Program för Finska Missionssällskapets kyrkliga utlandsarbete

Relevanta dokument
Program för Finska Missionssällskapets kyrkliga arbete utomlands

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

Tio tumregler för god ekumenik

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

ETT GEMENSAMT VITTNESBÖRD. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland allmänna riktlinjer. för mission KYRKOSTYRELSEN

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Avskiljning av missionär

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Vi reser tecken på Guds rike

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

Bikt och bot Anvisningar

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program

KÄRNKOMPETENSBESKRIVNING FÖR KYRKANS SKOL- OCH STUDENTARBETARE

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Sjätte Påsksöndagen - år B

Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

EFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor.

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Spår Första samlingen Lärjungar

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

24 söndagen 'under året' - år A

Församlingsvalets Valkompass 2018

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Tredje söndagen i advent - år C

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Ordning för dopgudstjänst

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA

E. Dop i församlingens gudstjänst

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Dopgudstjänst SAMLING

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Ett redskap för församlingens förnyelse och växt. Reviderad mars 2017

Femte Påsksöndagen - år C

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

Leif Boström

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning

SMRs syn på utvecklingssamarbete

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

4 söndagen 'under året' - år A

kommunikation2020! utbildning sociala medier budskap dialog växelverkan gemenskap medier 2o2o

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Apg 22:14 Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och att se den Rättfärdige och höra rösten från hans mun.

Dopgudstjänst så här går det till

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Transkript:

Finska Missionssällskapet Styrelsen 2.4.2013 Program för Finska Missionssällskapets kyrkliga utlandsarbete 2013 2015 1. Inledning...2 2. Vårt kyrkliga utlandsarbete...2 3. Bibliska utgångspunkter...2 4. Principer och tillvägagångssätt...4 5. Det kyrkliga arbetets innehåll...6 6. Strategiperiodens tyngdpunkter...9 1

1. Inledning Finska Missionssällskapets utlandsarbete består av kyrkligt arbete, utvecklingssamarbete och katastrofarbete. Gällande utvecklingssamarbete har sällskapet ett partnerskapsavtal med Utrikesministeriet, och har på basis av detta berett ett program för utvecklingssamarbetet 2011 2016. Såväl utvecklingssamarbetsprogrammet som ifrågavarande program för det kyrkliga arbetet baserar sig på Finska Missionssällskapets strategi för 2010 2015. Programmet för det kyrkliga utlandsarbetet beskriver vad sällskapets kyrkliga arbete är och vad man strävar till. Först beskrivs det kyrkliga arbetets bibliska grund, principer och tillvägagångssätt. Sedan beskrivs arbetets innehåll, vad man försöker uppnå och vilka tyngdpunktsområden man fokuserar på under den här strategiperioden. 2. Vårt kyrkliga utlandsarbete Enligt Finska Missionssällskapets stadgar är dess uppgift att fungera som den finländska evangelisklutherska kyrkans internationella förmedlare av den treeniga Gudens mission i världen. Det här görs genom att förkunna evangelium bland de som inte är kristna och att tillämpa kärleken till nästan. Finska Missionssällskapet är som Finlands evangelisk lutherska kyrkas missionsorganisation förbunden till kyrkans mission, kyrkoordningen och de ekumeniska avtal som är knutna till den. Sällskapet tjänar i missionsarbetet Finlands evangelisk lutherska kyrka, dess församlingar samt utländska samarbetskyrkor som är en del av Kristi världsvida kyrka. Alla Finlands evangelisk lutherska församlingar är samfundsmedlemmar i Finska missionssällskapet. Sällskapet tillämpar kyrkans missionsstrategi och fungerar som samarbetspartner för Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd. Finska Missionssällskapets teologiska principer och riktlinjer för samarbete behandlas i dokumentet Mission: En gemensam tro en gemensam uppgift (2001). Enligt nämnda dokument är mission den treeniga Gudens eget uppdrag. Gud har kallat människorna som han har skapat och friköpt till medarbetare. Guds missionsuppdrag fortsätter överallt i världen. Finska Missionssällskapet deltar för att vi är kallade till det, jämsides med alla samarbetspartner världen över. I Finska Missionssällskapets strategi för 2010 2015 formulerar man sällskapets vision på följande sätt: Guds kärlek skapar hopp och förnyar människan så att hon lever ansvarsfullt. Verksamhetsidén är: Vi förverkligar Guds kärlek i ord och handling. Vi förkunnar evangelium, försvarar de mänskliga rättigheterna, och arbetar för att utrota fattigdom. Finska Missionssällskapet förverkligar vår kyrkas mission. Vår verksamhet styrs av det holistiska kristna vittnesbördet: Vi förverkligar Guds kärlek i ord och handling. 3. Bibliska utgångspunkter Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Luk. 4:18 19 2

Finska Missionssällskapets arbete grundar sig på den treeniga Gudens mission, till vilken vi är kallade (Matt. 28: 18 20; Mark. 16:15; Joh. 20:21; Apg. 1:8). Vi tror på Fadern som fortfarande skapar nytt och upprätthåller sin skapelse. Fadern har sänt sin son Jesus för att åstadkomma försoning mellan Gud och människor, och människor emellan. Han har sänt den Helige Anden som ger oss kraft att vittna om Guds stora verk. Jesu inbjudan till sina efterföljare var följande: Som Fadern har sänt mig sänder jag er. (Joh. 20:21). Då han inledde sin gärning berättade Jesus under en predikan i Nasarets synagoga (Luk. 4:17 27) vad Fadern hade sänt honom till att göra. Hans predikan kan sammanfattas i tre punkter: ett glädjebud åt de fattiga, frihet för de fångna och förtryckta, och att de blinda ska få sina ögon öppnade så att de åter kan se. Finska Missionssällskapets verksamhetsidé bygger på den här modellen som Jesus åskådliggjorde. Vi förkunnar evangelium Centralt i Jesu predikan är talet om att öppna ögonen. Han ville få människorna att se Gud och sin nästa på ett nytt sätt. Jesus pratade om en Fader som älskar och kämpar, som förlåter och anpassar, och som söker sig till utslagna och kallar dem till en ny verklighet. Han benämner den här verkligheten Guds rike. Det som utmärker riket är rättvisa, fred och glädje. De här sakerna var verklighet i Jesu och hans efterföljares verksamhet och pekar på att det här riket kommer att fullbordas. Vi ser Guds kärlek klarast i Jesu död på korset, när han gick med på att bli förödmjukad och utskämd. Genom korset har det centralaste nyckelordet i det kristna budskapet blivit nåd. Nåd betyder att Gud tar bördan från de utslagna och förtryckta och ger dem en framtid och ett hopp. Det här innebär förlåtelse för de skyldiga, acceptans för de som bär på skam, och mod för de som lever i rädsla. I Lukasevangeliet betyder Jesu prat om att öppna ögonen att vi förstår Guds enorma godhet på ett nytt sätt, och då ser vår nästa med hans ögon. Vi förverkligar det här budskapet under nya och alltmer utmanande omständigheter. Det kallar vi att gå sida vid sida med våra medmänniskor. Från kyrkans historia vet vi att glädjebudet har fått ny klangbotten då det mött nya kulturella sammanhang. När evangeliet möter en människa lär vi oss hela tiden mer om vidden av Guds kärlek. Uppenbarelsebokens vision är en stor skara som prisar Gud, människor av alla folk och alla språktillhörigheter. Vår förståelse för tron breddas när nya människor uttrycker den på sätt som är relevanta för deras språkgrupp och kultur. Vi försvarar de mänskliga rättigheterna I sin predikan i Nasarets synagoga uttalade Jesus att han hade kommit för att proklamera frihet för de fångna och förtryckta. Han förklarade det här genom att hänvisa till berättelsen om den spetälske Naaman (Luk. 4:27). Att vara fången betyder inte bara att leva inlåst. Det kan också betyda att leva utan fullständiga mänskliga rättigheter på grund av etniskt ursprung, kön, ålder, sjukdom, funktionshinder eller annat. En central fråga i evangelierna är vem som är min nästa. Det här frågade man egentligen med ett grundläggande antagande om att det finns människor som inte är ens nästa och vars rättigheter man inte behöver bry sig om. Jesus presenterade sitt svar i form av liknelsen om den barmhärtige samariten. Han tvingade sina åhörare att förstå att det är varje människas plikt att bete sig så att man inte diskriminerar andra. I hans egen verksamhet syns det här på så sätt att han sökte sig till de människor som inte hade något värde i samhällets ögon. Kyrkan har följt Jesu exempel och sökt sig till dem som medvetet eller oavsiktligt blivit uteslutna. Med det här menar vi att överskrida gränser både geografiskt, samhälleligt och ekonomiskt. Till missionen hör att söka upp dem som inte har nåtts av budskapet om den treeniga Gudens gränsöverskridande barmhärtighet. Jesu föredöme ger inte utrymme för att utesluta någon. 3

I evangelierna hittar man starka argument för försvar av det mänskliga värdet som alla människor fått då de blivit skapade, och lika så argument mot diskriminering. Därför är Jesu efterföljare tillsammans med de allra sårbaraste kallade till att frimodigt arbeta mot strukturer och praxis som orsakar diskriminering. Vi arbetar för att utrota fattigdomen Då han predikade i Nasaret konstaterade Jesus att han kommit för att ge goda nyheter åt de fattiga. I sin verksamhet lyfte han på ett nytt sätt de fattiga in i det religiösa livets mittpunkt. Han synliggjorde fattigdomen genom att påminna sina åhörare om berättelsen om änkan från Sarepat (Luk. 4:25 26). I samhället som Jesus levde i hörde änkor till de mest utsatta samhällsgrupperna. Arbetet som Jesus och den tidiga kyrkan gjorde förändrade deras liv. I Lukasevangeliet och Apostlagärningarna berättas om hur man tog hand om dem, hur kyrkan talade emot utnyttjande av dem och hur de också delade med sig av sin kunskap till andra. Fattiga människor blev inte mottagare för välgörenhet, utan var kärntruppen i den tidiga kyrkan. Ekonomisk fattigdom är ingen naturlag. Kyrkan och dess medlemmar har ofta åsidosatt fattigdomens utmaningar genom att hänvisa till Jesu ord: De fattiga har ni alltid bland er. Orden är trots allt tagna ur sitt sammanhang. Vi kan inte använda dem som argument för att inte handla. Jesus och hans efterföljare visar med sitt exempel att vi kan och bör agera så att budet om Guds rike ger konkreta förändringar i de allra fattigastes liv. Det här gäller också hela skapelsen. Paulus pratar om skapelsens suckar, som är ett resultat av människans ondska och girighet. Bland annat klimatförändringar som är orsakade av människans själviska agerande kommer framöver att förorsaka allt mer misär. Kyrkans budskap ger nytt hopp åt allt skapat. 4. Principer och tillvägagångssätt Värderingar Finska Missionssällskapets handlingsmodeller grundar sig på sällskapets värderingar som är det kristna hoppet, kärleken till nästan, försvar av människovärdet, trovärdighet och öppenhet. Evangeliet om Kristus föder den kristna tron, hoppet och kärleken. Guds kärlek får oss att proklamera de goda nyheterna och visa en sådan kärlek till vår nästa som går över alla gränser och kräver att få försvara de svaga och obemedlade. Vi behandlar alla människor så att vi respekterar och framhäver varje människas egenvärde inför Gud. Våra tillvägagångssätt definieras av öppenhet, transparens och förtroende. Teman som genomsyrar hela verksamheten är jämställdhet mellan könen, miljö, hiv och aidsfrågor, funktionshindrades rättigheter samt självförvaltning hos våra samarbetspartner. Så här strävar vi till att utrota fattigdomen, respektera skapelsen och göra könsbunden och samhällelig jämställdhet, opartiskhet och rättvisa till verklighet för alla parter. Partnerskap Finska Missionssällskapets samarbetspartner är i första hand kyrkor, kyrkoförbund och kristna organisationer. Sällskapets kyrkliga arbete utomlands bygger på tanken om samarbete där dialogen har en viktig ställning. Vi bygger upp samarbetet så att vi stärker vår samarbetspartners administrativa, ekonomiska och verksamhetsanknutna självförvaltning och självständighet. 4

Arbetet görs tillsammans med samarbetspartnern, vi lyssnar och går sida vid sida. Partnerskapet betyder att solidariskt bära varandras bördor och dela med sig. Det innebär också att dela glädje och framgång, ömsesidig uppmuntran och stöd. Partnerskapet bestyrks genom samarbetsavtal där man kommer överens om arbetets innehåll, tyngdspunkter och mål. Vi stöder våra samarbetspartners projektverksamhet, samarbete sinsemellan och utveckling av personalresurserna och de allmänna villkoren för verksamhet. Vi utbildar och sänder till Kristus lojala medarbetare att tjäna våra partners, och stöder även internationellt personalutbyte. Samarbetet med den evangelisk lutherska kyrkan och dess församlingar är grunden i vår verksamhet. I Finland arbetar vi med församlingarna, stiften och kyrkans centralstyrelse. Våra missionärer är utsända av kyrkan, i Kristi världsvida kyrkas tjänst. Vi stärker, bygger upp och upprätthåller kontakten mellan de finska och utländska samarbetspartnerna genom regelbunden dialog. Vi främjar dialog även genom besöksverksamhet och personalutbyte. Vi främjar att kyrkorna själva bygger upp nätverk sinsemellan. Vårt nätverksfokuserade arbetssätt effektiviserar resursanvändningen. Vi är också öppna för att berikas av våra partnerkyrkors mångsidiga andlighet och att lära oss nya arbetssätt att tillämpa i vår egen kyrka. God förvaltning och självstyre hos samarbetspartnern Vi förbinder oss i partnerskapet till att ha en god förvaltning, öppenhet och transparens. Vi följer allmänt vedertagna regler för ett gott förvaltarskap, där gemensam planering, uppföljning av ekonomi och verksamhet, revision och utvärdering av arbetet ingår. Finska Missionssällskapet följer i sin verksamhet etiska och korruptionsmotverkande verksamhetsprinciper, och förväntar sig det även från sina samarbetspartner. Vi har också förbundit oss till Lutherska världsförbundets och ACT alliansens motsvarande direktiv och principer. Finska Missionssällskapet följer principen om anti diskriminering: i sällskapets verksamhet diskrimineras ingen på basis av religion, politisk eller ideologisk ståndpunkt, etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller ålder. Arbetets resultat och påverkan följs upp med rapportering och utvärdering. Användningen av medlen som anvisats samarbetspartnerna övervakas regelbundet. Tillsammans med partnern utvärderar vi vårt sätt att vara, verka och kommunicera. Vi är redo att förändras eller förändra vår verksamhetskultur så att den främjar dialogen mellan kulturer och ömsesidigt ansvar. Samarbetskyrkorna utmanar oss till att förnyas, förändras och växa. Vi stöder en stärkning av våra samarbetspartners stabila och hållbara ekonomi, samt att deras resultatinriktade och planeringsmässiga arbete sker utgående från deras egen vision. Kyrkorna utvecklar sin teologi, sina förvaltningsmodeller och sin organisationsstruktur med utgångspunkt i sina egna omständigheter och på basis av egna resurser. Kyrkans strukturer måste svara mot dess medlemmars ekonomiska och verksamhetsmässiga bärkraft. Genom att utbilda kyrkans medlemmar stärker man deltagandet och ägandet. Medlemmarna accepterar kyrkan som sin egen, och är villiga att stöda dess verksamhet även ekonomiskt. Ett holistiskt synsätt Finska Missionssällskapets verksamhet är helhetsinriktat. Förkunnelse och tjänst går inte att separera från varandra. Både verbal förkunnelse och tjänande i Kristi kärlek tillkännager ett glädjebud som kallar till förnyelse av såväl andligt och själsligt som samhälleligt liv. Vi ser varje handling som gjorts av kärlek till nästan som ett synligt budskap genom vilket evangeliet blir verklighet. 5

Vi verkar för att varje människas rätt till ett värdigt liv ska bli verklighet. Kristi död och uppståndelse är ett bevis på Guds bottenlösa kärlek till människorna. Den Helige Anden föder i den kristna en vilja att tjäna andra enligt Jesu förebild. Evangeliets kraft att förnya syns där kristendomens kärnvärderingar rättvisa, kärlek, jämställdhet och medmänsklighet konkret blir verklighet. Ekumenik och kontextualitet Med ekumenik menar vi att bekänna sin tillhörighet till den kristna kyrkan och dess uppgift i världen. Finska Missionssällskapets kyrkliga arbete utomlands är del av vår finska kyrkas ekumeniska verksamhet både när vi arbetar med samarbetskyrkor och i ekumeniska samarbetsgrupper. Att kyrkan är en betyder också att Finska Missionssällskapets kyrkliga utlandsarbete inte är separat envägsverksamhet, utan att man söker sig till gemenskap med kyrkor där man tillsammans arbetar på att fullborda kyrkans gemensamma missionsuppdrag. Vi följer i allt vårt arbete ett kontextuellt tillvägagångssätt där arbetet utgår från samarbetspartnerns behov, kultur och sociokulturella utgångspunkt. Kontextualitetsprincipen innebär att man tar hänsyn till skillnader i samhälle, kultur och religion, och tar med sig rikedomen som dessa för med sig när man lägger fram det kristna budskapet. Vi strävar till att bevara och upprätthålla mångfald, så att kyrkan alltid och överallt skulle vara summan av sina medlemmar och del av människornas dagliga liv. Det här hjälper kyrkorna också i sina kulturella och kontextuella lösningar och strävanden till ett drägligt liv för alla. Medvetenheten om kulturella skillnader främjar smidigheten i samarbetena. Den tillför också större möjligheter att påverka på en internationell nivå. Religionsfrihet och interreligiösa möten Finska Missionssällskapet förvarar religionsfrihet och verkar aktivt för att främja den 18:e punkten i de mänskliga rättigheterna: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Som del av det kristna vittnesbördet deltar vi i dialog med företrädare för andra religioner om liv och religion. Mötet med dem erbjuder en positiv utmaning. Vårt kristna vittnesbörd kommer att få genklang endast då när vi med öppet sinne och hjärta vill höra på vad som är allra viktigast för dem. Att hålla kontakten med representanter för andra religioner förutsätter förståelse för och internalisering av sin egen religion såväl som kunskap om den andras religion och traditioner. I mötet vill vi visa intresse, empati och kärlek samt kalla dem till att bli Kristi lärjungar. Finska Missionssällskapet stöder sina samarbetspartner i deras diskussioner med företrädare för olika religioner samt deltar i verksamhet där man försöker hitta gemensamma sätt att minska fattigdomen och främja fred och försoning. Vi uppmuntrar kyrkans medlemmar, arbetare och ledare till ett öppet bemötande mellan religionerna, vilket är oumbärligt för att eliminera fördomar och missförstånd från båda håll. 5. Det kyrkliga arbetets innehåll Förkunnelse av evangeliet Det kristna budskapet har kraft att förändra individer, grupper och samhällen. Evangeliet föder liv dit det hör att utöva sin religion och få frihet från syndens makt, ett vördnadsfullt förhållande till de närmaste, jämställdhet mellan människor samt ansvar för hela skapelsen. 6

Målet för förkunnelsearbetet är att söka upp speciellt dem som inte ännu eller längre känner Kristus. I samarbetet med partnerkyrkan eller organisationen är det viktigt att tänka på dem som är utanför kyrkans verksamhet och hur de kan nås. Man bör fördomsfritt fundera på hur evangeliet kan översättas till vår tids språk, hur man kan stärka inbördes lärande och på vilket sätt man ska utrusta kyrkan med ledare, arbetare och lojala frivilliga för att möta dessa utmaningar. Den världsvida kyrkan vittnar genom missionsarbetet om Jesu storhet i en mångreligiös och även ickereligiös värld. Finska Missionssällskapet stöder sina samarbetspartners missionstänkande, missionsutveckling och missionsverksamhet och är med i öppna religionsdiskussioner och för fram den kristna trons värdegrund på ett behärskat sätt. Finska missionssällskapet och dess samarbetspartner är Guds medarbetare, vilket innebär att bön, bibelläsning och en förtröstan på den Helige Andens ledning har en framträdande roll i medarbetarnas egna andliga liv, verksamhet och förkunnelse. Den andra viktiga hållpunkten att missionen sker från människa till människa överskrider alla språk, kultur och övriga gränser. Finska Missionssällskapet främjar i sina samarbeten en religiös framställning som utgår från den lokala kontexten utan att förändra trons kärnbudskap om frälsning genom Jesus Kristus. Evangeliet bör översättas så att varje person förstår innehållet såväl språkligt som kulturellt. Därför stöder Finska Missionssällskapet bibelöversättningsprojekt när det enligt partnerkyrkorna finns ett behov, och skickar personal till expertuppdrag i branschen. Det här arbetet gynnar samtidigt läskunnigheten och ökar därmed den sociala jämställdheten. Sällskapet stöder kristna medier för att stärka förkunnelsearbetet också i svåråtkomliga områden. Missionsarbetets riktning har delvis vänt. Kyrkorna i syd skickar allt fler missionärer. Utöver detta är kristna som flyttar från ett land till ett annat en betydande faktor för spridningen av evangeliet. Samarbetet mellan dem och Finska Missionssällskapet medför rikedom och stärkta resurser i missionsarbetet. Kristen fostran Majoriteten av den världsvida kyrkan består av barn och unga. Dop och missionsbefallningen förpliktigar oss till att ge dem en kristen fostran. För församlingen är barn och ungdomsarbetet ett livsvillkor, eftersom man i arbetet fostrar kyrkornas aktiva medlemmar och kommande ledare, samt stöder församlingarnas gemenskap och ansvarstagande. Rätten till ett andligt liv och en trygg uppväxtmiljö är del av barnens rättigheter, vilket Finska Missionssällskapet som rättighetsbaserad organisation har förbundit sig till att försöka säkerställa. Sällskapet stöder samarbetspartnerna i utvecklingen av barn och ungdomsarbete som motsvarar kyrkans egna och hela landets behov. I hemmet och familjen lär man sig ett ansvarsfullt levnadssätt och medmänsklighet. Finska Missionssällskapet stöder också den kristna fostran som sker i hemmen. Kristna föräldrar behöver uppmuntran och nytt och inspirerande material för att uppfostra sina barn, speciellt i de länder där kristendomen är en minoritetsreligion eller där utövandet av kristen tro är begränsad. I olika kulturer stöter vi på olika familjemodeller och kulturellt betingade tänkesätt och beteendemönster. Genom urbanisering och globalisering splittras många traditionella samhällen, och även äktenskap och familjeliv står inför nya utmaningar. Hiv och aids har stor påverkan på samhällena i många länder, och ökar familjernas nöd. För att stödja familjer och makar genomför Finska Missionssällskapet projekt inom familjearbete och stöder sina samarbetspartners arbete med utbildning och familjerådgivning. 7

Finska Missionssällskapet understöder och utvecklar utbildning för frivilligarbetare i samarbete med sina samarbetspartner. Frivilliga behövs för att underlätta arbetet för de anställda i församlingarnas tillväxtprocess och uppbyggnad av det andliga arbetet, speciellt i smågruppsverksamhet och när det gäller specialmålgrupper och församlingsförvaltning. Finska Missionssällskapet har rika källor att ösa ur när det gäller traditionella konstformer så som musik och drama i de kulturer där samarbetspartnerna verkar, vilket man också försöker förmedla till Finland. Att förkunna evangeliet med konstnärliga metoder är en växande och inspirerande arbetsform. Dialog och kulturutbyte inom musik och kultur stärker också både fostransarbetet och gudstjänstverksamheten. Andligt arbete bland studerande behövs särskilt i länder där religion inte hör till läroplanen eller där religionsundervisningen är på kyrkornas ansvar. Finska Missionssällskapet stöder produktionen av läromedel i kristen fostran och utbildning av lärare i skolorna. Teologisk utbildning och stipendiatverksamhet En förutsättning för att kyrkan ska kunna växa och bli starkare är att det finns kunniga lokala arbetare som bär ansvaret. Finska Missionssällskapet bygger tillsammans med samarbetspartnerna upp en teologisk och administrativ utbildning som grundar sig i den lokala kontexten, för församlingsarbetarna. Sällskapet stöder i första hand personalutbildning som stärker kyrkans kapacitet och motivation att arbeta utåtriktat. Vi främjar teologisk forskning och utbildning genom vilken kyrkorna kan arbeta med utstötta, fattiga, funktionshindrade och hiv positiva alltmer framgångsrikt. Kyrkorna tolkar teologin på basen av sin egen kulturella bakgrund. Finska Missionssällskapet sporrar sina samarbetspartner till regionalt och nationellt samarbete i planering och utveckling av teologisk utbildning. Finska Missionssällskapet förbättrar partnerkyrkornas förutsättningar för självständig verksamhet genom att erbjuda deras arbetstagare stipendier för studier inom olika discipliner. Målet i stipendiatverksamheten är att utbilda samarbetskyrkornas och organisationernas nuvarande och kommande arbetare som därmed fortsätter att lojalt tjäna sin kyrka. I första hand försöker man hitta en studieplats i stipendiatens hem eller grannland, ofta också på kyrkans egen läroanstalt. Diakoni och social rättvisa Finska Missionssällskapet deltar i planering och utveckling av sina samarbetspartners handlingsmodeller och praxis i diakoniarbetet. Målsättningen är en kyrka som lever ut kärleken till nästan, där diakonin är i centrum för verksamheten och hela församlingen gemensamt bär ansvaret. Det är också viktigt att förmedla det man kan lära sig av samarbetskyrkorna om gemenskap och hur man tar hand om varandra till vår egen kyrka i Finland. Finska Missionssällskapet bistår samarbetspartnerna med att finnas närvarande mitt bland fattiga och marginaliserade, och stå upp för deras rättigheter. Många gånger är kastlösa och religiösa, språkliga och etniska minoriteter liksom gästarbetare och invandrare marginaliserade av majoritetsbefolkningen eller utan rättigheter. Nyckeluppdraget är att stöda och se till att de mest nödställda som inte får hjälp någon annanstans ifrån blir hjälpta och att kärlek och inbördes omsorg blir verklighet bland dem. Varje nödställd person behöver hjälp oberoende av orsaken till nöden. Hjälpen innefattar själsligt, andligt och ekonomiskt stöd samt påverkansarbete för att eliminera faktorerna som föder och upprätthåller fattigdomen. Man måste minnas att även de fattigaste av alla har talanger med vilka de kan vittna om Kristi kärlek och tjäna andra. Tack vare förebyggande påverkansarbete har kurvan med antalet personer som insjuknar i aids avstannat och svängt till att minska i de flesta länder. Hiv och aids är ändå fortsättningsvis allvarliga utmaningar för både hälsomyndigheter och andra aktörer i samhället och kyrkan. Enligt den kristna människosynen är 8

varje liv värdefullt. I och med det är kyrkornas särskilda uppgift att få bort den stigmatisering och diskriminering som de aidssjuka ofta möter, och att arbeta för att förändra attityder på gräsrotsnivå. Finska Missionssällskapet hjälper samarbetskyrkorna att genom sitt förkunnelsearbete öka medvetenheten om sjukdomens orsaker och spridning, och att instruera om hur ett ansvarsfullt sexuellt beteende ser ut. Vi uppmuntrar samarbetskyrkorna att vara sammanhang där alla är välkomna. Finska Missionssällskapet vill stöda utbildning för samarbetskyrkornas personal och församlingar där målet är att de kristna tar ansvar och tillämpar kärleken till nästan i det lokala samhället. Vi vill fästa särskild uppmärksamhet vid den teologiska utbildningens diakonala innehåll. Fadderarbete Fadderarbetet består av fadderbarns och fadderåldringsarbete, med tyngdpunkt på fadderbarnsarbetet. Genom fadderarbetet erbjuds mindre bemedlade och marginaliserade barn, unga och åldringar en möjlighet till ett bättre liv. Fadderarbetets positiva effekter sträcker sig både till individen och vidare till samhället. Det är kärnan i missionsarbetet. Målsättningen i fadderarbetet är att främja barnens rättigheter på basen av FN:s konvention för barnens rättigheter, och att stöda våra samarbetspartner i att förverkliga barnskyddsprinciper, förebygga fattigdom och diskriminering, samt att utbilda och stöda närsamhällena som deltar i fadderprogrammet. På det här sättet kan fadderarbetet också räknas som påverkansarbete. Påverkansarbete Finska Missionssällskapets påverkansarbete har sin grund i det kristna budskapet. Man ingriper i orsakerna till lidande, fattigdom och förtryck och i orättvisor som ofta är kopplade till samhällets och kyrkans system, maktstukturer och attityder. Kyrkorna är närvarande på alla nivåer i samhället och de religiösa ledarna har makt att påverka, vilket gör att kyrkan har en unik möjlighet att verka för att avskaffa orättvisor. Finska Missionssällskapet gör påverkansarbete tillsammans med sina samarbetspartner och internationella nätverk, för att också de svagaste och sårbaraste gruppernas mänskliga rättigheter skall tas hänsyn till i politiskt och samhälleligt beslutsfattande. 6. Strategiperiodens tyngdpunkter Tyngdpunkterna i Finska Missionssällskapets kyrkliga utlandsarbete under innevarande strategiperiod är följande. Finska Missionssällskapet stärker det kyrkliga arbetet i områden där andelen kristna är under 10 %, speciellt i Asien stärker sina samarbetspartners utåtriktade arbete så att det föds nya församlingar, kyrkor och kristna gemenskaper stöder verksamhet där man söker upp etniska och språkliga minoriteter, gästarbetare, invandrare, funktionshindrade och marginalierade och bjuder in dem till kyrkans gemenskap 9

stöder samarbetspartnernas barn, ungdoms, studerande och familjearbeten som bygger upp en kristen värdegrund stöder teologisk utbildning som förstärker partnerkyrkorna och deras utåtriktade arbete stärker samarbetspartnernas diakonala utveckling så att kärleken till nästan tillämpas i församlingar, grupper och samhället deltar i påverkansarbete tillsammans med sina samarbetspartner och genom internationella nätverk 10