Dramatisering kristendomen

Relevanta dokument
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Den kristna kyrkans inriktningar

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Världens största religion

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Det som det kretsar kring

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Fakta om Martin Luther

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Kristendomen. Kloster

1. Gustav Vasa som barn

Fakta om kristendomen

Jesus och grundandet av kristendomen

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Mitt arbetshäfte om religion.

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Kristendomens utgångspunkter

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Sjunde Påsksöndagen - år A

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro medför gärningar - efterföljelse

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Om livet, Jesus och gemenskap

29 söndagen 'under året' år A

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Vad Gud säger om Sig Själv

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Det enda sanna evangeliet. En introduktion till Galaterbrevet kapitel 1

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

LÄRJUNGASKAP & EKONOMI. Vad har Bibeln att säga om tiondegivande?

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Se, jag gör allting nytt.

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Innehållsförteckning

KRISTENDOM Centralt innehåll

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Medeltiden. Kyrkans framväxt

1. Innan Jesus lämnade sina apostlar gav han dem uppdraget att göra alla folk till lärjungar.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

När Jesus döptes av Johannes hördes: 1. Anden säga Du är min älskade son, du är min utvalde. X. En röst säga Detta är min älskade son, följ honom.

i om jesus och islam Jesusgestalten 15 Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25 Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den?

LÄRJUNGASKAP & EKONOMI. Vad har Bibeln att säga om pengar?

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Transkript:

Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där ni berättar om en viktig händelse för kristendomen. Under första timmen ska ni hinna att: Läsa igenom er händelse. Fundera över varför den var en viktig händelse för kristendomen? Eventuellt hitta mer fakta om händelsen Ni ska sedan utse roller som olika personer ska ha, samt skriva repliker. (Tänk på det kan vara bra att ha en berättare som talar om vad det är som händer, vilken plats man befinner sig på samt när så att de som lyssnar förstår). Låta någon i gruppen presentera er slutsats om varför händelsen var viktig för kristendomen. Under andra timmen ska vi: Njuta av fantastiska dramatiseringar och applådera strålande skådespelarinsatser.

Område 1, Paulus drar upp riktlinjer för kristendomen. Sid 68 i boken. Paulus var inte en av Jesus ursprungliga lärjungar. Faktum är att han var tvärtemot en stark motståndare till kristendomen. Under denna tid hette han Saul och var en av de skriftlärda judiska fariséerna. Saul var bland annat med och stenade en kristen man till döds. Under en resa till Damaskus träffade dock Saul på Jesus ande som frågade honom varför han förföljde honom. Saul blev vettskrämd och tillfälligt blind, han valde nu också att helt byta riktning. Han blev kristen, lät döpa sig och bytte namn till Paulus. Han blev nu en av dem som arbetade hårdast med att sprida kristendomen. Han skrev mängder med brev till olika församlingar om hur de skulle agera i olika sammanhang (t.ex. om kvinnor i församlingen). Under den här tiden diskuterade man om kristendomen skulle vara en del av judendomen eller om alla skulle kunna bli kristna. Paulus var bestämd i den här frågan, alla skulle kunna bli kristna. Du behövde inte vara född av en judisk mamma utan det räckte att du trodde på Jesus. Paulus valde också att driva igenom en annan fråga som diskuterades, skulle man hålla på de judiska lagarna som att inte äta griskött eller arbeta på sabbaten? Nä det ska man inte menade Paulus. Tro är det som betyder något och inte om man följer en massa olika regler. Detta lyckades han även övertyga de flesta andra om vilket innebar att kristendomen blev dels en religion för alla folkslag men också en som inte har så mycket regler om vad man ska ha på sig eller får lov att äta.

Område 2, konciliet i Nicaea. Sid 69 i boken. Under den tidiga kristendomens utveckling försökte man komma fram till en gemensam slutsats om vad och hur man skulle tro. För att utreda vissa sådana saker samlades man på olika koncilier och diskuterade och debatterade för att komma fram till svar på olika frågor. Ett av de viktigaste koncilierna var det som hölls i Nicaea år 325. På detta konciliet debatterade man om Jesus verkligen var guds son och hur man skulle tro på treenigheten (alltså fadern, sonen och den heliga anden). Man samlade 250 olika biskopar från hela romarriket. Resultatet blev att man kom fram till att alla delar av treenigheten var lika viktiga och att det var gud som visade sig på tre olika sätt. Jesus var alltså gud, inte människa, inte halvgud utan gud fast på jorden. Man kom fram till att Fadern var gud i himlen (skaparen), Jesus var gud som människa (den som sonat människans synder) och den heliga anden var den gudomliga kraften som fanns i världen. Man kom också fram till att de som inte höll med om det som bestämdes på koncilierna var kättare och skulle straffas. Under senare år växte det fram en rörelse som hette inkvisitionen vars jobb det var att hitta dessa kättare och straffa dem samt se till att de slutade sprida sina felaktiga budskap. För att straffa kättare hittade man på mycket trevliga metoder, en av dessa var att med hjälp av spetsiga gafflar se till att offret för tortyren inte kunde somna utan hölls vaken i flera dygn. Efter det var de benägna att erkänna i stort sett vad som helst.

Område 3, den stora schismen. Sid 74-75 i boken Under tiden efter koncilierna och framåt medeltiden blev splittringen mellan den katolska delen av kyrkan med centrum i Rom och den ortodoxa delen av kyrkan med centrum i Konstantinopel akut. Påven var ledare för den katolska delen och patriarken för den ortodoxa delen. Från början hade påven haft titeln patriark av Rom och då fanns det fyra andra patriarker. Under tiden kring 1000- talet hade påven allt mer fått rollen som ledare inom kyrkan och ville vara den som hade ansvaret. Detta uppskattades inte av patriarken i Konstantinopel som såg till att utses som ledare för den östra kristendomen. Andra saker man bråkade om var om man skulle använda syrat eller osyrat bröd när man gav nattvarden samt om den heliga anden utgår från fadern och sonen (katolsk tolkning) eller om den heliga anden och sonen båda utgår från fadern (ortodox tolkning) Bråket eskalerade ordentligt när påven sände en av sina kardinaler, vid namn Humbertus, för att ge patriarken en bannlysningsbulla, alltså ett dokument som bannlyser patriarken. Detta görs till råga på allt i Hagia Sofia, den största kyrkan i östra delen av kristendomen. Patriarken blir givetvis mycket upprörd över detta och svarar med att bannlysa påven. Efter denna händelse är kristendomen slutgiltigt delad i två. Denna schism som egentligen är ett bråk om vem som ska bestämma över kyrkan blir upphov till att kristendomen delas i två delar. Detta trots att de faktiskt, teologiskt sett är mycket lika.

Område 4, Martin Luther surnar till. Sid 75 i boken. Martin Luther är en man som fått stort inflytande på historian. Han studerade till en början till jurist men efter ett kraftigt åskväder, där han lovade att bli munk om han överlevde tog han fasta på det löftet. Luther levde som munk under flera år men det fanns flera saker som han tyckte var fel med kyrkan. En av dessa var handeln med avlatsbrev som gjordes för att (bl.a.) tjäna pengar till att bygga Peterskyrkan i Rom. En annan sak som Luther upprördes över var att prästerna inte levde på ett kristet och enkelt vis, utan i lyx (vissa präster inte alla). Till en början var Luther inte ute efter att splittra kyrkan utan egentligen bara förändra/ reformera den. Luther ansåg också att det inte behövdes en påve. Ingenstans i bibeln står det något om en sådan person, varför ska då en människa bestämma så mycket inom kristendomen? Påven däremot var inte alls så glad i Luthers tankar eller kritik. Han gav Luther valet att antingen ta tillbaka allt han sagt eller bli bannlyst, utesluten ur kyrkan. Det hela slutade med en disputation, vilket är en offentlig diskussion, där Luther försvarade sina ställningstagande mot påven och den katolska kyrkan. När påven fick höra detta blev han vansinnig och bannlyste Luther, Luther å sin sida brände upp bannlysningen och klarade sig undan genom att han fick skydd av rika furstar som höll med honom i kritiken mot kyrkan.

Område 5, Gustav Vasa gör Sverige kristet. Nämns inte i boken =( Under tiden som Luther förde sin kamp mot påven och den katolska kyrkan förde en man vid namn Gustav Vasa en helt annan kamp i Sverige. Gustav Vasas pappa blev avrättad i Stockholms blodbad som anordnades av den danska kungen Kristian II. Gustav ledde sedan ett uppror mot den danska kungen och avskaffade Kalmarunionen. Upproret hade emellertid kostat mycket pengar och detta gjorde att Gustav var skyldig folk pengar lite överallt. Sverige var inte ett speciellt rikt land och Gustav hade redan höjt skatterna ganska kraftigt. Kyrkan däremot var rik, men den var det ju påven som bestämde över och kyrkans pengar kunde inte kungen röra, eller? Ja nu var det ju för Gustavs del så trevligt att det fanns en tysk före detta munk som menade att påven inte alls borde styra kyrkan. Kyrkan skulle vara en del av landet och det innebar ju att kungen fick bestämma över den på samma sätt som han bestämde över landet i övrigt. Detta var något som passade Gustav Vasa som hand i handske. Argumenten han behövde kunde han låna av Luther, kyrkan var inte påvens egendom. Nej den var en del av folket, alltså var kyrkans egendomar (pengar) folkets egendomar och vem bestämde över folket? Jo det gjorde kungen (å vem var kungen, jo Gustav själv). Efter detta var kyrkans präster och biskopar direkt anställda av kungen och detta innebar att han kunde påverka vad de skulle säga om honom. Gissa om de svenska kungarna passade på att utnyttja detta faktum, kyrkan blev kungarnas viktigaste propaganda spridare under hundratals år framöver. Prästen fick berätta att kungen fått sin makt av gud och att detta låg helt i linje med hur gud ville ha det. Satte man sig upp mot denna ordning satte man sig upp mot gud!