Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Relevanta dokument
Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013

Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB , GyVF

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande Vår referens

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Ett barn är varje människa under 18 år

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Policy. Integrationspolicy

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Med Tyresöborna i centrum

Barn- och ungdomspolitiskt program

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Personalpolitiskt program

Personalpolicy. Laholms kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Linköpings personalpolitiska program

Barn- och ungdomsdemokratiplan

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Senast ändrat

Integrationsprogram för Västerås stad

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Maskrosen 2013

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Lidingö stad hälsans ö för alla

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet

Personalpolitiskt program

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Personalpolicy för Laholms kommun

Policy för ledning och organisation

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox


Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Program för Öppen ungdomsverksamhet

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Transkript:

Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande

INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga Malmöbors kompetenser, åsikter och erfarenheter på ett aktivt och strukturerat sätt. Malmö stads utvecklingsarbete kring ungas inflytande går under parollen Jag bor i Malmö som ska förmedla att alla som bor i Malmö är viktiga för stadens utveckling. Viljeinriktning Malmö ska vara en stad som: har information, arbetssätt och service som är anpassade efter unga Malmöbor aktivt skapar och tillvaratar dialog med unga Malmöbor arbetar med en mångfald av metoder och tillvägagångssätt för att möjliggöra inflytande för alla unga Malmöbor stödjer unga Malmöbors initiativ och engagemang skapar förutsättningar för unga Malmöbors inflytande i beslutsprocesser vill utvecklas, förändras och förbättras med hjälp av unga Malmöbor pratar med och inte om unga Malmöbor förstår att unga Malmöbor är experter på att vara just unga Malmöbor aktivt arbetar för att alla unga Malmöbor ska ha möjlighet att vara delaktiga och känna tillhörighet Inflytande Alla människor har samma rätt till inflytande, men förutsättningarna för att utöva inflytande ser olika ut. Med inflytande menas möjlighet att påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen. Inflytandet kan utövas i olika sociala sammanhang och på olika samhälleliga nivåer. Unga befinner sig ofta i en position där deras röster har svårare att höras och deras väg till inflytande är längre. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår en känsla av maktlöshet.

» Unga är inte en homogen grupp. Unga är inte en homogen grupp Det är problematiskt att prata om en generaliserad bild av unga som en grupp med samma behov, visioner och förutsättningar. Det som förenar gruppen unga är att de är i ungefär samma ålder och är på väg mot ökad självständighet. Malmö stads insatser ska beakta unga Malmöbors olika villkor (kön, ålder, intressen, etnicitet, kulturell och socioekonomisk bakgrund, vart man bor, sexuell läggning/uttryck, funktionsnedsättningar) och skapa förutsättningar för en jämlik tillgång och möjlighet till välfärd och inflytande. Policyn utgår från de nationella målen för ungdomspolitiken: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande Policyn vilar på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Att ha inflytande och möjlighet att påverka sin livssituation är en mänsklig rättighet och en grundsten i ett demokratiskt samhälle. Vem berörs? Policyn är ett styrdokument för politiker och tjänstemän och ska vara vägledande i arbetet med frågor som rör Malmös utveckling Policyn är ett stöddokument för unga Malmöbors rätt till inflytande Definitionen av unga som de mellan 13-25 år baseras på Ungdomsstyrelsens målgrupp för den nationella ungdomspolitiken Policyn omfattar de unga som bor i Malmö men även de unga som arbetar, studerar, vistas osv. i Malmö men bor någon annanstans Policyn ska även vara vägledande i Malmö stads samverkan med andra aktörer

PRINCIPER FÖR UNGAS IN Nedan beskrivs Malmö stads grundprinciper för arbetet med ungas inflytande. 1: Barn och ungas rättigheter Barn och unga har rätt till inflytande över frågor som rör deras vardag och liv. Det är kommunens skyldighet att säkerställa att rätt möjligheter finns till detta. Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990 och kommuner uppmanades att inrätta system för att kunna följa upp hur barnens bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Grundprincip 1 b) Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter och den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen - handledning för politiker och tjänstemän och se till att dessa dokument tillämpas i verksamheten. Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. 1 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Malmö stads service, information och arbetssätt ska vara anpassade efter befolkningens behov. Andelen unga Malmöbor ökar och verksamheter och strukturer bör ständigt utvecklas och förnyas för att på bästa sätt kunna tillgodose en föränderlig befolkning. En grundförutsättning för att ha verkligt inflytande är kunskap och tillgång till information. Unga i Malmö ska ha den kunskap som krävs om sina rättigheter, demokrati, hur Malmö stad fungerar och möjligheter att påverka. Grundprincip 2 b) c) Information om Malmö stads verksamheter ska vara anpassad för Malmös unga och göras tillgänglig där de befinner sig. Malmö stad ska aktivt arbeta för att alla ska ha kunskap om hur Malmö stad fungerar och på vilka sätt man kan vara med och påverka. Malmö stads service och arbetssätt ska vara anpassade 2 efter ungas behov. 3: Dialog med unga Malmö stad genomför flera enkätundersökningar som ger kunskap om unga Malmöbors levnadsvillkor och vardag. Förutom siffror krävs en dialog med unga för att få förståelse och kunskap som kan bidra till kreativ samhällsförändring. Dagligen sker en mängd dialoger med unga inom Malmö stads olika verksamheter. Malmö stad ska bli bättre på att skapa möten, finnas till hands, lyssna, ställa frågor och utveckla strukturer för att fånga upp åsikter och tendenser där unga befinner sig och inkludera dem i planerings- och beslutsprocesser. Det är viktigt att alltid återkoppla resultat till de unga som medverkar. Grundprincip 3 Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. b) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor. 3

FLYTANDE I MALMÖ STAD 4: Stödja ungas organisering Alla unga i Malmö ska ha goda möjligheter att engagera sig i föreningslivet, på mötesplatser, organisera sig i andra forum och i frågor som intresserar dem. Malmö stad och dess anställda ska stödja och uppmuntra ungas idéer och engagemang. Malmö stad ska också stötta icke traditionella möjligheter för unga människor att föra fram åsikter, producera och organisera sig. Att aktivt stödja ungas idéer och organisering kan bidra till positiv förändring för både individer och för Malmö stad. Grundprincip 4 Malmö stad ska aktivt stödja ungas initiativ, engagemang och organisering. b) Malmö stads anställda ska våga stötta engagemanget där det finns, vara lyhörda och hänvisa rätt inom Malmö stad. 4 5: Möjlighet att påverka beslut Representation av alla grupper i samhället ger legitima och kvalitativa underlag i beslutsprocesser. De former för inflytande som fungerar bra idag ska stödjas fortsättningsvis men det krävs även utveckling för att nå olika målgrupper av unga. Malmö stad ska använda sig av olika metoder för god dialog med unga kring beslut som rör Malmö. Unga ska vara delaktiga i att skapa former för inflytande. Grundprincip 5 Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. b) Unga Malmöbor ska ha bra möjligheter att sätta frågor på agendan. 5 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga malmöbor Malmö stad ska sträva efter att Malmös unga befolkning tydligt får ta plats i vår organisation. Malmö stad ska låta unga medarbetares kompetenser få utrymme och deras möjlighet till idéutveckling ska stärkas. Grundprincip 6 Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. 6

ORGANISATION OCH ANSVAR» Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Policyn förmedlar ett förhållningssätt och ska genomsyra Malmö stads arbete. Grundprinciperna ska beaktas i verksamhetsplaneringen och budgetprocessen. Ansvar Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Ett sektorsövergripande nätverk med förvaltningssamordnare träffas kontinuerligt för erfarenhetsutbyte, kunskapstankning och diskussion kring policyn och frågor som rör ungas inflytande. Stadskontorets roll är att stimulera och stödja implementering av policyn samt följa upp arbetet med ungas inflytande. Kommunikation Stadskontoret ansvarar för strategiska kommunikationsinsatser. UTVÄRDERING OCH REVIDERING Stadskontoret ansvarar för en årlig kommungemensam uppföljning av policyn som presenteras för kommunstyrelsen. Policyn utvärderas och revideras vid varje ny mandatperiod. HAR DU NÅGRA FRÅGOR OM UNGAS INFLYTANDE? På malmo.se/jagborimalmo finns information gällande arbetet med ungas inflytande. För frågor om det kommunövergripande arbetet med ungas inflytande kontakta avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret.