad valfrihet vid begravning av dödsbon uppskattas bli drygt 1 000 kr mer per år och dödsbon om man återgår till den gamla regeln att maximala kostnader för begravningskostnaderna får uppgå till ett halvt basbelopp och att inga aspekter läggs på de olika delarna av kostnader som består av: Kista, askurna, blomsterdekoration till kista, sveparbete, blomförteckning, transport inom kommunen, begravningsbyråns kostnader, dödsannons och gravsten. Uppskattningsvis bör budgeten för 2012 höjas med 50 000 kr.
6 (6) Icke kostnadshöjande förslag på ändringar i riktlinjerna som inte kan genomföras Önskemål framkom att godkända kostnader för hushållsel skulle schabloniseras för olika hushållstyper. Enligt ett beslut i Regeringsrätten (mål nr 5008-09) får inte elkostnader schabloniseras. Försörjningsstödet består av två delar. Den första omfattar vissa uppräknande återkommande kostnader som ansetts kunna schabloniseras för hela landet (riksnormen). Den andra omfattar likaledes regelbundet återkommande kostnader där dock utgångspunkten är att den enskildes faktiska kostnader förutsatt att de är rimliga. Dit hör kostnaderna för hushållsel och boende. Domen ger dock ingen uppgift för vad som är skälig kostnad. Ett förtydligande har därför gjorts i riktlinjerna för att underlätta bedömningen av skälig kostnad. Bilaga 1. Förslag till nya riktlinjer Stefan Heinebäck Chef IFO - vuxen Margaret Nystedt Hackman Planerare och utvecklare