KRISTENDOM Centralt innehåll

Transkript

1 1 KRISTENDOM Centralt innehåll Religion Kristendom Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler Heliga platser och rum Centrala tankegångar inom kristendomen Berättelser ur Bibeln Kristendomens betydelse för det svenska samhället Kristna högtider Etik Etiska begrepp Vad det innebär att göra gott och vara en bra kamrat Historia Kristendomens införande i Sverige Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa Kunskapskrav Efter den här kursen förväntas du Religion Kunna redogöra för vad som händer i kyrkan och de ritualer som sker där Kunna redogöra för sambandet mellan religiösa ritualer och centrala tankegångar Kunna redogöra för några kristna högtider och deras ursprung Göra jämförelser mellan kristendomens roll i samhället förr och nu Kunna redogöra för de etiska begreppen: rätt och orätt, jämlikhet, samvete, ansvar, rättvisa, empati och solidaritet Kunna tala om och argumentera kring frågor som handlar om hur man är en bra kamrat och vad det kan innebära att göra gott genom att använda de etiska begreppen Historia Kunna redogöra för hur historiska händelser, förhållanden och personer med kopplingar till kristendomen påverkat samhället under olika tider

2 2 Att vara kristen vad är det? Redan tidigt skrev de kristna en berömd sammanfattning av den kristna läran. Man kallar texten trosbekännelsen och varje söndag läses denna i tusentals kyrkor över hela världen. Trosbekännelsen: Vi tror på Gud fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror också på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre, som är avlad av den Helige Ande, född av jungfru Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nedstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen från det döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror också på den Helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Den första delen säger att vi tror på Gud, som har skapat allt. Ingen vet hurdan Gud är, men hans kraft finns överallt. Gud har en speciell mening med människorna, och han bryr sig om varje människa som ber om hjälp. Man brukar jämföra Gud med en far som tar hand om sina barn. Andra delen talar om Jesus. För omkring två tusen år sedan lät Gud sig födas som människa och levde ett kort liv på jorden. Den gudamänniskan var Jesus Kristus. Han kallas i Bibeln för Guds son. Jesus dog på korset för att människor skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död frälste (räddade) han alla från synd och evigt straff efter döden. Därför kallas Jesus också Frälsare. Jesus uppstod ur graven och togs sedan upp till Guds himmel. En dag ska han komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå och dömas. Den tredje delen berättar om den helige Anden. Genom denna är Gud närvarande överallt för att hjälpa oss. När en människa döps får hon del av den helige Anden, som leder och hjälper henne i livet. Synd brukar man förklara med att handla mot Guds vilja. Vad som är Guds vilja har kristna många olika tankar om. Somliga kristna menar att det är syndigt att dansa eller att gå på bio medan andra menar att synd helt enkelt är allt som skadar en själv eller andra. I kristna kyrkor talar man ofta om himlen, paradiset som väntar efter döden. Bibeln berättar att från början var allt i världen underbart och människorna var

3 3 lyckliga. Så ska det åter bli en gång. Förr tänkte man sig att Gud bodde i himlen och fortfarande använder vi ordet för den plats eller det tillstånd där de troende i evighet ska få leva i Guds gemenskap. Det viktiga är att det eviga livet väntar hos Gud och att döden inte är slutet. Enligt Bibeln och den kristna tron finns det en ond makt som kallas djävulen. Djävulen har fört in synden, döden och allt ont i världen. Han försöker locka oss bort från Gud och somliga säger att vi kommer att straffas för evigt i ett helvete där djävulen regerar om vi inte lever enligt Guds vilja. Många kristna menar att djävulen är detsamma som sjukdom, förtryck och annat som är ont. Man är inte kristen bara för att man tror att Jesus funnits och sagt det som står i Bibeln att han sagt. Man är inte heller kristen bara för att man tror att hans mamma hette Maria och hans pappa Josef eller för att man tror att Jesus blev korsfäst och dog. Kristen är man bara om man tror att: Jesus är Gud samtidigt som han är människa. Jesus är samtidigt 100 % människa och 100 % Gud. Jesus är Guds son som kom till människorna för att rädda oss till ett evigt liv efter döden Jesus offrade sig för oss människor för att vi skulle bli syndfria om vi tror på honom. Jesus uppstod från det döda Inom andra religioner tror människor också på en gudomlig makt, men det betyder ju inte att de är kristna. För en kristen är Jesus Kristus huvudpersonen. Han är räddaren (frälsaren) och för en kristen är tron på honom den enda vägen till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Kyrkan och dess riter De första kristna träffades för att tillsammans läsa texterna om Jesus, be böner tillsammans, sjunga och äta. En sådan grupp kallades en församling och för att bli medlem var man tvungen att vara döpt. Från dessa enkla församlingar som ofta hölls i privata hem växte dagens kyrkor fram. Idag döps mer än 70 % av alla barn i Sverige och är därmed medlemmar i den svenska kyrkan. När prästen döper ett barn handlar det inte om att barnet får sitt namn utan om att barnet tas upp i den kristna gemenskapen.

4 4 När man är år kan man sedan konfirmeras. Det innebär att man försäkrar att man vill vara kristen. På 1800-talet var det självklart att man skulle konfirmeras och den som inte var konfirmerad var inte heller myndig och ansågs inte som en riktig, vuxen medborgare. Först vid konfirmationen fick pojkar långbyxor och flickorna fick sätta upp håret som de vuxna kvinnorna. Idag är konfirmationen frivillig och har inte längre någon betydelse. Konfirmationen börjar med några veckors undervisning om vad det innebär att vara kristen och slutar med att man får nattvarden för första gången och läser trosbekännelsen. Självklart kan man ta del av undervisningen, men om man sedan känner att man inte tror kan man avstå från att läsa trosbekännelsen och från att ta nattvarden, men då är man inte konfirmerad. I kyrkan läser man fortfarande texterna om Jesus, man ber böner och sjunger psalmer. Den gemensamma måltiden har under mer än 1000 år varit något man kallar nattvard. Prästen läser en kort text om hur Jesus och lärjungarna firade den första nattvarden. Sedan kommer de som vill fram och böjer ofta knä vid altaret. Prästen ger alla en brödbit och säger: Kristi kropp, för dig utgiven. Därefter får alla en mun vin och prästen säger då: Kristi blod för dig utgivet. Nattvarden brukar man kalla ett mysterium och för en helig handling. Genom brödet och vinet minns man att Jesus Kristus dog för oss, men också att han fortfarande är nära genom sin symboliska kropp och sitt symboliska blod. Prästen döper, håller nattvard, ber, viger och begraver människor. Dessa är heliga riter i kyrkan. Men prästen undervisar också församlingen om Jesus lära. Utifrån en bibeltext håller prästen en predikan där han eller hon klargör bibelns budskap. Förr i tiden kunde en predikan vara så lång som en timme, men idag är den ofta slut efter tio minuter en kvart. Ända sedan Gustav Vasas tid har svenska kyrkan varit en statskyrka. Med det menas att staten har makt över kyrkan att kyrka och stat hör ihop. Men, från år 2000 har kyrkan skilts från staten och blivit en mer fri kyrka, som själv bestämmer om sina egna angelägenheter. Bara en liten del av människorna i Sverige säger att de är troende kristna, men det betyder inte att alla andra står utanför kyrkan och dess verksamheter. Mer än 70 % av barnen döps, nära 50 % av alla ungdomar konfirmeras, ungefär 60 % av alla vigslar sker i kyrkan och omkring 90 % av de som dör får en kristen begravning. Men det är mindre än 2 % som regelbundet går i kyrkan för att läsa trosbekännelsen och ta nattvarden. För många är de kristna riterna inte längre en fråga om tro, utan handlar mer om traditioner. Den kristna kulturen

5 5 Det är inte bara när vi döps, gifter oss och begravs som vi lever i den kristna kulturen. I vår tid hör de flesta helger och högtider samman med Bibeln och kristendomen. Jul firar vi till minne av Jesus födelse som av tradition inträffade den 25 december. Det finns ingenting som säger att Jesus föddes just denna dag men under 300-talet bestämdes det att denna dag var lämplig att fira på eftersom man sedan gammalt firade den romerska solgudens födelse just denna dag. Man gjorde helt enkelt om den populära solfesten till en kristen fest. På svenska talar vi inte om christmas utan vi kallar högtiden jul, som är ett gammalt urnordiskt ord som ingen riktigt vet vad det betyder. Innan kristendomen kom till Sverige hade också nordborna en slags solfest i december då man offrade till Tor och de andra asagudarna för att få fruktbarhet och välgång under det kommande året. Julen inleds egentligen med advent. Advent betyder ankomst, och det är förstås Jesus ankomst det handlar om. Vem är då jultomten? Allt började med en berömd biskop, Nikolaus, som levde i Romarriket på 300-talet. Efter sin död blev han utnämnd till helgon: Sankt Nikolaus. Nikolaus ansågs kunna hjälpa särskilt barnen efter sin död om man bad till honom. Han firades sedan i december och i samband med detta fick barnen några enkla presenter. I Sverige slogs Nikolaus ihop med den gamla föreställningen om att det fanns små grå tomtar som hjälpte människorna på gårdarna. Eftersom han aldrig gick utanför gårdens tomt, kallades han för tomte. Trettondagen Den 6 januari, trettonde dagen efter jul, är också en helgdag. Den firas till minne av stjärntydarna (de vise männen) som enligt Bibeln kom med gåvor till Jesusbarnet. I Sverige brukade skolpojkar gå runt med vita strutar med stjärnor på för att tigga pengar till sin skolgång denna dag. Stjärngossarna föreställde förstår de vise männen men har under modern tid kommit att höra ihop med Lucia, som ju förresten är ett kristet helgon vi fortfarande firar. Påsken Påsken, eller pesach, är en 3000 årig judisk högtid som firas till minne av att judarna befriades ur fångenskapen i Egypten. I kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, korsfästelse och uppståndelse. Skärtorsdagen är dagen före långfredagen. Kvällen innan sin död åt Jesus och lärjungarna sin sista måltid gemensamt och då säger man att Jesus instiftade nattvarden. I Bibeln står det att Jesus tog ett bröd, tackade Gud bröt det och gav åt dem och sade: Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig. Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. Skärtorsdagen

6 6 vill också påminna om hur Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Det var en handling som visade att man ska hjälpa och tjäna varandra. Ordet skärtorsdag kommer från ordet skär, ett gammalt ord som betyder ren. Och Jesus gjorde ju lärjungarnas fötter rena. Långfredagen är förstås den dag Jesus korsfästes och förr var detta årets dystraste dag då barn inte ens fick leka eller gå ut. Ännu för femtio år sedan var det förbjudet med bio, dans och andra nöjen den dagen. Påskafton kan man jämföra med julafton kvällen innan något stort och fantastiskt händer. På påskdagen uppstod Jesus från det döda. Valborg Dagen firas den sista april för att fira vårens ankomst med valborgsmässobål. Dagen har ingen religiös betydelse, men namnet på dagen: Valborg kommer från en kvinna som levde i Tyskland på 700-talet. Hon var ledare för ett kloster och i Sverige kom hennes namn att hänga ihop med gamla riter man utförde för att växtligheten skulle ta fart. Därför fick Valborg sin särskilda dag just när vårsolen fick skog och äng att börja grönska igen. Kristi himmelsfärds dag Fyrtio dagar efter påsk togs Jesus upp till himmelen, enligt Bibeln. Efter sin uppståndelse sökte Jesus upp lärjungarna och var med dessa en tid. Han fortsatte undervisa dem och gav dem i uppdrag att ge sig ut och berätta om det de hade fått höra och vara med om. Till minne av detta firas Kristi himmelsfärds dag. Midsommar Enligt kristen tradition firas denna dag som Johannes Döparens dag, Jesus kusin som döpte honom. Men, midsommarafton är en gammal hednisk högtid som firades innan kristendomen kom till Sverige. Man offrade till gudarna och bad om en lyckad skörd och att korna skulle få många kalvar till exempel. Dagen fokuserar på fruktbarhet och mycket riktigt dansar vi kring en fallossymbol (det manliga könet blir en symbol för fruktbarhet och livgivande). Alla helgons dag När Sverige var katolskt firades många dagar under året till minne av olika helgon, till exempel Lucia. Så är det fortfarande i katolska länder. Ett helgon är en särskilt märklig och from kristen människa som kanske levde för flera hundra år sedan. Enligt katolsk tro finns helgonen nu hos Gud och därför kan man vända sig till dem i bön. När Sverige blev protestantiskt på 1500-talet bestämdes det att man inte längre skulle tro på några helgon och detta innebar en stor förändring för folk som fram till dess kunnat vara lediga under helgondagarna och varit vana att be till sina favorithelgon. Kanske finns alla helgons dag kvar för att kyrkan inte helt vågade ta bort folks traditioner utan i stället valde att klumpa ihop allt som har med helgon att göra till en enda dag. I den engelska

7 7 traditionen kallas dagen för All hallows even, alla helgons afton. Det tända ljus som många sätter på gravar denna dag är egentligen en symbol för bön till Gud. Lördag och söndag Först långt in på 1900-talet blev lördagen en ledig dag. Söndagen som vilodag har funnits länge eftersom det står i Bibeln att Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Midsommarstången visar tydligt hur kyrkan valde att i stället för att ta bort gamla hedniska högtider gjorde om dem till kristna högtider. En hednisk fallossymbol och ett kristet kors i ett. Kristendomens historia i Sverige fram till reformationen Redan på 800-talet gjordes försök att kristna Sverige, men det var först på talet man kan säga att Sverige var ett kristet land. De var de rika stormännen och kungarna som drev igenom kristendomen. På många håll var bönderna motståndare till den nya läran. De ville behålla sin gamla tro tron på asagudarna. På 1100-talet blev det lag på att vara kristen, om man inte gick till kyrkan fick man böta och om man kritiserade prästerna eller kyrkans organisation kunde man till och med straffas med döden. Från 1200-talet var kristendomen i centrum i varje människas liv.

8 8 Under medeltiden var mer än 90 % av alla svenskar bönder. Bönderna levde i små byar och de byar som delade på en kyrka kallades socken. Socken kommer från ordet söka en socken bestod alltså av de som sökte sig till samma kyrka. Prästen var den mäktigaste mannen i en socken: han döpte de nyfödda och såg till att de döda fick en kristen begravning. Han ansvarade också för att folket lärde sig vad kristendom var och varje år besökte han de olika gårdarna och höll förhör där de vuxna var tvungna att visa att de minsann kände till det kristna budskapet. Alla bönder var också tvungna att betala tionde till kyrkan. Den tionde kalven som föddes, den tionde grisen, den tionde tunnan korn och så vidare. En del gick till prästen och en del gick vidare till biskopen. Kristendomen och kyrkan spelade alltså en mycket större roll i människors liv än vad den gör idag. Alla trodde på Gud, frågan om man tror att Gud finns hade varit omöjlig att förstå för en människa under medeltiden självklart finns han. Gud hade skapat världen och styrde över allt. Eftersom nästan alla var bönder var vädret en fråga om liv eller död. Blev sommaren för solig, brändes och torkade skörden bort och svält och död hotade. Regnade det för mycket ruttnade skörden med samma resultat svält och i värsta fall död. Människorna såg sig som helt beroende av Guds välvilja och bönen var avgörande. Man bad om bra väder, om att inte bli sjuk, om att ens barn skulle överleva det första riskabla året av sitt liv. Varje söndag var det lag på att gå till kyrkan. Prästen predikade på latin så man förstod inte vad han sa, men man kunde titta på helgonbilderna och alla väggmålningar som visade berättelser från Bibeln. Hemska målningar om djävulen och helvetet visade vad som hände om man inte följde Guds vilja. Några hundra socknar bildade tillsammans ett stift. Detta styrdes av en biskop. Biskopen hade råd att leva som en storman och ha många tjänare och egna soldater. Runt om i landet byggdes också kloster som med tiden blev väldigt rika. Innanför klostrets murar bodde munkar eller nunnor. De hade lovat att leva helt för Gud med regelbundna böner och mycket arbete. Munkarna och nunnorna skulle leva i fattigdom, som Jesus predikat att man skulle, men själva klostret blev rikt när människor gav bort hela gårdar, guld och silver för att munkarna och nunnorna skulle be böner för dem när de dött. Många människor levde i skräck för att komma till helvetet, men med bönernas hjälp menade man att chansen att komma till himmelen ökade. Hade man skänkt tillräckligt mycket pengar kunde man vara säker på att få böner under flera år. Klostren och kyrkorna spred också kunskap i landet. Vi fick del av en mängd kunskaper från länder i Europa som kommit längre än vi. Kyrkan och klostren gjorde att fler lärde sig läsa och skriva och nyare bättre metoder inom sjukvård och jordbruk spreds också från framför allt klostren. Det var också från klostren

9 9 böcker spreds över Sverige. Innan man kommit på hur man skulle trycka böcker, satt munkarna och nunnorna och gjorde fler kopior genom att för hand skriva av en bok. Det tog lång tid och därför kunde en bok kosta lika mycket som en bondgård! Om biskoparna var rika och mäktiga var detta ingenting jämfört med biskoparnas chef påven. Påven var chef för alla kyrkor i hela den kristna världen. Under medeltiden gjorde detta att påven fick mer makt än en enskild kung som ju bara härskade i sitt eget land. Påven var inte bara rik, han hade också makten att bannlysa. Om en kung satte sig upp mot påven kunde påven utfärda en bannlysning. Detta innebar att kungen inte längre var medlem i de troendes gemenskap kyrkan. Stod man utanför den kristna tron hade man inte rätt att bestämma över någon och i värsta fall blev man inte ens begravd om man dog och var därför dömd att hamna i helvetet. De kristna kyrkorna hade blivit rika på alla gåvor de fått genom åren men påven kunde också få in pengar genom att sälja avlatsbrev. I brevet stod det att köparen nu hade fått förlåtelse för alla sina synder en biljett till himlen med andra ord! Reformationen (reform = förändring) Så småningom började allt fler människor kritisera kyrkans makt och rikedomar, men detta var farligt eftersom det var förbjudet. Först på 1500-talet lyckades en man med sin kritik förändra inte bara kyrkan utan också hur länder styrdes i grunden. Hans namn var Martin Luther. Luther var präst och professor i den tyska staden Wittenberg. En höstdag 1517 spikade han upp några papper på porten till en kyrka. Luther skrev att kyrkan skulle rätta sig efter vad som stod i Bibeln. I Bibeln står det att tron på Gud och Jesus är det enda människan behöver för att komma till himmelen, så kyrkan borde sluta kontrollera människor och skrämma dem med helvetet. I Bibeln står det ingenting om att det ska finnas en påve eller att man skulle kunna köpa sig syndernas förlåtelse. Det är vad Bibeln säger som gäller inte kyrkans egna traditioner! Påven svarade med att bannlysa Luther, men meddelandet från påven brände Luther upp på en soptipp. Nu var konflikten igång på allvar. Luthers idéer spreds snabbt och avgörande för hans framgång var att han hade mäktiga män på sin sida. Många kungar var trötta på maktkampen med påven och ville själva bestämma helt och hållet och på alla områden i sitt land. Dessutom var kyrkan ju rik och kungarna behövde alltid pengar till sina krig. I

10 10 Bibeln står det heller ingenting om kloster och det måste ju innebära att kungen skulle kunna stänga dem och ta över deras rikedomar. Protestanter, blev namnet på de som höll med Luther, man protesterade ju mot påven och den gamla kyrkan. De som var motståndare till protestantismen och ville hålla ihop kyrkan kallades katoliker (katolsk betyder för alla) och 1600-talet blev nu de stora religionskrigens århundraden. Kampen stod mellan de länder som hade en kung som var katolik och ville krossa protestanterna och mellan de kungar som nu var protestanter och ville bryta sig loss från påvens makt och själva bli chef för sitt lands kyrka. När reformationen kom till Sverige var Gustav Vasa kung. Troligen var kungen inte så intresserad av om Luthers tolkning av kristendomen var rätt eller fel, men han såg omedelbart fördelarna med att bryta sig loss och därmed få kontrollen över kyrkans och klostrens rikedomar. Kungen fick med sig adeln eftersom många adelssläkter under flera hundra år skänkt mycket mark och pengar till kyrkan. Kungen lovade nu att adeln kunde få tillbaka lite av det som deras tidigare släktingar gett bort. Bönderna fick kungen med sig eftersom de trodde att de nu skulle slippa att betala tionde till kyrkan bestämdes det att Sverige skulle ha en luthersk kristendom och lämna den katolska kyrkan. Samtidigt blev det förbjudet att vara katolik i Sverige. Först i slutet på 1700-talet var det tillåtet att utöva sina katolska tro i Sverige, men bara för utlänningar som bodde i landet och än idag måste den svenska kungen och drottningen vara protestanter. Fullständig religionsfrihet blev det först 1952, då fick man utöva vilken religion man ville och man fick också rätt att gå ur svenska kyrkan. För vanligt folk blev det nu några förändringar: 1. Eftersom Bibeln var så viktig och det var denna man skulle följa i stället för kyrkans traditioner, översattes nu Bibeln till svenska så att alla skulle kunna läsa den. Innan hade Bibeln bara funnits på latin, som ju bara präster och de rikaste och mest välutbildade kunnat. 2. Prästerna började predika på svenska om Bibeln och den kristna tron. Bilderna på kyrkväggarna målades ofta över med vit färg. 3. Klostren stängde, vilket försämrade tillgången till kunskap i samhället. De munkar och nunnor som tagit med sig nyheter från Europa till klostren försvann från Sverige. 4. Enligt kyrkans traditioner hade helgon och Jesus mamma Maria varit viktiga personer man bad till. Eftersom det inte står någonting om helgon i Bibeln eller att Maria var särskilt viktig, fick människor nu nöja sig med att be till Jesus Kristus eller till Gud och de arbetsfria helgondagarna försvann. 5. Fler människor lärde sig läsa när Bibelns betydelse för den egna frälsningen blev viktig och den dessutom nu fanns att läsa på svenska.

11 11 6. Tiondet till kyrkan fick folk fortsätta betala, men nu var det kungen som var chef för kyrkan och därför kontrollerade dessa pengar. De kungar som nu härskade i protestantiska länder blev allt mäktigare. Kyrkorna var tvungna att betala skatt till kungarna och de stängda klostrens rikedomar gjorde att kungarna nu hade råd med mäktiga slott och många soldater. Vanligt folk fick ingenting för den skatt de gav staten. Det fanns ingen skola, ingen sjukvård, ingen hjälp om man blev utan arbete, ingen pension när man blev gammal. Jämfört med dagens samhälle var Sverige på många sätt likt vår tids u- länder. Påven vid världens viktigaste katolska kyrka: Peterskyrkan i Rom Berättelser ur Bibeln och fler centrala tankegångar inom kristendomen Att Jesus var från Nasaret, blev döpt av Johannes och gick runt och undervisade människor om Gud är forskarna överens om. Det är också troligt att han faktiskt blev avrättad på order av romarna och att han blev just korsfäst eftersom detta var ett romerskt straff. Resten: att hans mamma hette Maria och hans pappa hette Josef, att han är Gud som tog mänsklig gestalt, att han föddes i Betlehem, att han kunde bota sjuka, gå på vatten och väcka de döda, dog för att de som tror på honom ska frälsas och uppstod från det döda handlar om tro och är inte något som kan bevisas vetenskapligt.

12 12 Jesus var jude och hade inte en tanke på att han skulle starta en helt ny religion. Han ville reformera och förtydliga judendomen. Han bodde i Israel som är ett mycket litet land, som landskapet Småland ungefär. En halv miljon judar levde i landet på Jesus tid och ca tre miljoner utanför landet. Eftersom det varit flera krig i Israel, bodde många judiska flyktingar i Rom, i Grekland eller i staden Alexandria i norra Egypten. När Jesus föddes var inte Israel längre ett självständigt land utan en del av det mäktiga Romarriket. Judarna hade en egen kung Herodes, men han var tvungen att lyda kejsaren i Rom Augustus. Enligt den judiska religionen (som Jesus tillhörde) hade Gud valt judarna bland alla folk till sitt speciellt utvalda folk och landet Israel till ett speciellt heligt land. Att landet nu var ockuperat av romarna var därför en katastrof. Men, i de heliga skrifterna fanns en tröst: en Messias sänd av Gud skulle komma och befria landet och folket. De flesta tänkte sig Messias som en mäktig kung och krigare som skulle besegra romarna och göra Israel fritt. Många människor ansåg efter ett tag att Jesus var den Messias man länge väntat på, men Jesus visade snart att han inte var någon krigarhjälte och detta gjorde många av de som följde honom besvikna. Jesus sa: Ni har hört att ni ska älska er nästa och hata era fiender, men jag säger er, älska era fiender och be för dem som förföljer er. Efter Jesus död började de som trodde att Jesus var Messias säga Jesus Messias. Men i Romarriket var grekiskan de lärdas språk och ordet Messias heter Christós på grekiska. Snart började man därför säga Jesus Christós Jesus Kristus i stället och de som trodde att Jesus var Messias började kallas för kristna. De kristna betonade alltmer att Jesus var Guds son, hela världens befriare (frälsare). Man kunde inte längre tillhöra både den judiska religionen och tro att Jesus var Messias/Kristus kristendomen blev en egen självständig religion. Vad sa och gjorde då Jesus som gjorde ett sådant intryck att många tänkte att han var Messias? Viktigt är att det Jesus sa och det han gjorde är lika viktigt när det handlar om att förstå det kristna budskapet. Jesus undervisningsmetod var att hitta på en berättelse en liknelse som skulle göra hans budskap tydligt. I berättelsen om den barmhärtige samariern förklarar Jesus hur vi ska behandla varandra. I berättelsen om den förlorade sonen förklarar han att Gud är som pappan som alltid förlåter och vill att barnet ska komma hem. En annan handlar om det förlorade fåret och herden som letar efter det, trots att han fortfarande har 99 kvar. Den berättade Jesus för att visa att alla är viktiga för Gud, också den som går ifrån honom. Några saker Jesus sa:

13 13 Älska Gud över allting och din nästa som dig själv Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem Jesus går på fest hos de som alla såg som syndare. Han sitter vid samma bord som prostituerade och de som arbetar för romarna. Vid ett tillfälle tar en prostituerad kvinna i Jesus och alla blir upprörda för han låtit sig beröras av en synderska. Vid ett annat tillfälle sätter sig en kvinna nedanför Jesus fötter och lyssnar på honom. Alla blir upprörda eftersom det då ser ut som Jesus undervisar henne. En kvinna skulle aldrig inbilla sig att bli hans elev det gällde bara män. När han undervisar vänder han sig till de mest utstötta i samhället, till de som var helt maktlösa: fattiga, barn, kvinnor och syndare. I stället för att tala om att sona sina synder, talar Jesus om Guds kärlek som gäller alla som tar emot den. Gud älskar alla människor och denna kärlek ska också gälla mellan oss människor. Allt tal om att vissa saker var rena och andra orena och att detta också gällde människor var helt ointressant för Jesus. Alla människor som lever i en hopplös situation ger Jesus nya möjligheter och hopp till. Guds rike är nära och detta rike är för alla och innebär att all ensamhet och allt lidande snart är över. Jesus budskap spreds över världen efter hans död. De första som kom till de kristna församlingarna var slavar, fattiga och kvinnor. De lockades av budskapet att alla människor var lika mycket värda. Jesus död Men varför blev Jesus avrättad? Det finns två förklaringar: (1) De judiska prästerna tyckte att Jesus påstående att han var Messias var en synd en hädelse mot Gud. Det var dödsstraff om man hädade, man skulle bli stenad till döds. Romarna, som ju bestämde, brukade inte lägga sig i vilka som stenades eftersom de avstod från att lägga sig i judarnas regler och traditioner. (2) Romarna var rädda för det stora inflytande Jesus hade på människor. Att så många samlades runt Jesus och var beredda att följa honom var ett hot mot den rådande ordningen. Särskilt nervösa brukade romarna vara under påsktid i Jerusalem då judar från hela landet kom för att offra i templet. Många människor samlade på en liten plats ökade risken för uppror. Romarnas straff för djupt kriminella eller upprorsledare var korsfästelse.

14 14 Mycket tyder på att Jesus faktiskt blev korsfäst vilket innebär att förklaring (2) är den rätta. Trots att det var romarna som dömde och dödade Jesus har judarna genom historien fått skulden för Jesus död och denna skuld har lett till miljontals judars död genom århundradena. Hitler var bara en i raden av de som lät döda judar även om han var värre än någon annan kung tidigare hade varit. I Bibeln står det att det var de judiska prästerna som ville döda Jesus och att folksamlingarna i Jerusalem hejade på. I Bibeln står det också att den styrande romaren på plats: Pontius Pilatus bara motvilligt gick med på att döda Jesus. Vi vet att detta inte är sant Pilatus var en hårding som lät korsfästa många människor och tanken att han skulle tvekat inför att döda Jesus är osannolikt. Men, de som senare skrev om Jesus i det som nu kallar det Nya testamentet ville att romare också skulle bli kristna och då var det ju inte så lyckat att säga: Jesus var Gud tro på det och bortse från att det var ni romare som lät döda honom långsamt och plågsamt. Jesus som han mycket väl kan sett ut Etik För hundra år sedan var de flesta svenskar kristna. Att tro på den kristna läran och gå i kyrkan var en självklarhet. Idag är det annorlunda, många människor betraktar sig inte alls som religiösa så hur hanterar vi då de frågor som religionerna har sina svar på och som vetenskapen inte kan svara på? Vad innebär det att vara människa? Hur ska man leva på ett bra sätt och vad är egentligen meningen med livet? Finns det någon mening? Vad finns före och efter livet? Varför gör vissa människor onda saker? Har människor en själ?

15 15 Vad är viktigt för mig? Vad är meningen med mitt liv? Hur ska jag bli lycklig? Vad är rätt och fel för mig? Rätt och orätt: Finns det tillfällen då stöld kan försvaras? Är det alltid fel att ljuga? Får en soldat vägra att lyda order? Jämlikhet: Kvinnor och män har ofta olika intressen och sätt att bete sig, beror det på biologiska skillnader eller på uppfostran? Varför ska jag lyda? Vilka bestämmer över mitt liv? Vilka har rätt att bestämma över mig? Rättvisa: Finns det tillfällen när det är rättvist att vissa får mer än andra? Ska alla som begår ett liknande brott få samma straff? Samvete: Vad ger dig dåligt samvete? Vad ger dig ett gott samvete? Ansvar: Ska alla människor följa samma regler? Vilka regler tycker du det är okej att bryta mot? Kan man kräva att vissa människor behöver ta mindre ansvar för sitt handlande än andra? Empati = Att ha förmågan att leva sig in i hur andra personer känner och förstå varför de reagerar som de gör. Är det värre att utföra djurförsök på en hund än en mus? Solidaritet =En känsla av att man hör ihop med andra människor, även de man inte känner och att man vill hjälpa dem. Hu många grupper tycker du att du ingår i? Vilka är det? Vad är värst, att sno kompisens pengar eller att stjäla pengar i en affär?

16 16 Begreppsordlista (efter den ordning orden kommer i texten): frälsning, en frälsare, att frälsa synd församling dop konfirmation, att konfirmera nattvard heliga riter predikan, att predika statskyrka vigsel, att viga advent instifta hednisk fruktbarhet helgon socken tionde stift biskop kloster munkar och nunnor påve bannlysning, att bannlysa avlatsbrev reformationen, att reformera protestantismen, att protestera katolsk, katoliker luthersk kristendom Messias Christós, Kristus liknelse utstött sona (sina synder) hädelse Nya testamentet Historiska personer (efter den ordning de kommer i texten):

17 17 Martin Luther, Gustav Vasa, Jesus, Johannes döparen, Herodes, Augustus, Pontius Pilatus Religiöst viktiga personer: Jesus, Maria, Josef, Johannes döparen, Sankt Nikolaus, Sankta Lucia, Valborg